KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12.
|
|
- Sandra Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. Förskoleklass årskurs 6 Enhet: Sandbackaskolan Rektor: AnnChristin Karlsson, rektor F 3 och särskolan Maria Lindström, rektor 4 6 och förberedelsegruppen 1. KOMPETENSUTVECKLING. Inom vilka områden har kompetensutveckling genomförts vid enheten under året. OBS! Ange inte detaljerade kurser utan områden. Kommungemensamma utbildningstillfällen för pedagoger/personal i särskolan Matematik utbildning med NCM Nationellt centrum för Matematikutbildning Svenska utbildning med skolans specialpedagog Utbildningsinsats för elevhälsa och trygghetsteam i arbetet mot diskriminering och kränkningar Pedagogiskt centrum, GR utbildning Learning study Alla: Att möta alla barn kommungemensam utbildning i värdegrund och förhållningssätt 2. MÅLUPPFYLLELSE OCH RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb, grundskola och särskola: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Gör en bedömning för respektive verksamhet av i vilken grad enheten uppnått måluppfyllelsen i de Nationella målen. Förskoleklass Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. 1
2 Fritidshem och fritidsklubb Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. Grundskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. Särskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. 3. UTBILDNINGSRESULTAT GRUNDSKOLAN ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Åk 3: Använd bilaga 1 vid redovisningen. Åk 6: Använd bilaga 2 vid redovisningen. 4. ENHETENS EGNA MÅL/UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅLUPPFYLLELSEN I DESSA. Ange enhetens egna mål/utvecklingsområden under läsåret och ange måluppfyllelsen (kopiera tabellen där ni anger måluppfyllelsen för varje mål/utvecklingsområde). Kränkande behandling 2
3 Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Så här tänkte vi: Målet har varit att alla barn ska känna sig sedda, få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, sin lek, kreativitet och fantasi. Detta är stora faktorer som påverkar planeringen av verksamheten. Så här gjorde vi: Vi arbetar mycket gruppstärkande och individstärkande och försöker lägga vår kraft på det positiva som sker runt barnen. Tanken att de barn som har förmågan att välja att göra rätt ska vara goda förebilder för de andra barnen. Genom att arbeta med gruppstärkande aktiviteter så som utflykter, kojbygge i skogen, gemensamma samlingar och vår-show skapar vi en grupp/vi känsla som ökar acceptans och gemenskap till varandra. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Till nästa läsår vill vi fortsätta vårt påbörjade arbete. Vi önskar också forum för samtal med skolan för att bättre kunna möta alla barn. Vi får många nya barn och de känner vi ej ännu. Men vi hoppas och tror att de barn som nu går hos oss har en stabil grund att stå på och kan vara goda förebilder för de nya som kommer att börja på våra fritidshem. Förskoleklassen Så här tänkte vi: Varje stund i förskoleklassens arbete, utgår från värdegrundsarbetet. Det är grundläggande för hela vår verksamhet. Arbetet sker med stor tydlighet och under positiva, livsbejakande former. Så här gjorde vi: Genom att engagera hela kroppen och alla sinnen försöker vi vara framgångsrika i detta viktiga arbete. Det sker genom till eempel sagor, nallar och dramatisering. Genom vår sammansättning i grupperna, får vi många, många tillfällen att i vardagen arbeta med tolerans och likavärde. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Vi tar med oss erfarenheter från läsårtes grupp när vi till hösten 2012 tar emot nya barn som börjar i förskoleklass. Grundskolan Så här tänkte vi: Vi ville ha trygga grupper där barnen kände tillit till oss vuna och till varandra. Vi har utgått ifrån grupperna, hur de sett ut och vilka svårigheter respektive styrkor som finns. I några grupper har det kommit nya elever och då har det blivit naturligt med gruppstärkande arbete. Vi har velat att det ska bli tydligt för eleverna i vardagen att olikheter är okej och bra. Vi har velat skapa ett tillåtande klimat där alla har rätt att vara den dom är. Så här gjorde vi: Vi har haft samarbetsövningar och lekar i helklass, smågrupper samt årskursvis. Vi har arbetat med tjej och killsamtal samt arbetat med barnkonventionen. Eleverna har sett filmer om kränkande behandling (olikheter) och diskuterat utifrån dem och gjort kopplingar till sig själva. Kamratstödjarna har delat med sig av deras arbete. Vi har kontinuerliga samtal tillsammans med eleverna för att hjälpa dem med hur man kan göra och vara mot varandra för att alla ska ha det bra. Så här blev det: Klasserna har blivit lugnare och stabilare både inom klasserna och mellan klasserna. Många elever har god förmåga att uttrycka känslor, åsikter och förklara vad som inte är bra och vad som är bra. 3
4 Varför blev det så: Vi har arbetat med att skapa gemensamma tydliga gränser, regler och rutiner. Vi har också tydliggjort för eleverna att vi är flera pedagoger som har ansvar för barnen och att vi arbetar tillsammans. Så här går vi vidare: Vi ser att många även fortsättningsvis kommer att behöva stöd och hjälp i sina kamratrelationer och hur man agerar i samspel med andra. Vi anser att grupperna kommer att behöva mycket förebyggande arbete kring kränkande behandling även framöver. Särskolan Många elever inom särskolan har svårare att tolka och förstå samspel. Detta gör att de lättare kan bli utsatta för kränkningar och att de även kan själva kan kränka andra utan att förstå. Det innebär att det alltid finns vuna med ute på alla raster som ett stöd. Vi arbetar med att förstå värdegrunden genom samtal, läsa böcker, se film och olika EQ-övningar. Vi övar också strategier för att lösa konflikter. När det behövs har vi vägledande individuella samtal. Så här gjorde vi: Vi har använt oss av film för att synliggöra olika dilemman som kan uppstå. Därefter har vi tillsammans reflekterat över vad som hände på filmen. Vi har också arbetat med tema Våra känslor. Så här blev det: Vi upplever att eleverna utvecklats positivt, även om de har svårt att reflektera och se sig själva i de olika situationerna. I temat Våra känslor kunde de beskriva när de te blev ledsna, glada och arga. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt även nästa läsår. Svenska/Sva Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Genom att varje vecka ha fritidsråd, gemensamma samlingar, aktiviteter som sång, musik, högläsning, EQ, barnens egna samlingar, samtal, grupplekar stärks barnens språkliga utveckling. Vi ser att det skett en positiv utveckling i barnens sätt att våga prata inför gruppen, att stå för sina åsikter och att använda språket som en tillgång i olika situationer t.e. vid konflikter. Förskoleklass Vi har arbetet med språklig medvetenhet. Genom lek har vi skapat goda förutsättningar för den fortsatta språkutvecklingen. Grundskola Så här tänkte vi: Vi ville att alla barn skulle bli säkrare på att läsa. Vi ville att de skulle få ett rikare språk både muntligt och skriftligt. Vi ville också satsa etra på de elever som inte hade kommit igång med sin läsning. Vi har utgått från samtalet och att eleverna lär av varandra tillsammans. Det har varit viktigt att skapa ett tillåtande klimat där barnen har kunnat berätta och lyssna på varandras erfarenheter och tankar. Vår ambition när det gäller skrivningen har varit att ge eleverna strategier för att kunna planera sitt skrivande så att teterna har en röd tråd, blir längre och mer bearbetade. Vi ville också ge dem redskap för att kunna ge varandra respons, samt som mottagare kunna använda sig av den för att förbättra sina teter. 4
5 Under vårterminen introducerade vi läsloggen. I det arbetet ingår det att reflektera över sina egna och gemensamma läsupplevelser muntligt och i skrift. I början hade många elever svårt att uttrycka sina egna tankar om det de läst. Stor vikt har lagts vid litteraturläsning och lässtrategier. Vi har haft olika former av läsövningar så som högläsning, parläsning och individuell läsning. Så här blev det/varför: Alla barnen har blivit säkrare på att läsa. Det har märkts att barnen har blivit mer motiverade att läsa och har förstått att läsning är något som utvecklas hela tiden. Barnens skriftspråk och återberättande har blivit mer levande och deras berättelser har en tydlig handling. Barnen har parvis läst samma tet högt för varandra flera gånger varje vecka. Barnen har fått anpassade läsläor varje vecka som de har läst högt för varandra. De barnen som inte kunde läsa har fått individuell lästräning flera dagar i veckan under en lång period. Vi har utvecklat läslyktan genom att mer koncentrera oss på barnens återberättande och skrivande. Vi har då arbetat utifrån ett sinnesschema för att få barnen att använda sig av mer beskrivande ord i sina muntliga och skriftliga berättelser. Vi har arbetat med tio nya elevnära ord varje vecka som barnen skall kunna stava och förstå. Vi har sett en fantastisk utveckling i elevernas läsförståelse. De har en god förmåga att samtala kring olika typer av teter. Vi har sett att en sociokulturell lärandemiljö främjar alla elevers möjligheter till utveckling. Elevernas teter har blivit längre och mer bearbetade, men vi borde ha lagt ner mer tid på strategier för respons. Arbetet med litteraturläsning och lässtrategier har resulterat i större läslust och läsglädje bland våra elever. Vi ser också att läsförståelsen har förbättrats. En inspirerande del i detta arbete har också varit våra regelbundna besök till skolbiblioteket där vi fört samtal kring litteratur och lässtrategier. Så här går vi vidare: Mycket av ovanstående arbete har genomförts bland de yngre eleverna. Därför har vi nu under höstterminen valt att sprida det över hela skolan. En del i detta är att specialpedagog Eva-Karin driver en kompetensutveckling med alla lärare och pedagoger på skolan Alla Lärare/pedagoger är språklärare Särskolan Så här tänkte vi: Att utveckla tal och språk - Att utveckla ett läsintresse - Att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga Vi gjorde klassgemensamma mål där alla elever arbetade mot samma mål men på olika sätt. Vi har också utifrån Eva-Karins (specialpedagog på skolan) studiecirkel i Läslyktan, arbetat med att prova på olika arbetsmetoder/strategier. Elevernas individuella arbete kopplades till målen i deras IUP. Eleverna får läs- och stavningsläa varje vecka, kopplat till IUP. Så här blev det: Vi har i år kunnat ge varje elev enskild talträning i klassen. Detta anser vi varit mycket positivt och gett resultat. Alla har gått framåt på olika sätt i läs- och skrivinlärningen. Två av eleverna skriver nästan sitt namn, två har börjat jobba med Bågen, en läser nu enkel tet. Vi tycker att arbetet med Läslyktan varit mycket bra. Det gemensamma arbetet med eleverna var utvecklande då de fick lära av varandra och hör hur andra tänker. Elevernas individuella arbeta har också fungerat bra. Och de har fått större fokusering på sina IUP-mål. Så här går vi vidare: Klassgemensamma mål behöver tränas/läras in inte bara i grupp utan också en-till-en. Vi kommer att planera svenskundervisningen efter Läslyktan-modellen. 5
6 Skolan fortsätter sin satsning på ett levande skolbibliotek även i fortsättningen. Matematik Förskoleklass: I arbetet med matematik har vi kombinerat planerade matematikstunder med att lyfta vardagliga händelser som blivit matematik. Vid alla tillfällen har vi haft som mål att befästa matematiska begrepp. Fritidshem För att stimulera det matematiska tänkandet hos barnen arbetar vi mycket praktiskt. Att använda både kropp och knopp är något vi tror på. Matematiken kommer in i vår verksamhet på ett naturligt sätt. Vi bakar, delar med varandra, vi spelar spel, vi räknar hur många vi är på fritids och hur många som saknas. Vi hoppar högt och långt, vi målar, vi följer mönster, vi syr och skapar i olika material. Vi bjuder in till drop in och marknad där pengar ska hanteras. Vi tycker att vi på ett bra sätt har stärkt barnen i sitt matematiska tänkande genom de metoder som beskrivits. Grundskola. Så här tänkte vi: Vi ville att barnen skulle bli medvetna och kunna sätta ord på sitt matematiska tänkande. Samt ge dem hållbara och användbara strategier. Så här blev det: Barnen har blivit bättre på att våga berätta hur de tänker och varför de tänker så. Många av eleverna har börjat hitta hållbara strategier men flera SVA-elever har fortfarande svårigheter. Detta tror vi beror på begränsad begreppsuppfattning och ett begränsat ordförråd. Varför blev det så: Vi pedagoger har pratat mycket matematik för att vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är. Vi har använt många lektioner till att prata om strategier i addition och subtraktion och varför det är viktigt att lära sig dem. SVA- eleverna har fått etra stöttning enskilt eller i en mindre grupp när det gäller olika begrepp och ordförklaringar. Åk 5: Specialläraren gjorde ett diagnostiskt test angående taluppfattning och beräkningsmetoder på höstterminen. Utifrån resultatet på det här testet jobbade vi med dagens tal för att befästa beräkningsmetoder med hjälp av huvudräkning. Vi har haft mycket gemensamma diskussioner i grupp för att ut utveckla elevernas kommunikation och resonemangsförmågor. Så här går vi vidare: Här drivs en mer tydlig uppföljning av resultat och måluppfyllelse både på individ- och gruppnivå av skolans specialpedagog i matematik. Se bifogad plan Plan över det förebyggande arbetet på Sandbackaskolan. Särskola Så här tänkte vi: Flera av våra elever är alldeles i början av sin matteutveckling, håller på att befästa siffra-antal 1-5. Elevernas matematiska kunskaper låg på väldigt olika nivåer så vi har valt att arbeta mycket individuellt, en-till-en. Vi hade klasslektioner efter Berit Bergius föreläsningar. Så här blev det: Vi upplevde förra läsåret att alla med detta, lekfulla och kreativa, arbetssätt tyckt matten varit rolig och spännande. Därför har vi lagt upp undervisningen på liknande sätt i år. Vi märker att problemlösning med öppna svar är mycket svårt för våra elever. Vi behöver jobba med detta många gånger. Att arbeta med olika matematiska dataprogram är oftast ett bra arbetssätt. 6
7 Eleverna visade stort intresse när vi hade gemensamma matematiklektioner och lärde av varandra. Så här går vi vidare: Att ha klassgemensamma mål som ger eleverna större möjlighet till att prata matematik och att lära av varandra. Det är viktigt att eleverna får hör att man kan lösa matematiska uppgifter på olika sätt. Skolan erbjuder lähjälp i alla årskurser. Lähjälp Så här tänkte vi: I våra klasser har vi ett stort antal elever som inte får den stöttning hemifrån som de behöver för att klara av att göra sina läor. Därför tycker vi att denna hjälp är mycket viktig och fyller en funktion. Så här gjorde vi: Alternativ 1 Föräldrarna fick erbjudandet om lähjälp och fick tacka ja med underskrift. Dessa elever deltog sedan varje vecka. För övriga elever var det frivilligt. Detta innebar att en del elever deltog varje vecka och andra när de hade behov av hjälp. Alternativ 2 : Vi har haft lähjälp vid två tillfällen varje vecka. Vid ett tillfälle hade vi en större grupp på ca 10 elever. Under denna tid har sva- lärare ingått. I den mindre gruppen deltog två elever med behov av särskilt stöd. Det har alltid varit öppet för alla elever att komma till lähjälpen för att träna på något de känner sig osäkra på eller arbeta med något de inte hunnit göra klart. Så här blev det: Lähjälpen har varit ett bra stöd för många elever. Eleverna har haft en positiv inställning till lähjälp. Vi känner att lähjälpen har fungerat bättre denna termin då vi har behovsprövat det och kommit överrens med föräldrar på samtal. I de flesta fall har lähjälpen fungerat mycket bra. Några elever som annars inte skulle ha arbetat med sina läor har fått gjort dem, vilket har stärkt deras självkänsla. Vi har också använt lähjälps-tillfällen till att träna strategier som ännu inte befästs hos eleven. Det har varit ett bra stöd till elever som behöver etra hjälp, framförallt elever med annat modersmål. Så här går vi vidare: Vi ser dock att fler elever skulle stärkas av att komma till lähjälpen och diskuterar därför vidare hur vi ska lägga upp lähjälpen till läsåret 2012/ HÅLLBAR UTVECKLING. Har enheten utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller Grön flagg? ( ) Ja ( ) Nej 6. ENHETENS EGNA UTVECKLINGSOMRÅDEN/MÅL FÖR 2012/13. Ange enhetens egna prioriterade utvecklingsområden/mål för 2012/13 Alla lärare/pedagoger är språklärare 7
8 Det område vi nu väljer för hela enheten är Alla lärare är språklärare. Och vad betyder det? Alla skolans ämnen har ansvar för att inom ramen för ämnet, studera de olika teter som används i undervisningen. Svenskämnet har alltså inte ensamt ansvar för att elever kan läsa fackteter som hör till andra ämnen. (Kommentarmaterial till kursplanen i svenska) Här har vi hämtat grunden till årets utvecklingsområde. Vi kan också i olika resultat se att den undervisning som bedrivs idag sällan gynnar flerspråkiga elevers lärande, att lärarna saknar kunskap inom detta område. Vi måste hitta undervisningsformer som är både språk- och kunskapsutvecklande som gynnar alla elever. Det är en allt för stor del av våra flerspråkiga elever som inte når upp till målen. Detta blir en utmaning för alla pedagoger inom enheten. Formativ bedömning Parallellt driver vi också, fast mer långsiktigt, arbetet med formativ bedömning. Dessa två utvecklingsarbeten kompletterar varandra. Bibliotekssatsningen kvarstår med en ansvarig lärare som inspirerar eleverna till litteraturläsning.. 7. ENHETENS PLAN FÖR KVALITETSARBETET. Varje enhet bör ha en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen bör bl a baseras på Skollagens skrivning om systematiskt kvalitetsarbete (se bilaga). Vi bifogar: Plan över förebyggande arbete på Sandbackaskolan Plan för kvalitetsarbete på Sandbackaskolan 8. EVENTUELLA AVSLUTANDE KOMMENTARER VAD GÄLLER ENHETENS KVALITETSARBETE OCH MÅLUPPFYLLELSE. Alla har förutsättningar att lyckas Vi behöver reflektera över hur vi bör fördela resurserna, så att alla elever i möjligaste mån får förutsättningar att nå målen. Hur ska samarbetet med hemmen se ut så att vi tillsammans kan stötta barnen i skolan. Vad är hemmets ansvar och vilket ansvar har skolan? Av alla barnen på enheten är det idag ca 45% som har ett annat modersmål än svenska. En del är nyanlända till Sverige sedan någon månad och andra är tredje generationen. Vi behöver även diskutera i vilka ämnen våra elever med annat modersmål behöver mest stöd i. Hur kan skolbarnomsorgen stödja barnen både språkligt och socialt i samspel med andra? Tankar från Förberedelsegruppen: Studiehandledning på modersmålet Studiehandledningen har fungerat bra i år, men vi ser förbättringsmöjligheter. Vi vill göra upp med studiehandledarna om några tider varje termin när vi, ev. tillsammans med eleverna, kan utvärdera arbetet, revidera åtgärdsprogram, sätta upp tydliga konkreta mål och göra viss planering. Vi vill hitta en liten stund vid varje studiehandledningstillfälle, när vi kan prata utanför lektionstid (t.e. 15 minuter före lektionen). Vi vill komma överens om hur informationsutbytet går till. Skrivhäfte? Fronter? Mail? Vi vill förbereda kartläggningsmaterial i barnens pärmar, så att alla vet vilka kartläggningar som ska göras. 8
9 Förutom dessa utmaningar arbetar vi vidare med Noll-tolerans mot alla former av kränkande behandlingar för att få en trygg och rolig skola. 9
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Frälsegårdsskolans fritidshem 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Sövestad förskoleklass Lägg in bild här Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merVälkomna till Toftaskolan
Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan
Läs merNorrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merVerksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016
Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merVerksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys
Information om skolenheten Kopperskolan är en F-6:skola som h ar ca 320 elever och 45 personal. Skolans organisation har fyra F-1:or och tvåparellelligt från år 2-6. Det finns fyra fritidsavdelningar och
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merVästerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan
Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan 2010-2011 Verksamhetsbeskrivning Fritidshemmets verksamhet bygger på den läroplan som finns för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem
Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans
Läs merKvalitetsredovisning Fritidshem
Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Onsjöskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2018/2019 Vänersborg hösten 2018 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling,
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merNorrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning
Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning 2015 2016 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade i Norrsätra grundskola. Åk 1-3 i L-huset och åk 4-6 i M-huset. En lärare
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Läs merFörskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017
Förskoleavdelningen Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten,
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Frälsegårdsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merArbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merKvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merArbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014
130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del
Läs merFörskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
Läs merKvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Backaskolan Trollbacken och Hasselbacken Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merArbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019
Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merArbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015
150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merTallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans
Läs merAstrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Läs merUtvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal
Läs merKvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Utbildningsnämnden 2018-09-05 Tilldelning av projektmedel läsåret 2018/2019 Ärende Tilldelning projektmedel läsåret 2018/2019 Bildnings- och omsorgsförvaltningens
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merKvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16
Datum 161001 Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16 Verksamhet: Enligt anvisningarna om systematiskt kvalitetsarbete i skollagen (2010:800, 4 kap 3-8 ). Bakgrund är organisation med förskoleklass
Läs merArbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Läs merArbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015
november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs mer, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merStöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16
Stöcksjö skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna en ny skola
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merArbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 NÄCKROSEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 2 Sammanfattning Vi har uppnått
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avd. Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019 Synliggöra
Läs merLokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Läs mer