Fusklappmetoden. Petra Grönholm-Nyman (psykologi) Leena Tuomiranta (logopedi)

Transkript

1 Fusklappmetoden Petra Grönholm-Nyman (psykologi) Leena Tuomiranta (logopedi)

2 Bakgrund Håkan Hult, professor i medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet presenterade metoden för personalen vid IPL hösten 2013 Tidigare forskning visar att fusklappar (studentprepared testing aids) kan förbättra prestationen vid tentamen (Duncan, 2007; Larwin, Gorman & Larwin, 2013) och dessutom minska på stressnivån vid tentamen (Butler & Crouch, 2011)

3 Varför fusklappar Vi valde fusklappar för att undvika hetsläsning inför tentamen för att studerande skulle lära sig för livet Två varianter på metoden Petras variant (har redan piloterats och erfarenheter publicerats på ÅAs lärarblogg) Leenas variant (piloteras nästa läsår)

4 Fusklappmetoden första försöket Metoden testades på kursen Kognitiv psykologi och neuropsykologi (hösten 2013) Kursen är omfattande (5sp) och innehåller mycket detaljkunskap tanken var att fusklappmetoden skulle hjälpa studerande att anamma kunskaperna i mindre bitar under kursens gång

5 Fusklappmetoden i praktiken Studerande fick, om de så önskade, skriva en fusklapp (en A4) över varje föreläsning och fusklapparna fick de ta med sig till tentamen Fusklappar fick skrivas endast över föreläsningar man deltagit på och man måste även delta på följande föreläsning för att få en stämpel på fusklappen (endast stämplade fusklappar fick tas med till tentamen) obligatorisk närvaro slopades

6 Exempel på fusklapp

7 Fusklappmetoden-resultat Metoden fungerade bra som morot för kursnärvaro 41 personer slutförde kursen och av dessa använde sig 34 st av fusklappar. Medeltalet för antal fusklappar per person var 5,3 av max. 9 möjliga fusklappar

8 Fusklappmetoden-resultat Några kommentarer från studerande gällande fusklapparna (i samband med tentamen): De var ett bra stöd. Mycket av det som jag skrivit på lapparna kom jag ihåg då jag redan en gång bearbetat materialet, men skönt med stöd+att är aktiv varje gång och inte bara just före tenten Jag hade inte med mig dem, men jag tror ändå att det var en bra repetition att skriva dem Var bra att ha för att kolla upp ord som man annars skulle spenderat mycket tid med att fundera över Jag blev lat med läsandet till själva tenten då jag hade fusklapparna

9 Examen (Petra) På grund av fusklapparna var frågorna till kurstentamen krävande: 1. Föreställ dig att du sitter och pluggar till tentamen i Kognitiv psykologi och neuropsykologi. a) Vilka minnesfunktioner och minnesprocesser är aktiverade och varför just dessa funktioner och processer? Diskutera. b) Vilka hjärnområden är aktiverade och varför är just dessa områden aktiverade? Diskutera. c) Vilka exekutiva funktioner och strategier använder du dig av? Varför just dessa? Diskutera. d) Vilka av de kognitiva processer som du tog upp ovan (1a-c) använder du av dig nu när du skriver denna tentamen?

10 Fusklappmetoden - andra försöket kommer att användas på logopedikursen Afasi, talapraxi och dysartri (8 sp) hösten 2014 skillnader till Petras variant: lapparna antecknas på förhand = studenterna läser sig in i temat före undervisningstillfället mera undervisningstid används till krävande teman, frågor som studenter skickar på förhand och praktiska övningar

11 Varför den andra varianten? Att kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken (vid kliniska praktikperioder och senare i arbetslivet) förutsätter djupinlärning Tidigare kursformat har inte tillåtit tillräcklig fördjupning och övningar eftersom mycket tid har gått till grunderna

12 Tidsplanering: två exempelveckor v 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag självstudier frågor till läraren per e-post fusklapp 1 föreläsning 1 övningar 1 uppgift: självstudier 2 själv -studier självstudier självstudier självstudier v 3 självstudier frågor till läraren per e-post fusklapp 2 föreläsning 2 övningar 2 uppgift: självstudier 3 själv -studier självstudier självstudier självstudier

13 Tillägg på Leenas variant kursassistenter (äldre studerande) drar studiecirklar stickprov där fusklapparna kommer till nytta motiverar till att anteckna lappar för att kontrollera hur studenterna lär sig/ hur lapparna fungerar

14 Examen en salstentamen på tillämpad nivå i linje med de praktiska uppgifterna som övats under kursens gång (diagnosticering/ planering av rehabilitering utgående från case) fusklapparna stöder svarandet men innehåller inte direkt svaret på frågorna

15 Möjliga risker för studeranden och problem för läraren Studeranden läser inte lika noggrant till tentamen? (Duncan, 2007) En del studeranden väljer att inte anteckna fusklappar eller klarar inte av att göra det ändamålsenligt -> vad lär de sig? Listande av detaljer vid tentamen Tentamensfrågorna måste vara på en mycket fördjupad nivå vilket gör att tenträttandet kan vara tidskrävande

16 Kursplan för Leenas kurs AFASI, TALAPRAXI OCH DYSARTRI 2014 FUSKLAPP FUSKLAPP FUSKLAPP datum gång lärare tema läsning LaPointe läsning Duffy läsning annat Leena kursinfo + nivåprov Leena berättelser, exempel (afa & mot) en berättelse Leena den neurala grunden för afasi 1, 3, 5 Hickok Leena exempel - med neurala nivån en berättelse PAUS Leena afasidiagnosticering1 8, 9 Basso Leena bl.a. afasi + mångfald Leena afasidiagnosticering2 10, 11 Basso Susanna vid sängkanten 2, Leena afasitest med workshop Basso 8, Whitworth m.fl Leena afasiutlåtande Leena planering av afasiterapi 14, Leena projektpresentation Leena neurala grund för motoriska talstörningar 1, 2 Tourville & Guenther (2011) Leena exempel med neurala nivån Paus Pirkko sociala modellen 7, Pirkko sociala modellen ,18 Marjaana TBI , 17, Leena dysartritest med workshop 3, Marjaana TBI Leena diagnosticering motorik1 5, 6, Leena dysartriutlåtande + mångfald Leena diagnosticering motorik2 8, 9, 10, Leena projektpresentation Leena planering av motorisk terapi 16, 17, INTENT FEEDBACK

17 Hur maximera inlärning med hjälp av studietekniker?

18 Studietekniker Dunlosky et al. (2013): omfattande översikt om olika studietekniker och hur de fungerar vid olika typer av uppifter hos studerande i olika åldrar En teknik som fungerar väl för universitetsstuderande är nödvändigtvis inte lämpad för yngre skolelever

19 Följande 10 studietekniker undersöktes 1. Elaboration (Elaborative interrogation) - man skapar en förklaring till varför ett faktum/begrepp är stämmer 2. Självförklaring (Self-explanation) - förklarar åt sig själv hur ny information relaterar till tidigare känd information 3. Sammanfattning (Summarization) man skriver sammanfattningar av text som man ska lära sig. 4. Understreckning (Highlighting/underlining) man streckar under delar av en text medan man läser 5. Nyckelord-teknik (Keyword mnemonic) användandet av nyckelord för att associera verbalt material med mentala representationer 6. Bildspråk (Imagery for text) skapandet av mentala bilder av text medan man läser eller lyssnar 7. Läsa på nytt (Rereading) läser textmaterial på nytt efter initial läsning 8. Självtestning (Practice testing) självtest eller övningstest som görs över material som man ska lära sig 9. Utspridd övning (Distributed practice) användandet av ett övningsschema som sprider ut studieaktiviteten över tid 10. Varvad övning (Interleaved practice) avändandet av ett övningsschema där man varvar med olika slags problem, eller ett schema där man använder sig av olika slags material inom en inlärningssession

20 1. Elaboration -Man ska svara på frågan varför? -Lite oklart dock hur väl tekniken lämpar sig när det handlar om inlärning av mera komplext material (dvs lämpar sig nödvändigtvis inte så väl vid universitetsstudier) -Effekternas långvarighet även oklara - Moderate utility enligt Dunlosky et al. (2013)

21 2. Självförklaring - Hur relaterar ny information till tidigare information? Man förklarar åt sig själv t.ex. under en problemlösningsuppgift varför man gör vissa val. -Har visat inlärningseffekter vid flera typer av uppgifter i olika åldrar, men oklart hur det generaliseras till olika förkunskapsnivåer - Moderate utility enl. Dunlosky et al. (2013)

22 3. Sammanfattning -Hur påverkar skrivandet av sammanfattningar senare inlärning (jfr. fusklapparna) -Saknas studier om hur summering som teknik förbättrar inlärning, förståelse och minensåterkallning av kursinformation -Kan rätt använt stöda practice training o. distributed pratice, vilka i sin tur förbättrar inlärningen - Low utility enligt Dunlosky et al. (2013) för yngre elever, MEN, kan vara effektiv metod för universitetsstuderande (som i regel är bra på att göra sammanfattningar)

23 4. Understreckning Att man aktivt söker ut viktig information stöder inlärningen mer än att man bara läser fördigt undertecknad text Hellre underteckna mindre (en mening per paragraf) är för mycket De flesta studier visar inga fördelar med att understrecka jämfört med att enbart läsa Low utility enl. Dunlosky et al. (2013), bättre att använda andra metoder

24 5. Nyckelord-teknik T.ex. när man lär sig ett nytt språk kopplar man ett nytt ord som ska läras med ett ord som fonologiskt påminner om ordet (tooth- la dente dentist ) Långtidseffekterna oklara Low utility enligt Dunlosky et al. (2013), självtestning att föredra

25 6. Bildspråk Man försöker koppla material som ska läras in med inre visuella bilder Kan förbättra inlärningen av text, kan användas i flera sammanhang än nyckelord-tekniken Fördelarna begränsade till material som tillåter mentala bilder och minnestest flera studier behövs för att demonstrera effekterna av metoden i olika typer av uppgifter Low utility enligt Dunlosky et al. (2013)

26 7. Att läsa på nytt Metod som ofta används av studerande Spaced rereading fungerar bättre Sämre metod än elaboration, självförklaring och självtestning Positiva effekter påvisats när det gäller minnesåterkallning men oklart gällande positiva effekter för förståelse Low utility enligt Dunlosky et al. (2013)

27 8. Självtestning Se Karpicke & Roedinger (2008) Testning förbättrar inlärning Fri återkallning mest effektivt, fylla-i-luckor mindre effektivt och igenkänning minst effektivt Lätt att använda sig av denna teknik, t.ex. under föreläsningarna kan man anteckna nyckelord och frågor med hjälp av vilka man kan testa sig själv senare Kan användas i många inlärningssammanhang High utility enligt Dunlosky et al. (2013)

28 9. Utspridd övning Det är bättre att lära sig nytt material i mindre bitar över en längre tidsperiod än att hetsläsa (jfr. fusklapparna), med tanke på långvarig inlärning Fungerar väl i olika åldrar, vid olika uppgifter och effekterna är långvariga Lätt att använda High utility enligt Dunlosky et al. (2013)

29 10. Varvad övning Påminner om utspridd övning, men handlar om att man undviker att lära sig nya saker i block I stället för att t.ex. först läsa sig in på neuroanatomi, sedan på minnet osv, så skulle man alternera mellan olika innehåll och öva sig på dessa alternerat Fungerar speciellt bra vid matematiska uppgifter men verkar vara mindre väl lämpat i språkstudier Relativt få studier har gjorts gällande varvad övning Moderate utility enligt Dunlosky et al. (2013)