RIKTNINGAR VÄGEN TILL VISION LULEÅ 2050
|
|
- Marianne Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTNINGAR VÄGEN TILL VISION LULEÅ 2050 BESLUTADE AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 28 FEBRUARI 2011 S TÅ F Ö R Ö PPENHET O C H M Å N G FA L D LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET R U N T R E G I O N TA SATS F ÖR EN LEDANDE NORDLIG I D E N F R A M T F Ö R B Y G G RIKTNINGAR
2 VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Visar vad som är avgörande att prioritera för Luleå som samhälle halvvägs till Vision Luleå Balanserar de värden och intressen som anges i visionen och ger en ram för att ta fram långsiktiga mål. PROGRAM Tydliggör Luleå kommuns vilja och innehåller angreppssätt och långsiktiga mål för att genomföra riktningarna. PLANER & RIKTLINJER Visar enskilda nämnders långsiktiga ambitioner, insatser eller förhållningssätt för att leva upp till externa och interna krav. En plan ger disposition av händelser till tid och innehåll. En riktlinje visar på en hållning i en fråga som rör samhällets utveckling och ger vägledning i arbetet. 2
3 VÄGEN TILL VISIONEN En stad och region som utvecklar och tar tillvara sina kvaliteter lockar människor. Den attraherar nuvarande och blivande invånare, av olika kön och med olika anspråk. Den drar till sig besökare och investerare. En sådan stad och region har förutsättningar för en positiv utveckling, nu och i framtiden. Under hösten 2008 antog kommunfullmäktige en vision för Luleå Visionen ger en bild av framtidens samhälle som vi vill ha det; ett attraktivt, växande och hållbart Luleå. Visionen ska inspirera till ambassadörskap och till medvetna val för framtiden. Nu behöver visionen stegvis göras mer konkret för att ge vägledning i vårt arbete. Det första steget handlar om att formulera riktningar som ska visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. Det är dessa riktningar du nu håller i din hand. Genom att parallellt utveckla ett systematiskt och långsiktigt arbetssätt med riktningarna skapar vi en långsiktig planeringsstruktur för hållbar utveckling, en röd tråd hela vägen från vision till handling. Plattform Hållbar Utveckling Luleå februari 2011 Projektledare Anna Lindh Wikblad 3
4 LULEÅ Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. 4
5 5
6 RIKTNINGARNA ska visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. ska gälla för det geografiska området Luleå och ska kunna samla fler aktörer än kommunen som organisation. De ska visa att vi ser helheten och söker samverkan. ska styra kommunens arbete med visionen genom att konkretiseras som långsiktiga mål i ett antal program. De ska påverka kommunens uppdrag som samhällsbyggare, attraktionsskapare och servicegivare. ska visa att vi vill nå visionens hållbara utveckling där de ekonomiska, sociala och ekologiska delarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Bara tillsammans kan de ge hållbar utveckling. 6
7 S TÅ F Ö R Ö PPENHET O C H M Å N G FA L D LY FT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET R U N T R E G I O N TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG I D E N F R A M T F Ö R B Y G G 7
8 8
9 RIKTNINGAR STÅ FÖR ÖPPENHET OCH MÅNGFALD LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET RUNT TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG REGION BYGG FÖR FRAMTIDEN 9
10 STÅ FÖR ÖPPENHET OCH MÅNGFALD VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Ett öppet och inkluderande samhälle är ett tryggt och intressant samhälle. Det är avgörande för ett gott liv och ger större möjlighet för människor att kunna använda sina talanger och uttrycka sin originalitet. Vi vet att varje människa som är tillfreds med sin tillvaro och känner framtidstro har lättare att unna andra detsamma. Öppenhet och mångfald skapar framtidstro vilket är avgörande för att unga människor ska välja att leva här. Att olika individer kan mötas naturligt är viktigt för att olikheter ska kunna tas tillvara och bli en tillgång. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: UNDERLÄTTA FÖR ALLA ATT VARA MED OCH FORMA SAMHÄLLET. Att forma samhället nu och för framtiden kräver mer än enbart kunskap om samhällets strukturer och utmaningar. Det förutsätter en medvetenhet om människors vardag. Den kunskapen får vi om många människor deltar i samhällsbygget. Vi behöver därför bygga en kultur där människor vill vara medskapande. se till att alla har möjlighet att vara med så att mångfalden i samhället kan tas tillvara. ha varierande former för dialog och medverkan. främja nya idéer och visa att de kan bli verklighet. SKAPA MÖTESPLATSER SOM ÄR ÖPPNA OCH TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA. Olikhet som tillgång handlar i stor utsträckning om värderingar och inställningen till andra människor. Det är viktigt att skapa förutsättningar för tillit mellan människor och förutsättningar för att värderingar ska kunna utmanas och utvecklas. I ett samhälle där olikhet är en tillgång behövs många slags platser, tillrättalagda men också naturliga, som lockar till vistelse och möten. Platser där många rör sig ökar samtidigt upplevelsen av trygghet. ha kultur och idrott med både bredd och spets. ge förutsättningar för evenemang och aktiviteter under alla årstider. ha platser för kreativitet, lek, upplevelser och rekreation som är öppna och tillgängliga. ha flera och tydliga platser för möten och evenemang i Luleås stadskärna, i skärgården och nära andra viktiga besöks- och turistmål. ge förutsättningar för service, vistelse och aktiviteter i stadsdelscentra, större byar/ tätorter och prioriterade naturområden. 10
11 SATSA PÅ BARN OCH UNGAS VILLKOR FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE. Barn är den samhällsgrupp som är viktigast för framtiden. Ett samhälle som är bra för barnen är också bra för alla andra. Ungdomar och unga vuxna är viktiga att attrahera och behålla och det gör vi genom att inkludera unga människor, både flickor och pojkar, i samhället och genom att se de ungas influenser som en källa till förändring. planera och bygga staden så den särskilt attraherar barn, ungdomar och unga vuxna. satsa på utbildning och lärmiljöer av högsta kvalitet. ge förutsättning för alla att kunna läsa vidare efter grundskola och gymnasium. ge förutsättningar för alla att kunna utveckla sina talanger och ge uttryck för sin identitet. skapa jämlika villkor mellan pojkar och flickor, mellan unga med olika bakgrund och förutsättningar samt mellan olika bostadsområden. Resurser ska därför riktas både generellt och efter behov. GE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR. Alla ska ha förutsättningar för att ta goda beslut kring sin egen livsstil. En god folkhälsa är dock mer än enskilda människors livsstilsval. Stora skillnader mellan olika grupper påverkar hälsan både individuellt och på samhällsnivå. Hur vi utformar samhället påverkar hur hälsan är fördelad i befolkningen. agera så att folkhälsan förbättras totalt och att en jämlik och jämställd hälsa kan uppnås. identifiera och sätta in insatser i de geografiska områden där behovet är störst. särskilt främja barn och ungas hälsa och livsstil. arbeta för att alla människor ska vara inkluderade i samhället. samverka i ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. 11
12 LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET RUNT VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Vi är en kuststad med ett världsarv och tydliga årstider. Hamnarna och farlederna ger oss historia och framtid som sjöfartsstad. Kusten, skärgården och båtlivet liksom landskapet av öar, fjärdar och älvar ger oss vår mest naturliga identitet. Närheten till stränder, isar och skog är närvarande överallt, till och med i stadskärnan. Stadskärnan är kuststadens vardagsrum och det syns i arkitektur och landmärken men också i stadens liv och puls. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: SATSA PÅ CENTRUM SOM ATTRAKTIV PLATS OCH FÖNSTRET MOT VÄRLDEN. Stadskärnan är den viktigaste mötesplatsen och en viktig arena för att visa vår originalitet och kulturella mångfald. Den är också en knutpunkt för många slags verksamheter och funktioner. För besökare är stadskärnan ofta det första intrycket av Luleå. Det unika läget mellan två hamnar och mellan hav och älv är en stor kvalitet. förstärka kontakten mellan land och vatten med exempelvis promenadstråk, strandnära verksamheter och mötesplatser. skapa möjlighet att se glimtar av vattnet från de mest frekvent besökta platserna och gatorna. agera för ett levande stadsliv med en mångfald av verksamheter, funktioner och kulturella uttryck. stärka stadskärnan genom uttrycksfull arkitektur och genom hög kvalitet på gestaltning och skötsel av stadsmiljön och byggnaderna. värna det kompletterande utbudet mellan centrum och externhandelsområdet. SATSA PÅ SKÄRGÅRDEN SOM EN AV VÅRA VIKTIGASTE OCH MEST KÄNDA TILLGÅNGAR. Vår skärgård är en unik tillgång med två ansikten, ett på sommaren och ett på vintern. Närheten mellan stad och skärgård är en fördel och en särskild kvalitet. rikta investeringar och insatser för tydliga och välutvecklade besöksmål och utbyggd skärgårdstrafik. utveckla hamnar, farleder och platser nära vatten som ger rum för aktiviteter som isbanor, serveringar, stränder och bryggor. utveckla besöksnäringen och ge förutsättningar för att bedriva verksamheter, bo eller vistas på ett sätt som varsamt använder sig av resurser som vatten och natur. se till att skärgårdens värdefulla arv av natur- och kulturmiljöer ska bestå och kunna utvecklas. 12
13 PLANERA FÖR ETT VARIATIONSRIKT BOENDE SOM TAR TILLVARA NÄRHETEN TILL VATTEN OCH NATUR. Att kunna erbjuda attraktiva alternativ för boende är viktigt för att få fler människor att vilja komma hit, etablera sig och stanna kvar. Kuststadsidentiteten ger en viktig förutsättning för boendeplaneringen och bostadsbyggandet. planera och bygga så att alla stadsdelar inom Luleå tätort är attraktiva och blandade. lyfta fram och utveckla vatten- och grönområden i befintliga stadsdelar. sträva efter service, arbetsplatser och mötesplatser i byar/tätorter som identifierats som strategiska noder. använda material och energi mycket effektivt i planering, byggande och boende. prioritera att bygga nya bostäder på gångavstånd till vatten- och grönområden. ge förutsättningar för ett kontinuerligt bostadsbyggande och en kontinuerlig utveckling av befintliga boendemiljöer. HÅLLA PULSEN UPPE BÅDE SOMMAR OCH VINTER. Idrott och kultur ger puls och liv till vår kuststad. Kontrasten mellan sommar och vinter samt våra möjligheter till både upplevelser och rekreation förstärker vår särart. ha en bredd i utbudet av kultur och idrott som gör att alla som vill kan leva ett aktivt liv. ha en spets och elitsatsning som visar att vi kan och vill ta plats. ge stöd åt den organiserade föreningsformen men satsa extra för att stimulera de spontana uttrycken. ge förutsättning för en besöksnäring som stärker Luleå som destination året runt. Vi ska därför ha gott om olika mötesplatser, evenemang och arenor som ger rum för både aktivitet och lugn. 13
14 TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG REGION VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Framtidstro leder till tillväxt - fler idéer som kan förverkligas, fler uttryck som ökar mångfalden och fler som vill delta i samhällsutvecklingen. Vi har både spets och bredd. En bredd av branscher och företag, både i storlek och nisch, gör oss mer anpassningsbara, konkurrenskraftiga och självförsörjande. Med nytänkande och samverkan mellan offentlighet, näringsliv, forskning och högre utbildning blir vår region ledande av en stark utveckling där teknik, lärande och entreprenörskap är viktiga delar. En konkurrenskraftig och internationaliserad arbetsmarknadsregion är även attraktiv för omvärlden. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: UNDERLÄTTA FÖR ETABLERING, UTVECKLING OCH NYFÖRETAGANDE. Vi behöver en stark branschbredd för en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. Det är därför viktigt att aktivt stimulera nyföretagande och företagens utveckling. arbeta för en tydlig bredd av både företag och branscher. agera för öppenhet och samverkan mellan offentlighet, näringsliv, forskning och utbildning. ha ett gott företagsklimat som ger förutsättningar för nya jobb, nya företag och ekonomisk tillväxt. ha attraktiva lokaler och tomter samt en god planberedskap. ha områden för företag som så långt som möjligt är blandade med bostäder. underlätta för att hitta en lämplig lokalisering genom tydlig profilering av olika områden. ha arenor och innovativa miljöer för samverkan mellan företag. SATSA PÅ INNOVATION OCH TEKNIK. I Luleå har vi både nytänkande, teknikutveckling och en utvecklad samverkan mellan kommun, näringsliv, forskning och utbildning. Vi har redan kommit långt och behöver utveckla och stärka vår position även på lång sikt. ge nytänkare stöd att göra idéer till verklighet. skapa förutsättningar för att utveckla och sprida ny teknik, nya tjänster och innovationer. locka både kvinnor och män till tekniska utbildningar och yrken. ligga långt framme i utvecklingen av teknik och idéer som tillvaratar kompetens och som använder energi och material så effektivt som möjligt. 14
15 STÖDJA LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. Hög kompetens är vårt kännetecken och en faktor för ett dynamiskt näringsliv. Luleåregionen ska vara ett nav för kunskap och kompetens. stärka universitetets fysiska plats och lärande roll i staden och samhället. se till att ny kunskap genomsyrar utbildningskedjan från förskola till universitet. ge förutsättningar för ett livslångt lärande. ge barn och unga goda kunskaper i teknik och naturvetenskap. underlätta för alla att gå ut grundskolan och gymnasiet med goda kunskaper och med ett entreprenöriellt förhållningssätt. SATSA PÅ INTERNATIONELLA SPELPLANER OCH LOKALA TRUMFKORT. För att fortsätta utvecklas i en nationell och internationell konkurrens ska det vara lätt att leva i Luleå och verka globalt. Vi ska satsa på internationalisering för att ha fler marknader att arbeta på och vara attraktiva för. Det unika och platsspecifika företagandet är en viktig faktor för att visa regionen som ett spännande och dynamiskt nav i norr. ha varor, tjänster och besöksmål som efterfrågas nationellt och internationellt. tidigt ge våra unga en global förståelse där flerspråkighet är en viktig del. vara ett uppenbart mångkulturellt samhälle som värnar och lyfter fram både små och stora gruppers kulturella egenart. arbeta för att nya svenskar och luleåbor snabbt ska känna sig hemma i Luleå. ha en stark lokal och regional marknad för att öka andelen lokalt producerade och konsumerade varor och tjänster. 15
16 BYGG FÖR FRAMTIDEN VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Hur vi planerar och bygger vårt samhälle lägger grunden för en stark och positiv utveckling. De tre föregående riktningarna kommer att få fysiska avtryck som behöver vävas ihop. Vi behöver bygga för möten och för ett aktivt och socialt liv. Vi behöver bygga för att locka och rymma fler människor och företag. Dessutom behöver vi bygga så att vi tar tillvara och ger utrymme för våra speciella värden av natur- och kulturmiljöer. Allt detta ska ske så att vi använder våra resurser i energi, luft, mark och vatten optimalt. Det är avgörande för att samhällsbygget ska kunna bli klimatneutralt med mer slutna kretslopp. Samhället behöver också växtmån; det förändras ständigt och behöver byggas för att klara oförutsedda utmaningar och för att kunna anpassa sig till nya förutsättningar. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: AGERA FÖR KOMMUNIKATIONER SOM KNYTER IHOP VÅR REGION MED ANDRA. För att i än högre grad kunna möta och ta del av omvärlden behöver vi öka förutsättningarna för att de långväga resorna och transporterna med tåg, flyg och båt ska fungera bra och samverka. Stärkta järnvägsförbindelser är särskilt viktigt för effektivare godstransporter, breddad arbetsmarknad och bättre kompetensförsörjning. ha utvecklingsstrategier för olika färdmedel där effektiv energianvändning och förnyelsebara energikällor är en förutsättning. utveckla resecentra och godsterminaler för att kombinera olika transportsätt och färdmedel. arbeta aktivt för att en ny kustjärnväg ska byggas så snart som möjligt. PLANERA FÖR EN BLANDAD, TÄT OCH ATTRAKTIV STAD. En mänsklig, trivsam och trygg stad behöver blandning, liv och rörelse en attraktiv och lönsam stad likaså. Genom att blanda olika funktioner - bostäder, service, verksamheter och mötesplatser - uppstår aktivitet och närvaro. En tätare stad ökar närheten mellan olika målpunkter och ger en effektivare användning av mark, energi och infrastruktur. huvudsakligen bygga nytt inom eller i anslutning till Luleå tätort. ha en tillräcklig bebyggelsetäthet i stadsdelarna för att öka attraktionskraften för service och företagsetableringar. ha en variation av boendeformer och funktioner i samtliga stadsdelar. skapa utrymme för mötesplatser, kreativa miljöer, vattenkontakt och stråk som underlättar utevistelse och rörelse. Dessa ska finnas nära, ha hög kvalitet och kunna koppla ihop stads- och kommundelar. 16
17 skapa utrymme för grönytor och biologisk mångfald i alla stadsdelar. agera för ett klimatneutralt samhälle där större delen av energin är återanvänd eller förnyelsebar. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEVANDE STADSDELAR OCH BYAR. Vi kan erbjuda allt från cityliv till landsbygdsliv och det är viktigt att det finns attraktiva alternativ för boende och vistelse i såväl centrum som i stadsdelar och byar. stödja lokal utveckling av byar och stadsdelar genom att samverka mellan olika aktörer. identifiera tätorter och byar på landsbygden och områden i skärgården där insatser och resurser kan användas effektivt och som leder till att tillgången till service fungerar för ett större område. Det innebär att vi ska prioritera investeringar och insatser där förutsättningarna för tillväxt, kommunikationer och infrastruktur är goda. kontinuerligt rusta och utveckla våra stadsdelar. Komplettering och förändring ska prioriteras där behovet av att aktivt förebygga segregering är tydligt. ställa höga krav på kvalitet i utformning av utemiljö och byggnader samt på byggteknik i stadskärnan och i stadsdelscentran. AGERA FÖR ATT KRAFTIGT ÖKA ANDELEN LOKALA RESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK, CYKEL OCH TILL FOTS. Det ska vara möjligt att klara sitt vardagsliv och ha en bra tillgänglighet till viktiga målpunkter genom att gå, cykla och åka kollektivt. ge förutsättningar för utevistelse och rörelse ge förutsättningar för klimatneutrala färdsätt. ha en hög tillgänglighet till de större målpunkter för resor med buss, cykel och till fots för alla grupper av människor. ge förutsättningar för att utveckla alternativ till resande, exempelvis distansteknik. 17
18 ARBETET MED RIKTNINGARNA AKTÖRER I REGIONEN Riktningarna ger fokus för Luleås utveckling och är framarbetade i dialog mellan Luleå kommun, näringsliv, organisationer och medborgare. Riktningarna är utformade för att många olika aktörer ska kunna sluta upp kring dem och skapa egna strategier utifrån dem. Aktörer som driver frågor som ligger i linje med riktningarna ska kunna förvänta sig ett engagemang från kommunen. Det ska också vara möjligt att enkelt ta del av och ha insyn i kommunens arbete med riktningar och program. LULEÅ KOMMUN För Luleå kommun, som en av flera samhällsaktörer, handlar det fortsatta arbetet om att anpassa organisationen till att arbeta målstyrt utifrån en ny, ännu mer långsiktig planeringshorisont. Varje riktning beskrivs genom fyra avsiktsförklaringar. Dessa avsiktsförklaringar ger ramen för kommande program. Programmen utgör nästa nivå i målstyrningsarbetet och syftar till att skapa tydliga långsiktiga mål för riktningarna utifrån den rådighet som organisationen Luleå kommun har. 18
19 Kommunens arbete med riktningar och program ska ske i kontinuerlig dialog med medborgare och aktörer och ska leva upp till regionala och nationella mål och förväntningar. Det finns också ett antal lagar som ställer tydliga krav på hur kommunen ska hantera vissa frågor. Exempel på sådana frågor är bostads- och energiförsörjning, avfallshantering och skydd mot olyckor. Dessa frågor kommer att hanteras i programmen. Det finns ytterligare en lag, Plan- och bygglagen, som kräver att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Syftet med översiktsplanen är att ge tydliga långsiktiga ambitioner för en hållbar samhällsutveckling, vilket motsvarar innehållet i riktningarna. Lagen kräver också att kommunerna formulerar ställningstaganden kring hur mark, vatten och bebyggd miljö ska utvecklas, bevaras och användas. Dessa frågor hanteras likt andra lagkrav i kommande program. 19
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun
Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan Botkyrka kommun Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan Sara Wrethed verksamhetschef samhällsutveckling Hanna Lind folkhälsosamordnare Upplägg:
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg
Promenadstaden The City of Stockholm Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg 2011-10-10 3 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 2011-10-10 4 www.stockholm.se/oversiktsplan 2011-10-10 5 www.stockholm.se/oversiktsplan
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Verksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Integration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS. Vi vill att Strängnäs ska bli en bättre kommun för alla. Oavsett bakgrund
Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19
Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.
Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De tolv år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019
VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2019 1 Vision och övergripande mål är ett av kommunens viktigaste politiska dokument. Här uttrycks den politiska viljan, utöver vad som stadgas i lag och förordning.
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Barn- och familjeplan 2011 2014
Barn- och familjeplan 2011 2014 för Barn och Familj i Eslövs kommun Inledning Enligt den nya skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande
Din röst gör skillnad!
Din röst gör skillnad! Den 15 september är det kyrkoval. Då får du och alla andra 5,5 miljoner som är medlemmar och över 16 år bestämma vilken väg Svenska kyrkan ska gå. Socialdemokraterna ställer upp
Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025
Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat
Verksamhetsinriktning. 2016-2017 Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna
Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna 1 Innehållsförteckning sid Övergripande mål 3 Strategiskt område: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad
1 (6) Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att kallas Överenskommelsen om ökad
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher
Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2016/17
Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2016/17 1 Inledning Ronneby Kunskapskälla förkortas i dokumentet RKK. RKK är namnet på det kommunala lärcentret i Ronneby kommun. RKK bildar tillsammans med Cela
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)
SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling
Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Jan Torége E-post: jan.torege@skl.se Telefon: 070-359 18 60 Blogg: www.socialtkapital.nu Modell för platsens utveckling Fyra
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016. -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03 2 Mål Kommunövergripande prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå ska präglas
Fritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Investera i förskolan
Örebro 2010-09-07 Investera i förskolan 163 fler i förskolan med socialdemokratisk satsning på personal, lokaler och kvalitet 2010-09-06 Färre barn per anställd, 300 miljoner investeras för att rusta upp
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
för att delta i processen. Beslutad av högskolestyrelsen den 15 februari 2013 Dnr Mahr 15-2013/117
Pennan symboliserar att den strategiska plattformen är ett levande dokument som ska utvecklas med tiden. Använd gärna marginalerna för att skriva ner dina synpunkter. Gå in på för att delta i processen.
Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre
Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre 2014 Vår politik baseras på tre solidariteter: solidaritet med kommande generationer solidaritet med världens alla människor solidaritet med djur, natur
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap
Strategi KUB Tillväxt Företagande och Entreprenörskap Från regionalt till lokalt Fler företagsamma personer Ökad innovationskraft Utveckla Areala näringar Utveckling av besöksnäringen Tillväxtprogrammet
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Muskötens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.
1 KULTURMILJÖFRÄMJANDET REMISSVAR 2016-02-15 Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande
Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under året.
Sikta mot trädtopparna?
Nämnd, förvaltning Handläggare Datum Kommunledningsförvaltningen Näringslivsutvecklaren 2011-12-20 Sikta mot trädtopparna? NÄRINGSLIVSPOLICY För ett framgångsrikt företagsklimat Antagen av fullmäktige
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna
Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)
PM 2015: RI (Dnr 113-280/2015) Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Staden ansöker om medlemskap
Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2690 av Andreas Carlson (KD) Stärkt koppling mellan skola och näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan 2014-2016
2014-09-11 Handlingsplan för skolutvecklingen på 2014-2016 torasskolan@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Sweden 2014-09-10 Skolledningen har ordet Framtidens skola finns redan här. För att skapa förutsättningar
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Vad sades vid rundabordssamtalen?
Vad sades vid rundabordssamtalen? Konferensen Kraftsamling 2011-2015 ska vara en bred insamling av värdefulla tankar och idéer från andra aktörer än de traditionella och med en uttalad ambition att göra
Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan 2013 2016. Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.
Bilaga 1 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2013 2016 FÖRSLAG Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
#därförfolkpartiet. Rösta för ett ännu bättre Sverige, rösta för skolan.
En röst på oss är en röst för högre kvalitet. Skolan måste ge barnen bästa utbildningen. Förskolan ska vara lika trygg varje dag. Man ska vara säker på att få bra vård och omsorg när man behöver. En god
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Nyanlända elever i skolan
Nyanlända elever i skolan Flera språk och mer än så Skolan missar ofta att se hur mycket ett enskilt barn faktiskt kan, särskilt om hen inte kan uttrycka sina kunskaper på svenska. De barn som går i skolan
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå
Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0 verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå Management och hälsa med resultat som syns på sista
Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2016-2018
Kultur- och fritidsnämnden 2016-01-29 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration KFN/2015:277 Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss, förslag
NYHETER ISO 14001:2015
NYHETER ISO 14001:2015 Mattias Holmström Trivector LogiQ 10 mars 2016 OM TRIVECTOR 3 bolag LogiQ, Traffic & System 3 städer Lund*, Göteborg & Stockholm Drygt 90 anställda Rädda världen och göra bra affärer.
Framtidens innovativa värdskap
Framtidens innovativa värdskap Kompetensbehov och strukturförändring Kommunledningskonferens 18 mars DET VISIONÄRA TILLVÄXTMÅLET Skåne ska bli en av Sveriges två mest besökta destinationer ställer krav
Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016
Sandvikens kommun Arbetsplan Årsunda förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(7) Arbetsplan för Årsunda förskola 2015 2016 Under läsåret 2014/15 förändrade Årsunda förskola delar av sitt
Vad är hållbar utveckling?
Vad är hållbar utveckling? Skapar resurser för att nå olika samhällsmål. Ger ramarna för vad natur och människor tål. Det vi kallar livskvalitet. Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
Esplanaden 3C. Sundbyberg 996 kvm kontor
Esplanaden 3C Sundbyberg 996 kvm kontor Välkommen till Diligentia Esplanaden 3 C Yta: 996 kvm Våning: 3tr Husets karaktär Huset på Esplanaden byggdes i början på 1980-talet och har en total uthyrningsbar
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Ansvarsmatris - strategier och insatser efter TITA Beslutad 2013-02-28
Ansvarsmatris - strategier och insatser efter TITA Beslutad 2013-02-28 * Den aktör som ansvarar för strategins/insatsens genomförande och samordna de parter som bör involveras ** De aktörer som är viktiga
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen
Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen Bo Aronsson planeringschef Göteborgsregionens kommunalförbund Stadsmuseet 6 december 2007 Göteborgsregionens kommunalförbund: Satsningar på infrastrukturen i Västra
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har