Basutbildning i jämställdhet ESF JÄMT

Transkript

1 Basutbildning i jämställdhet

2 Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, klass etcetera.

3 Jämställdhet handlar om Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå jämställdhet.

4 Varför jämställdhet? Bild: Länsstyrelsen i Skåne län >>Rättvisefråga >>Samhällsekonomiskt nödvändigt >>Kvalitetsfaktor >>Systemförändring

5 Svensk jämstj mställdhetspolitik VAD? Politikhörnet De jämstj mställdhetspolitiska målenm VARFÖR? R? Teorihörnet Genussystemteorin HUR? Strategihörnet Jämställdhetsintegrering

6 Varför? r? Vad/vem upprätthåller ojämställdheten? Vad är genus/kön? Socialt skapade/biologiska könet

7 Genussystemet Principen om könens isärhållande: Kvinnor och män, flickor och pojkar, hålls åtskilda Principen om över- och underordning: Män är norm och överordnade

8 Övergripande jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

9 DELMÅL 1 En jämn j fördelning f av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet Exempel: Representation politiskt, offentligt, privat Ledare och chefer

10 En jämn j fördelning f av makt och inflytande Kvinnor och män m n ska ha samma rätt r och möjlighet m att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för f beslutsfattandet Chefer 2008 (SCB) procent Offentlig sektor Privat sektor

11 En jämn j fördelning f av makt och inflytande Kvinnor och män m n ska ha samma rätt r och möjlighet m att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för f beslutsfattandet 100 VD, verkschefer o dyl 2007 (SCB:s yrkesregister) 80 procent Offentlig sektor Privat sektor

12 En jämn j fördelning f av makt och inflytande Kvinnor och män m n ska ha samma rätt r och möjlighet m att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för f beslutsfattandet Att fundera på... p Vem har makt och inflytande på arbetsplatserna i projektet, män eller kvinnor? Vad har kvinnor och män makt över?

13 DELMÅL 2 Ekonomisk jämstj mställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Exempel: Utbildning Arbete Arbetslöshet, ohälsa, pension Företagande

14 Ekonomisk jämstj mställdhet Kvinnor och män m n ska ha samma möjligheter m i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självst lvständighet livet ut Både män m n och kvinnor arbetar, men män m n har högre h inkomst än n kvinnor.

15 Ekonomisk jämstj mställdhet Kvinnor och män m n ska ha samma möjligheter m i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självst lvständighet livet ut Ohälsotal 2006 (SCB) 100 antal dagar Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män

16 Ekonomisk jämstj mställdhet Kvinnor och män m n ska ha samma möjligheter m i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självst lvständighet livet ut Att fundera på p Hur ser ohälsotalen ut för deltagande kvinnor och män i ert projekt? Hur är delmålet relevant för ert projekt?

17 DELMÅL 3 En jämn j fördelning f av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor Exempel: Hushållsarbete Omsorg om barn och äldre Föräldraledighet

18 En jämn j fördelning f av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män m n ska ta samma ansvar för f r hemarbetet och ha möjlighet m att ge och fåf omsorg påp lika villkor Kvinnor arbetar under sitt liv lika mycket obetalt som betalt. Män n arbetar under sitt liv dubbelt sås mycket betalt som obetalt. timmar En vanlig vecka - obetalt arbete En vanlig vecka ägnar en kvinna 8 timmar mer på obetalt arbete än en man.

19 En jämn j fördelning f av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män m n ska ta samma ansvar för f r hemarbetet och ha möjlighet m att ge och fåf omsorg påp lika villkor Uttag av föräldraledighet (SCB 2006) 100% 90% Män 80% 70% 60% 50% 40% Kvinnor 30% 20% 10% 0%

20 En jämn j fördelning f av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män m n ska ta samma ansvar för f r hemarbetet och ha möjlighet m att ge och fåf omsorg påp lika villkor Att fundera på p Hur påverkat det obetalda hem- och omsorgsarbetet hälsan? När har kvinnor och män tid att ägna sig åt sig själva?

21 DELMÅL 4 Mäns våld v mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Exempel: Våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld Sexualiseringen av det offentliga rummet Sexualiserat våld Prostitution

22 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, m flickor och pojkar, ska ha samma rätt r och möjlighet m till kroppslig integritet Anmäld misshandel 2008, offer i åldern 15 år eller äldre (Brå) Av bekant ute Av obekant ute Av bekant inne Av obekant inne

23 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, m flickor och pojkar, ska ha samma rätt r och möjlighet m till kroppslig integritet Att fundera på p Hur kan ert projekt verka för att kvinnor och män ska känna sig trygga? Hur är det relevant för ert projekt?

24 Jämställdhetspolitikens två ben Organisation Verksamhet Personal Arbetsförhållanden Representation Löner Rekrytering Medborgare/kund/klient Verksamhetsutveckling Kvalitetssäkring Jämställdhetsintegrering

25 Jämställdhetsintegrering är den strategi regeringen och EU använder för att nå de jämställdhetspolitiska målen Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådets definition)

26 Från n sidospår r till huvudfåra Olika förhf rhållanden och villkor för f r kvinnor och män m n ska synliggöras Varje fråga som berör r individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv Konsekvenserna av hur förändringar f kan tänkas t utfalla för f kvinnor respektive män m n ska analyseras

27 4R-metoden Representation Hur många kvinnor, hur många män på alla nivåer i projektet? Resurser Hur fördelas projektets resurser i form av tid, rum/lokaler, pengar, information/möten, utvecklingsinsatser etc. Går en större del av resurserna till mans- eller kvinnodominerande verksamheter? Realia Vilka könsmönster ser vi? Vems behov möts? Är projektet utformat från en norm som gynnar ett kön mer än de andra? Tillgodoses kvinnor respektive mäns behov i lika stor utsträckning? Realisera Hur bör projektet se ut för att vara jämställt?

28

29 Integrera jämställdhet i praktiken Kompetens. Vilken kompetens och kunskap finns om jämställdhetsfrågor i vårt projekt? Behöver vi ytterligare kompetensutveckling? Könsfördelning i projekt- /arbets-/styr- /referensgrupp. Är det en jämn eller en sned könsfördelning? Vad beror det på? Resurser. Resurser i ett ESF-projekt kan exempelvis vara att gå utbildningar, delta på mässor/utställningar, gå på studiebesök, få praktikplats etc. Vad räknas som en resurs i vårt projekt? Hur säkerställer vi att resurserna kommer både kvinnor och män till del? Samverkande aktörer. Är de medvetna om jämställdhetsperspektivet i projektet? Intresse? Om inte, behöver vi fundera över hur vi kommunicerar till våra samverkande aktörer? Könsuppdelad statistik. Har vi könsuppdelad statistik om vår målgrupp? Om inte, hur får vi tillgång till det?

30 Integrera jämställdhet i praktiken Målgrupp. Hur ser könsfördelningen ut i målgruppen, dvs. bland deltagarna i projektet? Hur rekryterar vi deltagare? Hur når vi deltagande arbetsplatser, hur väljs de ut? Är de kvinno- eller mansdominerade? Är det en sned könsfördelning i målgruppen? Vad beror det på? Upphandling. Kommer vi i projektet att upphandla tjänster? Vad ställs för krav? Utvärdering och uppföljning. Hur ska vi i projektet följa upp och utvärdera jämställdhetsperspektivet? Hur följer vi upp resursfördelningen i projektet, dvs. får kvinnor och män i vårt projekt lika stora resurser?