Uteblivna besök förstudie

Transkript

1 Uteblivna besök förstudie Förstudie på uppdrag av Region Skånes revisorer Nils Rydmarker Ulrike Deppert Helseplan Stadsgården Stockholm tel helseplan.se

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Definitioner och terminologi Revisionsfrågor Metod och revisionskriterier Projektorganisation Iakttagelser, bedömningar och slutsatser Iakttagelser: Uteblivna besök IT-system i Region Skåne Statistisk analys av uteblivna besök Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök Orsaker till uteblivna besök Slutsatser: Uteblivna besök Iakttagelser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter Funktioner och förebyggande insatser Sanktioner Slutsatser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter Iakttagelser: Kostnader för uteblivna besök Kostnader för uteblivna besök Faktiska kostnader Kringkostnader Slutsatser: Kostnader för uteblivna besök Bilaga 1 Intervjuförteckning Bilaga 2 Revisionsfrågor Bilaga 3 Metod och revisionskriterier Bilaga 4 Fördjupning i IT-system i Region Skåne Bilaga 5 Producenter med störst antal uteblivna besök procentuellt Bilaga 6 Tabellbilaga Bilaga 7 Enheter som enligt Orbit 5 uppvisar flest uteblivna besök Bilaga 8 Ersättningsmodeller

3 1. Sammanfattning Granskningens övergripande syfte är att undersöka uteblivna besök med fokus på förekomst, orsaker, andel av totalt antal besök och sanktioner. Förstudien omfattar Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Vi bedömer att andelen uteblivna besök av totalt antal besök är procentuellt liten men att kostnaderna, både faktiska och kringkostnader, är höga. De producenter och enheter som uppvisar störst andel uteblivna besök är psykiatrin och verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar. Samtidigt finns det förebyggande funktioner och insatser som genomförs för att minska andelen uteblivna besök. De tekniska lösningar som erbjuds idag bör utnyttjas i än högre grad för att underlätta för patienten att ta större ansvar för sitt tidsbeställda besök. Insatser som krävs inkluderar också kommunikationsinsatser samt en översyn av arbetssätt och rutiner för att uteblivna besök registreras och följs upp bättre. Det bör skapas och genomföras en intern benchmarking inom Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att förebygga uteblivna besök/sena återbud. Relevanta nyckelfaktorer bör identifieras för att en uppföljning av de vanligast förekommande orsakerna och en jämförande mätning skall kunna ske. Nyckelfaktorer kan vara att kontrollera om patientens postadress stämmer, att använda andra enheters rutiner där patient ringer upp för att boka tid, skyltningen till avdelningen och att se över utifrån vilka premisser uteblivna besök registreras i PASiS respektive Orbit 5. Resultatet skulle kunna användas för att genomföra förbättringar avseende rutiner och arbetssätt. Benchmarkingen bör lämpligtvis genomföras under en kortare period varje år för att identifiera rutiner som har visat sig fungera och eventuellt ytterligare nyckelfaktorer. Revisionsfrågor: 1. Finns det enhetliga rutiner och riktlinjer samt system som möjliggör uppföljning och jämförelser och följs dessa? Vi bedömer att IT-systemen för patientregistrering och operationsplanering används systematiskt inom Region Skåne vad avser registrering av uteblivna besök och därmed tillåter jämförelse och uppföljning mellan förvaltningarna. Vi bedömer att det finns enhetliga rutiner och manualer för hur data registreras. Varje mottagning har sedan skräddarsytt dessa rutiner för sin egen verksamhet vilket har lett till att dataregistrering kan ske subjektivt. Detta försvårar jämförandet. Vi bedömer att det finns en begränsning i datatransfereringen mellan PMO och PASiS då det inte är säkerställt att åtgärdskoder är kopplade så att de sömlöst överförs till PASiS. Vi bedömer att personal utför dubbelarbete då IT-systemen inte alltid kan samarbeta. Vi rekommenderar att transfereringen mellan PMO och PASiS bör förbättras under förutsättning att det bedöms vara en resurs- och kostnadseffektiv insats eftersom beslutsunderlag föreligger om att PMO skall fasas ut till Utifrån detta bör det ske en översyn om Orbit 5 och PASiS bör samverka vad avser patientregistreringen så att personal inte behöver göra ny-, om- och avregistreringar i två system. 2. Hur stor är andelen uteblivna besök av totalt antal besök? Vi bedömer att andelen uteblivna besök är liten sett till den stora besöksvolym som Sund och Kryh uppvisar. Vi bedömer att volymen i absoluta tal är stor. Störst andel uteblivna besök finns inom Psykiatri Skåne följt av primärvården. Även om antalet uteblivna besök är litet per enhet är det en tydlig flaskhals som minskar den kapacitet som vårdproducenterna kan tillhandahålla. 2

4 Vi rekommenderar att det skapas och genomförs en intern benchmarking inom Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att förebygga uteblivna besök/sena återbud. 3. Vilka är de mest förekommande orsakerna till uteblivna besök? Vi bedömer att det inte är möjligt att granska direkta orsaker till uteblivna besök då detta inte registreras i PASiS. I Orbit 5 registreras anledningen till patientrelaterade störningar men även här finns det ingen annan tydlig definition på vad ett uteblivet besök/sent återbud har för orsaker. Vi rekommenderar att den interna benchmarkingen föreslås innehålla en uppföljning av de vanligaste orsakerna till varför patient uteblir. Utifrån detta kan personal sedan identifiera arbetssätt och rutiner som kan leda till att onödiga uteblivna besök minskar. 4. Inom vilka verksamheter, enheter etc förekommer det flest uteblivna besök? Vi bedömer att det är framför allt verksamheten som riktar sig mot barn och ungdomar som uppvisar störst andel uteblivna besök. Det kan röra sig om barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, öronnäsa-halsmottagningar eller barn- och ungdomspsykiatri. Därutöver uppvisar psykiatrin överlag en stor andel uteblivna besök. Det kan vara en del av patientens sjukdomsbild som bidrar till denna statistik. Vi rekommenderar att vårdproducenterna bör upprätta rutiner och arbetsätt som inkluderar ungdomar. Bland annat bör ett funktionellt SMS-påminnelsesystem inkludera telefonnummer till unga vuxna för att öka närvaron. 5. Vilka insatser görs för att minska andelen uteblivna besök? Vi bedömer att hälso- och sjukvården i Region Skåne genomför insatser för att uppmana patienten att besöka vården och komma på den tidsbeställda tiden. Insatserna kan vara tekniska lösningar eller manuella metoder. Vi bedömer att inom vissa mottagningar sker ett systematiskt användande av Mina vårdkontakter. Samtidigt bedömer vi att vårdproducenterna överlag saknar systematiska rutiner för att fånga upp patienternas engagemang relaterat till e-tjänster. Vi bedömer att bland annat kallelsens utformning på svenska kan utgöra ett problem för flera patienter. Vi rekommenderar att primärvården i Region Skåne snarast bör få ett godkänt SMSpåminnelsesystem dit patient kan anmäla sig. Därtill bör samtliga mottagningar i Region Skåne ha skyldighet att tillhandahålla ett komplett tjänsteutbud på Mina vårdkontakter till patienten. 6. Vilka sanktionsmöjligheter finns och sker utnyttjande av dessa? Vi bedömer att Region Skåne idag ger ekonomiska incitament för att patient skall svara på sin kallelse till tidsbeställt besök. Vi bedömer att mörkertalet av utebliven debitering är stort. Vi rekommenderar att vårdadministrativ personal inom såväl öppen som sluten vård bör påminnas om vilka rutiner som gäller för registrering och debitering av uteblivna patienter. En eventuell uppsträckning av de administrativa rutinerna för debitering skulle kunna medföra att fler patienter debiteras. 7. Vad beräknas uteblivna besök kosta vården? Vi bedömer att ett uteblivet besök medför produktionsbortfall för vården även om tiden i viss mån kan användas av den avsatta personalen. Oavsett om kostnaden är ekonomisk eller personell tar den onödiga resurser. Vi bedömer att det idag saknas en tydlig målbild för hur uteblivna besök skall hanteras inom respektive vårdproducent och enhet. Vi bedömer att de faktiska kostnaderna är svåra att beräkna. Vi bedömer att de kringkostnader som uppstår när en patient uteblir från sitt tidsbeställda besök är stora. Vi rekommenderar att kontinuerligt se över vilka resurser som finns och hur de används. Genom att minimera antalet uteblivna besök kan resurserna användas på ett effektivt sätt. Den föreslagna interna benchmarkingen lyfter arbetssätt och rutiner med förbättringspotential. 3

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Att inbokade besök genomförs i enlighet med vad som planerats är betydelsefullt för både patienter och hälso- och sjukvårdens resursutnyttjande. Inom ramen för förstudien Inställda besök och leveranser PM nr 7/2014 berörde revisorerna delar av området, och detsamma gällde för Inställda operationer (rapport nr 26/2011) och som även följdes upp 2013 (rapport nr 27/2013) Syfte och avgränsning Revisorerna avser att under 2015 genomföra en förstudie med det övergripande syftet att undersöka uteblivna besök med fokus på förekomst, orsaker, andel av totalt antal besök och sanktioner. Förstudien skall omfatta Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Förutom planerade besök inom sjukhusvården ingår även elektiva operationer samt planerade besök inom primärvård och inom psykiatri. Psykiatri Skåne är en del av förvaltningen Sund och hela divisionen utgör underlag för förstudien. Detta medför att även de enheter som geografiskt ligger inom Skånes universitetssjukvård (SUS) redovisas. Hälsostaden har inkluderats i beräkningarna. Projektet är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och specialistvård i Skåne och därför en viktig aktör för analysarbetet av uteblivna besök i Skånevård Sund. Privata vårdgivare omfattas inte. Data för Psykiatri Skåne samt övrig öppen och sluten vård redovisas för perioden januari maj Data för uteblivna besök inom opererande enheter redovisas för juni 2014-maj I den statistiska redovisningen som ingår i besvarandet av revisionsfrågorna kommer inte samtliga enheter att redovisas i detalj. Ett urval har gjorts baserat på antal uteblivna besök och typ av operationsstörningar. Personer som markerats som avlidna kommer inte att tas med i underlaget. Andelen avlidna bedöms vara för liten för att påverka statistiken nämnvärt Definitioner och terminologi Ett uteblivet besök definieras i denna rapport enligt följande: Ett av patienten orsakat uteblivet besök, inte ett av vårdgivaren orsakat uteblivet besök (såsom lokalbrist, vårdpersonal sjuk, apparatur sönder). Ett uteblivet planerat besök eller en utebliven planerad (elektiv) operation, inte som en utebliven oplanerad (akut) operation. Skånevård Sund och Skånevård Kryh kommer i fortsättningen att benämnas Sund respektive Kryh Revisionsfrågor Se bilaga 2 för revisionsfrågorna Metod och revisionskriterier Se bilaga 3 för metodbeskrivning och revisionskriterier Projektorganisation Projektledare från Revisionskontoret var yrkesrevisor Helena Olsson. Kontaktperson från Revisorskollegiet var Marie Nielsén. Från Helseplan var Nils Rydmarker projektledare och konsulten Ulrike Deppert var involverad i arbetet. Marie Öberg Lindevall var intern kvalitetsansvarig på Helseplan. 4

6 3. Iakttagelser, bedömningar och slutsatser 3.1. Iakttagelser: Uteblivna besök I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: 1. Finns det enhetliga rutiner och riktlinjer samt system som möjliggör uppföljning och jämförelser och följs dessa?, 2. Hur stor är andelen uteblivna besök av totalt antal besök?, 3. Vilka är de mest förekommande orsakerna till uteblivna besök? och 4. Inom vilka verksamheter, enheter etc förekommer det flest uteblivna besök? IT-system i Region Skåne Följande IT-system i Region Skåne används som underlag i denna förstudie: Inom öppenvården används journalsystemet PMO (Profdoc Medical Office) i primärvården och Melior inom den specialiserade öppenvården. PMO används inom samtliga primärvårdsenheter, offentliga som privata, samt barnhälsovård och har stöd för både journaldokumentation och administrativ patientdokumentation. VåPs (Vård- och omsorgsplanering i samverkan) används inom Psykiatri Skåne. PASiS (PatientAdministrativt Stöd i Skåne) håller information om en patients administrativa uppgifter inom såväl öppen som sluten vård. Orbit 5 är ett regiongemensamt system för operationsplanering som stöder operationsprocessen från planering till uppföljning. Det är viktigt att förstå att PASiS är till för att administrera patienten och att Orbit 5 utgör ett underlag för operationsplanering. Detta innebär att: PASiS är ett patientadministrativt system. Här sköts kommunikationen med och kring patienten, till exempel kallelse och fakturering. Orbit 5 är operationsplaneringsystemet och ett verktyg för operationsplaneraren inför, under och efter operation. Operationskorten anger vilka artiklar som behövs, vilken sal som bokas etc. Detta kan innebära följande förlopp på hur patienten registreras: Bokning och kallelse sker via PASiS, operationsanmälan i Orbit 5. En manuell papperskallelse skickas, patient bokas och besöksregistreras i PASiS när denne kommer till mottagningen. Bokning sker i PASiS, kallelse skickas via Orbit 5. Samtliga patienter besöksregistreras i PASiS oavsett hur de kallas eller vilken mottagning de besöker. Patienter som registreras som uteblivna i Orbit 5 förekommer alltid i PASiS. Genom intervjuer framträder en tydlig bild om att varje mottagning har sina egna rutiner och arbetssätt kring hur systemen används. Även om systemen är enhetliga inom förvaltningen och mellan förvaltningarna är handhavandet anpassat till respektive mottagning. Denna förstudie kommer att redovisa data för PASiS och sedan särskilja psykiatrin samt opererande enheter. I kostnadsberäkningarna kommer även primärvården att redovisas separat. En fördjupning av IT-systemen i Region Skåne finns i bilaga Statistisk analys av uteblivna besök I PASiS registreras samtliga planerade besök i Region Skåne. Här ingår de olika sjukhusen, primärvården och Psykiatri Skåne. Datan som presenteras i denna förstudie inkluderar samtliga dessa delar med undantag för den vård som utförs inom förvaltningen Skånes universitetssjukhus (SUS). Psykiatri Skåne och opererande enheter (där uteblivna besök medför en inställd operation) särredovisas för att förtydliga analysunderlaget. 5

7 I bilaga 5 finns det en förteckning över vårdproducenterna och de fem enheter som visar störst antal uteblivna besök procentuellt. Nedan redovisas och analyseras ett antal jämförelser som bygger på det omfattande underlaget från PASiS. Det råder inga större skillnader för vare sig producenter eller enheter över tid. Enheter som ett visst år karaktäriseras av till exempel ett högt bortfall har en naturlig förklaring i organisationsförändringar som att enheten är nybildad, har slagits ihop eller dragit ner på sin produktion. Förändringar på några enskilda procentenheter medför inte heller några statistiskt säkerställda skillnader över tid. Mellan januari 2013 och maj 2015 planerades totalt besök inom Sund och Kryh (inklusive hela Psykiatri Skåne). Av dessa uteblev besök, vilket motsvarar 1,7 procent. Statistiken nerbruten per år presenteras nedan. Andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök i Sund och Kryh totalt jan-maj 2015 Totalt Uteblivna besök i absoluta tal Totalt antal planerade besök i absoluta tal Andel uteblivna av antal planerade besök 1,6 % 1,7 % 2,0 % 1,7 % Tabell 1 Redovisning av andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök fördelat på respektive år samt totalt över tidsperioden januari 2013-maj Statistiken visar att antalet uteblivna ökar och att det förväntade utfallet för 2015 kommer att överskrida sifforna för (Region Skåne: PASiS) I bilaga 6 presenteras en sammanfattande tabell som anger såväl antal uteblivna besök i absoluta tal per år samt andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök för motsvarande tidsperioder per producent. I samma bilaga finns även en tabell som förtydligar förhållandet mellan respektive producents uteblivna besök och det totala antalet planerade besök. Här syns det tydligt att det är få besök i relation till det totala antalet planerade besök som uteblir. Undantag utgörs av primärvård och psykiatri. Psykiatri Skåne har tillsammans med Lasarettet i Landskrona störst andel uteblivna besök av antal planerade besök I absoluta tal visar även primärvården ett stort antal uteblivna besök. Infektionsmottagningen vid Helsingborgs lasarett uppvisar med 12,0 procent år 2014 en hög procentuell andel uteblivna besök. Barnmedicin är den enhet som har flest antal uteblivna besök i absoluta tal och även en relativt hög andel uteblivna besök procentuellt med 3,9 procent år Vid Hässleholms sjukhus är det barn- och ungdomsmottagningen som har störst andel uteblivna besök av totalt antal planerade besök med 9,0 procent år Hälsostaden (Ängelholm) uppvisar med sina två specialiserade enheter en stor besöksvolym men en låg andel uteblivna besök av antal planerade besök. Ängelholms sjukhus handhar de andra vårdfunktionerna i området som inte är primärvård. Här är det barn- och ungdomsmedicin samt öron-näsa-halsmottagningen som uppvisar en hög procentuell andel på 5,2 procent respektive 2,4 procent för år Vid Centralsjukhuset i Kristianstad visar kirurgmottagningen en hög besöksvolym men en låg andel uteblivna besök av totalt antal planerade besök. För år 2014 låg siffran på 0,8 procent. Röntgenmottagningen i Hässleholm som organisatoriskt faller under Centralsjukhuset i Kristianstad uppvisar en hög andel uteblivna besök med 30,0 procent år Lasarettet i Landskrona har ett lågt antal planerade besök i absoluta tal vilket medför att uteblivna besök ger större utslag procentuellt sett. I genomsnitt över enheterna uppvisar lasarettet en uteblivandefrekvens på 2,9 procent. Även barn- och ungdomsmedicinska mottagningen visar med 7,1 procent år 2014 en hög procentuell andel uteblivna besök. Hälsoenheten vid Trelleborgs lasarett uppvisar med 20,0 procent en mycket hög andel 6

8 uteblivna besök av totalt antal planerade besök. Förklaringen finns i att enheten har mycket få planerade besök i absoluta tal och att varje uteblivet besök ger stort utslag. Lasarettet i Ystad har lägst procentuell andel uteblivna besök i Sund och Kryh. Andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök ligger på 1,0 procent år Primärvården Primärvården uppvisar ett stort antal uteblivna besök i absoluta tal. Samtidigt är besöksvolymen också mycket stor vilket medför att den procentuella andelen ligger på 0,8 procent för De enheter som uppvisar flest uteblivna besök är barnmorskemottagningar. Nedan figur visar andelen uteblivna besök per producent av antal uteblivna besök år 2014 i Sund och Kryh totalt sett. Här är det tydligt att Psykiatri Skåne står för den största andelen av antalet uteblivna besök i Sund och Kryh med 46,4 procent. Därefter följer primärvården med 22,3 procent. Av sjukhusen är Helsingborgs lasarett och Centralsjukhuset i Kristianstad i topp med 10,8 procent respektive 8,7 procent. Figur 1 Redovisning av andelen uteblivna besök av det totala antalet uteblivna besök fördelat per vårdproducent år (Region Skåne: PASiS) Psykiatrin Den statistiska analysen av VåPs-datan visar att andelen uteblivna besök av det totala antalet planerade besök har ökat de senaste två åren. År 2013 låg andelen på 12,8 procent och ökade under 2014 till 14,0 procent för att de första fem månaderna 2015 ligga på 14,2 procent. Nerbruten på de olika huvudverksamhetsområdena ser vi att vuxenpsykiatrin står för den största ökningen och den största andelen av uteblivna besök. Mer än två tredjedelar av alla uteblivna besök sker inom vuxenpsykiatrin. Även inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökar andelen uteblivna besök. Rättpsykiatrin minskar sin andel obetydligt. Se bilaga 6 för en tabell över uteblivna besök inom Psykiatri Skåne. Det är viktigt att i denna analys ta hänsyn till att vuxenpsykiatrin har flest planerade besök. Vuxenpsykiatrin i Malmö har flest planerade besök per år och för 2014 låg siffran på besök. Vuxenpsykiatrin i Lund/Landskrona/Eslöv hade planerade besök Därmed står dessa båda verksamheter för nästan hälften av alla besök inom Psykiatri Skåne. Deras uteblivandefrekvens ligger mellan 17,4-20,5 procent sett över de år som ingår i underlaget. Det finns en tendens till ökning. Detta betyder också att övriga enheter uppvisar en lägre andel uteblivna besök som trots det kan kategoriseras som hög. Snittet bland övriga enheter inom vuxenpsykiatrin är ca 10,0 procent. Den verksamhet som har flest uteblivna besök är barn- och ungdomspsykiatrin Hässleholm/Kristianstad/Ystad. Uteblivandefrekvensen ligger stadigt runt 25,9-28,3 procent. 7

9 Opererande enheter De opererande enheterna inom Sund och Kryh visar en låg uteblivandefrekvens vad gäller antalet och andelen uteblivna besök som innebär en inställd operation. Inom Sund och Kryh ägde planerade besök rum under den aktuella tidperioden juni 2014-maj Av dessa var 275 uteblivna besök/sena återbud, vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök. Skånevård Sund hade under den aktuella tidsperioden totalt antal planerade besök. Av dessa var 135 uteblivna besök/sena återbud vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök. Skånevård Kryh hade under den aktuella tidsperioden totalt antal planerade besök. Av dessa var 140 uteblivna besök/sena återbud vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök. Figuren nedan visar fördelningen av patientrelaterade störningsorsaker i absoluta tal. Patientrelaterade störningsorsaker för Skånevård Sund respektive Skånevård Kryh Störningsorsaker Skånevård Sund Skånevård Kryh Återbud Ändrad prioritering på grund av förändring i patientens tillstånd Sjuk/ej möjlig att operera på operationsdagen Uteblivit/sent återbud Anestesirelaterat Avliden Totalt Figur 2 Redovisning av patientrelaterade störningsorsaker för Skånevård Sund och Skånevård Kryh. (Region Skåne: Orbit 5) Den enhet som uppvisar flest patientrelaterade störningsorsaker i absoluta tal mätt är ortopedin inom Kryh. I bilaga 7 redovisas de fem enheter som har flest patientrelaterade störningsorsaker under den aktuella tidsperioden. De ska noteras att de opererande enheterna i Orbit 5 framför allt redovisas på förvaltningsövergripande nivå, det vill säga över flera fysiska sjukhus. I några undantag redovisas statistik för det enskilda sjukhuset. Hjärtmottagningen för pacemaker vid Centralsjukhuset i Kristianstad har flest uteblivna besök/sena återbud per totalt antal besök. Av 26 inbokade besök uteblev 2 patienter vilket ger ett procentuellt bortfall på 8 procent. Käkkirurgin i Skånevård Sund har ett bortfall på 4 procent då 2 patienter av 50 inbokade uteblev. Verksamhetsområde barn och ungdom samt ortopedi mjuka knän, båda i Kryh, uppvisar ett bortfall på 2 procent. Övriga enheter återfinns på 0,0-1,0 procent. Det saknas detaljerad data för totalt antal planerade besök på flertalet vårdenheter inom såväl Sund som Kryh. Dessa enheter har inkluderats i antal störningsorsaker men kan inte redovisas för andel uteblivna besök av totalt antal besök. Detta medför att enskilda vårdenheter som uppvisar en hög andel störningsorsaker mycket väl kan ha en hög andel uteblivna besök. De enheter som har flest bortfall i absoluta tal är i fallande ordning ortopedi Kryh, verksamhetsområde öron-näsa-hals Kryh, Ystad kirurgi samt verksamhetsområde 8

10 obstetrik och gynekologi i Kryh. Deras bortfall ligger mellan 21 till 28 uteblivna besök/sena återbud per enhet. Det är viktigt att notera att risken för störningar ökar ifall enheten kallar patienten lång tid i förväg. Ju tidigare en operation planeras och patienten kallas desto större är risken att det sker en patientrelaterad störning. Det finns ingen dokumentation på hur stor en ökning av uteblivna besök/sena återbud skulle vara om operationen planeras i god tid men det är ett rimligt antagande att riskfaktorn finns. Vidare beror antalet störningar också på respektive enhets registreringsrutiner. Vissa enheter är till exempel mer noggranna och bland dem återfinns ortopedin inom Kryh. Deras noggrannhet medför att de har flest antal uteblivna/sena återbud men statistiken visar inget om eventuella mörkertal som finns inom andra enheter. Till exempel kan en enhet registrera ett sent återbud mer än 14 dagar innan planerad operation. Detta ska enligt regelverket inte vara möjligt Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök Vad avser andelen uteblivna besök i absoluta tal står Psykiatri Skåne och primärvården för nästan 70 procent. Alla producenter och enheter uppvisar en låg andel uteblivna besök jämfört med det totala antalet bokade besök. De producenter som tydligast avviker är Psykiatri Skåne (4,2 av 100 patienter uteblir) och Lasarettet i Landskrona (2,9 av 100 patienter). Vad avser psykiatrin ligger förklaringen framför allt i patienternas sjukdomsbild. Inom öppen och sluten vård är det enheter som arbetar med barn och ungdomar eller mödravård som sticker ut. Vid barnmedicinska enheten vid Helsinborgs lasarett uteblir 3,8 av 100 patienter, vid Hässleholms sjukhus så många som 10,0 av 100 patienter. Även inom primärvården är denna trend tydlig. Vid barnmorskemottagningen Landskrona uteblir 0,9 av 100 patienter. Primärvården uppvisar ett högt antal uteblivna besök i absoluta tal. Den stora besöksvolymen leder till att den procentuella andelen blir låg. Andelen uteblivna besök ligger inte över 1,0 procent. Utslaget på det stora antal enheter som ingår i primärvården blir genomsnittet 0,2 procent. Inom de opererande enheterna är det ortopedin och öron-nära-hals som har flest uteblivna besök. Inom öron-näsa-hals är antalet planerade besök för barn högt vilket kan vara en förklaring. Antalet uteblivna/sena återbud är få i absoluta tal mätt vid båda enheterna Orsaker till uteblivna besök Det finns idag ingen producent eller enhet som registrerar varför en patient uteblir. Dels finns det inget systemstöd för detta, dels beror det på svårigheten att ta reda på informationen. En patient som uteblir hör inte alltid av sig och anger skäl för sitt uteblivande. När patienten väl hör av sig för att till exempel bestrida fakturan är uteblivandet redan registrerat i PASiS och kan inte återkallas. En iakttagelse som förstudien gör är att det inte finns någon diskussion om varför andelen uteblivna besök ökar generellt och vilka organisatoriska orsaker som kan ligga bakom. Till exempel sker det en omfördelning av patienter inom sjukvården. Andelen inom slutenvården minskar och det utförs allt fler dagkirurgiska ingrepp. En inneliggande patient missar troligen inte sitt tidsbokade besök då det finns rutiner och arbetssätt som ser till att patienten befinner sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Risken för att en patient som är kallat till ett dagkirurgiskt ingrepp uteblir från sitt besök är därmed mycket större. 9

11 3.2. Slutsatser: Uteblivna besök IT-system i Region Skåne Vi bedömer att VåPs (psykiatri), PMO (primärvården) och PASiS (all övrig öppen och sluten vård) används systematiskt inom Region Skåne vad avser registrering av uteblivna besök och därmed tillåter jämförelse och uppföljning mellan förvaltningarna. Vi bedömer att det finns enhetliga rutiner för hur data registreras. De lokala rutiner och anpassningar som finns på varje mottagning har lett till att dataregistrering kan ske subjektivt. Detta försvårar jämförandet. Vi bedömer att det finns en begränsning i datatransfereringen mellan PMO och PASiS då det inte är säkerställt att åtgärdskoder är kopplade så att de sömlöst överförs till PASiS. Vi bedömer att personal utför dubbelarbete då Orbit 5 och PASiS inte kan integreras. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. Transfereringen mellan PMO och PASiS bör förbättras under förutsättning att det bedöms vara en resurs- och kostnadseffektiv insats eftersom beslutsunderlag föreligger om att PMO skall fasas ut till Det är viktigt att det finns enhetliga rutiner som syftar till att optimera personalens administration och medverkar till att undvika dubbelarbete. Utifrån detta bör det ske en översyn om Orbit 5 och PASiS bör samverka vad avser patientregistreringen så att personal inte behöver göra ny-, om- och avregistreringar i två system. Statistisk analys av uteblivna besök Vi bedömer att andelen uteblivna besök är liten sett till den stora besöksvolym som Sund och Kryh uppvisar. Vi bedömer att volymen i absoluta tal är stor. Störst andel uteblivna besök finns inom Psykiatri Skåne följt av primärvården. Även om antalet uteblivna besök är litet per enhet är det en tydlig flaskhals som minskar den kapacitet som vårdproducenterna kan tillhandahålla. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. Det bör ske systematiska uppföljningar av antalet och andelen uteblivna patienter. Detta för att stärka rutinerna kring registrering men också för att se om det finns eventuella mönster bland patienterna. Det bör skapas och genomföras en intern benchmarking inom Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att förebygga uteblivna besök/sena återbud. Relevanta nyckelfaktorer bör identifieras för att en uppföljning av de vanligast förekommande orsakerna och en jämförande mätning skall kunna ske. Nyckelfaktorer kan vara att kontrollera om patientens postadress stämmer, att använda andra enheters rutiner där patient ringer upp för att boka tid, skyltningen till avdelningen och att se över utifrån vilka premisser uteblivna besök registreras i PASiS respektive Orbit 5. Resultatet skulle kunna användas för att genomföra förbättringar avseende rutiner och arbetssätt. Benchmarkingen bör lämpligtvis genomföras under en kortare period varje år för att identifiera rutiner som har visat sig fungera och eventuellt ytterligare nyckelfaktorer. Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök Vi bedömer att det är framför allt verksamheten som riktar sig mot barn- och ungdomar som uppvisar störst andel uteblivna besök. Det kan röra sig om barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, öron-näsa-halsmottagningar eller barnoch ungdomspsykiatri. Därutöver uppvisar psykiatrin överlag en stor andel uteblivna besök. Det kan vara en del av patientens sjukdomsbild som bidrar till denna statistik. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. För att minska antalet uteblivna besök bör vårdproducenterna i större utsträckning upprätta rutiner och arbetssätt som inkluderar barn och ungdomar. Bland annat bör ett funktionellt SMSpåminnelsesystem inkludera telefonnummer till unga vuxna för att öka närvaron. 10

12 Orsaker till uteblivna besök Vi bedömer att det inte är möjligt att granska direkta orsaker till uteblivna besök då detta inte registreras i PASiS. I Orbit 5 registreras anledningen till patientrelaterade störningar men även här finns det ingen annan tydlig definition på vad ett uteblivet besök/sent återbud har för orsaker. I de fall patient hör av sig med en förklaring finns det idag inte heller någonstans för personalen att notera det. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. Den interna benchmarkingen föreslås innehålla en uppföljning av de vanligaste orsakerna till varför patient uteblir. Utifrån detta kan personal sedan identifiera arbetssätt och rutiner som kan leda till att onödiga uteblivna besök minskar. Därtill bör en genomlysning genomföras för att se om det finns organisatoriska rörelsemönster som påverkar antalet uteblivna besök. Genomlysningen ger sedan underlag till den interna benchmarkingen särskilt i avseende var insatser för att förebygga uteblivna besök skall sättas in först Iakttagelser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 5. Vilka insatser görs för att minska andelen uteblivna besök? och 6. Vilka sanktionsmöjligheter finns och sker utnyttjande av dessa? Funktioner och förebyggande insatser SMS-tjänst Både PASiS och Orbit 5 har stöd för att skicka ut SMS-påminnelser till patienter som har godkänt användandet av sina uppgifter till detta ändamål. SMS-påminnelser skickas ut dagen innan. Vissa mottagningar upplever att patienter är mycket måna om att träffa sina läkare och har därmed i princip inga uteblivna besök. Effekten av SMS-påminnelser är här oklar. Primärvårdens bokningssystem PMO har möjlighet att skicka ut SMS-påminnelser till patienter. Systemet bedöms idag inte som tillförlitligt och informationssäkert och därmed är inte funktionen i bruk. Vissa mottagningar inom psykiatrin använder VåPs SMS-tjänst för att skicka en påminnelse till patient. Kallelse PMO, VåPS och PASiS möjliggör utskrift av kallelse. Kallelsen genereras i systemet och skickas sedan ut helautomatiskt eller skrivs ut och skickas manuellt. Utskicket sker per brev. Patienter som besöker vårdcentralen eller mottagningen kan få kallelse med sig i handen. Kallelsen innehåller information om tid, plats och om några särskilda förberedelser behövs. Det anges också tydligt på kallelsen att återbud skall lämnas senast 24 timmar innan besökstiden och var patient skall höra av sig då. Därutöver anges information om att tid kan avbokas under Mina Vårdkontakter på kallelser som skickas ut automatiskt. Manuella kallelser i PMO eller PASiS innehåller inte denna information. Kallelsen är utformad på svenska. Även Orbit 5 möjliggör utskrift av kallelse. Fördelen med denna kallelse är att administratören får tillgång till en redigerbar Microsoft Word-mall. Detta tillåter administratören att skräddarsy kallelsen, till skillnaden från PASiS där det finns ett antal standardmallar att förhålla sig till. Vid merparten av vårdenheterna finns det rutiner för att fånga upp patienter. Patient som inte kommer till sitt bokade besök efter att ha fått kallelsen får sig oftast tillsänd en ny kallelse med en ny tid och i de flesta fall även en tredje kallelse med ytterligare en ny tid. Ifall patient inte har kommunicerat med mottagningen avgör ansvarig läkare ifall det skall vidtas särskilda åtgärder för att 11

13 kalla patient till planerat besök eller inte. Om inga särskilda medicinska behov föreligger remitteras patient åter till primärvården. Även inom Psykiatri Skåne finns dessa rutiner. Om psykiatrimottagningen har mottagit en remiss från primärvården kallas patient via brev eller telefon. Om patient uteblir görs ett nytt försök. Om patient inte har hörsammat den andra kallelsen skickas remissen åter till primärvården. Primärvården skickar en ny remiss vid behov eller då motivationen hos patient stärkts. Inom vissa enheter på klinikerna finns ett system som innebär att patient kallas men att patient sedan behöver kontakta mottagningen för att boka en tid eller för att få sin tid bekräftad. Det kan till exempel röra sig om opererande verksamhet där patienten enbart får veta vilken dag operation sker. Patienten får då information på kallelsen om att patienten skall ringa mottagningen två dagar innan för att få veta exakt vilken tid operationen kommer att ske. På så sätt finns det en kontrollmekanism som bidrar till att patienten inte kan glömma bort tiden. Patienter som inte hör av sig i tid blir uppringda av vårdpersonal istället. Denna rutin bidrar till att det sker en tvåvägskommunikation mellan vården och patienten. Detta är ovanligt men bidrar till att patientens delaktighet stärks och ägarskapet över den egna vården ökar. Mina vårdkontakter 1 Det är idag möjligt att boka av och boka om sina besök via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Patient kan till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be om att bli kontaktad av en mottagning. Varje mottagning bestämmer vilka ärenden som patient kan utföra hos dem. E-tjänsten är idag inte fullt ut implementerad i Region Skåne vilket också medför att inte alla patienter kan använda sig av den. E-tjänsten är ett effektivt sätt att nå den delen av befolkningen som i hög utsträckning använder sig av digitala tjänster men kan mycket väl exkludera andra segment som inte har tillgång till eller använder tekniska lösningar. Läkarkontakt När patient uteblir utan skäl kan ansvarig läkare skicka ett brev eller ringa patient för att stämma av. Detta gäller särskilt patient som läkaren bedömer är i behov av vård. Detta gäller särskilt för patient med psykologiska sjukdomar samt inom barnavård. Hantering av återbudstider Personal försöker fylla återbudstider i så hög utsträckning som möjligt. Vid tidiga återbud skickas en kallelse till en ny patient. Vid senare återbud, i princip sju dagar innan, kan patient ringas in och vid bekräftande av tid skickas en kallelse. Det finns ingen enhetlig, skriven rutin kring detta utan varje vårdcentral och mottagning har utvecklat egna metoder för att fylla återbudstider. Respondenter från primärvård anger att många ringer återbud i god tid och att andelen uteblivna besök per dag är få. Det är viktigt att notera att det inom psykiatrin finns flera sjukdomstillstånd som kan försvåra för patienten att komma till det inplanerade besöket. Detta kan vara att patienten till exempel inte klarar av att passa tider, öppna kuvert eller svara i telefon. Därtill skiljer sig också behandlingen inom psykiatrin från övrig hälso- och sjukvård. Patienten besöker under sin behandling ofta samma behandlare. Det är behandlaren som bokar in tiderna och planerar antalet besök, till exempel 5-10 besök som genomförs med frekvensen en gång per vecka. Detta arbetssätt medför att det är svårt att 1 Mina vårdkontakter kommer under 2015 att byta namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster. 12

14 boka in andra patienter på återbudstider, eftersom patienterna har fasta tider från början. Däremot kan kontrollbesök hos läkare fyllas med annan patient. Patient rings då in. Screening och förebyggande undersökningar Frivilliga regelbundna rutinundersökningar som genomförs i förebyggande syfte, till exempel cellprovstagning, kan uppvisa ett högt antal uteblivna besök. Detta beror på att besöket eventuellt inte är beställt av patient och därmed förbises kallelsen eller uppfattas inte som relevant. Därtill kommer också att vissa områden har större bortfall än andra, vilket kan bero på språksvårigheter och/eller kulturella skillnader eller avsaknad av förståelse. För förebyggande rutinundersökningar är kallelsen inte kopplad till tidbokningssystemet och verksamheten räknar med att få kommer. Detta leder till mindre jämlik hälso- och sjukvård. Det finns en medvetenhet kring denna problematik och att kallelsesystemet behöver förbättras Sanktioner Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 2a ) och dess tillägg från 2014 skall varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Vidare följer (1982:763, 3-4 ) att varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt att om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård skall landstinget erbjuda sådan vård. Det är därmed inte tillåtet att neka en person som bedöms ha behov av vård. Den sanktion som används inom Region Skåne bygger på att patient debiteras en dubbel besöksavgift om patient uteblir från det tidsbeställda besöket. Regelverket är här mycket tydligt. Om patienten uteblir från ett tidsbeställt besök utan att ha lämnat återbud eller lämnar återbud mindre än 24 timmar före utsatt tid för besök får patienten betala dubbel patientavgift för besöket. Skulle besöket ha varit kostnadsfritt får patienten vid vissa besök ändå betala en avgift. Den aktuella prislistan gäller från mars Den visar bland annat att ett uteblivet läkarbesök debiteras med 320 kr och ett uteblivet läkarbesök hos andra specialister än allmänmedicin debiteras med 600 kr. Besök som är avgiftsbefriade debiteras med 200 kr. Detta omfattar födelsekontrollerande verksamhet, provtagning och besök hos distriktssköterska. Barn under 18 år betalar ingen straffavgift för uteblivna besök. Patient som inte avbokar inom angiven tid måste ange giltigt skäl för att slippa betala patientavgiften. Bedömning av giltigt skäl vid förhinder görs av respektive mottagningspersonal. Patient som insjuknar akut under helgen och har ett mottagningsbesök på måndagen skall inte debiteras det uteblivna besöket. Detta gäller inte om det på kallelsen finns ett angivet telefonnummer dit patienten under helgen kan vända sig för avbokning. Patienten skall ha upplysts om att uteblivet tidsbeställt besök debiteras. Detta sker skriftligen på kallelsen. Region Skåne tillämpar inga faktureringsavgifter i dessa fall. Det uteblivna besöket får inte registreras i högkostnadskort. Frikort gäller inte. Denna sanktion infördes den 1 januari 2012 efter beslut i Regionfullmäktige. Stöd för detta beslut finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 26 ). Respondenter från såväl primärvård som mottagningar svarar att de hellre friar än fäller och litar på patientens förklaring till uteblivna besök. Detta gör att det kan finnas ett stort mörkertal då patienten borde ha betalat men besöket till exempel tas bort ur PASiS. Det är enklare att ta bort ett besök än att makulera en faktura. Uppfattningen är att en tredjedel av patienterna som uteblir aldrig debiteras enligt en respondent som arbetar på Koncernkontoret. 13

15 Läkaren antecknar därutöver i patientens journal att patient har uteblivet från besök. Ett förebyggande arbete görs genom att den som tar emot en sen avbokning uppmuntrar patienten att höra av sig tidigare nästa gång. Inga ytterligare sanktioner läggs på patienten. Som jämförelse skall nämnas att Region Skånes regelverk påbjuder att patienten ersätts för utgifter i det fall tidsbeställt besök i öppen vård försenas. Patient som får vänta mer än 30 minuter skall medges avgiftsbefrielse. Inställda operationer medför att eventuell betald patientavgift återbetalas och skäliga kostnader upp till kr ersätts efter skriftligt krav Slutsatser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter Funktioner och förebyggande insatser Vi bedömer att hälso- och sjukvården i Region Skåne genomför insatser för att uppmana patienten att besöka vården och komma på den tidsbeställda tiden. Insatserna kan vara tekniska lösningar eller manuella metoder. Återbudstid som inkommer tidigt ges i så stor utsträckning som möjligt till annan patient. Vi bedömer att inom vissa mottagningar sker ett systematiskt användande av Mina vårdkontakter. Samtidigt bedömer vi att vårdproducenterna överlag saknar systematiska rutiner för att fånga upp patienternas engagemang relaterat till e-tjänster. Vi bedömer att vården kan göras mer tillgänglig genom att öka tjänsteutbudet på Mina Vårdkontakter. E-tjänsten kan avsevärt minska belastningen för vården och öka patientservicen. Framför allt primärvårdens många uteblivna besök kan på detta sätt minska. Vi bedömer att det bör ske informationsinsatser för att informera patienter och medborgare om Mina Vårdkontakter. Enbart information på kallelsen räcker inte. Vi bedömer att det behöver företas ett förbättringsarbete vad gäller frivilliga förebyggande undersökningar och att särskild vikt skall läggas vid kulturell förståelse och att nå utsatta målgrupper. Vi bedömer att bland annat kallelsens utformning på svenska kan utgöra ett problem för flera patienter. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån var antalet utrikes födda i hela Region Skåne år Detta utgör 19,3 procent av befolkningen i Region Skåne. Även om andelen varierar geografiskt bör hälso- och sjukvården förutsätta att det finns patienter som inte kan tillgodogöra sig en kallelse skriven på svenska. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. Primärvården i Region Skåne bör snarast få ett godkänt SMS-påminnelsesystem dit patient kan anmäla sig. Därtill bör samtliga mottagningar i Region Skåne ha skyldighet att tillhandahålla ett komplett tjänsteutbud på Mina vårdkontakter till patienten. Detta för att maximera kontaktytorna ut mot patient och även från patient till primärvården. Samtidigt innebär patienters ökade nyttjande av Mina Vårdkontakter en effektivisering av personalresurser. För att öka användningen bör också marknadsföring av e-tjänsten ske mot patient och medborgare. Kommunikationsinsatser bör genomföras för att se över utformning och språk av kallelse, särskilt för frivilliga förebyggande undersökningar. Ifall en sådan genomlysning initieras kan även tid och dag för erbjuden vård undersökas. Även om denna förstudie inte har belyst dessa faktorer kan det upplevas som svårt för patienter att prioritera mellan arbete, familjära åtaganden och vård. Det bör också genomföras ett förbättringsarbete för att nå utsatta målgrupper som idag inte svarar på kallelse till frivilliga förebyggande undersökningar. Förbättringsarbetet kan handla om kulturförändringar inom vårdens organisation likväl som kommunikationsinsatser bland utvalda målgrupper. Den tidigare föreslagna interna benchmarkingen ryms också inom detta område, särskilt vad avser uppföljning av orsakerna till uteblivna besök. Benchmarkingen bör visa på förbättringsområden vad 14

16 avser en tvåvägskommunikation mellan patient och vård. Dessa insatser bör genomföras särskilt inom opererande enheter där antalet uteblivna besök visserligen är litet men kostnaden för dessa är stor. Arbetsinsatsen för denna åtgärd är rimlig i relation till resurseffektiviteten. Sanktioner Vi bedömer Region Skåne idag ger ekonomiska incitament för att patient skall svara på sin kallelse till tidsbeställt besök. Vi bedömer att Region Skåne informerar patient om debiteringsavgifter. Vi bedömer att mörkertalet av utebliven debitering är stort vilket kan medföra att antalet patienter som uteblir från sitt besök inte uppfattar det som graverande för hälso- och sjukvårdssystemet. Vi bedömer att sanktionerna inte utnyttjas av hälso- och sjukvården i den grad som avses med regelverket. Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer. Vårdadministrativ personal inom såväl öppen som sluten vård bör påminnas om vilka rutiner som gäller för registrering och debitering av uteblivna patienter. En eventuell uppsträckning av de administrativa rutinerna för debitering skulle kunna medföra att fler patienter debiteras Iakttagelser: Kostnader för uteblivna besök I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 7. Vad beräknas uteblivna besök kosta vården? Kostnader för uteblivna besök Besök som är markerade som återbud och där tiden inte har kunnat erbjudas en annan patient används för administration eller handläggning av andra ärenden. Inom psykiatrin, där många patienter är regelbundet återkommande på en särskild avsatt tid, används tiden till exempel till att kontakta och arbeta med patientens nätverk. Kontakterna här inkluderar bland annat kontakter med god man, anhöriga, skola, socialtjänst, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Även om hälso- och sjukvården har en ambition att med kort varsel fylla tidsbokningen medför uteblivna besök omkostnader för verksamheterna. En besökstid som inte utnyttjas kostar tid och resurs för patienten (som troligen behöver få en ny tid), läkare och övrig vårdpersonal (som inte kan fullfölja sin arbetsdag som planerad) och vårdproducenten (produktionsbortfall). Därutöver kan övriga kostnader tillkomma, beroende på vilken verksamhet som påverkas. Anslaget i Region Skåne för 2015 inom den specialiserade vården baserar sig på den historiska besöksvolymen. Anslaget utgår ifrån en ersättningsmodell som baserar sig på diagnosrelaterade grupper (DRG) 2. Detta medför att olika typer av besök ersätts olika mycket. Anslaget har tagits som en schablonmässig utgångspunkt för att beräkna vad uteblivna besök kostar vården. Därtill finns det en särskild överenskommelse för 2015 mellan landstingen i Södra Regionvårdsnämnden 3 som anger ersättningar för somatisk vård, vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Där så är tillämpligt har denna ersättningsmodell använts istället. Dessa två ersättningsmodeller fungerar som schabloner för att beräkna vad ett uteblivet besök kostar inom respektive exempelverksamhet. Ersättningsmodellen presenteras i bilaga 8. 2 DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp. Högre vikt betyder större kostnader. 3 Södra Regionvårdsnämnden är en regional politisk nämnd för de fyra landstingen i Södra sjukvårdsregionen det vill säga Blekinge, Halland (Halmstad, Laholm och Hylte kommuner), Kronoberg och Skåne. Samarbetet regleras genom ett regionavtal. Huvudområdet för samarbete är hälso- och sjukvård. 15

17 När sanktionsmöjligheterna i form av debitering av dubbelpatientavgift inte utnyttjas av hälso- och sjukvården medför också detta en inkomstförlust. Det är svårt att ange en korrekt siffra för hur stort bortfallet är. Uppskattningen är att en tredjedel av de uteblivna patienterna aldrig debiteras Faktiska kostnader Det är mycket svårt att beräkna vad ett uteblivet besök inom öppenvården vid ett sjukhus kostar. Den övergripande statistiken här är inte tillräckligt detaljerad för att räkna ut den exakta kostnaden. Det är till exempel svårt att avgöra om ett uteblivet besök är en utebliven provtagning eller ett uteblivet läkarbesök. Nedan följer således en uppskattning som baserar sig på en prognos för året Siffrorna baserar sig på existerande data och tillförlitlig statistik men osäkerheten är ändå stor. Prislistorna för vad ett enskilt besök kostar visar att spannet är mycket stort. En provtagning inom primärvården kostar 331 kr och en trakeostomi som inte är en öron-näsa-hals-sjukdom kostar kr. Båda tillfällen räknas som uteblivet besök om de inte blir av. Detta stora intervall i ersättningsmodellen ökar sårbarheten i den uppskattning som presenteras nedan. Den övergripande uppskattningen bygger på att det är få kostsamma uteblivna besök inom opererande enheter. Detta bör sänka genomsnittskostnaden. Psykiatri Skåne står för nästan 50 procent av de uteblivna besöken samtidigt som verksamheter för barn och ungdomar uppvisar en hög andel uteblivna besök. Kostnaden för ett läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin kan till viss mån anses vara schablonmässigt representativ för de uteblivna besöken inom Sund och Kryh. Kostnaden för ett sådant besök är enligt överenskommelse för 2015 mellan landstingen i Södra Regionvårdsnämnden kr. Antalet uteblivna besök inom Sund och Kryh förväntas ligga runt besök under Med en schablonmässig kostnad för ett uteblivet läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin innebär detta att kostnaden för 2015 beräknas uppgå till kr. Primärvården Det är viktigt att poängtera att detta är en uppskattning för primärvårdens kostnader vad gäller uteblivna besök för Den statistiska analysen ovan har visat att antalet uteblivna besök i primärvården under januari-maj 2015 uppgår till En uppskattning baserat på antal planerade besök per månad, produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet uteblivna besök i primärvården under 2015 uppgår till Kostnaderna för uteblivna besök i primärvården hamnar därför i intervallet kr och kr. Psykiatri Det är viktigt att poängtera att detta är en uppskattning för barn- och ungdomspsykiatrins respektive vuxenpsykiatrins kostnader vad gäller uteblivna besök för Den statistiska analysen har visat att antalet uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykatrin under januari-maj 2015 uppgår till En uppskattning baserat på antal besök per månad, produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet uteblivna besök i barn- och ungdomspsykiatrin under 2015 uppgår till Kostnaderna för uteblivna besök i barn- och ungdomspsykiatrin hamnar därför i intervallet kr och kr. Den statistiska analysen ovan har visat att antalet uteblivna besök inom vuxenpsykiatrin under januari-maj 2015 uppgår till En uppskattning baserat på antal planerade besök per månad, produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet 16