Arbeta med Formativ bedömning

Transkript

1 Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 1 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning itslearning AB

2 2 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 3 Hur man lyckas med formativ bedömning De flesta lärare och forskare är överens om att formativ bedömning kan höja kvaliteten på undervisningen, förbättra elevernas skolupplevelse och även deras studieresultat. Men hur ska stressade lärare, som kan ha så många som 170 elever varje vecka, hinna med att ge konstruktiv återkoppling till alla sina elever? Så här får du formativ bedömning att fungera För många lärare är det tid som behövs för att lyckas med förmativ bedömning: ju fler elever en lärare har kontakt med desto mer tid tar det att ge konstruktiv återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sina resultat. I det här dokumentet berättar vi hur lärare kan tillämpa formativ bedömning i praktiken. Vi tittar också på hur en lärplattform kan ge fler, inklusive skolledare och föräldrar, en bra överblick över elevernas utveckling, och vi ger praktiska exempel på enkla bedömningsrutiner som kan genomföras digitalt. Du får: praktiska tips på hur du kan klara av arbetsbördan som formativ bedömning innebär lära dig hur du ger återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sina studieresultat lära dig hur du använder återkoppling för att förbättra din undervisning se exempel på hur lärare använder formativ bedömning i praktiken i sina klassrum lära dig att flytta återkopplingen utanför lektionstiden och det fysiska klassrummet. Innehåll I TEORIN 4. Vad är formativ bedömning? Vägen till lyckad inlärning och återkopplingens fem principer 6. Utvecklande bedömning: ett steg på vägen mot bra resultat Vad är användbar återkoppling? Och hur kan den hjälpa eleverna att uppnå bättre resultat? 7. Planera för inlärning Använda bedömning för att förbättra undervisningen 8. Kombinera det fysiska och det virtuella klassrummet Hur lärplattformar kan hjälpa lärare att ge eleverna relevant återkoppling i rätt tid i och utanför klassrummet 9. Spara tid med mer träffande undervisning Att göra lektionstiden mer givande och ge dem som behöver det tillgång till bedömningsinformation I PRAKTIKEN 11. Ett skolövergripande perspektiv på formativ bedömning Läs om hur en skola spred konceptet om bedömning för lärande till alla sina lärare 12. Bedömningsmatriser istället för betyg Det finns en lång teori om bedömningsmatriser, men idén är lätt att förstå och lätt att omsätta i praktiken. 14. Skräddarsy återkopplingen till elevernas individuella mål Läs om hur en lärare ger personlig återkoppling till alla sina elever Råd och tips Enkla och praktiska sätt att förbättra ditt bedömningsarbete HUR SER FRAMTIDEN UT? 18. Framtiden Skapa en produktiv och utmanande lärmiljö där alla elever kan utvecklas

3 4 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 5 Vad är formativ bedömning? Bedömning är en väsentlig del i all undervisning, och om den görs bra kan den vara bryggan mellan utlärning och inlärning. Den har två huvudsyften: att elevernas reaktioner ska användas till att förbättra undervisningen och att eleverna ska reflektera över sitt eget lärande. I TEORIN Vad är formativ bedömning? Och hur kan det användas för att förbättra kvaliteten på undervisningen och elevernas studieresultat? Att förstå inlärningsprocessen Formativ bedömning innebär att eleverna vet vad de förväntas lära sig. Läraren arbetar tillsammans med var och en av eleverna för att förstå vad de redan kan och vilka färdigheter och kunskaper som fattas. Under undervisningens gång går läraren igenom utvecklingen tillsammans med eleven och ger återkoppling som hjälper eleven att utvecklas vidare. I princip sker återkoppling på varje stadium i inlärningsprocessen, och den är till nytta för både eleverna och läraren. Eleverna får råd från läraren om hur de ska gå vidare under kursens gång och läraren får information från eleverna om vilka delar av undervisningen som bör repeteras eller förbättras. Brittiska Assessment Reform Group (1999) har definierat de fem viktigaste principerna för formativ bedömning enligt följande: 1. att man ger konstruktiv återkoppling till eleverna 2. att eleverna är engagerade i sitt eget lärande 3. att man anpassar undervisningen utifrån bedömningarnas resultat 4. att man förstår vilken fundamental effekt bedömningen har på elevernas motivation och självförtroende, vilka båda är av avgörande betydelse för inlärningen 5. att eleverna har behov av att kunna bedöma sig själva och förstå hur de kan förbättra sig. Frågan är: Hur ska lärarna omsätta den här teorin i praktiken? Återkopplingen ska vara kopplad till det utförda arbetet, och till eleven. Eleverna ska känna att det är de som är i centrum i undervisningen.

4 6 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 7 Utvecklande bedömning: ett steg på vägen mot bra resultat Formativ bedömning innebär att eleverna får regelbunden återkoppling som de kan använda för att förbättra sitt inlärningsarbete under kursens gång. Planera för inlärning Formativ bedömning handlar inte bara om eleverna; det är även ett värdefullt verktyg för lärarens planering, och det kan även hjälpa läraren att ständigt utveckla sig. Vad är konstruktiv återkoppling? Alla elever presterar bättre om de vet vilket mål de strävar mot. Man kan därför inte börja med återkoppling förrän läraren tydligt har definierat vilka färdigheter och kunskaper eleverna ska ha tillägnat sig när kursen är slut. När man väl har gjort det bör återkoppling ske regelbundet för att hela tiden ha koll på om eleverna är på rätt väg mot bra studieresultat. Koppla ihop återkopplingen med elevernas individuella mål Enligt Gordon Stobart, professor emeritus i pedagogik vid University of London, bör återkopplingen vara direkt kopplad till läroplansmålet samtidigt som den även bör kopplas ihop med elevernas individuella mål. Vissa elever är kanske nöjda om de bara får godkänt medan andra arbetar mot att få väl godkänt. För att omsätta det här i praktiken måste läraren känna till elevernas mål och anpassa sin återkoppling därefter. Använda beskrivande återkoppling istället för betyg för motivationens skull I gymnasieskolan fungerar betygen som motivation för många elever. Men på samma sätt som betygen kan verka motiverande för vissa elever kan de också ha motsatt effekt på lågpresterande elever, som Dylan Wiliam, professor emeritus på pedagogiska institutionen på University of London, säger. Forskning visar att utvecklande återkoppling som ges på rätt sätt är mer motiverande för eleverna. Återkopplingen måste fokuseras på vad eleven uppnått och på vad som bör förbättras. Den bör ge beröm på de punkter där eleven har lyckats och peka på vad eleven kan göra för att förbättra kvaliteten på sitt arbete ännu mer. Och även om man oftast inte får betyg i de lägre årskurserna så har eleverna ändå mycket stor nytta av beskrivande återkoppling av det här slaget. Tidpunkten är viktig För Henning Fjørtoft, docent vid Norges teknisknaturvetenskapliga universitet, som har arbetat mycket med beskrivande återkoppling, är det av yttersta vikt att välja rätt tidpunkt. Återkopplingen bör ges i direkt anslutning till den aktuella uppgiften, innan det slutgiltiga betyget sätts, så att eleverna har en chans att använda återkopplingen för att förbättra sitt arbete. Återkopplingsmodellen Du tar upp flera olika viktiga begrepp, men du visar inte att du faktiskt förstår dem. Du kanske kan lägga till ett avsnitt där du berättar hur man kan använda de här begreppen i sammanhanget. Du skulle till exempel kunna dra paralleller till begreppet demokrati och valen förra året. Det här är ett exempel på en bra återkopplingsmodell. Läraren beskriver vad eleven har gjort och föreslår sedan hur det kan förbättras. Med den här modellen får eleverna veta vad de har gjort bra och sedan vad det kan göra för att det ska bli ännu bättre. Det finns dock flera andra återkopplingsmodeller, och de flesta lärare hittar en balans som passar deras sätt att arbeta och deras elever. Utvecklande återkoppling Det finns ingen exakt definition av vad utvecklande återkoppling är, men det kan sammanfattas som återkoppling som ges under utbildningens gång innan det slutgiltiga betyget sätts och som hjälper eleverna att förbättra det arbete som de utför. Sammanfattande återkoppling Sammanfattande återkoppling ges i slutet av utbildningen när allt arbete är avklarat. Det är vanligen ett betyg som visar hur bra eleverna har förstått och använt det de har lärt sig. Planera för bedömning För att formativ bedömning ska fungera måste inlärningsmålen vara tydliga från början för både läraren och eleverna så att man vet vad man strävar mot under kursen. Det är därför viktigt att läraren börjar sin planering med att definiera inlärningsmålen, och kriterierna för när de är uppnådda,så att de sedan kan planera aktiviteter som hjälper eleverna att uppnå de här målen. Inte bara för eleverna Genom att bedöma elevernas arbete kontinuerligt under kursens gång kan läraren se vilka delar av undervisningen som eleverna inte har förstått. Man kan då återkomma till de här delarna, kanske med ett något annorlunda angreppssätt, tills eleverna har förstått dem. På det här sättet hjälper återkopplingen lärarna att hela tiden bedöma sin egen undervisning. Använda bedömningarna för planeringen av nästa termin När kursen är slut kan lärarna titta tillbaka på bedömningarna som de har gjort, vilket bör ge dem en klar överblick över vad som har fungerat i kursen och vad som inte har gjort det och de kan planera kommande termins undervisning utifrån detta. Genom att gå igenom bedömningarna bör lärarna även kunna få en uppfattning om vad deras elever tycker är lätt och vilka begrepp som de har svårt för. Även om nästa års elever är annorlunda kan den här informationen ändå vara en bra riktlinje när man bestämmer hur mycket lektionstid som ska ägnas åt de olika delarna av ett ämne så att lärarna inte slösar lektionstid på att lära ut begrepp som eleverna redan förstår.

5 8 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 9 Kombinera det fysiska och det virtuella klassrummet Hur kan lärplattformar hjälpa lärare att ge eleverna relevant återkoppling vid rätt tidpunkt i och utanför klassrummet? Spara tid med mer träffande undervisning Formativ bedömning innebär att du måste ge varje elev mer tid. Det här kan vara problematiskt för tidspressade lärare, som ofta har flera olika klasser varje vecka. Men om det görs bra bör formativ bedömning spara lärarna tid på lång sikt. Utöka klassrummet En lärplattform ger läraren möjlighet att förbättra kvaliteten på återkopplingen som de ger eleverna under lektionstid. Men dessa hjälpmedel kan också användas för att utöka undervisningen bortom klassrummets fyra vägger utan att även underlätta lärarens arbetsdag. För med en webbaserad lärplattform, som itslearning, kan eleverna logga in hemifrån och fortsätta sitt arbete. När läraren väl har skapat en lärmiljö på webben kan eleverna fortsätta att arbeta hemma med att se på filmer, gå igenom dokument och annat studiematerial och interagera med andra elever via diskussionsforum och snabbmeddelanden, undersökningar och videokonferenser. Formativ bedömning i och utanför klassrummet Lärare som vill arbeta med formativ bedömning får många fler möjligheter att ge relevant återkoppling i rätt tid med en lärplattform, vilket ger eleverna chans att förbättra sitt arbete innan det är dags att lämna in det. Lärarna få även möjlighet att inhämta information som kan hjälpa dem att planera och förbättra nästa lektion. Men hur fungerar det här i praktiken? Låta eleverna komma till tals utanför klassrummet Med hjälp av omröstningar, diskussioner och undersökningar kan lärarna få eleverna att dela med sig av sina tankar om dagens undervisning när de kommer hem. Det här ger de elever som tycker att det är jobbigt att prata inför hela klassen en chans att vara med och kommentera, samtidigt som det ger eleverna möjlighet att reflektera över vad som sagts under lektionen och tänka över sina svar. Läraren kan ta upp några av kommentarerna och frågorna på nästa lektion. Utveckling genom portfolion på nätet E-portfolion är ett bra exempel på hur lärplattformar kan vara ett hjälpmedel för lärare att ge utvecklande återkoppling som eleverna kan använda för att förbättra sitt arbete innan det är dags för inlämning. I itslearning har till exempel eleverna både en arbetsportfolio (för pågående arbeten) och en bedömningsportfolio (för avslutade arbeten). På det här sättet kan läraren se elevernas pågående arbeten och ge konstruktiv, utvecklande återkoppling så att eleven kan göra om och förbättra sitt arbete innan det ska lämnas in. Detta innebär även att läraren inte behöver gå igenom alla elevers arbeten på en gång. De kan istället sprida ut bedömningsarbetet och göra det antingen hemma eller i skolan beroende på hur deras schema ser ut. Anpassa undervisningen utifrån vad eleverna förstått Enligt forskare, som Dylan Wiliam, kontrollerar de bästa lärarna hur mycket eleverna har förstått och anpassar sedan sin undervisning efter det. Det här kan man göra genom enkel handuppräckning eller en frågeomgång eller via lärplattformen. Läraren kan till exempel lägga upp frågor som testar förståelsen av begrepp på nätbaserade diskussionsforum, i undersökningar eller digitala test och be eleverna svara på frågorna under lektionstid för att sedan använda svaren för att bilda sig en uppfattning om huruvida eleverna har förstått begreppen eller inte. Läraren kan även använda de här hjälpmedlen för att kontrollera elevernas förståelse mellan lektionerna och använda resultaten för att anpassa sin nästa lektionsplan så att eleverna spenderar tillräckligt med tid på varje uppgift. (I avsnittet med råd och tips kan du läsa om hur detta kan göras i praktiken.) Göra lektionstiden mer givande Enligt John Hattie, professor på Auckland University, kan eleverna redan 50 procent av allt som lärs ut i klassrummet. Om man samlar in bedömningsinformation från eleverna regelbundet till exempel genom prov, undersökningar och diskussionsforum i lärplattformen kan lärarna bilda sig en uppfattning om exakt vad eleverna kan och inte kan. De kan använda den här informationen för att omvärdera sin lektionsplanering och se till att lektionstiden ägnas åt teman där eleverna har kunskapsluckor. All information nära till hands Att använda en lärplattform för formativ bedömning handlar inte bara om att ge relevant återkoppling vid rätt tidpunkt. Det är även ett sätt för lärarna att snabbt och enkelt inhämta, organisera och utbyta information om eleverna. I vanliga fall brukar lärare skriva kommentarer och sätta ett betyg i slutet av en uppgift, skriva in betyget i elevens bedömningsöversikt och sedan lämna tillbaka uppgiften till eleven. Med det här arbetssättet har läraren ingen långsiktig överblick över den återkoppling de har gett eleverna och har således endast betygen att gå på för att se elevernas utveckling över tid. Om betyg och återkoppling på en uppgift däremot skrivs in elektroniskt i lärplattformen kan den här informationen sedan överföras automatiskt till elevens bedömningsöversikt. Bedömningsöversikten utgör sedan ett permanent register över alla elevers bedömningsinformation över hela terminen, vilket gör det enklare att sammanställa omdömen. Den här informationen kan även ses av andra lärare, mentorer och till och med eleverna. Även föräldrarna kan ta del av informationen före kvartsamtal och liknande så att båda parter utgår från samma punkt.

6 10 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 11 Ett skolövergripande perspektiv på formativ bedömning Många lärare hittar själva sätt att få formativ bedömning att fungera med sina scheman, resurser och elever. Men kan teorin appliceras på hela skolan? I PRAKTIKEN Det finns många lärare som får formativ bedömning att fungera för dem själva och för eleverna. I det här avsnittet finns exempel på hur du kan använda det i din undervisning. Enkelhet: den bästa motivationen för all personal På ett gymnasium har personalen lagt in formativ bedömning i hela undervisningssystemet. Det låter kanske som ett avskräckande projekt, men metoden är förvånansvärt enkel. Och det är därför den fungerar. Att sätta utvecklande bedömning i utbildningens centrum för alla lärare Alla lärare på skolan använder itslearnings webbaserade lärplattform för att dela ut uppgifter och lämna tillbaka dem till eleverna. På det här sättet har de en oöverträffad möjlighet att ge konstruktiv återkoppling till alla elever efter varje uppgift. När de lämnar tillbaka en uppgift skriver lärarna helt enkelt kommentarer i anteckningsfältet och förklarar en till tre saker som eleven gjorde bra och en till tre saker som eleven kan göra bättre. De här kommentarerna läggs automatiskt in i elevens bedömningsöversikt, så att både läraren och eleven kan få en snabb överblick över alla bedömningar under en termin. Efter att ha infört det här sättet att arbeta märker lärarna på skolan att det har blivit högre kvalitet på samtalen mellan lärare och elever under terminen eftersom läraren alltid har tillgång till all information om en elevs utveckling. Hålla föräldrar och klassföreståndare uppdaterade I itslearning finns även en säker föräldraportal där föräldrarna kan hitta information om sina barn. Alla betyg och bedömningskommentarer överförs automatiskt till föräldraportalen så att föräldrarna kan få en snabb överblick över hur det går för deras barn och vad de behöver hjälp med. Samma information är även tillgänglig för elevernas klassföreståndare och mentorer.

7 12 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 13 Bedömningsmatriser istället för betyg Det finns en lång teori om bedömningsmatriser, men idén är lätt att förstå och lätt att omsätta i praktiken. Använda betygslösa bedömningar för att styra elevers utveckling För många elever är betygen den slutgiltiga bedömningen. Men, som både Dylan Wiliam och Henning Fjørtoft framhåller, om en elev koncentrerar sig på betyget kan de missa information i återkopplingen som är viktig för deras utveckling. En lösning är att inte använda betyg alls under kursens gång utan att istället använda bedömningsmatriser. En bedömningsmatris är ett hjälpmedel för att bedöma elevernas resultat utifrån olika kriterier snarare än utifrån ett enda betyg. Den delas vanligen ut före en uppgift, fungerar som riktlinje för eleverna och läraren och medför att eleverna redan från början är medvetna om hur deras arbete kommer att bedömas. Bedömningsmatriser i praktiken Metoden som beskrivs här används av en lärare på lärarutbildningen men den kan användas med nästan vilket ämne som helst. Så här fungerar den. Läraren lägger in bedömningsmatrisen i lärplattformen i anslutning till uppgiften. Bedömningsmatrisen innehåller tre eller fyra bedömningskriterier, liksom tre resultatnivåer: ej godkänt, godkänt och väl godkänt. Eleverna läser igenom bedömningsmatrisen innan de sätter i gång och har den sedan i bakhuvudet medan de arbetar. (Det fungerar även att arbeta fram bedömningskriterierna tillsammans med eleverna så att de har ansvar och insikt redan från början.) När eleverna har gjort klart sin uppgift går de tillbaka till matrisen och gör en bedömning av sitt eget arbete. Sedan lämnar de in sin uppgift tillsammans med sin bedömning och en kort beskrivning av varför de tycker att de har uppnått de olika nivåerna i de olika bedömningskriterierna. Men sparar det här verkligen tid? I början kan det ta lite tid att komma igång. Du måste sätta ihop en ny bedömningsmatris för varje uppgift, och du måste läsa igenom elevernas arbeten noggrant för att se om de stämmer med de bedömningar som de själva har gjort. Men ju mer vana eleverna får desto bättre blir de på att bedöma sina egna arbeten, och då räcker det med att du bara ögnar igenom deras arbeten för att kontrollera att deras bedömningar är korrekta. För vissa uppgifter kan man även låta eleverna sköta bedömningen helt själva. Du låter då eleverna bedöma varandras arbeten med hjälp av bedömningsmatrisen. Utformning och läsbarhet Brödtext E C A Bloggen är inte läsarvänligt utformad. Brödtexten innehåller 0 1 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Rubrik och ämnestaggar Blogginlägget har ingen relevant rubrik. Bloggen är läsarvänligt utformad men saknar illustrationer. Brödtexten innehåller 1 2 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Blogginlägget har relevant rubrik. Bloggen är läsarvänligt utformad och har relevanta illustrationer från en källa med CC-licens. (en.wikipedia.org/wiki/ Creative_Commons) Brödtexten innehåller 3 5 länkar till relevanta dokument, webbplatser eller andra källor som tas upp. Blogginlägget har relevant rubrik och relevanta ämnestaggar. Det här exemplet på en bedömningsmatris används av Henning Fjørtoft i itslearning med vuxna elever. Han använder lärplattformen för att dela ut uppgifter och bedömningsmatriser, och eleverna lämnar in sina uppgifter via plattformen. Plattformen fungerar på så sätt som en digital förvaringslåda. Här finns alla Hennings bedömningsmatriser, elevarbeten, återkopplingar och bedömningar samlade på ett ställe vilket gör att Henning kan få en snabb överblick över sina elevers utveckling. E C A Kriterier: Innehåll och förståelse Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Kriterier: Språk och texter med leverans Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion Kriterier: Framställning I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom med tillfredställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. Det här exemplet på en bedömningsmatris i engleska kommer från en pedagog i Sverige. I bedömningsmatrisen tas endast positiva arbetsresultat upp, vilket innebär att även den lägsta nivån visar vad eleven faktiskt har klarat istället för vad den inte har klarat.

8 14 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 15 Skräddarsy återkopplingen till elevernas individuella mål Den bästa återkopplingen är den som tar hänsyn till elevernas individuella mål. Här är en metod som gör att detta går att genomföra snabbt även i stora grupper. Råd och tips Det finns många sätt att göra det enklare att göra bedömningar oftare och regelbundet, Här är några exempel på hur du kan använda en lärplattform för att åstadkomma utvecklande bedömning och inhämta utvecklande information från dina elever. Använda omröstningar för att se om eleverna har förstått Det är viktigt att kontinuerligt under kursens gång kontrollera att eleverna hänger med. På så sätt får du reda på vad eleverna tycker är svårt och vad du bör koncentrera undervisningen på. Ett snabbt och enkelt sätt att göra detta på är att använda lärplattformen för att undersöka elevernas kunskaper och åsikter. Så här gör du det i itslearning: 1. Klicka på Lägg till innehållsblock på kurssidan. 2. Välj Omröstning. 3. Lägg in dina frågor och klicka på OK. 4. Omröstningen visas på kursens infopanel. Hantera blandade motivationsnivåer De flesta gymnasielärare tampas med ett och samma problem. Olika elever är olika bra på olika saker och har olika stor motivation. Vissa elever kan till exempel vilja ha högsta möjliga betyg i ett ämne medan andra är nöjda med att precis bli godkända så att de får det slutbetyg som de behöver för att läsa ett annat ämne på högskolan. De här eleverna behöver få ut olika saker av återkopplingen från sina lärare. Problemet är att ta reda på och sedan komma ihåg alla de här olika motivationsgraderna varje gång du ska ge individuell återkoppling. Bedöma individuella mål från början En matematiklärare på en yrkesskola har utvecklat en enkel metod för att lösa den här frågan. I början av kursen får eleverna göra ett grundläggande matematikprov i itslearning så att han får veta vilken nivå de är på. Eleverna får även svara på frågor om sin motivation, vilket betyg de siktar mot och vad de har för planer för framtiden. Dina mål, din återkoppling Läraren använder resultaten från det inledande provet när han lägger upp sin kursplan. Om det stora flertalet av eleverna till exempel visar sig ha svårt med dubbelekvationer på provet planerar han in extra lektionstid för den biten. Han överför även informationen från undersökningen till elevernas individuella inlärningsmål i lärplattformen. På det här sättet har han en klar överblick över elevernas motivation som han kan gå tillbaka till när han ska ge återkoppling, både skriftligen på uppgifter och muntligen på lektionstid. Det ger honom även möjlighet att anpassa återkopplingen till de specifika mål som eleven satte upp i början av kursen. Enligt läraren spelar det ingen roll om han talar med en elev i bara två minuter. Eftersom kommentarerna är anpassade efter elevernas speciella mål känner de ändå att de får ut mycket av dem, och detta gör att det blir lättare att ge konstruktiv återkoppling oftare. Du kan till exempel skapa en enkel fråga som kontrollerar om de har förstått ett begrepp och lägga in den på framsidan i en kurs. Elevernas svar ger dig snabbt en bild av om eleverna har förstått eller inte. Du kan be eleverna göra omröstningen under en lektion för att kontrollera att de har förstått undervisningen eller be dem göra den hemma och sedan använda svaren för att utforma din nästa lektionsplan så att du tar upp de ämnen som eleverna har mest nytta av. Snabbfråga Vad tror du var den främsta orsaken till temperaturhöjningen under 1800-talet? Människan Naturliga orsaker Rösta! Visa resultat En enkel fråga av det här slaget ger dig en uppfattning om huruvida eleverna har tagit till sig undervisningen. Tänk efter. Vad kan du? Det snöar för att det är kallt. 60 % Det är kallt för att det snöar. 20 % Vet inte. 20 % Rösta! Du kan även använda den här typen av omröstning för att få reda på vilken typ av aktiviteter som eleverna tycker om och vilka de helst vill slippa. Omröstningar kan snabbt ge lärare en uppfattning om huruvida deras undervisning har lett till önskat resultat.

9 16 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 17 Använda webbaserade diskussioner för bedömning Webbaserade diskussioner kan vara ett utmärkt redskap för formativ bedömning. Låt oss säga att ni har pratat om begreppet demokrati under ett par lektioner och att du nu vill veta hur väl eleverna har förstått. Ni kan ha en diskussion i klassrummet, men alla elever vågar inte alltid tala inför hela klassen och de får inte mycket tid att tänka över sina svar innan de talar. Då kan det vara bra med en webbaserad diskussion, antingen istället för klassrumsdiskussionen eller som komplement. Du kan helt enkelt inleda diskussionen med en enkel fråga och sedan be eleverna att svara som läxa. Eleverna kan dela med sig av sina tankar och åsikter i diskussionsforumet och även göra det mer intressant genom att lägga till bilder, ljud och videoklipp och länkar för att illustrera sina kommentarer. L. Andersson Tommy Erling Benjamin C. Morten F. Vad är demokrati? Reply with quote Edit Delete Ge ett praktiskt exempel på när du var en del i en demokratisk process. Falsk demokrati? Reply with quote Edit Delete Vi röstade om vem som skulle vara lagkapten i fotbollslaget. Det gick inget bra. Den mest populära killen blev vald, inte den bästa spelaren. Processen var demokratisk men inte rättvis... Skoldemokrati? Reply with quote Edit Delete Jag valdes till elevrådsrepresentant av mina klasskompisar. Vi var fyra kandidater men jag fick flest röster och fick platsen i elevrådet. Reply with quote Edit Delete Elevrådet fungerar inte. De tar aldrig de beslut som jag vill att de ska ta. Som när det gäller temat för nästa skoldans. Mitt förslag var mycket bättre än det de valde. Du kan använda deras svar för att bedöma hur väl de har förstått begreppet och anpassa nästa lektionsplan utifrån detta om det behövs. Du kan ge återkoppling till eleverna direkt i diskussionsforumet eller vänta och ta upp eventuella frågor i klassrummet. I webbaserade diskussioner har eleverna bättre möjligheter att uttrycka sig än i omröstningar. Eleverna kan styra åt vilket håll diskussionen ska gå och lära sig av varandra under tiden. Så här gör du det i itslearning: 1. Gå till infopanelen för din kurs och klicka på Lägg till i trädmenyn. 2. Välj Lägg till diskussion. 3. Ge diskussionen ett namn och en beskrivning och klicka på Spara. 4. Klicka nu på Lägg till tråd. Ge tråden en rubrik och skriv in din fråga i beskrivningen. Klicka på Spara. Den här återkopplingen ger läraren värdefull information om hur eleverna uppfattar begreppet demokrati. Hon sparar diskussionen och kan gå tillbaka till den när hon utformar kommande lektioner. Låta eleverna lämna in sina uppgifter muntligt Många lärare har inte tid att lyssna på alla elevers arbeten under lektionerna och detta kan vara ett problem, speciellt för språklärare. En lösning kan vara att be eleverna spela in sig själva när de läser högt hemma eller i datasalen. På det här sättet kan du lyssna på alla när du sätter betyg på uppgiften och kommentera uttal såväl som andra relevanta bitar. (Du kan ge skriftliga kommentarer eller spela in kommentarerna.) Den här metoden kan användas i många olika scenarier. Du kanske ger eleverna i läxa att läsa en bok och sedan berätta om boken för resten av klassen. Vissa elever kan få göra det under lektionen, men det finns sällan tid för alla att berätta. Då kan du be eleverna spela in sig själva hemma när de berättar om boken. Sedan kan du lägga in inspelningarna i diskussionsforumet och be de andra eleverna komma med kommentarer om både recensionen och framförandet. Så här lägger du in inspelningar i diskussioner i itslearning: 1. Be eleverna att öppna diskussionen. När de har gjort det klickar de i textfältet, klickar på knappen Infoga och väljer Ny videoinspelning eller Ny ljudinspelning. 2. Eleverna måste sedan klicka på Tillåt i popuprutan och skriva in ett namn på inspelningen i nästa skärmbild. 3. De startar inspelningen genom att klicka på den röda inspelningsknappen och börjar prata. 4. Om de är nöjda med inspelningen klickar de på Infoga och inspelningen läggs då in i diskussionen. De kan göra om inspelningen genom att klicka på inspelningsknappen. 5. Inspelningen infogas automatiskt i textfältet (en ikon visar att det finns en ljud- eller videoinspelning) och de andra eleverna kan spela upp den när de öppnar diskussionsforumet. Inspelad återkoppling Många lärare känner att de ger snabbare och mer nyanserad återkoppling till sina elever när de pratar med dem. Men i stora klasser kan det ta för mycket tid att ge alla personlig muntlig återkoppling. En enkel lösning är att använda ljudinspelaren i lärplattformen. När du har läst en elevs arbete öppnar du helt enkelt ljudinspelaren i lärplattformen och spelar in dina kommentarer. Eleven får meddelande om att kommentarerna är färdiga och kan lyssna på dem hemma. Den här metoden kan användas i kombination med skriftlig och direkt muntlig återkoppling och kan tillföra något nytt i elevernas utbildningsupplevelse. Så här gör du det i itslearning: 1. Se till att en mikrofon och eventuellt en webbkamera är anslutna till datorn. 2. Öppna svaret i uppgiften. Klicka i textfältet för kommentarer och klicka på Infoga. Välj Ny videoinspelning eller Ny ljudinspelning. 3. Välj Tillåt i popuprutan som öppnas. 4. Skriv in ett namn på inspelningen. Klicka på den röda inspelningsknappen och börja prata. Klicka på stoppknappen när du är färdig. 5. Om du är nöjd med inspelningen klickar du på Infoga. Du kan göra om inspelningen genom att klicka på inspelningsknappen igen. 6. Inspelningen infogas automatiskt i textfältet för kommentarer. (En ikon visar att det finns en ljud- eller videoinspelning.) Eleven kan spela upp inspelningen när de går in i uppgiften.

10 18 Arbeta med Formativ bedömning Hur lärplattformar kan hjälpa stressade lärare att arbeta med formativ bedömning 19 Hur ser framtiden ut? Formativ bedömning sätter eleven i inlärningens centrum. Om vi ser till att alla lärare inte bara använder formativ bedömning utan även delar med sig av sin kännedom om eleverna till elevernas andra lärare kan vi skapa ett holistiskt synsätt på utbildning där eleverna får uppmuntran och hjälp att nå längre. Referenslista Formativ bedömning/vurdering for læring: Flera olika videoföreläsningar på engelska angående bedömning för lärande. Sporsmal-og-svar/ Utbilda hela barnet På Hillsdale High i USA arbetade man i tio år för att förändra lärarnas synsätt. Målet var att få lärarna att sluta arbeta ensamma. Istället arbetar lärarna på skolan i lag för att utbilda vart och ett av barnen och utbyta bedömningar med varandra. Det här har varit en mycket lyckad satsning: färre elever hoppar av, fler elever uppnår goda resultat snabbt och alla elever känner att det är de som står i fokus för undervisningen på skolan. Och det här är inte ett isolerat fall. På många skolor i till exempel Sverige har alla elever en mentor som får elevernas bedömningar från alla ämnen. Mentorn använder bedömningarna i diskussioner med eleven och elevens föräldrar för att hjälpa dem att se helheten så att de kan arbeta med generella svaga sidor och uppmuntra de starka sidorna. Det slutgiltiga målet För lärarna är målet med det här arbetet att skapa en skolmiljö där elevernas intellektuella och kreativa kapacitet ska stimuleras varje dag och i alla ämnen så att de behåller sin nyfikenhet efter ny kunskap och fortsätter att sträva efter att förkovra sig. Målet är att fostra eleverna till hela människor och inte bara uppmuntra bra studieresultat och att få eleverna att uppnå sina fulla potential så att de kan bidra med så mycket som möjligt ute i samhället. Hur kan teknik användas i denna strävan? I 2011 års Horizon Report för förskola, grundskola och gymnasium tar man upp de tekniska uppfinningar som man tror kommer att påverka utbildningssektorn mest de kommande fem åren. Rapporten sammanställs av New Media Consortium i samarbete med Consortium for School Networking, och i den diskuteras vilka tekniska lösningar som kan komma att förändra sättet lärare, elever och institutioner arbetar på. Det är speciellt två tekniska hjälpmedel som behandlas i rapporten som kan ha stor inverkan på hur skolor arbetar med formativ bedömning. Ett av dem är de allt mer populära personliga lärmiljöerna. Personliga lärmiljöer är ett koncept som innebär att eleverna får möjlighet att själva utveckla sin syn på inlärning. För att det här ska kunna genomföras måste både elever och lärare ha tillgång till en anpassningsbar teknisk undervisningslösning som till exempel en lärplattform. Eleverna kan då skapa sina egna lärmiljöer inuti lärplattformen, där de exempelvis kan ha ett eget resursbibliotek med material som passar just deras inlärningsstil. Det här innebär att läraren går från att vara instruktör till att bli en handledare som hjälper eleverna att själva bestämma vad och hur de ska lära sig och som ger individuella, utvecklande och sammanfattande bedömningar. En annan viktig teknisk lösning är inlärningsanalys (avancerade och detaljerade uppgifter om elevens studieresultat). För tillfället används inlärningsanalys mest för sammanfattande bedömningar, men i framtiden spås lärplattformar ge lärare bättre möjligheter att inhämta, använda, utbyta och analysera utvecklande information om eleverna. Denna information kan lärarna sedan använda för att omforma sin undervisning så att den passar deras elevers ständigt förändrade behov, och skolledarna kan använda informationen för att utveckla bättre och mer lämpliga undervisningsstrategier. Fjørtoft, Henning: Effektiv planlegging og vurdering, Landslaget for norskundervisning aspx?id=1024 Hattie, John: Visible Learning, Routledge, 2008 Videoklipp: The leader as evaluator, part 3: seeing learning through the eyes of students: Stobart, Gordon Videoföreläsningar: Gordon Stobart Taking AFL forward, part 1 Gordon Stobart Taking AFL forward, part 2 Sporsmal-og-svar/ Wiliam, Dylan Videoklipp: BBC The Classroom experiment (2011) Videoföreläsning: Assessment for Learning (2010) go.aspx?eventid=5099 Hillsdale High School, San Mateo, Kalifornien, USA: Fallstudie: Hillsdale Case Study from Windows on Conversions hillsdale_files/pre/old-stuff/hillsdale_case.pdf Apeltun låg- och mellanstadieskola, Bergen, Norge: Removing the barriers to parental engagement

11 Om itslearning På itslearning kan vi stolt säga att vi förstår behoven inom utbildning. Över 20 procent av vår personal har arbetat som lärare, och vår lärplattform har utformats särskilt för utbildningssektorn. Vår lärplattform används av miljontals lärare, elever, administrativ personal och föräldrar över hela världen. Den finns på alla utbildningsnivåer, från förskolor till universitet, och hjälper till att göra undervisningen mer inspirerande och utbildningen mer givande för eleverna. Vi tillhandahåller ett komplett utbud av tjänster, från skräddarsydda implementeringsprojekt till att administrera och ge support, och vi ägnar över 20 procent av våra resurser åt produktutveckling. Företaget grundades 1999 och har sitt huvudkontor i Bergen, Norge, och kontor i London, Birmingham, Berlin, Paris, Mulhouse, Malmö, Enschede och Boston. Helping teachers collaborate with colleagues Huvudkontor itslearning AB, Djäknegatan Malmö, Sverige info.se@itslearning.com