Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Utkast till Samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Kingebol

2 Sökande: Gothia Vind AB Org.nr Järnringen 2 Box Partille Tel: Fax Kontakt: Terese Edlund Johan Särg amal@gothiavind.se Hemsida: 1 (55)

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdraget Arbetets bedrivande MKB-avgränsningar Varför vindkraft Mål för vindkraftsutbyggnad Tillstånd och samråd Områdesbeskrivning Skyddade områden Alternativ lokalisering och utformning av vindkraftsparken Lokaliseringsprocess Parkutformningsprocess Huvudalternativ Nollalternativ Planförhållanden Naturmiljö Allmänt - Vad är känt om fåglar och vindkraft? Nuvarande förhållanden Konsekvenser Förslag till skadeförebyggande åtgärder Kulturmiljö Nuvarande förhållanden Konsekvenser Förslag till skadeförebyggande åtgärder Landskapsbild Nuvarande förhållanden Konsekvenser Förslag till skadeförebyggande åtgärder Rekreation och friluftsliv Nuvarande förhållanden Konsekvenser Förslag till åtgärder: Naturresurser Nuvarande förhållanden Konsekvenser (55)

4 9. Hälsa och säkerhet Buller Skuggor och reflexer Belysning Risker Påverkan under byggskedet Påverkan efter drifttiden Miljökvalitetsmål Referenser Bilaga 1: Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 2: Fotomontage och karta med fotopunkter 3 (55)

5 Sammanfattning Gothia Vind avser att söka tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB) för uppförande av upp till 8 vindkraftverk med totalhöjd om max 200 m, vid Kingebol i Åmåls kommun, se etableringsområdets läge, figur 1. Anläggningens sammanlagda effekt beräknas bli mellan ca MW, eller ca 2-3 MW per vindkraftverk. Vindkraftverkens positioner kan komma att justeras något och det som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är preliminära bedömningar om etableringens påverkan. Konsekvensbedömningarna baseras på två alternativa parkutformningar som innefattar 8 st verk på 2 MW med tornhöjd 105 m och rotordiameter 90 m eller 6 st verk på 3 MW med totalhöjd på maximalt 200 m. MKB:n kommer att kompletteras utifrån inkomna samrådssynpunkter och kompletterande/pågående utredningar. Aktuellt vindparksområde är i huvudsak beläget väster om E45 drygt 3 km norr om Ånimskogs samhälle. Ett av de föreslagna vindkraftverken ligger öster om E45. Parkområdet är ett höjdområde där det bedrivs produktionsskogsbruk. Öster och väster om etableringen finns uppodlade dalgångar och bebyggelse ligger till största del i anslutning till odlingsmarkerna. Kortast avstånd mellan vindkraftverk och bostad är ca 450 m i alternativet med 8 verk. I alternativet med 6 verk är närmsta avstånd ca 600 m. Området vid Kingebol är enligt Gothia Vinds bedömning mycket lämpligt för vindkraft genom sitt goda vindläge, de goda förutsättningarna för infrastruktur (vägar och elnät), att motstående intressen i fråga om natur- och kulturvärden, riksintressen med mera är få samt att området till viss del är ljudmässigt påverkat genom läget vid E45. Naturmiljö Etableringsområde består till stor del av brukade barrskogar som har förhållandevis låga naturvärden. De naturvärden som finns i området är av lokal karaktär och är främst knutna till hällmarker med rester av ängsflora och i vissa fall bevuxna med äldre, gles tallskog. De högsta värdena bedöms finnas i området öster om E45 där även viss kalkpåverkan märks på floran. Fågellivet i området är artfattigt och tämligen individfattigt. Den fågelinventering som genomförts visar inte på förekomst av särskilt hänsynskrävande arter. Riskerna för flyttfåglar bedöms vara små. En utbyggnad enligt förslaget innebär främst att det är förhållandevis låga naturvärden som påverkas. Dock kan några lokala naturvärden komma att påverkas. En utbyggnad enligt förslaget bedöms sammantaget innebära liten påverkan för naturmiljön. Kulturmiljö Föreslagen utbyggnad sker i ett område med förhållandevis låga kulturvärden. De förhöjda kulturvärden som kan påverkas av utbyggnad är ett fast fornminne i form av en husgrund och intilliggande odlingsrösen. Indirekt kan kulturvärden på längre avstånd beröras genom den visuella effekt som vindkraftverken ger. Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön vara liten. Landskapsbild Landskapsbilden i närområdet, främst väster om föreslagen etablering är mycket tilltalande och innehåller välbevarade småskaliga bebyggelsemiljöer. Delar av odlingslanskapet väster om etableringen har tidigare pekats ut av länsstyrelsen som odlingslandskap med högt bevarandevärde. Den föreslagna vindkraftsutbyggnaden påverkar landskapsbilden i olika grad sett från olika riktningar och avstånd. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara stor från delar av närmast intilliggande odlingslandskapet väster om etableringen genom vindkraftverkens relativt dominerande roll i det i övrigt småskaliga, ålderdomliga landskapet. Längre västerut, från Ånimmens västra strand bedöms påverkan vara måttlig genom att vindkraftverken blir mindre framträdande genom det större avståndet. Avståndet mellan föreslagen etablering och Vänern är ca 4-6 km och med hänsyn till det bedöms landskapspåverkan sett från Vänern vara liten. Sammantaget bedöms den föreslagna vindparken ge måttlig påverkan på landskapsbilden. 4 (55)

6 Rekreation och friluftsliv I det aktuella skogsområdet förekommer friluftsliv i form av svamp- och bärplockning och jakt. Det finns dock inga anlagda vandringsleder eller liknande i skogsområdet. Dalgången och Ånimmen om väster om utbyggnadsområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv, Dalslands sjö- och kanalsystem. I Ånimmen finns en av de många kanotlederna inom riksintresseområdet och det finns även två slussar. Riksintresset Dalslands sjö- och kanalsystem berörs indirekt av den planerade utbyggnaden genom en något förändrad landskapsbild, påverkan bedöms vara måttlig. Ett vindkraftverk, det som är placerat öster om E45 i utformningsalternativet med 8 verk, ligger inom ett annat riksintresse för friluftsliv, Vänerns strand- och skärgårdsområde. Området kring detta vindkraftverk bedöms dock inte innehålla höga värden för friluftsliv på grund av läget relativt nära E45. Med hänsyn till detta samt avståndet till Vänern och dess strandområden bedöms påverkan på riksintresset vara liten. Sammantaget bedöms utbyggnaden ge en liten påverkan på friluftsliv. Naturresurser Inom etableringsområdet bedrivs skogsbruk och en mindre del av skogsmarken kommer att tas i anspråk för utbyggnad av vägar, fundament etcetera. Längs Vänerkusten finns tre riksintresseområden för kulturmiljö. Det är fornlämningsmiljöer med bronsåldersrösen och det finns även två fornborgar. Riksintresse för naturvård finns ett par km öster respektive väster om etableringsområdet. Utbygganden bedöms inte påverka riksintressen för naturmiljö eller kulturmiljö. Vid Ånimmens stränder finns tre små Natura 2000-områden som inte påverkas av utbyggnaden. Riksintresseområdena för friluftsliv som nämnts ovan påverkas indirekt genom att vindkraftverken kommer att synas från delar av Vänerns- strand- och kustområde och Dalslands sjö- och kanalsystem. Påverkan bedöms vara måttlig vid den östra delen av Ånimmen som ligger närmast föreslagen etablering genom att landskapsbilden, som är en del av friluftsupplevelsen, påverkas. Planerad utbyggnad bedöms påverka riksintresset Vänerns- strand- och kustområde i liten grad. Sammantaget bedöms påverkan på de areella näringarna vara liten och ingen stor skada bedöms uppstå på riksintresseområdena för friluftsliv. Hälsa och säkerhet Aktuellt område berörs i varierande grad av buller från E45 och från järnvägen som går ca 1,5 km öster om E45. I vindparksområdet finns i nuläget inga bullrande verksamheter utöver tillfälliga störningar från till exempel skogsbruk. Området bedöms inte tillhöra de särskilt känsliga ljudmiljöer där ljudnivåer lägre än 40 db(a) vid bostäder eftersträvas. Bullerberäkningar är utförda och visar att i utformningen med 8 verk á 2 MW kommer ljudnivån att underskrida riktvärdet 40 db(a) vid alla närliggande bostäder förutom vid en fastighet, vid Sannerud. Här är de beräknade nivåerna 42 db(a). Vidare utredning kommer att göras. Denna fastighet är inte bebodd permanent i nuläget. Av de övriga fastigheterna visar beräkningen på högst ljudnivåer vid Backen där ljudnivåerna är beräknade till 38 db(a). I alternativet med 6 verk á 3 MW klaras riktvärdet 40 db(a) vid alla fastigheter. En förutsättning är att gällande riktvärden klaras. Det innebär att verkens placeringar kan behöva justeras. För att verifiera utförda bullerberäkningar har en konsult anlitats som använt beräkningsmetoden Nord En skuggberäkning är utförd i WindPRO. Resultatet visar att Boverkets rekommenderade värde för faktisk skuggtid, 8 timmar per år, inte överskrids varför påverkan avseende skuggor bedöms vara liten. 5 (55)

7 1. Inledning 1.1 Uppdraget Gothia Vind avser att söka tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB) för uppförande av upp till 8 vindkraftverk med totalhöjd om max 200 m, vid Kingebol i Åmåls kommun, se etableringsområdets läge, figur 1. Anläggningens sammanlagda effekt beräknas bli mellan ca MW, eller ca 2-3 MW per vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är preliminär och utgör ett samrådsunderlag. Konsekvensbedömningarna baseras på två alternativa parkutformningar som innehåller 8 verk på 2 MW eller 6 verk på 3 MW se figur 3. MKB:n kommer att kompletteras utifrån samrådssynpunkter, pågående delutredningar och annan tillkommande information för att slutligen ingå som en del i tillståndansökan. Syftet med MKB:n är att redovisa den miljö- och hälsopåverkan som kan förväntas till följd av planerade vindkraftverk. MKB:n har utförts av Norconsult AB på uppdrag av Gothia Vind genom Terese Edlund. KINGEBOL ÅNIMMEN ÅNIMSKOG Figur 1. Vindkraftparkens ungefärliga läge. 6 (55)

8 1.2 Arbetets bedrivande MKB arbetet har utförts av miljöutredare Sigrid Häggbom (MKB), landskapsarkitekt Petra Halvarsson (Landskap), naturgeograf Daniel Mattson (GIS-hantering och kartfigurer) och biolog Niklas Egriell (uppdragsledare och kvalitetsgranskare) vid Norconsult AB. Fältbesök inför MKB-arbetet gjordes i juni Gothia Vind har låtit utföra utredningar avseende naturvärden, fågelinventering, kulturvärden, buller- och skuggberäkningar, vägutredning samt nätanslutningsutredning. Dessa utredningar har tillsammans med övrigt tillgängligt underlag utgjort underlag i MKB-arbetet. Under hösten 2010 har positionerna för utformningsalternativet med de större verken (3 MW) ändrats. Därför omfattar de genomförda natur- och kulturinventeringarna inte samtliga av de föreslagna lägena för vindkraftverk och slutliga tillfartsvägar är inte fastställda i dagsläget. 1.3 MKB-avgränsningar MKB-arbetet innebär en systematisk behandling av aktuella problemställningar och har utförts utifrån de principer och den modell som tillämpas av Norconsult AB. För att läsaren ska känna till de viktigaste förutsättningarna m m behandlas nedan olika MKB-avgränsningar som gjorts i denna utredning. De olika så kallade miljöfaktorerna beskrivs under rubrikerna Nuvarande förhållanden respektive Konsekvenser. Vid behov ges Förslag till skadeförebyggande åtgärder. Vissa kapitel inleds med rubriken Allmänt, där till exempel generella beskrivningar, tillämpbara riktvärden etc beskrivs. Det område som huvudsakligen studerats är skogsområdet där etableringen planeras och intilliggande dalgångar där bebyggelsen finns, se översiktskarta figur 3. Gällande landskapsbild, friluftsliv och naturresurser har hänsyn tagits till ett större område som innefattar strandzoner vid närliggande sjöar, Ånimmen och Vänern. MKB:n behandlar miljöfaktorerna naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, rekreation och friluftsliv, naturresurser samt hälsa och säkerhet där bland annat buller och skuggeffekter beskrivs. Konsekvensernas omfattning beskrivs i nivåerna stor, måttlig, liten och marginell påverkan. MKB:n behandlar även lokaliseringsutredning, alternativa utformningar, nollalternativ samt verksamhetens inverkan på berörda miljökvalitetsmål. 1.4 Varför vindkraft Vindkraft är en oändlig och förnyelsebar energi och därför ett viktigt steg mot ett hållbart energisystem nationellt och globalt. Vindkraft är en ren energikälla som i driftsskedet inte ger några utsläpp av växthusgaser eller miljöfarliga ämnen. På ca 6-9 månader (beroende på lokala vindförhållanden och verkets storlek) har ett vindkraftverk betalat tillbaka den energi som gått åt vid tillverkningen. Vindkraftsanläggningar kan till skillnad från andra typer av elproduktion monteras ned utan att lämna några bestående spår på platsen än de tillfartsvägar som eventuellt har anlagts. Vindkraft svarar i dag för en elproduktion på ca 3 TWh/år (Energimyndigheten 2010). Potentialen att bygga ut vindkraften är fortfarande mycket stor. 1.5 Mål för vindkraftsutbyggnad I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs. Med en snitteffekt om 2 MW/verk motsvarar 20 TWh planering av ca vindkraftverk. Dalslandskommunernas mål enligt Vindbruk Dalsland (utställningshandling ) är att det ska finnas planmässiga förutsättningar att bygga 1,7 TWh vindkraft i Dalsland fram till år 2020, vilket motsvara ca 340 verk om 2 MW. Revideringar är dock föreslagna i Vindbruk Dalsland (utställningshandling ) vilket kan innebära att målen för utbyggnad förändras. Föreslagen vindkraftpark bidrar till att uppfylla såväl Dalslandskommunernas som riksdagens mål om energiproduktion från vindkraft. 7 (55)

9 1.6 Tillstånd och samråd Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken krävs för uppförande av två eller fler verk där totalhöjden är högre än 150 meter eller för anläggningar med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans där vart och ett, inklusive rotorblad, är högre än 120 meter. Länsstyrelsen ansvarar för tillståndsprövning av landbaserade vindkraftverk. Vid en tillståndsansökan krävs ingen bygglovsansökan eller upprättande av detaljplan såvida det inte är ett område där efterfrågan på mark är stor. Däremot krävs en bygganmälan som ska ske senast tre veckor innan byggarbetena påbörjas. Kommunen har en vetorätt vid exploateringar och måste tillstyrka en exploatering för att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd. Ett samråd med länsstyrelsen och Åmåls kommun hölls juni Den planerade verksamheten är en typ av verksamhet som alltid antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska samråd, enligt 6 kap 4 MB, ske med en utökad krets: Den utökade kretsen inkluderar statliga myndligheter, kommunen samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett informationsmöte med berörda markägare och grannar hölls i april 2010 och samråd med allmänhet och berörda organisationer sker under november 2010 fram till 10 januari Samrådet sker i form av en utställning på Ånimskogs bygdegård, den 8 december 2010, och genom informationsutskick. Detta utkast till miljökonsekvensbeskrivning utgör ett samrådsunderlag. MKB:n kommer sedan att kompletteras utifrån de uppgifter och synpunkter som framkommer i samrådsprocessen och slutligen ingå som en del i tillståndsansökan för verksamheten. Inkomna samrådssynpunkter kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som också utgör en del av tillståndsansökan. Tillståndsansökan kommer preliminärt att lämnas in till länsstyrelsen under våren En förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd krävs är att kommunen tillstyrker vindkraftsetableringen. Målsättningen är att vindparken ska vara i drift 2013/ Områdesbeskrivning Aktuellt område är ett skogsområde drygt 3 km norr om Ånimskogs samhälle, se figur 3. Huvuddelen av området ligger väster om E45. Här bedrivs ett aktivt skogsbruk och det finns ett antal skogsbilvägar i området. I övrigt finns en äldre grustäkt centralt i området och strax söder om etableringen finns två master. En mast för vindmätning sattes upp tidigare i år. Vegetationen domineras av produktionsbarrskog med visst inslag av hällmarksskog och våtmarksskog. Figur 2. Brukad granskog med inslag av björk vid grusvägen centralt i området. 8 (55)

10 Figur 3. Översiktskarta med föreslagna lägen för vindkraftverk enligt de två parkutformningarna; 8 verk á 2 MW eller 6 verk á 3 MW, samt preliminära tillfartsvägar till 2 MW-verken. 9 (55)

11 Området är måttligt kuperat och sluttar relativt brant ned i väster. Närmsta sjöar är norra delen av Ånimmen och den mindre Furusjön ca 2 km sydväst respektive söder om området. Väster och öster om området sträcker sig uppodlade dalgångar i nord-sydlig riktning. Längs den västra dalgången finns mindre byar som till exempel Gyltungebyn, Kingebol, och Galmen medan dalgången öster om området i större utsträckning innehåller enskilda gårdar men även på denna sida finns mindre byformationer som till exempel Gärdsbyn. Det kortaste avståndet mellan en föreslagen placering av vindkraftverk och bostad återfinns vid Sannerud, öster om E45, där avståndet är ca 450 m. Näst kortast avstånd mellan bostad och vindkraftverk återfinns vid Backen där avståndet är drygt 600 meter. 1.8 Skyddade områden I figur 4 visas de riksintresseområden och Natura 2000-områden som finns närmast den föreslagna vindparken. Riksintresseområdena beskrivs närmare i kapitel 9 Naturresurser. Figur 4. Skyddade områden närmast föreslaget vindparksområde. 10 (55)

12 2 Alternativ lokalisering och utformning av vindkraftsparken 2.1 Lokaliseringsprocess För att bedöma om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett flertal faktorer in såsom vind, topografi och terräng. Den främsta faktorn för val av plats är vindförhållandena. För att en vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med rotorns nav. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror till stor del av platsens turbulentförhållanden och vindgradient. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika platser och faktorer och platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. De blåsigaste ställena är inte nödvändigtvis det bästa. Andra egenskaper kan bli utslagsgivande som till exempel vägnät, möjlighet till elanslutning, känslig natur- eller kulturmiljö eller befintlig bebyggelse. Gothia Vind undersöker möjliga platser för etablering av vindkraft genom såväl egna utredningar som efter förfrågningar från markägare. Lämliga platser väljs utefter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter och Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening, i syfte att sålla fram möjliga områden. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Under denna fas kontaktas kommun, länsstyrelse och markägare. Först efter att djupare förstudier av området genomförts fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande under processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar i första hand ska drivas framåt. För att kunna identifiera lämpliga lokaliseringar för vindkraft i Åmål kommun har Gothia Vind tagit fram sex kriterier: Lokaliseringen ska lämpa sig för turbiner av storleksordningen 2-3 MW. Etablering ska kunna ske med minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen. Marktillgången ska vara möjlig i form av arrende. Lokaliseringen ska vara lämplig för vindbruk ur energisynpunkt. Elnätsanslutning och infrastruktur (vägar, uppläggningsplatser m.m.) ska vara ekonomiskt rimliga i förhållande till projektets ekonomi samt tekniskt möjliga att anlägga. Vindkraftverken ska ha en uppskattad medelproduktion om minst MWh el per år. Valet av lämpliga lokaliseringar enligt kraven ovan resulterade i fyra lämpliga lokaliseringar för etablering Kingebol, Fröskog, Östra Berg och Sotebyn, se figur 5. Av dessa lokaliseringar valdes Kingebol som det mest lämpliga. Även den föreslagna etableringen vid Fröskog har resulterat i att utredningar inför en tillståndsansökan har påbörjats. Området vid Kingebol är enligt Gothia Vinds bedömning mycket lämpligt för vindkraft genom sitt goda vindläge, de goda förutsättningarna för infrastruktur (vägar och elnät), att motstående intressen i fråga om natur- och kulturvärden, riksintressen med mera är få och att området genom sitt läge nära E45 till viss del är ljudmässigt påverkat i nuläget. 11 (55)

13 Figur 5. Utfall av Gothia Vinds lokaliseringsprocess gällande lämpliga områden för vindkraftsetableringar i Åmåls kommun 12 (55)

14 2.2 Parkutformningsprocess För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter. Arrendeavtal tecknats med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning, elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst GIS data från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) karttjänster för Sveriges geologioch hydrologi. Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen. Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar och utredningar och konsekvensbedömningar. Vid Kingebol finns två föreslagna parkutformningar som beskrivs i avsnitt 2.3 Huvudalternativ nedan. 13 (55)

15 2.3 Huvudalternativ Utformning och produktion De två utformningsalternativen består av antingen 6 verk á 3 MW eller 8 verk á 2 MW se figur 7 och 8. De större verken (3 MW) har maximalt en totalhöjd om ca 200 m. Navhöjd blir ca 135 m och rotordiameter ca 130 m. Beräknad årsproduktion för de större verken är ca MW h per verk. De mindre verken (2 MW) har en navhöjd om ca 105 m och en rotordiameter om ca 90 m. Beräknad årsproduktion för de mindre verken är ca MWh per verk. I utformningen med 8 verk om 2 MW beräknas vindparken producera MWh per år vilket motsvarar ca eluppvärmda villors årsförbrukning eller ca villors årsförbrukning av hushållsel (beräknat på en årsförbrukning om kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa avseende hushållsel). Parkutformningen med 6 verk beräknas producera MWh per år vilket motsvarar eluppvärmda villors årsförbrukning eller ca villors årsförbrukning av hushållsel. Vindkraftverken kräver tillgängliga ytor för till exempel fundament, vägar och elanslutning och monteringsytor. När verken är byggda krävs en öppen yta kring vindkraftverket om ca 30x30 meter. Figur 6. Illustration av använda begrepp. 14 (55)

16 Figur 7. Utformning med 8 vindkraftverk á 2 MW och preliminära sträckningar för nya tillfartsvägar. 15 (55)

17 Figur 8. Utformning med 6 vindkraftverk á 3 MW. På samrådet (8 december 2010) finns möjlighet att ställa frågor angående vägdragning. Fundament För att hålla verket på plats och fungera som motvikt och bära verkets tyngd finns olika typer av fundament. I detta projekt är gravitationsfundament och bergsfundament aktuella. För att anlägga ett gravitationsfundament grävs en schakt där fundamentet sedan gjuts. I fallet med bergsfundament förankras vindkraftverket med bult i berget. 16 (55)

18 Väganslutning För att kunna ta sig fram till och inom det aktuella området med de utrymmeskrävande transporterna av torndelar, vingar och kranar krävs att vissa åtgärder utförs på befintliga vägar och även att nya transportvägar anläggs fram till verksplatserna. Varje vindkraftsleverantör har en transportmanual där deras krav på vägar, kranytor med mera specificeras. En förstudie av tillfarts- och transportvägar till vindparken har utförts av WSP (WSP 2010). Förstudien följer en transportmanual för två olika Vestas turbiner. Den minsta bredd som krävs för att möjliggöra transporter är 5,5 meter vid raksträckor. Vid tvärare kurvor krävs större bredd uppemot 10 m. Största tillåtna lutningen i uppförsbacke är 14 % vilket inte överskrids i det befintliga vägnätet. Transportvägarna behöver klara ett axeltryck på minst 17 ton. För anslutning från E45 åt väster in i vindparksområdet föreslås den befintliga anslutningsvägen som dock behöver breddas och förstärkas. I utformningsalternativet med 8 verk behövs en ny anslutning åt öster från E45. Markförhållandena i vindparksområdet bedöms som goda ur vägsynpunkt och höjdskillnaderna är relativt små. De preliminära vägdragningarna till parkutformningen med 8 st 2 MW-verk som visades i figur 7 kommer troligen att justeras utifrån vägförstudiens förslag som visas i figur 9. Figur 9. Förslag på nya vägar samt åtgärder i det befintliga vägnätet i utformningsalternativet med 8 vindkraftverk á 2 MW (WSP 2010). Gällande 3 MW-verken så har antalet verk och dess placeringar ändrats något jämfört med de förutsättningar som är antagna i vägförstudien. Förändringarna berör främst den norra delen av 17 (55)

19 vindparken. Det medför att de nordligaste av de föreslagna nya vägarna i vägförstudien kommer att behöva ses över (gäller nya vägar till verk K4 och K1 i figur 9). Geotekniska undersökningar av befintliga skogsbilvägar bör utföras för att kartlägga de befintliga förhållandena mer noggrant. I den fortsatta planeringen av anslutningar och tillfartsvägar behövs även samråd med trafikhållaren, i detta fall Trafikverket. Trafikverket har påbörjat en förstudie av ombyggnad av E45 till mötesfri landsväg, bland annat på sträckan Ånimskog-Åmål. Elanslutning Vindkraftverken kräver anslutning till elnätet. Sveriges elnät har tre nivåer: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet, som är det överordnade elnätet, har höga spänningsnivåer ( kv), ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. Regionnäten är begränsade till geografiska områden och har spänningsnivåer mellan 30 och 130 kv. Svenska elnätsföretag äger och förvaltar regionnäten. Lokalnäten har spänningar på mellan 0,4 och 20 kv och ägs och förvaltas precis som regionnäten av elnätsföretag. Vid Ånimskog är det Vattenfall Eldistribution som driver både lokalnät och regionnät. En nätanslutningsutredning har utförts av Vattenfall (Vattenfall Power Consultant AB 2010). Anslutningen kommer att ske till en ny transformatorstation som Vattenfall Eldistribution planerar på östra sidan E45 se figur 10. Föra att minimera påverkan på omgivande natur och av ekonomiska skäl föreslås att kablar till det interna nätet dras i eller vid tillkommande väg eller befintlig väg. Figur 10. Föreslagen placering av satellit- och transformatorstation (Vattenfall Power Consultant 2010). Kemikalier och Avfall Som exempel har information om förbrukningskemikalier för ett 2 MW-verk hämtats från Vestas serviceavdelning. Service av ett vindkraftverk utförs ca två gånger varje år. Vid varje service förbrukas cirka 25 liter olja, det pumpas in cirka 12 kg fett, och cirka 5 kg fett tappas av. Oljebyten sker baserat 18 (55)

20 på analys, men görs ungefär vart femte år. Fördelat per år blir mängderna olja cirka 70 liter växellådsolja och cirka 60 liter hydraulikolja. Förbrukad olja och annat farligt avfall kommer att tas omhand enligt gällande regler. Oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling (räcker för uppsamling av all olja vid växellådshaveri). Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas omedelbart produktionen och servicepersonal skickas ut. 2.4 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla ett nollalternativ som beskriver de framtida förhållandena om den sökta verksamheten inte blir av. Nollalternativet innebär i detta fall att ingen etablering av vindkraft sker i aktuellt område. Inga nya vägar tillkommer och inget internt elnät anläggs. Landskapsbilden förblir troligen densamma som i nuläget och även kringliggande natur och kulturmiljö förutsätts vara opåverkad. Nollalternativet bidrar inte till att uppfylla de nationella målen för vindkraft. Elproduktionen från vindkraft kan ersätta produktion från fossila bränslen vilket i så fall medför minskade utsläpp av föroreningar som koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Om vindkraften ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med drygt 135 ton och kväveoxider med ca 125 ton per år. I ett nollalternativ uteblir även de effekter i rätt riktning som vindkraft bidrar till i fråga om att nå nationella miljökvalitetsmål som Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning samt Ingen övergödning. Eftersom vindkraft möjliggör minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten bidrar vindkraften indirekt även till att uppfylla miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar. Dessa indirekta effekter uteblir om ett nollalternativ förverkligas. 2. Planförhållanden Enligt översiktsplanen för Åmåls kommun antagen 1991 ligger den föreslagna vindparken inom ett område för skogsbruk. Kommunerna i Dalsland har tagit fram en gemensam vindbruksplan, Vindbruk Dalsland (Dalslanskommunernas kommunalförbund 2010). Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i Dalsland samt för en effektiv och konsekvent hantering av prövningsprocessen. Vindbruksplanen är ett tillägg till den gällande översiktsplanen för Åmåls kommun, ÖP -91. Det innebär att vindbruksplanens riktlinjer och rekommendationer ska tillämpas tillsammans med översiktsplanernas riktlinjer vid behandling av vindkraftsärenden. Vindbruksplanen är inte antagen och revideringar av utställningshandlingen ( ) är föreslagna. En ny utställning planeras som preliminärt startar i december Vindbruksplanen redovisar områden som är lämpliga respektive olämpliga för etablering av vindkraftspark, se figur 11. En vindkraftspark definieras i Vindbruk Dalsland som 7 eller fler vindkraftverk. Resterande områden benämns övriga områden. De lämpliga områdena har tagits fram genom en analys som bygger på 4 steg: 1. Olämpliga områden tas bort (där starka motstående intressen finns) 2. Vindförhållanden, områden där det blåser mindre än 6,0 m/s på 71 m tas bort 3. Skyddsavstånd till bebyggelse, tätorter och kyrkor läggs till 4. Områden mindre än 2 km 2 tas bort 19 (55)

21 Figur 11. Plankartan, Vindbruk Dalsland (Utställningshandling ) visar områden som bedömts lämpliga för vindkraftsparker (grupper om minst 7 verk). Det aktuella området vid Kingebol fanns i den tidigare samrådsversionen av Vindbruk Dalsland (samrådshandling ) utpekat som ett område med mycket goda förutsättningar för etablering av vindpark. Till den justerade utställningsversionen har fastighetskartan i ställen för den tidigare använda översiktsplanen utgjort underlag. För Kingebol-området innebar det mer detaljrika kartunderlaget att den kvarvarande ytan efter att ett minsta avstånd till tätorter, bebyggelse, kyrkor etc tillämpas blev mindre än 2 km 2, vilket i vindbruksplanen valts som minsta yta för att området ska vara lämpligt för en vindpark. Därför är Kingebols-området inte kvar som ett utpekat lämpligt område utan det ingår i de så kallade övriga områdena. Gothia Vinds bedömning efter utförda utredningar är att området Kingebol mycket väl lämpar sig för storskalig vindkraftsproduktion. Inom ytan som är knappt 2 km 2 inryms enligt föreslagen utformning 6-8 vindkraftverk. I fallet med 6 verk föreslås ca 3 MW per verk. Enligt Gothia Vinds bedömning överstiger denna utformning lägsta gränsen för att klassas som en vindpark enligt Vindbruk Dalslands definition. Vindkraftverk inom de så kallade övriga områdena prövas i varje enskilt fall. Gränserna för rekommendationsområdena är inte absoluta och justeringar kan göras i samband med prövning av projekt. Vindbruksplanen är inte antagen och revideringar av utställningshandlingen är föreslagna. En ny utställning planeras och kommer preliminärt att starta i december (55)

22 3. Naturmiljö En naturvärdesbedömning (Norconsult 2010) samt en kunskapssammanställning och inventering av fågelliv (Naturcentrum 2010) har genomförts under våren och sommaren Båda undersökningarna har skett genom såväl inventering i fält som genomgång av befintligt kunskapsunderlag. l Naturinventeringen har en zon upp till ca 75 m från föreslagna vindkraftverk och upp till ca 40 m från föreslagna tillfartsvägar har fältinventerats i maj Positionerna för de föreslagna 3 MW-verken har dock ändrats under hösten 2010 varför naturinventeringen inte fullt ut omfattar de föreslagna lägena för vindkraftverk och tillfartsvägar. Vid behov kommer en kompletterande naturinventering att ske. Undersökningsområdet avseende fågelliv omfattar hela det föreslagna etableringsområdet. Nedan följer ett stycke med en generell beskrivning av vindkraftens påverkan på fågelliv. 4.1 Allmänt - Vad är känt om fåglar och vindkraft? Nedan ges en sammanfattning av litteratur och kunskap kring effekter av vindkraft på fåglar (Naturcentrum 2010). Risker för fåglar De potentiella riskerna för fåglar kan sammanfattas i tre punkter (Widemo 2007): 1. störning och barriäreffekter 2. dödlighet genom kollisioner 3. habitatförstörelse 1. Vindkraftverken kan till exempel göra häckningsmiljön för fåglar sämre genom att fåglarna får ta omvägar eller störs i sina beteenden av buller eller rörelser från rotorbladen. Därigenom minskar sannolikheten för lyckade häckningar. Effekter av buller har framför allt studerats i vägtrafiksammanhang. I Sverige har studier gjorts på flyttande sjöfåglar till havs. De tenderar att väja för vindkraftverk, vilket minskar risken för kollisioner. Stora vindkraftparker (med stora avses ofta 50 vindkraftverk eller mer, men skalan är naturligtvis glidande) kan dock leda till att energiåtgången för fåglarna att flyga runt blir så stor att fler misslyckas med sin flytt (Pettersson 2005). 2. Kollisioner är den mest välstuderade effekten på fågellivet. De flesta studier har konstaterat att antalet kollisioner per vindkraftverk är ganska lågt. För vissa arter, exempelvis rovfåglar, kan emellertid även detta vara ett problem (Drewitt & Langston 2008). Kraftledningar som går i luften och inte grävs ner kan också ge kollisioner med fåglar. 3. Den mark vindkraftverk tar i anspråk blir, precis som vid all annan exploatering olämplig som häcknings- eller födosöksplats för de arter som tidigare häckade eller födosökte där. Omgivande marker påverkas av ljudet från vindkraftverken och kan Därigenom minska i kvalitet som häckningsbiotop. Särskilt känsliga grupper Ett stort antal grupper av fåglar betraktas i vetenskaplig litteratur som känsliga för kollisioner. Följande grupper listas i Widemo (2007) efter Langston & Pullan (2003): Tabell 1. Grupper av fåglar som beskrivs som känsliga för kollisioner med vindkraftverk. Grupp Lommar Doppingar Hägrar och storkar Svanar och gäss Änder Rovfåglar Tärnor Alkor Ugglor Skogshöns Tranor Tättingar 21 (55)

23 Dödlighet bland örnar, framför allt havsörn, har väckt särskilt mycket debatt. Örnar och många andra rovfåglar reproducerar sig långsamt och har inte så individrika populationer, vilket gör att förlusten redan av ett fåtal individer kan få tydliga effekter för förekomsten i ett område (till exempel Drewitt & Langston 2006). Arter som termikflyger, d v s använder uppvindar och seglar runt, drabbas ofta negativt. Till dessa hör bland annat örnar, vråkar och tranor. Vindkraftverk placeras gärna på platser med goda termikförhållanden, till exempel strax ovanför branter, eftersom vindförhållandena där är gynnsamma även för vindkraft, vilket ökar riskerna för dessa fåglar (Barrios & Rodriguez 2004). Naturcentrum gör i sin sammanställning bedömningen att det endast är relevant att diskutera naturvårdssignifikanta effekter av en vindkraftsetablering för ett ganska litet antal arter. Hur allvarliga är effekterna? Med nuvarande kunskaper kan man endast säga att mortalitet till följd av vindkraft förekommer hos dessa arter men inte hur många fåglar som dödats. Fåglar dödas av andra anläggningar än vindkraftverk, till exempel kraftledningar, trafik eller genom kollisioner med byggnader. Eftersom få systematiska studier av mortalitet till följd av olika etableringar har gjorts är det svårt att sätta vindkraftens förväntade påverkan i relation till andra företeelsers påverkan. Det går inte attill exempelakt förutsäga förväntad dödlighet för olika arter utifrån data om flyttrörelser eller häckningar. Därför har vilka arter som kan komma att löpa en ökad risk för negativa konsekvenser om vindkraftverken byggs, analyserats. För till exempel stora rovfåglar, ugglor och lommar är även en liten risk för mortalitet allvarlig eftersom de är långlivade och har en relativt långsam reproduktion. Ett bortfall av en individ har därmed större betydelse för populationen i ett regionalt perspektiv än vad till exempel en död svala eller talgoxe har. 4.2 Nuvarande förhållanden Allmänt om området Berggrunden i området ligger vid gränsen av den så kallade Dalformationen som inte sällan innehåller kalkrika mineral vilket återspeglas i floran. Inom området märks detta i första hand öster om E45. Naturtyperna i området domineras av barrskog med företrädesvis gran i söder och tall i norr. Skogarna brukas och är av varierande ålder. En stor del kan betecknas som gallringsskogar. Längst i norr förekommer relativt utbredda hyggen med frötallar. De uppstickande hällmarkskullarna är oftast mer glest bevuxna än omgivande skogsmark. Den bättre solinstrålningen på hällmarkerna innebär att man inte sällan hittar ängsväxter här. Ängsväxterna kan ses som rester från tidigare perioder då skogen användes som allmän betesmark. 22 (55)

24 Fågelinventering Information från tillgängliga rapporter och offentliga register, framförallt Artportalen.se har genomsökts och sammanställts, ornitologer med lokalkännedom har intervjuats och inventering av de häckande fåglarna i området utfördes vid fem tillfällen under vår-sommar 2010 (Naturcentrum 2010). Inventeringsrapportern är inriktad på arter som 1) anses skyddsvärda, dvs listas i bilaga 1 till fågeldirektivet, är rödlistade eller dylikt, 2) genom flyktsätt eller andra beteenden anses känsliga för störningar eller kollisioner och 3) som har långsam reproduktion eller små populationer. Fågelsträcket sker sannolikt huvudsakligen på bred front över området och några uppenbara ledlinjer tycks inte finnas, detta har dock inte studerats närmare. I området påträffades fyra arter som uppmärksammats av naturvården på nationell eller europeisk nivå, dvs är listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv eller uppförda på den svenska rödlistan (2010); tjäder, orre, sparvuggla och spillkråka, se figur 12. Av dessa har tjäder och orre klassats som känsliga för vindkraft. Fyra arter som kan vara känsliga för vindkraft men som inte finns med i fågeldirektivet eller på den svenska rödlistan observerades; lärkfalk, ormvråk, sparvhök och morkulla, se figur 13. I tabell 2 följer presentationer av de aktuella arterna. Figur 12. Observationer och spår av skogshöns i undersökningsområdet. Undersökt område vid fältinventering avgränsas med blå linje. De röda vindkraftssymbolerna visar placeringen i utformningsalternativet med 8 verk á 2MW. 23 (55)

25 Figur 13. Observationer av rovfåglar och morkulla i undersökningsområdet. Den fältinventerade ytan avgränsas med blå linje. De röda vindkraftssymbolerna visar placeringen i utformningsalternativet med 8 verk á 2MW. Tabell 2: Arter i området som kan vara känsliga för vindkraft. Art Förekomst Känslighet Hotstatus Tjäder Ej observerad under inventeringen, men i ett område nordost om Kungerud fanns gott om vinterspillning. Någon stor tjäderlek finns sannolikt inte i området möjligen någon enstaka spelande tupp. Skogshöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003). Eriksson (2009) tar endast upp risk för störning och barriäreffekter. En skyddszon på 1 km och mellan stora lekar ( 5 tuppar) och vindkraftverk föreslås av SOF (2009). Spelplatser nära vindkraftverk kan påverkas negativt, men kunskap om kritiskt avstånd saknas. Stannfågel. Ej med på den svenska rödlisan, dvs. beståndet anses vara stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms tjädern vara secure, dvs. ha gynnsam bevarandestatus (BirdLife Internationel 2004). Tjädern är upptagen i bilaga 1 till EU s fågeldirektiv. Orre Spillning observerades på ett ställe och en orrtupp på ett annat. Någon enstaka spelande tupp kan finnas i undersökningsområdet. Förutsättningarna för större lekar är dåliga. Skogshöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003). Och av Eriksson (2009). En skyddszon på 1,5 km mellan spelplats och vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006). Stannfågel Ej med på den svenska rödlistan, dvs. beståndet anses vara livskraftigt. En kraftig minskning har emellertid skett under de senaste 30 åren även om beståndet varit stabilt de senaste 10 åren (Ottvall m fl 2008). På europeisk nivå bedöms orren vara depleted dvs. 24 (55)

26 Orre, forts. Sparvuggla Spillkråka Lärkfalk Ormvråk Sparvhök Morkulla Sparvuggla har noterats strax utanför undersökningsområdet Spillkråka häckar med ett par inom eller nära undersökningsområdet. En observation under häckningstid i lämplig häckningsmiljö 2010 (Roger Gran) utanför det egentliga undersökningsområdet. Häckar möjligen med ett eller några få par i områdets västra delar. Till stor del flyttfågel. Häckar möjligen med ett par i området eller dess närhet. Delvis flyttfågel. Häckar med flera par i området. Huvudsakligen flyttfågel. Ugglor klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003). Sparvugglan är i huvudsak en stannfågel. Arten jagar över arealer i storleksordningen 1-2 km 2 (Naturvårdsverket 2003) Viss risk för kollisioner då spillkråkan rör sig en hel del i sina stora revir. Stannfågel. Rovfågel som ofta jagar insekter och fåglar i trädtoppshöjd pch även utnyttjar uppvindar. Risk för kollisioner, särskilt som bytena eventuellt kan samlas kring vindkraftverk. Rovfågel som ofta utnyttjar uppvindar. Stor risk för kollisioner. Liten rovfågel som ofta utnyttjar uppvindar. Måttligrisk för kollisioner. Viss risk för kollsisioner under spelflykt. att arten inte har återhämtat sig efter en tidigare storskalig nedgång (BirdLife International 2004). Orren är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Ej med på rödlistan dvs beståndet anses stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms sparvugglan vara secure, dvs. ha gynnsam bevarandestatus (BirdLife Internationel 2004). Sparvugglan är upptagen i bilaga 1 till EU s fågeldirektiv. Ej med på rödlistan dvs beståndet anses stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms spillkråkan vara secure, dvs. ha gynnsam bevarandestatus (BirdLife Internationel 2004). Spillkråkan är upptagen i bilaga 1 till EU s fågeldirektiv Ingen Ingen Ingen Ingen Naturvärden Strax utanför det fältinventerade området finns några sumpskogar som dokumenterats av skogsstyrelsen (2010). I övrigt har inga dokumenterade naturvärden noterats i länsstyrelsens databas eller på Artportalen. Utifrån tidigare dokumenterade naturvärden och fältinventeringen har en bedömning av naturvärdena i området gjorts, se figur 15 (Norconsult 2010). Till hjälp för bedömningen har en värdepyramid utvecklad av Norconsult använts, se figur 14 samt bilaga 1. En generell iakttagelse i området är att naturvärdena i de brukade skogsområdena normalt sett är förhållandevis låga. I den mån förhöjda naturvärden finns är dessa antingen knutna till uppstickande hällmarksområden eller till våtmarker där skogsbruket är mindre intensivt. 25 (55)

27 Figur 14. Bedömda naturvärden med beskrivna delområden. 26 (55)

28 Inom området har sex delområden med lokala naturvärden(d-områden) identifierats samt ett område med större lokala naturvärden (C-område), se figur 14. De områden som har förhöjda naturvärden är följande: 1. Hällmark öster om E45 - större lokalt naturvärde Hällmarksmiljö med gamla hällmarkstallar. Välutvecklade lav- och kärlväxtsamhällen som indikerar naturvärden och kalkpåverkan, se figur Hällmark söder om Brandserud - lokalt naturvärde. Hällmarksmiljö med rester av ängsflora med vissa botaniska värden med arter som blåsuga, ärenpris, ängsvädd och gökärt. 3. Hällmark vid Branserud - lokalt naturvärde Hällmarksmiljö med rester av ängsflora med flera signalarter som indikerar vissa botaniska värden. Arter som påträffades var ängsväxter såsom ärenpris, ängsvädd, stagg, knägräs, och gökärt. I sydöstra delen noterades blad av en orkidé, troligen Junfru Marie nycklar. 4. Hällmark norr om Brandserud lokalt naturvärde Hällmarksmiljö med gamla relativt grova tallar. Naturvärdena är främst knutna till äldre träd och i viss mån till död ved Sumpskogar dokumenterade av skogsstyrelsen Figur 15. Till vänster, gammal hällmarkstall i delområde 1. I bilden till höger ses Grusbräckan som indikerar att marken är kalkpåverkad. 27 (55)

29 4.3 Konsekvenser Fågelliv Naturcentrum har gjort en bedömning av de negativa effekterna för de fågelarter som är aktuella i området och som har en viss hotstatus, det vill säga finns listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv eller finns uppförda på den svenska rödlistan. Tjäder: Viss risk finns för kollisioner, men tjädrar flyger sällan högt över trädtopparna. Risken för barriäreffekter, att flygning runt vindkraftverk i stället för rakt förbi dem är sannolikt mycket låg i en så liten vindkraftspark som den aktuella. Även om området har en viss betydelse för arten vintertid bör de regionala effekterna på beståndet bli små vid vindkraftsetablering Viss risk för kollisioner. Orre: Spelplatser nära vindkraftverk kan påverkas negativt men kunskap om kritiskt avstånd saknas. Mot risk för störning talar att orrspelplatser förekommer i kraftigt bullerstörda miljöer, till exempel vid landningsbanorna på Landvetter flygplats. Risken för kollisioner är troligen större än hos tjäder, då högflygning förekommer oftare hos orren. Orren är fåtalig i utredningsområdet och risken för effekter på beståndet på regional eller kommunal skala bedöms vara liten. Sparvuggla: Risken för kollisioner bedöms som liten med hänsyn till artens beteenden. Risken för negativa effekter som har konsekvenser för beståndet på regional nivå är sannolikt liten. Spillkråka: Risken för negativa effekter som har konsekvenser för beståndet på regionalnivå är sannolikt liten. Övriga arter (som kan vara känsliga för vindkraft och förekommer i eller i närheten av området Lärkfalk, Ormvråk, Sparvhök och Morkulla): Dessa arter är vanliga och har ingen hotstatus. Risken för negativa konsekvenser för populationen på regional eller kommunal skala på grund av vindkraft är lite så länge utbyggnaden inte är massiv. Varje vindkraftsetablering innebär naturligtvis en något ökad risk för dessa individer, men detta är snarare något som bör hanteras på regional eller nationell planeringsskala förutsatt att det inte handlar om ett uttalat flyttstråk. Fågellivet i undersökningsområdet är artfattigt och tämligen individfattigt. Inga arter uppträder på ett sådant sätt eller i sådana antal att de omfattas av de hänsynsrekommendationer som förts fram vid vindkraftsetablering, till exempel skyddszoner kring stora tjäderlekar och boplatser för stora rovfåglar (Bright m fl 2006, LAG_VSW 2007, SOF 2009). Genomförd fågelinventering ger givetvis inte en fullständig bild av fågellivet i området, men naturförhållandena indikerar inte några betydelsefulla förekomster av särskilt hänsynskrävande fågelarter. Bedömningen är att riskerna för flyttfåglar generellt är små eller i alla fall försumbara i förhållande till de häckfåglar som är aktuella i området. Från fågelsynpunkt torde området ha låg till normal känslighet för vindkraft (Naturcentrum 2010). Övrig natur Naturinventeringen och övriga naturvårdsunderlag visar att inventeringsområdet till stor del består av brukade barrskogar som har förhållandevis låga naturvärden. De naturvärden som finns i området är av lokal karaktär och är främst knutna till hällmarker med rester av ängsflora och i vissa fall bevuxna med äldre, gles tallskog. De högsta värdena bedöms finnas i området öster om E45 där även viss kalkpåverkan märks på floran. En utbyggnad av vindkraft enligt förslaget innebär för 5 av de 8 mindre verken (2 MW) och för merparten av tillfartsvägarna till dessa verk att det är förhållandevis låga naturvärden som påverkas av ingrepp. Dock kan även vissa av de lokala naturvärdena komma att påverkas av fysiska ingrepp. Ingreppen innebär en förlust av delar av de berörda biotoperna, vilket bl a betyder att växtmiljöer för arter av visst naturvårdsintresse tas i anspråk. 28 (55)

30 Alternativet med utbyggnad av 8 verk á 2 MW bedöms ett av verken medföra måttligt negativ påverkan för naturmiljön på grund av att det påverkar ett område med större lokala naturvärden (C), öster om E45. En utbyggnad enligt förslaget med de 6 större verken (3 MW) innebär för de tre sydligaste verken att det är förhållandevis låga naturvärden som påverkas av ingrepp. Två av dessa verksplaceringar angränsar dock till lokala naturvärden som därigenom kan komma att påverkas av fysiska ingrepp. Den genomförda naturinventeringen omfattar inte de tre nordligaste verksplaceringarna i utformningen med de större verken. Sammantaget bedöms föreslagen vindkraftsutbyggnad i utformningen med 8 verk á 2 MW medföra liten påverkan på naturmiljön. Bedömningen av påverkan på naturmiljön kommer att kompletteras i fråga om påverkan vid utformning med de 6 större verken och föreslagna vägdragningar till dessa. 3.4 Förslag till skadeförebyggande åtgärder Vindkraftverkens placering inom etableringsområdet utgår från det läge som är optimalt för vindproduktion vilket normalt innebär en placering på höjder. Med hänsyn till vindproduktionen och övriga faktorer som vägs samman inför valet av verksplacering (se avsnitt 2.2) kommer i vissa fall förhöjda naturvärden att påverkas. Vid en placering inom området med större lokala naturvärden (C), öster om E45, bör större/äldre tallar sparas i möjligaste mån samt att vegetationsskiktet bör läggas åt sidan och återföras till de tillkommande vägslänterna och till de ytor som tillfälligt tas i anspråk under byggnadstiden. Ingrepp i de övriga lokala naturvärdena enligt kategori D bör från naturvårdssynpunkt så långt möjligt undvikas eller begränsas. Utplacering av eventuella schakt- och avbaningsmassor bör inte ske inom områden med lokala eller större lokala naturvärden. Såväl liggande som stående döda träd är viktiga strukturer för en mängd olika organismer, och utnyttjas exempelvis som födosökslokal och boplats för fåglar och insekter, och som livsmiljö för svampar och lavar. I första hand tillåts träden stå eller ligga kvar. I andra hand kan de placeras i skogspartier intill verksplatserna eller de nya vägarna. Stockar, grenar mm från avverkade träd kan med fördel lämnas kvar i området för att öka andelen död ved. 5. Kulturmiljö En inventering och bedömning av kulturmiljövärden i området har genomförts(norconsult 2010b). Fältarbete skedde i maj 2010 och ett område upp till ca 75 m från föreslagna vindkraftverk och upp till ca 40 m från föreslagna tillfartsvägar inventerades. Positionerna för de föreslagna 3 MW-verken har dock ändrats under hösten 2010 varför kulturinventeringen inte fullt ut omfattar de föreslagna lägena för vindkraftverk och tillfartsvägar. Vid behov kommer en kompletterande kulturinventering att utföras. 5.1 Nuvarande förhållanden Skogsområdet öst om Kingebol ligger inom Ånimskogs socken i södra delen av Åmåls kommun, Tössebo härad. Området består av blandskog med insprängda mindre gårdar och torp. Dalsland i stort och Kingebol i synnerhet är i jämförelse med övriga områden inom Västra Götalands län inte särskilt väldokumenterat varken arkeologiskt eller historiskt, och eftersom kommunen inte varit föremål för stora järnvägsdragningar eller vägbyggen de senaste decennierna har de arkeologiska undersökningarna uteblivit. Inventeringar över närområdet utförda av Riksantikvarieämbetet och Ånimskogs hembygdsförening visar dock att de flesta äldre fornminnen finns i breda stråk dels mellan 29 (55)

31 Ånimmen och Furusjön, sydväst om Furusjön samt i stråk bort mot östra och yttre Bodane. Inga spår från tiden före talen finns inom det direkt berörda Kingebolsområdet. Man kan därmed med relativ säkerhet bekräfta att området varit tät skogsmark utan större mänsklig aktivitet dessförinnan. Brytning av järnmalm har förekommit i Ånimskogsområdet sedan 1600-talet, med varierande framgång och utbredning. Vid första världskriget kom ett uppsving av exporten av manganhaltig järnmalm till Tyskland, varför ett flertal nya gruvhål bröts mellan AB Mangan startade sin verksamhet i Ånimskog 1917, och gårdarna Kingebol, Gyltungebyn och Byn (Ånimskogs gård) bröt och gav namn till de gruvhål som ligger i ett nord-sydligt stråk direkt söder om Kungeruds gård, väst om exploateringsområdet, se figur 16. Nuvarande väg 45 fick status som Kungsväg 1620 eftersom den bedömdes vara en väsentlig förbindelse mellan orterna på Vänerns västra sida, även om den blev farbar med hjulfordon med hela sin längd först på 1700-talet. Vägen var antagligen befintlig redan före 1200-talet då Ånimskogs kyrka troligen uppfördes intill ett redan befintligt stråk. Under senare delen av 1900-talet byggdes en mer östlig del av väg 45 mellan sträckan Ånimskog och Sannerud, medan det parti av den gamla Kungsvägen som löper längs Ånimmens östra strand och som ligger strax söder om aktuellt exploateringsområde, fick ligga kvar som en smal grusväg utan att breddas eller rätas. Inom exploateringsområdet löper också en grusväg från väg 45 mot Galmen i nordväst via Kungerud, lagd som enskild väg på 1960-talet. Tidigare låg här en stig eller mindre körväg för häst och vagn som genväg genom skogen. Dagens väg leder till ett grustag som var aktivt under en kortare period på slutet av 1960-talet. Vägen är likt många landsvägar i Dalsland lagd med grus och följer landskapets struktur. Tidigare dokumenterade kulturmiljövärden Området är inte utpekat i fråga om kulturmiljövärden i den kommunala översiktsplanen vare sig gällande riksintressen eller byggnadsminnen. Utmed Vänerkusten på drygt 3 km avstånd eller längre finns tre riksintresseområden för kulturmiljövård. Dessa riksintressen är fornlämningsmiljöer med bronsåldersrösen och ett av områdena innehåller även 2 fornborgar. I det undersökta området finns ett fornminne (Ånimskog 69:1), se figur 16, som utgörs av Brandseruds husgrund med tillhörande odlingsrösen, som härstammar från nyare tid, ca 1700-tal till tidigt 1900-tal. Ca 500 meter öster om föreslagna verksplatser i sydväst finns nio fornminnen i form av gruvhål från se figur 16 (Ånimskog 209:1, 210:1och 211:1). Fasta fornlämningar skyddas enligt 2 kap kulturminneslagen och får inte skadas, förändras, täckas över eller tas bort utan tillstånd från länsstyrelsen. Till en fornlämning hör ett markområde runt lämningen som har samma skydd. Beroende på lämningens karaktär och betydelse varierar fornlämningsområdet och dess storlek avgörs av länsstyrelsen i varje enskilt fall. 30 (55)

32 Figur 16. Registrerade fornminnen vid vindparksområdet. Av historiska kartor och över hemmansklyvningar och laga skiften av ägor kan man utläsa att skogslandskapet från åtminstone slutet av 1700-talet varit genomkorsat av gårdarnas utmarksägor, uppdelat i långa remsor av varierande storlek, där vardera gård hade sitt husbehov av ved. Inom detta skogområde har det dessutom funnits ett fåtal insprängda mindre gårdar och torp (Brandserud, Uletorp, Ulfverud och Kungerud), se figur (55)

33 Figur 17. Häradsekonomiska kartan Gården Brandserud har ett osäkert ursprung. Här låg en mansgård med intilliggande åkrar på slutet av en väg dragen från Kungsvägen västerut. Enligt informant Tage Sjöblom som vuxit upp i trakten fanns huset inte kvar på 1930-talet. Det som idag återstår av gården är husgrund med spisröse, skogsvägen samt ca åtta odlingsrösen inom ägogränsen. Ett minnesmärke av trä är rest på stengrunden av Ånimskogs Hembygdsförening med inskriften Brandserud 36. Lämningarna efter gården Brandserud är få, men gårdsstrukturen (100x30m) med husgrund och spisröse, odlingspartier samt vägen till området är tydliga. Odlingsrösen förtydligar ytterligare hur man bearbetat sina ägor före industrialiseringen och den mer expansiva jordbruksnäringen, se figur 18. Figur 18. Odlingsrösen väster om Brandseruds husgrund Grusvägen mellan E45 och Kungerud utgörs av en skogsväg som leder till ett grustag aktivt under 1960-talet, vilken troligtvis följer en äldre genväg som användes för häst och vagn genom skogen. 32 (55)

34 Vägen kan inte ses som kulturhistoriskt värdefull i sig, men utgör en del av områdets ekonomiska och strukturmässiga grund. Strax utanför etableringsområdet finns den f d Kungsvägen, väg 2227, som av Trafikverket är klassad som kulturhistoriskt intressant med omistligt värde på grund av dess långa, obrutna historia och dess struktur av traditionell smal grusväg som slingrar sig genom ett vackert kultur- och skoglandskap. Den norra delen av Kungsvägen (väg 2227) som lämnades orörd när delare av E45 flyttades österut ligger strax söder om föreslagen etablering, i höjd med Sannerud väster om E45, drygt 350 meter från närmaste föreslagna verksplats. De kulturhistoriskt intressanta vägarna visas i figur 19. Figur 19. Kulturvärden vid vindparksområdet. 33 (55)

35 5.2 Konsekvenser Utbyggnaden sker i ett område där kulturmiljövärdena är förhållandevis låga. Förhöjda kulturvärden finns i form av fornlämningar och odlingsrösen. De strukturer som påverkas vid en etablering enligt förslaget är dels husgrunden Ånimskog 69:1 och intilliggande odlingsrösen som preliminärt berörs av en tillfartsväg och dels skogsvägen mellan E45 och Kungerud som påverkas genom att vägsträckan kommer att behöva åtgärdas, till exempel breddas, för att möjliggöra transporten av vindkraftverkens delar inför montering. Delar av Kungsvägen söder om etableringen kan indirekt komma att beröras visuellt av vindkraftverken. Norr om Furusjön klättrar vägen upp för den s.k. Ånimskogsbräckan, och på denna platå kommer vindkraftverken att synas mot norr vilket leder till att den historiska kontinuiteten i landskapsbilden bryts. Ur kulturhistorisk synpunkt rör det sig dock om en liten påverkan, dels för att vindkraftverken speglar dagens energi- och teknikutveckling samt för att åtgärderna är reversibla och inte är placerade direkt intill vägen. Riksintresseområden för kulturmiljö utmed Vänerkusten bedöms inte påverkas genom avståndet till verken och genom att topografi och vegetation i viss mån döljer verken. Preliminärt bedöms påverkan på kulturmiljön vara liten. Genomförd kulturvärdebedömning omfattar dock inte de 3 nordligaste verken i parkutformningen med de 6 större verken (3 MW). Bedömningen om påverkan avseende kulturmiljö kommer att kompletteras avseende dessa verk med tillhörande vägar. 5.3 Förslag till skadeförebyggande åtgärder Tillkommande vägar bör så långt som möjligt undvika att placeras så att fornminnet Ånimskog 69:1 (se figur 19) och odlingsrösen påverkas. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet bör kontaktas avseende eventuellt ingrepp i fornlämningsområde. Om odlingsrösen inte kan undvika att påverkas bör länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas. Förslagsvis kan stenarna flyttas till en lämplig placering i närområdet. Vägförstudiens (WSP 2010) förslag till ny väg vid fornlämningen Ånimskog 69:1 rekommenderas då denna sträckning undviker fornlämningen och området med odlingsrösen, se figur 9. Vid breddning, rätning eller andra åtgärder på befintliga skogsvägar bör det eftersträvas att behålla karaktären av skogsväg. Ytbeläggningen bör även fortsättningsvis vara grus. De nio gruvhål som är utpekade som övriga kulturhistoriska lämningar (fornminnena Ånimskog 209:1, 210:1 och 211:1) samt de oregistrerade gruvhålen är placerade utanför det aktuella området i väst och nordväst, se figur 19. Trots avståndet bör man vara medveten om deras position och vid eventuell breddning eller rätning av intilliggande skogvägar som leder till Kungerud skall varsamhet iakttas så att lämningarna inte skadas. 34 (55)

36 6. Landskapsbild 6.1 Nuvarande förhållanden Landskapstypen i området benämnts Sjölandskapet i vindbruksplanen för Dalsland (Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010). Detta sprickdalslandskap karaktäriseras som ett sjörikt, starkt kuperat landskap med omväxlande skog, sjöar och öppen mark. Landskapet är upplevelserikt och den kuperade terrängen ger storslagna utblickar över berg och sjöar. Variationen mellan de bergiga skogsklädda partierna och de uppodlande dalgångarna är av stor betydelse för den som reser genom landskapet Enskild bebyggelse är lokaliserad till höjderna medan samhällen ligger i dalgångar intill vattendrag. Mellan dalarna finns skogsklädda höjder och platåer med både häll- och myrmarker. Vegetationen på höjderna består generellt av barrskog, lövinslag återfinns i dalgångarna. Sprickdalarna löper i nord-sydlig riktning och marken omkring de långsmala sjösystemen är uppodlad. Sjösystemen med sina naturliga transportvägar tillsammans med den bördiga lättodlande marken gör landskapet till ett anrikt kulturlandskap med spår från bronsåldern. Detta syns till exempel i strukturen på den uppodlade marken, planering av gårdar och kyrkor, ett gamalt slingrande vägnät och i de kulturhistoriska lämningarna. De landskapsrum som bildas ger ett småskaligt intryck och är på grund av sprickdalarna, relativt långsmala, små och huvudsakligen utsträckta i nord-sydlig riktning. Topografin och vegetationen gör att sikten begränsas. Lokalt är Kingebolsområdet ett måttligt kuperat skogslandskap med relativt brant sluttning ned mot odlingsmarkerna i väster. Sjöar saknas helt inom området men någon kilometer västerut finns långssmala sjön Ånimmen som norrut ansluter till nästa sjö, Ärr, även den utsträckt i nord-sydriktning. Mellan Ånimmen och E45 ligger Furusjön. Inom etableringsområdet finns utöver skogsmarken ett antal skogsbilvägar och ett mindre grustag längs vägen mot Gyltungebyn. Vid den föreslagna etableringen finns en mätmast med höjden ca 99 m, som registrerar vindförhållandena på platsen. Strax söder om området finns två master med höjder på 48 respektive 54 meter. Tidigare dokumenterade värden Delar av odlingslandskapet i dalgångarna runtomkring etableringsområdet pekats ut som regionallt värdefulla (Länsstyrelsen i Älvsborg 1994). Länsstyrelsen har delat in utpekade objekt i odlingslandskapet i tre klasser som visar det sammanvägda bevarandevärdet i fråga om natur och kulturvärden Klass 1 Klass 2 Klass 3 Odlingslandskap med högsta bevarandevärde Odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde Odlingslandskap med högt bevarandevärde Därutöver finns en redovisning av objektens ingående natur respektive kulturvärden. För kulturmiljövårdens del anges två klasser där värdet bedömts med utgångspunkt i odlingslandskapets totala innehåll av åkrar, betesmarker, odlingsspår, bebyggelse, fornlämningar, ägogränser och andra fysiska lämningar i landskapet. K1 K2 största betydelse ur bevarandesynpunkt stor betydelse ur bevarandesynpunkt Naturvärdet är bedömt utifrån ingående hävdberoende arter, naturtyper och biotoper. N1 N2 N3 högsta bevarandevärde mycket högt bevarandevärde högt bevarandevärde 35 (55)

37 De bevarandevärda odlingslandskapen i områdena kring föreslagen etablering visas i figur 20 och följande klassindelning: Säbyn, objekt 85:13 Klass 3 (K2) Ånimskog, objekt 85:16 Klass 3 (N3 K2) Henriksholm, objekt 85:15 Klass 3 (N3 K2) Väster om Ånimmen, objekt 85:14 Klass 2 (N2 K2), ej med i figur 20 Tydjesjön, objekt 85:12 Tydjesjön Klass 2 (N2 K2) 6.2 Konsekvenser Bedömningen av etableringens påverkan på landskapsbilden bygger huvudsakligen på analys av fotomontage och översiktlig kartinformation som topografi och markanvändning. Utvalda fotopunkter där montage av föreslagna utformningsalternativ finns visas i figur 20. Några montagebilder visas direkt i detta textavsnitt och återfinns även tillsammans med övriga utvalda fotomontage i bilaga 2. I montagen visas parkutformningen med 6 st 3 MW-verk där verkens totalhöjd är 200 meter samt parkutformningen med 8 st 2 MW-verk där totalhöjden på verken är 150 meter. I Vindbruk Dalsland (utställningshandling ) bedöms det så kallade sjölandskapet generellt ha en förhållandevis hög tolerans för nya objekt genom att det brukats och påverkats av människor under lång tid. På grund av de starka natur-, kultur- och friluftsintressen som finns vid Vänern och Vänerkusten har större delen av Vänerkusten från järnvägen och österut pekats ut som olämpligt för vindkraftsetableringar enligt Vindbruk Dalsland, se figur 11. Föreslagen etablering ligger inte inom de områden som utpekats som olämpliga. Landskapsrummens begränsade sikt kan vara till fördel vid en vindkraftsetablering. Placering i skogsmark och en bit in i ett höjdområde ger genom den oftast begränsade sikten generellt mindre påverkan på landskapsbilden än placering i ett öppet slättlandskap. Landskapet i dalgångarna kring det aktuella området är småbrutet och ålderdomligt med tydliga kulturmiljöspår vilket samtidigt gör det känsligt för vindkraftsetablering då det kan uppstå krockar i skala/hierarki. 36 (55)

38 Tydjesjön 85:12 Säbyn 85:13 Henriks holm 85:15 Ånimskog 85:16 Figur 20. Fotopunkter, föreslagna verksplaceringar samt områden med värdefullt odlingslandskap. 37 (55)

39 Störst påverkan på landskapsbild bedöms uppstå vid odlingsmarkerna väster om etableringen. Vid Kingebol (fotopunkt 3 i figur 20, montage se figur 21), får vindkraftverken en dominerande roll i det småskaliga odlingslandskapet och påverkan bedöms vara stor. Liknande effekt uppstår vid Galmen (fotopunkt 4, montage se bilaga 2) strax norr om Kingebol. Odlingslandskapet från Kingebol till Säbyn har ett högt bevarandevärde med en äldre bebyggelsemiljö och en mycket tilltalande landskapsbild och är utpekat i länsstyrelsens bevarandeprogram för värdefulla odlingslandskap. Föreslagen etablering berör inte fysiskt några bevarandevärda odlingsmarker men påverkar ingående kultur- och landskapsmässiga värden genom att vindkraftverken utgör ett nytt visuellt inslag som bryter mot det ålderdomliga landskapet väster om etableringsområdet. Figur 21. Vy från Kingebol, fotopunkt 3. Fotomontage av utformningsalternativ med 6 vindkraftverk visar en ungefärlig bild av hur det ser ut med verk med totalhöjd på 200 m. Verken till höger i bild döljs till stor del av träddungen i förgrunden. I utformningsalternativ med 8 verk syns 3 st i motsvarande fotomontage. På vägen mellan Ånimskogs kyrka och Gyltungebyn (fotopunkt 2 i figur 20, montage se figur 22) syns alla verk i alternativet med 6 verk och i alternativet med 8 verk syns 7 av verken. Landskapet är något mer storskaligt här men påverkan bedöms trots det vara stor. Även i denna del har odlingslandkapet ett högt bevarandevärde. I de lövskogar som omger de uppodlade markerna kan man återfinna flera sällsynta orkidéer. Det finns även ett rikt fornlämningsbestånd i anslutning till de hävdade markerna. 38 (55)

40 Figur 22. Vy från vägen mellan Ånimskogs kyrka och Gyltungebyn, fotopunkt 2. Fotomontage av utformningsalternativ med 6 vindkraftverk visar en ungefärlig bild av hur det ser ut med verk som har totalhöjd på 200 m. I utformningsalternativ med 8 verk syns 7 st i motsvarande fotomontage. Från Ånimskogs kyrka sydväst om etableringen (fotopunkt 1 i figur 20, montage se figur 23) syns verken men påverkan bedöms vara liten genom det något mer storskaliga landskapsrummet som finns här i kombination med avståndet till verken som är ca 3 km. Kyrkan och Ånimskogs gård utgör ett sockencentrum. Från Dalslands Gästgiveri vid Slätterud döljs verken av vegetation under den grönskade årstiden. 39 (55)

41 Figur 23. Vy från Ånimskogs kyrka, fotopunkt 1. Fotomontage av parkutformning med 6 vindkraftverk. I utformningsalternativ med 8 verk syns 2 st verk i motsvarande fotomontage. I de östra delarna av den uppodlade dalgången sluttar det brant mot höjderna vilket gör att påverkan blir liten då verken döljs genom topografin. Vid Furusjöns badplats och Furusjöns camping döljs vindparken av bergssluttningen. Det finns inga fotomontage från Ånimmen eller från sjöns västra strand men härifrån kommer vindkraftverken att synas: Sjön erbjuder en vid synvinkel över ett något mer storskaligt landskapsrum. Väster om Ånimmen har odlingslandskapet ett mycket högt bevarandevärde med ett variationsrikt äldre odlingslandskap och välbevarad helhet (Känsbyn). Området väster om Ånimmen har stor betydelse för friluftsliv och är även betydelsefullt för fågellivet. Avståndet till etableringen från Ånimmens västsida är drygt 4 km. Från Backen nordväst om vindparken (fotopunkt 5, montage se bilaga 2) gör topografin att verken syns mycket lite i utformningsalternativet med 8 vindkraftverk, trots att det finns ett avverkningsområde i förgrunden och att det här är kortast avstånd till verken. I utformningen med 6 verk är verken mer framträdande. Påverkan bedöms som liten i utformningen med 8 verk och måttlig i utformningen med 6 vindkraftverk. Från Lindknappane nordväst om etableringen syns vindraftverken i en relativt utspritt längs horisonten. Framförvarande skog och topografi döljer hälften av verken i alternativet med 8 vindkraftverk och av de verk som syns går skogsridån upp till vindkraftverkens nav. I utformningen med de 6 något högre 40 (55)

42 verken syns alla verken. Påverkan bedöms som liten i utformningen med 8 verk och måttlig i utformningen med 6 vindkraftverk. Från Långerud, norr om vindparken (fotopunkt 6 i figur 20, montage se figur 24) ses verken i en relativt samlad formation och några döljs av skog och topografi. Avståndet till närmaste verk är drygt 2 km. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara liten. Figur 24. Vy från Långerud, fotopunkt 6. Fotomontage av utformningsalternativ med 6 verk. På motsvarande montage för 8 verk syns två av verken tätt intill varandra. Från dalgången vid Tössestugan längst norrut av montagen ligger vindkraftverken långt bort i synfältet (fotopunkt 7 i figur 20, montage se bilaga 2). Avståndet är nästan 5 km till det närmsta verket och påverkan bedöms vara liten. Inga montage är gjorda från till exempel Gärdsbyn men verken bedöms till viss del döljas av mellanliggande vegetation och höjder. Sett från dalgången öster om vindparken ligger E45 mellan huvuddelen av bebyggelsen och skogsridån längs E45 vilket ger en mer påverkad landskapsbild än vad som är fallet väster om etableringen. På liknande sätt ger befintlig kraftledningsgata en viss påverkan i nuläget, se montage från Hensbyn (fotopunkt 10 i figur 20, se montage i bilaga 2). Vid montaget från Skäggebol, (fotopunkt 9 i figur 20, se montage bilaga 2), döljs verken av skogsridån utmed E45:an. Från sydöst till exempel från Hult eller Östra Berg torde verken till stor del döljas av topografi och vegetation. Påverkan på landskapsbilden öster om vindparken bedöms vara liten. Vänern har en nivå på ca meter över havet. Den högsta punkten där placering av vindkraftverk är föreslaget är ca meter över havet. Med en högsta navhöjd på ca 135 m och en längsta rotorradie på ca 65 meter ger det att vindkraftverkets nav hamnar på en nivå ca meter över Vänerns yta och att verkens högsta punkt ligger ca m över Vänerns yta. Verken kommer 41 (55)

43 troligen att synas från Vänern som ligger ca 4-6 km från vindparken, se figur 25. Vänern kommer då inte att erbjuda en orörd horisont men vindkraftverken antas inte orsaka betydande påverkan på landskapsbilden då de ligger långt bort i horisonten. Närmast stranden kan vegetation och topografi göra att verken döljs helt på vissa platser. Det bedöms inte vara någon markant skillnad i landskapspåverkan mellan de alternativa utformningarna sett från Vänern. Vindkraftverken kan ses som en symbol för förnybar energi vilket för vissa ger en positiv upplevelse. Figur 25 Schematisk illustration av nivåer och topografi mellan föreslagen etablering och Vänern. Sammanfattningsvis bedöms påverkan på landskapsbilden vid Kingebol bli stor genom den krock i skala och hierarki som uppstår mellan vindkraftverken och det småskaliga odlingslandskapet. Övriga områden västerut bedöms påverkas i måttlig omfattning och i områdena norr, öster och sydöst om vindparken bedöms påverkan bli liten. Påverkan bedöms bli någon mindre i alternativet med de 8 lägre verken. Sammantaget bedöms den föreslagna vindparken ge måttlig påverkan på landskapsbilden i de båda parkutformningarna. 6.3 Förslag till skadeförebyggande åtgärder Skogsridån vid Dalslands Gästgiveri bör behållas för att begränsa den visuella påverkan av etableringen. Vid Skäggebol och Galmen mildrar skogsridåer verkens dominans varför avverkning inte bör ske utan att först bedöma konsekvenserna för landskapsbilden. Avverkning av skog intill E45 vid Sannerud bör undvikas då skogen effektivt döljer vindkraftverken. 42 (55)

44 7. Rekreation och friluftsliv 7.1 Nuvarande förhållanden Området består av skogsmark där friluftsliv i form av bär och svampplockning, skogsutflykter och jakt förekommer. Området är lättillgängligt genom väganslutningen mot E45 och genom att området innehåller flera skogsbilvägar. Anordnade vandrings- och cykelleder, elljusspår eller andra turistattraktioner finns inte inom berört skogsområde. I första hand antas det vara boende kring Ånimskog och byarna runtomkring som använder närområdet kring etableringen för friluftsliv. På längre avstånd från etableringen kan Ånmimskogs kyrka, Henriksholms herrgård, Furusjöns camping och Ånimmen med slussar och kanotled nämnas som målpunkter för friluftsliv och turism. Störst värden för friluftsliv och turism finns inom de två riksintresseområden som ligger i etableringsområdets närhet, se figur 4. Väster om området finns Dalslands sjö- och kanalsystem som är av riksintresse för friluftsliv främst för sina goda förutsättningar för kanoting, båtsport och bad i ett vackert och skogrikt sjölandskap. Sjöarna Ånimmen och Ärr väster om etableringsområdet ingår i sjöoch kanalsystemet och här finns kanotleder, ett vackert landskap med flera värden för friluftslivet. Vid Lunnevika på Ånimmens östra strand finns en isättningsramp. Det föreslagna vindkraftverket på östra sidan om E45 ligger inom Vänerns strand- och skärgårdsområde som är av riksintresse för friluftsliv. Avståndet till Vänern är ca 4 km från närmsta vindkraftverk. Skärgårdsområdet har ett stort rekreations- och upplevelsevärde med stillhet och orörd natur. Den del av riksintresseområdet som berörs fysiskt av etableringen ligger kännetecknas dock inte av stillhet och orördhet då det ligger mellan E45 och en kraftledning som går ca 300 meter öster om föreslaget vindkraftverk. Därutöver går järnvägen ca 2 km österut och bidrar till den ljudbild som finns i nuläget. Enligt Länsstyrelsens informationskarta Västra Götaland (Länsstyrelsen 2010) ligger hela etableringsområdet inom en bred zon utmed E45 som är markerad som ett bullerutsatt område. 7.2 Konsekvenser Tillgängligheten till området kommer att öka något genom de tillfartsvägar som behövs till vindkraftverken. I omedelbar närhet till verken medför buller, skuggor och rotorbladens rörelse en störning som gör att människor i viss mån antas undvika att gå nära vindkraftverken. Denna påverkan är dock ytterst lokal och friluftslivet i skogsområdet kring etableringen bedöms påverkas i liten omfattning. Riksintresseområdena för friluftsliv öster och väster om vindparken berörs indirekt genom att verken kommer att synas från delar av dessa områden. Påverkan bedöms främst beröra Dalslands sjö- och kanalsystem då detta vattenområde ligger närmre den föreslagna etableringen än Vänern. Vindkraftverken innebär relativt nytt inslag i landskapsbilden och bedöms orsaka en måttlig påverkan på friluftslivet inom de närliggande delarna av Dalslands sjö- och kanalsystem och liten påverkan på friluftslivet kring Vänern dit avståndet är större. Sammantaget bedöms utbyggnaden ge en liten påverkan på friluftsliv. 7.3 Förslag till åtgärder: Informationsskyltar där fakta, säkerhetsinformation, kontaktuppgifter mm angående vindkraftverken samlas, kan bidra till att eventuella tveksamheter för att utnyttja skogsområdet för rekreation inte uppstår. Se även åtgärdsförslag i kapitel 6 Landskapsbild 43 (55)

45 8. Naturresurser De naturresurser som behandlas här är främst sådana som kan bedömas som miljö- och bevarandeintressen enligt 3, 4, och 7 kap miljöbalken. Riksintresseområden m m visas på karta i figur 4 i kapitel Nuvarande förhållanden Som nämnts i föregående kapitel ligger det östligaste av de föreslagna verken inom ett område av riksintresse för friluftsliv, Vänerns strand- och skärgårdsområde. Strax väster om etableringsområdet finns riksintresse för friluftsliv, Dalslands sjö- och kanalsystem med goda förutsättningar för kanoting, båtsport och bad i ett vackert och skogrikt sjölandskap. De båda riksintresseområdena skiljs åt av väg E 45. Utmed Vänerkusten finns tre riksintresseområden för kulturmiljövård, från norr till söder i figuren nedan är det Ekholmen-Drängsholmen,Nötön-Ustön och Yttre Bodane. Dessa är fornlämningsmiljöer med bronsåldersrösen. Ekholmen-Drängsholmen innehåller även 2 fornborgar. En dryg mil väst om etableringsområdet (dock utanför figur 4) finns ytterligare ett riksintresse för kulturmiljövård, Dalslands kanal, som är av stor kommunikations- och industrihistorisk betydelse. Riksintressen för naturvård finns närmast ett par km öster respektive väster om aktuellt område. Dessa är Tösse med Tösse skärgård som innehåller mycket välbevarade geologiska strukturer i vulkaniter och sedimentära bergarter samt Sörknattenområdet som är ett mångformigt berglandskap med en unik förekomst av kvartsit samt en artrik vegetation med många rödlistade arter. I riksintresset ingår även en ädellövskog samt en unik lokal för oceaniska lavar. En del av Sörknattenområdet är även ett Natura 2000-område. Vid Ånimmens strand finns fyra mycket små Natura 2000-områden. Av de areella näringarna bedrivs produktionsskogsbruk. Vindbruk betraktas som en areell näring, området vi Kingebol ingår dock inte i något utpekat riksintresse för vindbruk. 8.2 Konsekvenser Utbygganden bedöms inte påverka Natura 2000-områden, riksintressen för naturmiljö eller kulturmiljö då de ligger på relativt stort avstånd från vindkraftsparken. Riksintresseområdena för friluftsliv påverkas indirekt genom att vindkraftverken kommer att synas från delar av Vänerns- strand- och kustområde och Dalslands sjö- och kanalsystem. Påverkan bedöms vara måttlig vid den östra delen av Ånimmen som ligger närmast föreslagen etablering genom att landskapsbilden, som är en del av friluftsupplevelsen, påverkas. Planerad utbyggnad bedöms påverka riksintresset Vänerns- strand- och kustområde i liten grad. I samband med byggnationen kommer en viss areal skogsmark att tas i anspråk för anläggning av tillfartsvägar, fundament, kranmonteringsytor mm. Påverkan på de areella näringarna bedöms vara liten och ingen stor skada bedöms ske på riksintresset för friluftsliv. Sammantaget bedöms påverkan på de areella näringarna vara liten och ingen stor skada bedöms uppstå på riksintresseområdena för friluftsliv. 44 (55)

46 9. Hälsa och säkerhet De faktorer som främst har betydelse för bedömning av lämpligt avstånd till bebyggelse är ljud, skuggor och påverkan på landskapsbilden. Vindkraftverken får allt större effekt och blir allt högre men blir också både effektivare och tystare. Hur ljudet upplevs är emellertid beroende av om vindkraftverken syns och om de upplevs som störande för landskapsbilden. Den allmänna uppfattningen om rimligt avstånd har hela tiden ökat med verkens storlek. De visuella frågorna är numera en väsentlig utgångspunkt för bedömningen. Ofta bedöms att ett rimligt minsta avstånd kan vara 500 till 1000 m (Boverket 2009). Enligt Vindbruk Dalsland bedöms risker för hälsa och säkerhet såsom buller, skuggor och störd utblick för enskilda fastighetsägare förändrade vyer, generellt vara små på avstånd större än 500 meter. 9.1 Buller Allmänt Med buller menas ett oönskat ljud. Upplevelsen av buller, och vilken grad av störning det innebär, är därför i högsta grad individuellt. Spännvidden mellan det svagaste ljud ett mänskligt öra kan uppfatta och ljud som ligger på smärtgränsen är enormt stor: mer än miljarder gånger i storleksskillnad. Buller uttrycks därför med en logaritmisk skala, där svaga ljud ligger mellan 0 och 10 dba och smärtgränsen på ca 125 dba. Vid svagt vindsus är ljudnivån ca 25 dba, och vid ett normalt samtal ligger ljudnivån kring 65 dba. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. På ett avstånd av 300 meter är för det mesta ljudnivån acceptabel utifrån miljölagstiftningens riktvärden. Verken låter då inte mer än ett surrande kylskåp, även om ljudkaraktärerna är olika (Naturvårdsverket 2009). Vidare kan de naturliga ljuden i omgivningen, beroende på faktorer som vegetation, topografi och vindförhållanden, helt eller delvis maskera ljudet från ett vindkraftverk. Denna ljuddämpande effekt varierar beroende på de lokala förhållandena. Ljud från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel m m) då är lägre. När vindens hastighet överstiger ca 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. Lågfrekvent buller och ohörbart infraljud omnämns ofta som potentiella hälso- och trivselproblem i diskussionen kring vindkraftverk. De mätningar som utförts i Sverige har dock visat att infraljudet från vindkraftverk ligger långt under den tröskel man kan uppfatta ljud, även på korta avstånd, det bedöms inte heller ha några medicinska verkningar. Den forskning som skett är dock vanligen gjort på mindre verk än de som planeras i nuläget (2-3 MW). Naturvårdsverket har i en rapport om människors upplevelser av ljud från vindkraftverk (Naturvårdsverket 2009) presenterat resultat från flera studier om ljud som påverkansfaktor. Av rapporten framgår bland annat att sannolikheten att störas av ljud var större, om verken var synliga från bostaden och om man bodde i jordbrukslandskap, medan terrängen inte hade någon inverkan. Långtidsmätningar av vindkraftverksljud 550 meter från ett modernt verk visade att de beräknade ljudnivåerna stämde väl med de uppmätta. 45 (55)

47 Riktvärden Det riktvärde för buller utomhus från vindkraftverk som tillämpas vid tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall 40 db(a) vid bostäder. I Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev 1983) får den ekvivalenta ljudnivån dagtid inte överskrida 50 db(a). Kvällstid, söndag och helgdagar är riktvärdet 45 db(a) och nattetid 40 db(a). Eftersom vindkraftverken kan antas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit att tillämpa 40 db(a) som ekvivalent ljudnivå för hela dygnet. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 db(a). Nuvarande förhållanden Aktuellt område berörs i varierande grad av buller från E45 och från järnvägen. I vindparksområdet finns i nuläget inga bullrande verksamheter utöver tillfälliga störningar från till exempel skogsbruk. Området bedöms inte tillhöra de särskilt känsliga ljudmiljöer där ljudnivåer lägre än 40 db(a) vid bostäder eftersträvas. Konsekvenser För att verifiera utförda bullerberäkningar har en konsult anlitats, som använt en beräkningsmodell gemensamt framtagen av de nordiska länderna, Nord Modellen är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den till exempel tar hänsyn till varierande topografi och ger en bättre noggrannhet än den modell som Naturvårdsverket och Boverket tagit fram. Naturvårdsverkets praxis för vindförutsättningar, det vill säga konstant medvind för vindhastighet om 8 m/s på 10 meters höjd, har förutsatts. En förutsättning för vindparken är att gällande riktvärde klaras, vilket innebär att verkens placeringar kan behöva justeras. För alternativet med 8 verk á 2 MW visar beräkningen att ljudnivån kommer att underskrida riktvärdet 40 db(a) vid alla närliggande bostäder utom vid fastighet vid Sannerud se figur 26. Här är de beräknade nivåerna 42 db(a). Vidare utredning kommer att göras. Denna fastighet är inget permanentboende i nuläget. Av de övriga fastigheterna visar beräkningen på högst ljudnivåer vid Backen där ljudnivåerna är beräknade till 38 db(a) (ÅF-Ingemansson 2010). I alternativet med 6 verk á 3 MW klaras riktvärdet 40 db(a) för alla fastigheter, se figur 27. Högst värden har fastigheten vid Sannerud, sydost om etableringen, fastigheter vid Backen och en fastighet vid Galmen där den ekvivalenta ljudnivån är 39 db(a) (ÅF-Ingemansson 2010). 46 (55)

48 Figur 26. Ljudutbredning i parkutformningen med 8 vindkraftverk á 2 MW. I beräkningen har modell Vestas V90 med navhöjd 105 meter förutsatts. (ÅF-Ingemansson 2010). 47 (55)

49 Figur 27. Ljudutbredning i parkutformningen med 6 vindkraftverk á 3 MW. I beräkningen har modell Vestas V112 med navhöjd 119 meter förutsatts(åf-ingemansson 2010). 9.2 Skuggor och reflexer Skuggorna från vindkraftverkens roterande vingar kan vara besvärande när solen lyser och verken är i drift. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, navhöjd, rotordiameter, avstånd, siktförhållanden, vindriktning samt topografi. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost-sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. Skuggor är vanligen inte något problem då vindkraftverken med hänsyn till riktlinjer för buller brukar hålla ett minimiavstånd till bebyggelse på 6-10 rotordiameter. Då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring (Boverket 2009) Det finns inga officiella riktvärden vad gäller antal timmar och minuter med rörliga skuggor en person maximalt ska behöva utstå vid sin bostad. De rekommendationer som brukar användas (Boverket 2009), innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar och vindriktningar) inte bör överstiga 8 timmar per år och/eller 30 minuter per dag. Skulle 48 (55)