Ensamkommande barn och unga

Transkript

1 Sagt om kursledaren, Carl Pether Wirsén: Han tog sig tid för tankar och funderingar bland oss deltagare, märktes direkt att han visste vad han pratade om, riktigt bra!! Otroligt engagerad och intressant. Inspirerande, engagerande och påläst (och trevlig!) Oerhört kunnig och ödmjuk föreläsare Ensamkommande barn och unga Professionellt bemötande och förhållningssätt Posttraumatiskt stressyndrom Anknytningsbaserat arbetssätt Kulturförståelse UR KURSENS INNEHÅLL: Posttraumatiskt stressyndrom PTSD normala reaktioner på onormala upplevelser Hur bemöta krävande beteenden anknytningsteori som förklaringsmodell och lösning Kulturförståelse för traditionsstyrda samhällen och västerländska samhällen De tre diagnoskriterierna för PTSD undvikande, överspändhet och återupplevande exempel på beteenden Utåtagerande och undvikande beteende Inlärning och motivation Professionellt och etiskt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande ungdomar Konstruktiva och stärkande metoder och verktyg för att bemöta unga ensamkommande Medlem i

2 Ensamkommande barn och unga Professionellt bemötande och förhållningssätt Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt vilket ställer ökade krav på att Sveriges kommuner har god beredskap, kunskap och kompetens om hur ett bra bemötande av ensamkommande ska gå till. Det är avgörande både för ungdomen och för samhället i stort att den unge ska få möjlighet att skapa sig ett tryggt liv vilket innebär att rätt insatser måste ges i ett tidigt skede. För att ge rätt insatser och bemötande är det nödvändigt att du som möter ensamkommande i ditt yrke har kännedom om ungdomens bakgrund. Du behöver också ha kunskap om trauma och posttraumatiskt stressyndrom för att urskilja om en ungdom är i behov av vidare stöd. Under denna kurs får du djupgående kunskap om hur posttraumatiskt stressyndrom yttrar sig och du lär dig även att urskilja tecken på om en ungdom är i behov av vidare stöd. Du får förståelse för det krävande beteende som ofta uppstår hos dessa ungdomar genom att lära dig mer om anknytningsbaserat arbetssätt och hur du kan bemöta ungdomen i dessa situationer. Dessutom får du kulturförståelse för traditionsstyrda samhällen i relation till västerländska samhällen och hur kulturskillnader kan påverka. Kursen ger dig konkreta verktyg och metoder för hur du i ditt arbete ska kunna stödja ungdomen och ha ett professionellt förhållningssätt i olika situationer. Efter kursens slut har du kompetensen att bemöta ungdomen på ett stärkande vis och kan vara den trygga vuxna som ser ungdomen och därmed bli det viktiga stöd som är avgörande i en ung människas framtid. MÅLGRUPP: Kursen riktar sig till dig som i din arbetsroll möter ensamkommande barn och unga. KURSLEDARE Carl Pether Wirsén Carl Pether Wirsén är legitimerad psykoterapeut (KBT), specialiserad inom kris- och trauma och vidareutbildad i affektiv kortidsterapi och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) vid Stockholms akademi för psykoterapiutbildning (SAPU). Carl Pether är beteendevetare med en filosofie magister i arbets- och organisationspsykologi. Han har tidigare arbetat flera år som verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för tortyr- och krigsskadade i Uppsala. Inom ramen av Röda Korset arbetade Carl Pether i betydande omfattning med psykologisk bedömning och samtalsbehandling med ensamkommande flyktingungdomar. Carl Pether föreläser i anknytningspsykologi och traumatisering på universitet och högskolor. På uppdrag av statliga, kommunala och privata verksamheter genomför Carl Pether riktade uppdragsutbildningar till professionella aktörer som i sitt dagliga arbete arbetar med ensamkommande flyktingungdomar. Carl Pether har även arbetat i många år som psykoterapeut och organisationskonsult inom företagshälsovården med krishantering, konflikthantering, handledning, rehabilitering och ledningsstöd. Sedan flera år tillbaka har Carl Pether arbetat som privatpraktiserande psykoterapeut med fokus på individual- och parterapi. Carl Pether ansvarar idag för utbildningsverksamheten inom ett företag som dels driver HVB- och familjehem men även har specialiserat sig på att bistå verksamheter som strävar efter högkvalitativ omvårdnad för ensamkommande barn utifrån ett anknytningsbaserat arbetssätt. Han arbetar idag med utbildningsuppdrag, konsultation och handledning över hela landet.

3 PROGRAM Kulturförståelse för traditionsstyrda samhällen och västerländska samhällen Förstå kulturskillnader mellan traditionsstyrda samhällen och västerländska samhällen Att se en kultur utifrån hur uppfattas det svenska beteendet? Normkritik för att förstå kulturer hedersfrågor, könsroller, normalitet inom svensk kultur kontra traditionskultur Hur bemöta ungdomar som är klämda mellan två olika kulturer? HBT-perspektiv för att ytterligare belysa normer inom könsskillnader Identitet och självbild min uppfattning om mig själv och andras uppfattning om mig Hur stödja ungdomar i sin identitetsutveckling? Vilken roll har du som yrkesverksam att stödja så att det blir bra för ungdomen? Språkbarriärer ord och uttryckssätt i olika kulturer Vad kan du förvänta dig att ungdomen kan ha varit med om under resan och i hemlandet? Före, under och efter resan hur stödja ungdomen i hantering och bearbetning? Kulturella normer kring att gå och prata med någon samtal med psykolog hur stödja ungdomen utifrån västerländsk syn på psykologi? Hur förhålla dig till din auktoritetsroll, när ungdomen kommer dels från en auktoritär kultur och dels även kan ha tidigare negativ erfarenhet av maktutövning utförd av auktoritetsperson? Hur bemöta krävande beteenden anknytningsteori som förklaringsmodell och lösning Förstå anknytningsmönster hos ensamkommande för att kunna skapa fungerande relationer och därmed förbättra ditt eget bemötande gentemot ungdomen Hur bemöta krävande beteende och förstå bakgrunden till beteendet? Hur yttrar sig beteenden skillnader och likheter mellan bortskämda och övergivna barn Förstå beteenden som kan uppfattas krävande utifrån anknytningsmönster och hur du kan hantera dessa situationer Anknytningsteori som förståelsebakgrund för att skapa nya relationer till omvärlden Anknytningsmönster och hur de påverkar relationer trygg, otrygg undvikande, otrygg ambivalent, otrygg desorienterad Hur påverkar separationen från deras familjer ungdomens sätt att knyta nya relationer? Hur skapa tillit och fungerande relationer efter svåra upplevelser? Mardrömmar och natt-tankar hur bemöta på bästa sätt? Förstå hur mat är kopplat till anknytningsmönster och varför det ofta blir svårigheter kring mat Posttraumatiskt stressyndrom PTSD normala reaktioner på onormala upplevelser När blir en traumatisk upplevelse PTSD? Markörer och tecken för PTSD hur se signaler i vardagen? Kriterier, symptom och diagnos för PTSD enligt DSM V PTSD och psykosomatiska besvär Likheter mellan PTSD och neuropsykiatriska diagnoser När behöver PTSD behandlas hur avgör du om det är behov av större vårdinsatser? Utåtagerande och undvikande beteende Fördjupa din kunskap om utåtagerande kontra undvikande beteende Hur hantera och bemöta aggressionsutbrott? Aggression när en laddning uppstår, hur backa eller bemöta så att den inte trappas upp ännu mer? När språket inte räcker till hur kan du kommunicera med ditt kroppspråk på ett konstruktivt sätt, exempelvis i aggressiva och hotfulla situationer? Förstå processer bakom ett autonomt beteende kontra ett hjälpsökande beteende Hur bemöta inåtvändhet, passivitet och håglöshet? Apati bland ensamkommande ungdomar Hur hantera och bemöta självskadebeteenden? Jag vill vara ifred och tänka så möter du ungdomen på ett respektfullt sätt och uppmärksammar vidare behov av stöd i tid Depression och känslor av maktlöshet bland ensamkommande ungdomar De tre diagnoskriterierna för PTSD undvikande, överspändhet och återupplevande exempel på beteenden Undvikande Dissociation lär dig känna igen tecknen Vad ska du tänka på när en person är i ett dissociativt tillstånd? Att bemöta unga som undviker saker som påminner dem om tidigare svårigheter hur få till en hanterbar vardag där inte undvikande blir en norm? Lär dig känna igen typiska situationer som ensamkommande kan undvika för att de kan påminna om svåra situationer Vad kan du göra för att stödja ungdomen i sin process att klara av dessa triggers för att få en fungerande vardag? Överspändhet Arousal Förstå och känn igen överspändhet (arousal) och hur behovet att alltid vara på sin vakt skapar fysiska och psykiska symtom Vilka beteenden och konsekvenser blir vanliga i vardagen av överspändhet och att alltid sova med ett öga öppet och hur kan du stödja ungdomarna att hantera dessa konsekvenser? Återupplevande Vad är flashbacks och hur ser du om en person upplever flashbacks? Hur bemöter du en person som har flashbacks på bästa sätt i stunden för att underlätta för ungdomen?

4 PROGRAM Hur bemöta ungdomen i bearbetningen? Hur agera på bästa sätt när en ungdom är frånvarande och vill sitta i fred och tänka? Hur bemöta ungdomar som har behov av att titta på verkliga filmklipp som påminner om de svårigheter de har upplevt? Hur bemöta saknad hos ungdomen av sin familj och oro för familjen? Hur bemöta ungdomar där kontakt med familjen skapar ångest? Hur bemöta ungdomens känslor och tankar kring skuld? Hur bemöta ångest och överlevnadsskuld hos ungdomen? Hur hantera ungdomens frustration över vetskapen om att det tar så lång tid innan beslut är klara? Konstruktiva och stärkande metoder och verktyg för att bemöta unga ensamkommande Samtalsmetodik utforskande samtal och öppna frågor metoder och tips för att få till bättre samtal och en bra relation Vad skapar förtroende i samtal? Do s and dont s i samtal Verktyg för samtal kort om lösningsfokuserad samtalsmetodik Hur tillvarata ungdomarnas styrkor och erfarenheter, och utforska dem? Självkänsla och självförtroende att klara av sin vardag praktiska tips på hur du kan stärka ungdomen Hur arbeta salutogent och stärka överlevnadsrollen och inte offerrollen? Inlärning och motivation Motivation för skolgången hos ensamkommande ungdomar Varför lära sig svenska om man inte ens får vara kvar? När är det ett bra läge att informera om det svenska skolsystemet kontinuerligt lite då och då eller ta allt i början? Hur få med relevant information på ett pedagogiskt sätt? Hur påverkar PTSD förmågan till inlärning? Alla är motiverade till något hur hitta vad ungdomen är motiverad till? Vilka beteenden/konsekvenser kan och ska du möta upp och hantera inom din yrkesroll? Lär dig urskilja och avgöra när ungdomen är i behov av vidare stöd Vad ska du tänka på i samarbetet med tolk? Tolkens funktion och roll i social omsorg Hur kan du kommunicera icke-verbalt i mötet med ungdom när ni har tolk med? Gränser och integritet hur du kan respektera ungdomens gränser, dina egna och stödja ungdomarna att respektera andras gränser? Hur hantera egna känslor av att möta andras svåra upplevelser? Hur hantera egna känslor när det blir starka känslor hos ungdomen, för att inte överidentifiera sig och ta över känslorna från ungdomen? Hur särskilja vad som är ens egna känslor och vad som är ungdomens känslor? Hur handskas du med dina egna känslor av att se någon annan återuppleva minnen/flashbacks? Hur hantera och förhålla sig känslomässigt om en ungdom blir återsänd till hemlandet eller ankomstlandet i EU lär dig hantera egna känslor och processer i arbetsgruppen Personalvård och återhämtning Behov av personalvård för professionella som arbetar med utsatta ungdomar Vikten av återhämtning för personal Hur hantera empatitrötthet hos dig själv och kollegor? Handledning för ny personal vad är viktigt att tänka på i början? Professionellt och etiskt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande ungdomar Etiskt förhållningssätt i ditt arbete med ensamkommande ungdomar Hur arbeta professionellt i mötet med ungdomarna? Hur kan du hålla en distans men ändå vara nära? Hur skapar du trygga vuxna relationer? Hur få en förtroendefull relation med ungdomen för att skapa förutsättningar för en bra utredning? Hur bygga ett förtroende som myndighetsperson? Hur bygga upp en relation utan att ta en föräldraroll? Hur behålla sin professionalitet utifrån sin yrkesroll utan att känna sig maktlös?

5 Tider Dag Registrering och kaffe Kursen inleds Lunch Eftermiddagskaffe Kursdagen avslutas Dag Kursdagen inleds Förmiddagskaffe Lunch Eftermiddagskaffe Kursen avslutas Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar. Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov. Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet. Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se

6 B Sverige Porto betalt KURSANMÄLAN ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA DATUM: se för aktuellt datum PLATS: SIPU:s kurslokal på Dalagatan 7, Stockholm PRIS: kronor, exklusive moms. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra eventuella justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare ANMÄL Contact DIG us: VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: U