Dnr: 2013/3191-BaUN Lars Jakobsson - PLLJ01 E-post: lars.jakobsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Lars Jakobsson - PLLJ01 E-post: lars.jakobsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2013/3191-BaUN- 004 Barn- och ungdomsnämnden Beslut - Riktlinjer för lokalstrategisk planering i förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner Riktlinjer för lokalstrategisk planering i förskola Ärendebeskrivning I uppdraget lokalöversyn i förskolan skapas en Strategi för förskolelokaler. Här presenteras ett antal riktlinjer för lokalstrategisk planering. Dessa är erfarenhetsbaserade och uppfångade vid samtal och analyser med Barn- och utbildningsförvaltningen och Fastighetskontoret. Riktlinjerna ingår som en del i de beslut som ska fattas när lokalstrategin för stadens förskolor tillämpas. Skickad av: Kristina Sköld - be882

2 Diarienr 2013/3191-BaUN nternati Riktlinje för lokalstrategisk planering i förskola Beslutad av Barn- och ungdomsnämnden Reviderad XXXX program policy handlingsplan riktlinje

3 Riktlinje för Lokalstrategisk planering i förskolan program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

4 Riktlinjer för lokalstrategisk planering i förskolan Sammanfattning - Övergripande strategi för förskolelokaler a) Styr storleksmässigt mot förskolenheter med minst fyra avdelningar o Sträva mot utbyggnad av tillagningskök b) Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand (ex skolor med överkapacitet) o Avveckla successivt inhyrda paviljonger o Nya paviljongslösningar bara i undantagsfall c) Satsa tidigt på nyproduktion i nya bostadsområden o Utveckla kostnadseffektiva och flexibla koncept för nyproduktion d) Fortsätt utveckla användbara utemiljöer som komplement o Alltid vara öppna för speciallösningar i särskilda fall o Alltid vara öppna för samverkan med externa intressenter e) Utse förskolor i strategiska lägen som kan fungera som dragspel f) Utveckla pedagogisk omsorgs verksamhet

5 Beskrivning av övergripande strategi för förskolelokaler a) Styr storleksmässigt mot förskolenheter med minst fyra avdelningar En viktig faktor för bra verksamhet är antalet inskrivna barn och därmed de personella och ekonomiska resurserna. Förskolor med 1-2 avdelningar, på 3-40 barn(beroende på inriktning allergi/små/stora barn) är mycket sårbara ur verksamhetssynpunkt. En liten personalresurs på 3-6 personer har svårigheter att fylla behovet när vakanser uppstår i form av ofrivillig frånvaro. Med en större personalgrupp finns möjlighet till en flexibel organisation och bra verksamhet. De minsta förskolorna med motsvarande en till två avdelningar är ofta anpassade för småbarn och ur ett föräldraperspektiv intressanta. I övergångsskeden när nya bostäder byggs kan villaförskola vara ett alternativ som är relativt lätt att planera och även lämna när det primära behovet minskar. Förskolans storlek och utrustning är också avgörande för vilken typ av måltidshantering som respektive förskola har. Valet av köksutformning styrs av antalet inskrivna barn, möjligheten att servera andra förskolor, geografisk läge mm. Enklast utformning har serveringskök följt av mottagningskök och därefter tillagningskök. b) Sträva mot utbyggnad av tillagningskök I princip finns tre typer av förskolekök: serveringskök, mottagningskök och tillagningskök. Verksamheten ser det angeläget att i möjligaste mån, utifrån de ekonomiska förutsättningarna, att tillagning av måltiderna sker så nära barnen som möjligt. Köket bör då vara utrustat som ett tillagningskök. Hänsyn ska tas till hur befintliga lokaler kan byggas om och utrustas som tillagningskök. I ett tillagningskök arbetar särskild anställd personal och den ordinarie pedagogiska personalen kan lägga mer tid på den pedagogiska delen. c) Utnyttja stadens befintliga lokalresurser i första hand Generellt gäller strategin att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja stadens egna lokalresurser så effektivt som möjligt. För förskolan innebär det att vid ökat lokalbehov i första hand se vilka möjligheter som finns att utnyttja skolor eller andra eget ägda lokaler med överkapacitet för omvandling, helt eller delvis. Genom att flytta in exempelvis förskoleverksamhet i befintliga skolor ges möjlighet att lämna externt inhyrda paviljongslösningar som ofta är både kostsamma och saknar permanent bygglov. Så länge vi har kapacitet i våra egna lokaler ska inhyrda paviljongslösningar minimeras och vara just tillfälliga. Anpassningar för förskoleverksamhet i skollokaler görs med tanke på den prognos som finns tillgänglig. En dag kanske förskoleutbyggnaden behöver omvandlas till skola igen. Vid avveckling eller omflyttning ska alltid eftersträvas att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja tidigare gjorda investeringar. I första hand ska lokaler som är i dåligt eller inte ändamålsenligt skick avvecklas. Helst ska goda möjligheter till omvandling för annat ändamål finnas. I annat fall måste det finnas möjlighet att

6 återanvända lokalerna genom uthyrning till annan verksamhet. Det bör undvikas att lämna lokaler som specialanpassats för viss verksamhet och som svårligen kan utnyttjas för annat ändamål. Genom att fylla på med verksamhet i befintliga hålrum minskas behovet av nya investeringar och inhyrningar, vilket alltid bör eftersträvas. d) Avveckla successivt inhyrda paviljonger De paviljonger som hyrts in som temporära lösningar bör avvecklas när så är möjligt. Istället bör permanenta lösningar eftersträvas, endera på samma plats eller närliggande. De inhyrda paviljongerna är generellt kostsamma och uppfyller ofta inte de krav på gestaltning, anpassning till stadsbilden mm som staden eftersträvar. Staden bör aktivt arbeta för att kunna säga upp befintliga avtal. e) Nya paviljongslösningar bara i undantagsfall Nya temporära inhyrningar ska undvikas så långt det är möjligt av samma orsaker som angetts ovan. Det kan finnas tillfällen när det inte är möjligt att lösa ett tillfälligt lokalbehov på annat sätt, t ex som evakuering vid ombyggnation/renovering, vid demografiska toppar eller av andra tillfälliga orsaker. I undantagsfall ska det vara tillåtet med en paviljonglösning, men i möjligaste mån ska andra lösningar sökas. f) Satsa tidigt på nyproduktion i nya områden Vid planläggning av nya bostadsområden ska alltid hänsyn tas till det kommande behovet av förskoleplatser och tomtmark ska avsättas för ändamålet, om det inte är uppenbart att behov inte kommer att uppstå ens på lång sikt. Ofta kan det i nya områden dröja ett antal år innan det finns täckning fullt ut för en förskola, men samtidigt det viktigt för ett områdes utveckling att förskola finns på plats i tidigt skede. Staden bör därför vara offensiv och ute i god tid med förberedelserna för nya förskolor. g) Utveckla kostnadseffektiva och flexibla koncept för nyproduktion Strategin går ut på att bygga för att kunna expandera när behov uppstår. Vid nybyggnation sker ofta expansionen i etapper och när befolkningsprognosen pekar på en stadig ökad efterfrågan bör byggnation av förskola förberedas för ytterligare steg. I inledningsskedet startar verksamheten t ex med motsvarande 2 avdelningar. Stommen byggs för att relativt enkelt kunna utökas med flera avdelningar. Det innebär att en del av byggnaden läggs i malpåse och att ytmaterial tillförs i ett senare skede. För att bli effektivare handlar det också om att hitta ett fungerande koncept som är möjligt att upprepa, vilket medför lägre kostnader. h) Fortsätt utveckla användbara utemiljöer som komplement Det finns flera möjligheter att komplettera en fast förskola med verksamhet utanför ordinarie byggnad. Mobila avdelningar idag har vi två stycken mobila avdelningar, med specialinredd buss, som avlastar ordinarie förskola med motsvarande antal barn. Det är endast tidig morgon och sen eftermiddag som den mobila avdelningens barn är på den fasta förskolan. Konceptet har varit lyckat och verksamheten är framgångsrik och utvecklas hela tiden. Verksamheten riktas till 4-5-åringar och därmed skapar det småbarnsplatser på förskolan. Där den mobila avdelningen etableras förändras förskolans organisation och därför är detta alternativ inte en snabb lösning på kösituationen. Kåta det finns idag kåtor lämpliga som vindskydd och tillfällig vistelse för

7 samling och utspisning. Detta alternativ behöver också ha en fast förskola i närheten med tillgång till toalett, ombyte mm. För en utpräglad uteverksamhet är kåtan ett bra alternativ. Cykelförskola har på andra håll i landet (Malmö) kombinerats med en lokal för dagbarnvårdare. Cyklarna har plats för 3-4 barn och bör kunna kompletteras med eldrift. Årstiden påverkar naturligtvis hur väl cykeln kan användas. i) Alltid vara öppna för speciallösningar i särskilda fall I strategin belyses vilka lösningar på lokalbehovet som är de optimala, men det måste alltid finnas speciallösningar att ta till. Ett exempel är problemen med lokaler i Centrum som gör att mindre enheter och okonventionella lösningar tas fram. Exempel på detta finns i anpassningen av förskolan på Kyrkbacken och Slottsträdgårdens förskola. Undersökningar görs för ytterligare inhyrningar i centrum. På andra orter har t ex takterasser byggts om och används som förskolor. Med en bra planerad verksamhet med nyttjande av grönområden och lekplatser kan det bli attraktiva förskolor. Inhyrning i lokaler ska övervägas i områden där efterfrågan på förskoleplatser överstiger tillgången, och ny- samt utbyggnad av egna lokaler inte är möjlig. Hyresalternativet ska granskas noga med hänsyn till hyresoffert kopplat till efterfrågan och kontraktstid. Att hyra in lokaler har ett antal fördelar, bland annat om man har kort perspektiv på verksamheten och inte vill binda upp kapital i en byggnad. Ett annat fall kan vara att minska den egna investeringsvolymen inom staden. För längre tidperioder är dock risken stor att de minskade kapitalkostnaderna äts upp av ökande driftkostnader. j) Utveckla pedagogisk omsorgs verksamhet Pedagogisk omsorg är en verksamhet som kan utvidgas och vara ett attraktivt om än i en del fall tillfälligt alternativ till placering i ordinarie förskola. Pedagogisk omsorg kan utgöra dragspel när söktrycket på förskolan är stort. Fördelen är att inte behöva investera i en ny förskolebyggnad, speciellt om behovet kan komma att avta inom rimlig tid. I dagsläget skulle framförallt områdena Centrum och Öster behöva ett tillskott av platser. En gemensam samlingslokal ingår i konceptet. Idag är tendensen att vårdnadshavare i första hand väljer pedagogisk omsorg för de minsta barnen. Vid 3-4årsåldern uppstår ofta önskemål om plats i förskola. Där en aktiv pedagogik tillämpas blir barnen i högre grad kvar i pedagogisk omsorg. Målet är att sprida arbetssättet till alla områden då pedagogisk omsorg i första hand ska vara ett fullfärdigt alternativ till förskolan för alla barn 1-5 år. Efter införandet av reglerad arbetstid/40-timmarsvecka för dagbarnvårdarna komplicerades schemaläggningen. Det har lösts med att man jobbar i grupper och går in och tar över varandras barn när kompensationsledighet ska tas ut. Detta medför i praktiken ett högre barnantal per dbv än vad som syns i statistiken. Det bör avsättas extra resurser för en mer aktiv marknadsföring av pedagogisk omsorg och personal kan behöva rekryteras innan barnen är på plats. Lokalresursen behöver ersättas separat. Alternativet pedagogisk omsorg kombinerad med verksamhet i en gemensam lokal alternativt nära samarbete med förskola skulle vara ett sökalternativ i kösystemet.

8 XXXX Västerås Telefon Produktion: Västerås stad 2007-XX

9 Barnets rättigheter CHECKLISTA 1 (1) Datum Checklista för konventionen om barnets rättigheter för de pedagogiska nämnderna i Västerås. Syftet med checklistan är att varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnchecklistan ska upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Kontaktuppgifter Nämnd Barn- och ungdomsnämnden Handläggare Lars Jakobsson Ärende Riktlinjer för lokalstrategisk planering Dnr 2013/3191-BaUN PNS Västerås stad, Konsult och Service Checklista inför beslut Kommer beslutet på ett allmänt och/eller avgörande sätt, direkt eller indirekt, beröra barn/ungdomar? Ja Nej Motivera svaret För en plats i förskola krävs i princip alltid en lokal/byggnad Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret Förskolelokaler placeras inte alltid där det är optimalt utifrån barnets bästa avseende trafik- och lekmiljön. Föräldrars val av förskola styrs formodligen av andra orsaker. I de centrala delarna av staden finns bra alternativa utemiljöer, men där är den nära utemiljöns möjligheter ibland begränsade. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej Motivera svaret Chefer och pedagogisk personal har god kunskap om när barn trivs bäst och det har t ex påverkat riktlinjerna kring förskolans storlek. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd? Ja Nej Motivera svaret Det kommer att påverka innehållet först i projekteringsfasen Organisationsnr: Postadress Besöksadress Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås E-post buf@vasteras.se