Räddningstjänsten Ölands riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor

Transkript

1 Räddningstjänsten Ölands riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor

2

3 Innehållsförteckning Riskanalys Sammanfattning 4 1 Inledning Syfte och mål Avgränsningar Metod 5 2 Presentation av Ölands kommuner och Ölands kommunalförbund Räddningstjänsten Öland Samhällsplanering Mörbylånga resp Borgholms kommuner Kulturmiljöer 9 3 Befolkningsstruktur Riskmedvetenhet Diskussion Insatsstatistik Övergripande utryckningsstatistik Larmens tidsmässiga fördelning Larmens fördelning under året Larmens fördelning mellan stationerna Dödsbränder Jämförelser i Kalmar län Totala antalet trafikolyckor och dödsolyckor Antal småhusenheter Diskussion 19 5 Objekt med särskilda risker Objekt med särskild risk för omgivningen Objekt som innebär särskild risk för räddningstjänsten Riskanalysområde/skyddsområde Diskussion 21 6 Grovanalys Allmänt om verksamheter och objekt som vid olyckor kan medföra räddningsinsatser eller påverka räddningsinsatsers genomförande Risk Representativa händelser som riskbedöms Riskbedömning Riskvärdering av skadeexempel Sannolikhet/Konsekvens Diskussion Samlad bedömning.. 38 Referenser 39

4 4 Sammanfattning I detta dokument har vi försökt att analysera de risker som finns på Öland och som kan leda till en räddningsinsats från den kommunala räddningstjänsten i enlighet med det ansvar som följer enligt Lagen om skydd mot olyckor. Riskanalysen skall, förutom att ge en bild av vad som kan hända ur risksynpunkt på Öland, ligga till grund för det handlingsprogram för räddningstjänsten som Ölands kommunalförbund skall ta fram. Antalet människor som vistas på Öland varierar stort under årets växlingar. Antalet invånare är lite drygt Ser vi till antalet fritidshus i förhållande till åretrunthus kan man anta att lika många människor kan befinna sig i dessa. Lägger vi därtill alla som befinner sig på campingplatser, hotell, vandrarhem och andra tillfälliga boenden som finns runtom på Öland, så kan antalet människor som vistas på Öland vara som i en storstad. Med detta följer naturligtvis ökade risker och ett behov av en kommunal räddningstjänst som kan hantera detta så att alla upplever att Öland är en säker och trygg plats. Kommunernas framtidsplaner inbegriper ett stort antal nybyggnads- och utvecklingsområden. I Borgholm är de största utbyggnadsplanerna kring Borgholms tätort samt inom Ekerum och Stora Rörs-området. I Mörbylånga kommun handlar det om områden i och omkring Färjestaden resp Mörbylånga tätort. I förhållande till hela riket är befolkningen något äldre, utbildningsnivån något lägre, disponibel inkomst något lägre i Borgholm och ungefär som i riket för Mörbylånga. Sysselsättningen på Öland är högre jämfört med riket i övrigt. De vanligaste olyckorna på Öland är 1)Brand utomhus, 2)Trafikolyckor och 3)Brand i byggnad. De flesta larmen inträffar under den vakna tiden på dygnet. Borgholm, Löttorp och Färjestaden har markant fler larm under sommarperioden. Riskbilden på Öland är relativt måttlig när det gäller industririsker. Bostäder och boendemiljöer utgör de största riskerna om man ser till såväl sannolikhet som konsekvens. Antalet s.k. radbyar utgör här en speciell risk. Antalet småhusenheter på Öland är mycket stort i jämförelse med grannkommunerna, och antalet kaminer, kakelugnar och lokaleldstäder är även detta mycket stort. Antalet eldstadsrelaterade bränder har ökat under senare år. För att möta de risker som finns i samhället krävs såväl en god förebyggande verksamhet som en modern och slagkraftig operativ verksamhet.

5 1 Inledning 5 Behovet av riskanalyser för de olika verksamheter och företeelser som finns i vårt moderna samhälle har med tiden fått större betydelse. Orsakerna till detta är att finna i det alltmer komplicerade samhälle vi lever i, och att konsekvenserna av en inträffad olycka i dag får betydligt svårare verkan än för ett antal decennier sedan. Nya verksamheter, ny teknik och nya kemikalier utvecklas hela tiden, och som en följd av detta drabbas vi även av nya typer av olyckor som vi inte kunde förutse. Stora människosamlingar, sammansatt och komplicerad teknologi eller stora värdekoncentrationer kan medföra att en relativt liten olycka kan få mycket svåra konsekvenser både vad gäller påverkan på människor och ekonomi. Den enskilda människan har allt svårare att lokalisera och värdera de risker som förekommer, varför ökad information och spridande av kunskap om de risker som förekommer är en viktig förebyggande verksamhet för att minska skadorna på liv, egendom och miljö. Kommunernas ansvar regleras i Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). I denna framgår att kommunerna skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och den förebyggande verksamheten. Handlingsprogrammet skall utgå från de risker som finns inom kommunen, och skall beskriva mål och förmåga för verksamheten. 1.1 Syfte och mål Syfte och mål med analysen är att identifiera och ge en samlad bild av de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats. 1.2 Avgränsningar Riskanalysen begränsas till de risker och olyckor som kan föranleda räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Denna riskanalys omfattar ej sådan risk- och sårbarhetsanalys som föreskrivs för kommuners åtgärder inför och vid Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 1.3 Metod Analysen bygger på den statistik som finns tillgänglig, i kombination med erfarenheter från den operativa resp förebyggande verksamheten. Tidigare gjorda riskinventeringar och riskanalyser utgör en viktig utgångspunkt. En olycka riskvärderas utifrån dess sannolikhet att inträffa och den konsekvens den medför.

6 6 2 Presentation av Öland. Öland består av två kommuner, Mörbylånga och Borgholm. Invånarantalet i Mörbylånga var och i Borgholm (1)vid årsskiftet 2014/2015, tillsammans alltså lite drygt invånare. De största tätorterna är Färjestaden, Borgholm, Mörbylånga och Löttorp. Ölands landareal är ca 1350 km 2. Landskapet domineras i söder av alvarmarker mitt på ön och jordbruksmark utmed kusterna. Området som sammanbinder kommunerna består på mitten av ön av ett omfattande lövskogsområde. På den norra delen av Öland är landskapet blandat med jordbruksmark, lövskogsområden samt viss del alvarmark. Längst norrut på ön finns ett större barrskogsområde. Ölands natur har mycket högt skyddsvärde och består bl.a. av 82 naturreservat. Inom naturreservaten är det förbjudet att campa och övernatta. De största näringsgrenarna är besöksnäringen och lantbruket. Det finns ca 30 campingplatser, varav några tillhör Sveriges största. Antalet hotell och övriga övernattningsställen är omfattande. Den industriella verksamheten på ön är mindre omfattande. De största industrierna är Guldfågeln i Mörbylånga och Cementa i Degerhamn. 2.1 Räddningstjänsten Öland Den kommunala Räddningstjänsten på Öland är sedan 1991sammanförd till en organisation under Ölands kommunalförbund. Verksamheten styrs av Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Räddningstjänsten omfattar dels en förebyggande verksamhet dels en operativ del som skall ingripa om en olycka inträffar. Räddningstjänstens uppdrag är att rädda liv, egendom och miljö. Räddningstjänstens dimensionering och omfattning beslutas av Direktionen för Ölands kommunalförbund och fastställs i ett handlingsprogram. Verksamheten omfattar utryckning, planläggning, övning, utbildning, olycksutredning, utredning av egen insats, tillsynsverksamhet LSO och LBE, tillståndsverksamhet LBE, drift och underhåll.

7 7 2.2 Samhällsplanering Mörbylånga och Borgholms Kommuner I båda Ölandskommunerna planeras för en hel del nybyggnationer inom de närmaste åren. Det handlar till största delen om villor och lägenheter. Även planering för hotell och publik verksamhet förekommer. Nedan presenteras områden inom kommunerna där nybyggnad planeras: Borgholm Ort Plats Typ Omfattning År Byxelkrok Hamnen Restaurang ca 50 gäster 2017 Sandvik Villor st 2018 Köpingsvik Kv Köpinge Villor 4 st 2016 Köpingsvik Kv Tingsdal Villor 5 st 2017 Kolstad Villor Ca 30 st Björkviken Bostadsrätter 10 st 2017 Björkviken Solberga Villor st 2018 Borgholm Triangeln Affärscentrum Borgholm Kapelludden Parhus 20 st Borgholm Kv Oden Radhus Ca 10 st 2017 Borgholm Kv Resedan Lägenheter Ca 40 st 2018 Borgholm Ekbacka Lägenhet/ Flyktingmott. Ombyggnad Borgholm Kv Höken Kontor Ombyggnad 2016 Borgholm Kv Höken Bostäder Ombyggnad st Borgholm Kv Amfion Hotell Ca 25 rum 2017 Runsten Skolan Förskola 2016 Ekerum Hotell Ca 100 rum 2017 Ekerum Villor Ca 25 st Stora Rör Östra delen Vårdboende, Flerfamiljshus, Villor Ca 100 bostäder

8 8 Mörbylånga Ort Plats Typ Omfattning År Färjestaden Hamnen Flerbostadshus Stort antal Publika verksamheter Färjestaden Mellan Möllstorpsg och Lägenheter 400 st Åkerv. Färjestaden Mellan Möllstorpsg och Villor 50 st Åkerv. Färjestaden Mellan Möllstorpsg och Skola 1 st Åkerv. Färjestaden Söder Järnvägs-gatan, Bostäder 140 st Öster Södra Sandåsgatan Förskola Mörbylånga Hamnen Hotell Bostäder Verksamhet Mörbylånga Norra Viken Parhus Villor Mörbylånga Norra Viken Flerbostadshus Mörbylånga Industriområdet söder om Mörbylånga Uppställningsplats bussar Tankställe biogas Tillverkning biogas Mörbylånga Guldfågeln Utbyggnad 6000 m

9 9 2.3 Natur och kulturmiljöer på Öland Öland med sitt landskap och sina mångfacetterade miljöer och möjligheter till intressanta upplevelser, har alltid fascinerat såväl öns innevånare som besökare. Trollskogen i norr, stenbrytning, mittlandsskog, oändligt antal fornlämningar och gravar, fornborgar, slottsruin, radbyar, väderkvarnar, kyrkor, muséer, hamnar, fyrar, alvarmarker, bad och campingmöjligheter, ja listan kan göras mycket lång. Områden med betydande nationella värden för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska klassas som riksintressen enligt miljöbalken.på Öland finns 26 områden klassade som riksintresse för naturvård, 34 riksintressen för kulturmiljövård och 6 riksintressen för friluftsliv. Ytmässigt omfattar naturvårdens intressen totalt km 2 (varav 535 km 2 är vatten), kulturminnesvårdens riksintresse omfattar 440 km 2 och friluftslivet 237 km 2. Ölands totala landyta är ca km 2. (7) Ett bevarande av dessa natur och kulturmiljöer är givetvis av mycket stort intresse. Stora värden kan snabbt gå förlorade vid en olyckshändelse eller ett sabotage. Förebyggande åtgärder och goda förutsättningar för operativa rädddningsinsatser är således viktiga faktorer för skydd av många av dessa miljöer.

10 10 3 Befolkningsstruktur Nedan följer en presentation av befolkningsstrukturen i kommunerna när det gäller åldersfördelning, sysselsättning, utbildningsnivå och disponibel inkomst. Syftet med avsnittet är att klargöra om det finns risk för särskild utsatthet för olyckor, vilket studier har visat (2). Informationen i diagrammen har hämtats från (1). Åldersfördelning Mörbylånga kommun Män % Kvinnor % Åldersfördelningen överensstämmer ganska väl med riket i övrigt. Det som skiljer är att det är något färre i gruppen och något fler i gruppen Åldersfördelning Borgholms kommun Män % Kvinnor % Jämfört med riket i övrigt är det färre i åldersgrupperna 0-44 och flera i grupperna från 45 år. Noterbart är att det är betydligt fler i åldersgruppen

11 11 Utbildningsnivå Mörbylånga Borgholm Kalmar län Sverige 10 0 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Annat När det gäller utbildningsnivån i kommunerna kan konstateras att andelen som har högre utbildning är något mindre i Mörbylånga än riket i övrigt, och betydligt mindre i Borgholms kommun. Medelinkomst Mörbylånga Borgholm Kalmar län Sverige 50 0 Män Kvinnor Totalt Den disponibla inkomsten för invånarna i Mörbylånga kommun är något högre än för länet och ungefär lika med riket. Invånarna i Borgholms kommun har lägre inkomst jämfört med både länet och riket.

12 12 Förvärvsarbetande 2012 Mörbylånga Mörbylånga Män Mörbylånga Kvinnor Totalt Förvärvsarbetande 2012 Borgholm Borgholm Män Borgholm Kvinnor Totalt Förvärvsarbetande 2012 Länet, Riket Länet Totalt Riket Totalt Sysselsättningen i kommunerna ligger totalt sett på en något högre nivå jämfört med länet och riket. Noterbart är att sysselsättningen i åldersgruppen år i Borgholm är betydligt högre än länet och riket. Vidare är sysselsättningen i åldersgruppen i Mörbylånga väsentligt högre än för länet och riket.

13 Riskmedvetenhet En av räddningstjänstens viktigaste uppgifter är att informera invånarna om de risker som finns inom kommunens område. För den enskilda människan kan det vara svårt att själv uppfatta de faror som finns. Man litar i stor utsträckning på att samhället ska ha kontroll på de händelser som kan uppstå. Räddningstjänsten har här en viktig funktion i att utbilda och informera allmänheten om de risker som finns och hur man kan undvika dem. 3.3 Diskussion När det gäller åldersfördelningen är det noterbart att det finns betydligt fler människor i åldersgruppen över 65 år. Denna grupp kommer sannolikt att öka framöver eftersom alltfler kommer att leva längre. Det finns också en ambition från kommunernas sida att få fler äldre att permanent bosätta sig i sina sommarstugor. Den äldre åldersgruppen är mer olycksutsatt och påverkar insatsstatistiken. Exempelvis är det noterbart att antalet begäran om lyfthjälp (när man ramlat och inte kommer upp) från privatpersoner har ökat under senare år. När det gäller utbildningsnivån kan konstateras att andelen personer med eftergymnasial utbildning är lägre för båda kommunerna än för riket i övrigt, men högre för Mörbylånga i förhållande till länet. För Borgholms del är det även lägre i förhållande till länet. Den disponibla inkomsten i Mörbylånga är högre än för länet och ungefär jämförlig med riket i övrigt. För Borgholm är motsvarande siffror lägre jämfört med såväl länet som riket. Sysselsättningsmässigt visar båda kommunerna en jämbördig eller högre sysselsättningsgrad än länet och riket i övrigt. Stockholms läns landsting har genomfört en studie 2004 (2) som visar att det finns samband mellan vissa livsvillkor, ex inkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och ökad risk för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är i sin tur kopplat till högre risk för att råka ut för en olycka. Enligt Länsförsäkringars studie (3) är risken för trafikolycka högre vid psykisk ohälsa. En studie vid Karlstads Universitet (4)visar att risken för att omkomma i bränder är störst bland äldre, män, funktionshindrade och låginkomsttagare, medan risken för att råka ut för en brand är störst hos högutbildade, hushåll med barn 6-12 år samt hos personer födda utanför Norden. Det brinner alltså inte mer hos äldre, men risken att omkomma är större.

14 14 4. Insatsstatistik I detta avsnitt tittar vi på de vanligaste händelserna som räddningstjänsten blir larmad till. Vi har utgått från de senaste 10 årens statistik(5) när det gäller Brand i byggnad, Brand ej i byggnad, Trafikolycka, Automatlarm, Undersökning, Sjukvårdslarm samt Övrigt. Vi redovisar även när larmen inträffar under dygnet och fördelningen under året. Vi gör även en jämförelse av larmens fördelning mellan stationerna på Öland. Antalet dödsbränder redovisas under 10 årsperioden och en jämförelse görs mellan 8 av länets kommuner när det gäller Brand i byggnad, Brand ej i byggnad samt Trafikolyckor. Även Totala antalet trafikolyckor samt dödsolyckor på Öland under tioårsperioden redovisas. Slutligen finns en redovisning av Antalet småhusenheter inom kommunerna. 4.1 Övergripande utryckningsstatistik Antalet insatser Den enskilt största anledningen till larm är automatiska brandlarm där orsaken inte beror på att brand utbrutit utan oftast har att göra med hantverkares arbete eller bristande underhåll. Gräsbränder och övriga bränder utomhus är mycket vanliga, främst på våren. En hel del av larm utomhus handlar om undersökningar pga att någon uppfattar det som en brand, men i själva verket handlar det om en kontrollerad eldning. Antalet bränder i byggnader är ganska jämnt fördelat mellan permanentboende resp fritidshus. Antalet larm om trafikolyckor har under talet ökat och ligger f.n. årligen kring 50 st.

15 Larmens tidsmässiga fördelning 1400 Larmens fördelning under dygnet kl 00:00-05:59 kl 06:00-11:59 kl 12:00-17:59 kl 18:00-23:59 Antalet larm är störst under den vakna delen av dygnet. Minst larm inträffar från midnatt fram till morgonen. 4.3 Larmens fördelning under året Löttorp Borgholm Runsten Färjestaden Mörbylånga Degerhamn Totalt Antalet larm totalt sett är markant högre under sommarperioden juni augusti. En mindre ökning kan också noteras under månaderna december januari. Ser vi till de olika stationerna så är ökningen under de nämnda månaderna obetydlig för Runsten, Degerhamn och Mörbylånga och måttlig för Färjestaden. De största ökningarna sker på norra delen av Öland, dels i Löttorp men framförallt i Borgholm.

16 Larmens fördelning mellan stationerna 1400 Antalet larm per station Löttorp Borgholm Runsten Färjestaden Mörbylånga Degerhamn Antalet larm brukar följa hur många invånare som finns inom utryckningsområdet. Här stämmer det ganska bra när det gäller de fyra sydligaste stationerna. Degerhamn har något fler larm än Runsten trots att det bor flera i Runstensområdet. Detta kan till stor del förklaras med att Degerhamn har ca 28% larm som hänförs till Automatiska brandlarm medan Runsten har under 1% av denna typ. Löttorp och Borgholm har betydligt fler larm än som skulle motiveras av invånarantalet. Detta har naturligtvis sin bakgrund i den stora turisttillströmningen på dessa delar av Öland. Ett ganska stort antal av larmen på dessa orter kan hänföras till hotell och vårdanläggningars automatlarm. 4.5 Dödsbränder 3,5 Antal omkomna i bränder ,5 2 1,5 1 0, Noterbart är att samtliga dödsbränder inträffat inom Borgholms kommun. Brott har konstaterats ligga bakom flera av dödsfallen.

17 Jämförelse i Kalmar län 3 Jämförelse Brand i byggnad /1000 inv. 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Antalet bränder i byggnader ligger över rikssnittet för Borgholm, men i nivå med många kommuner i länet. Mörbylånga har färre bränder i byggnader än övriga kommuner i länet. 3 Jämförelse Brand ej i byggnad /1000 inv. 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bränder som inte inträffar i byggnader utan framförallt utomhus visar på ett mycket högt antal inom Borgholms kommun. Larm om gräsbränder och brand i rishögar dominerar denna kategori. Även antalet undersökningslarm p.g.a. eldning är stort, där någon tror att det är en brand, men där det visar sig vara en kontrollerad eldning.

18 18 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Jämförelse Trafikolyckor /1000 inv. Antalet larm om trafikolyckor på Öland har under senare år legat stadigt kring 50 per år. 4.7 Totala antalet trafikolyckor och dödsolyckor på Öland Antal olyckor Dödsolyckor Totala antalet trafikolyckor har i medeltal varit 67 under tioårsperioden, och antalet dödsolyckor har i genomsnitt varit 3 per år.

19 4.8 Antal småhus Antalet taxerade småhusenheter 2014 Antalet småhusenheter på Öland är över En mycket hög siffra om vi jämför med övriga kommuner. (8) 4.9 Diskussion Antalet larm om brand i byggnad resp brand ej i byggnad har varit relativt konstant under den undersökta perioden. Bränder utomhus kan variera från ett år till ett annat beroende på om våren varit torr eller våt. Antalet trafikolyckor har legat ganska stabilt under perioden. Däremot har antalet larm till räddningstjänsten ökat markant. En känsla är att man idag larmar oftare även för obetydliga sammanstötningar som inte kräver någon speciell insats från räddningstjänsten. Ungefär hälften av antalet trafikolyckor är under perioden juni augusti resp år. Objekt som har automatiska brandlarm installerat har ökat under perioden från 23 st till dagens 51st. Antalet larm från denna typ av objekt har följt utvecklingen och i princip fördubblats under perioden. Ser vi till larmens fördelning under året, så sker det en markant ökning under sommarperioden, och då är det främst Borgholm och Löttorp samt i viss mån Färjestaden som står för ökningen. Detta beror naturligtvis på att turismverksamheten är mycket intensiv inom dessa områden och då framförallt Borgholm och norrut. Totalt sett inträffar ca 40% av larmen under en fjärdedel av året (juni augusti). När det gäller dödsbränder under den undersökta perioden har vi konstaterat att enbart Borgholms kommun varit drabbat. Om detta är en tillfällighet är svårt att ha någon uppfattning om. Det vi kan konstatera är att ett stort antal av fallen är att hänföra till brottslig verksamhet. Övriga fall handlar om olyckor med äldre personer. När det gäller bränder i byggnader kan vi konstatera att ett stort antal av dessa är relaterade till eldstäder och tillhörande rökkanaler. En delförklaring till detta är förmodligen att det på Öland finns oerhört många småhusenheter. De flesta av dessa har en eller flera eldstäder. Jämför vi antalet småhusenheter kan vi konstatera att Öland har 5000 flera än Kalmar och fler än Oskarshamn.

20 20 5. Objekt med särskilda risker Under detta avsnitt redovisas dels sådana objekt som vid en olycka kan medföra att omgivningen påverkas, dels sådana objekt som kan innebära ökad risk för räddningstjänstens personal. 5.1 Objekt med särskild risk för omgivningen De objekt som vi främst räknar till denna kategori är de objekt som länsstyrelsen definierat som farlig verksamhet enl Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 4. Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Till denna kategori skulle också höra s.k. Seveso-anläggningar där man lagrar farliga kemikalier över en viss mängd. Eftersom denna typ av objekt inte finns på Öland, berörs inte detta. Anläggning Verksamhet Risker Övrigt Cementa Cementframställning Brand Klassad som 2:4 Explosion Guldfågeln Kycklingslakteri och Utsläpp Klassad som 2:4 livsmedelsberedning Brand Lastbilstrafik Farligt Gods Brand, Miljö 5.2 Objekt som innebär särskild risk för räddningstjänsten Här redovisas objekt som innebär särskilda risker för insatspersonalen. Eftersom alla insatser innebär risker för personalen har endast de typer av objekt som i någon mån har risker utöver det vanliga listats. Följande kriterier har varit vägledande: - Långa inträngningsvägar (> 25 m) - Höga byggnader - Tät bebyggelse - Ämnen eller varor som utgör risker för insatspersonalen. - Stora folksamlingar Anläggning Ölands Köpstad Radbyar Vindkraftverk Cementa Guldfågeln Risker Långa inträngningsvägar Hög brandbelastning Stor och snabb spridningsrisk Fallrisker Brand Ammoniakutsläpp Långa inträngningsvägar Svårt att orientera sig

21 21 Räddningstjänsten arbetar med att ta fram insatsplaner för objekt som har farlig verksamhet eller som innebär särskild risk för personalen. Dessa planer skall vara ett underlag för att underlätta en insats vid dessa objekt. Insatsplaner finns för ett 30-tal objekt, och är ett ständigt pågående arbete. Allteftersom nya objekt tillkommer eller befintliga förändras behöver nya planer tas fram. 5.3 Riskanalysområde/skyddsområde De riskområden som anges nedan har tagits fram med hjälp av MSB:s verktyg RIB. I de aktuella fallen har fördjupade riskanalyser genomförts av verksamheterna. När det gäller vägar där Farligt Gods transporteras har länsstyrelsen gjort en utredning som säger att fördjupade riskanalyser ska genomföras vid detaljplanering 150 meter från Farligt Godsled. Anläggning Dimensionerande ämne/scenario Risk- /skyddsområde Antal boende i riskområde Cementa Gasflaskor 300 m 0 Guldfågeln Ammoniak m Diskussion Öland har få tunga och farliga industrier jämfört med övriga kommuner. De som av länsstyrelsen är klassade enligt LSO 2:4 (Cementa och Guldfågeln) är industrier med verksamhet som vid brand eller utsläpp kan orsaka allvarliga konsekvenser för omgivningen. Vid Guldfågeln är det framförallt förekomsten av stora mängder ammoniak för företagets kylanläggningar som är orsaken. Inom industrin förekommer även en omfattande förvaring av gasol. Ett stort utsläpp av ammoniak medför att kemresurser från närliggande kommuner kommer att larmas och tas i anspråk för att kunna hantera och få uthållighet vid insatsen. Vid Cementa handlar det om omfattande förvaring och hantering av diverse brandfarliga ämnen (kol, olja, gasol, lösningsmedelsavfall, brännbart avfall) vid framställningen av cement. En omfattande brand kräver resursuppbyggnad från hela Öland och närliggande kommuner. Släckmedel i form av skum och kolsyra kan behöva rekvireras även utanför länet. Placeringen av industrierna är relativt god med tanke på ev behov av utrymning. Störst utbredning av ett riskområde får man räkna med kring Guldfågeln. Avståndet till bostadsbebyggelse är dock en positiv faktor. Transporter av Farligt Gods handlar framförallt om brandfarliga varor. En olycka av denna typ kan få svåra konsekvenser för miljön, särskilt om den sker i anslutning till vattentäktsområden. Vägnätet på Öland går ofta genom tättbebyggda områden. Ett scenario med en tankbil med brandfarlig vara som krockar och fattar eld i anslutning till en radby kan få mycket svåra följder.

22 22 När det gäller objektstyper som kan innebära risker för brandpersonalen är ett scenario med en omfattande brand i Ölands Köpstad ex på en händelse där räddningstjänstens resurser kommer att få svårt att hävda sig. Objekt av denna typ och storlek borde vara sprinklade för att ha en acceptabel risknivå. Personer som vistas i byggnaden kommer att hinna ut enl de riskanalyser som är gjorda, men om man inte får kontroll över en brand i ett tidigt skede kan den utvecklas oerhört fort och bli räddningspersonalen övermäktig. Långa inträngningsvägar gör att rökdyknings-resurserna (skyddsgrupp var 25:e meter) snabbt kommer att ta slut. En annan objektstyp som kan orsaka risker för brandpersonalen är brand i en radby. Dessa byar är uppförda helt utan någon brandteknisk avskiljning mellan gårdarna, vilket gör att en utvecklad brand snabbt får stor spridning. På Öland finns över 90 radbyar med tre eller flera sammanbyggda gårdar. Dessa äldre byggnader har ofta kvar spåntaksbeläggning under en modernare takbeklädnad, vilket medför att gnistor letar sig in och orsakar takbränder. Arbete på äldre tak av denna typ utgör alltid en risk för personalen. På Öland har vi ett stort antal vindkraftverk, totalt ca 100 st. De mindre vindkraftverk som kom upp först har börjat att monteras ner då de visar mindre lönsamhet, men många finns kvar. Dessa är ca 30 meter upp till navet, och man klättrar upp via en stege i benet. Nyare vindkraftverk som är över 45 meter har invändig hissanordning upp till navet. En del äldre vindkraftverk som är högre kan sakna hiss. Exempelvis måste man klättra hela vägen upp i de vindkarftverk som är placerade i Kalmarsund vid Utgrunden. Dessa är ca meter till navet. Uppdrag som kan bli aktuella i vindkraftverk är framförallt livräddning i samband med olycka eller sjukdom som drabbat servicepersonal. En räddningsinsats p.g.a. brand är mindre trolig med hänsyn till personsäkerheten.

23 6 Grovanalys Grovanalysen har genomförts av räddningstjänstens personal och har utgått från tidigare gjorda riskinventeringar och riskanalyser och kompletterats utifrån dagens läge. Diskussioner har genomförts angående sannolikheter och konsekvenser för de olika representativa händelser som presenteras. Riskerna har värderats och relaterats mot de befintliga operativa resurserna. Om en risk kan accepteras behöver den ej mer analyseras. Om inte kan ett antal åtgärder vidtas för att reducera risken, där det i yttersta fallet kan handla om att förbjuda en verksamhet eller att höja räddningstjänstens förmåga. 6.1 Allmänt om verksamheter och objekt som vid olyckor kan medföra räddningsinsatser eller påverka räddnings-insatsers genomförande. Här redovisas de objekt och verksamheter som enligt statistik, insamlad erfarenhet och genomförd riskinventering kan eller skulle kunna orsaka räddningsinsatser eller påverka deras genomförande. Trafik, framkomlighet, insatstider 23 Ölands vägar är i stor utsträckning belagda. Vid sidan om körbanan finns inte några vägrenar för oskyddade trafikanter. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att tillskapa särskilda cykelleder över hela Öland. Sommarmånadernas intensiva trafik medför att framkomligheten i såväl tätort som på landsväg blir nedsatt och insatstiderna förlängda. Den ökade trafikmängden får också till resultat att antalet trafikolyckor ökar under dessa månader. Riksvägarnas storlek är av naturliga skäl inte anpassade till den intensiva och omfattande sommartrafiken. Under vårsäsongen och sommarmånaderna är busstrafiken relativt intensiv. Allvarliga olyckor har inträffat, varför risken för busslyckor med många skadade måste beaktas. Bostadsområden utförs ofta med målsättningen att begränsa fordons framkomlighet inom området. Angreppstiden för utryckningsstyrkan förlängs då utrustning etc skall bäras längre sträckor. Gator förses med hinder för begränsning av hastigheten vilket medför att insatstiden för tyngre fordon kan förlängas väsentligt. Svåra trafikförhållanden under vintertid pga ymnigt snöfall i kombination med blåst har vid flera tillfällen medfört att räddningstjänsten fått hjälpa hemtjänst och sjukvård. Räddningstjänsten har tillgång till en bandvagn per brandstation. Transporter Farligt Gods Transporter av farligt gods genom tätbebyggda områden ökar riskbilden avsevärt. En olycka med farligt gods kan få mycket svåra konsekvenser. Olyckor av sådant slag är svåra att förebygga, samtidigt som detaljerade insatsplaner inte kan tas fram. Vägvalsstyrning kan vara en metod för att minska riskerna, dock är antalet alternativa vägar begränsade på Öland.

24 24 Byggnader Ölands bebyggelse består till stor del av friliggande villor och fritidshus. Förtätning förekommer inom vissa områden. Antalet helårsbebodda villor är ca 8500 och antalet fritidshus ca Flerbostadshus förekommer främst i Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga. Dessa byggnader är i regel i två eller tre våningar. Livräddning kan ske med räddningstjänstens bärbara stegutrustning. I Borgholm och Färjestaden förekommer några högre byggnader. Räddningskåren i Borgholm har tillgång till höjdfordon för livräddning. Färjestaden har inte tillgång till höjdfordon varför det förutsätts att byggnader högre än fyra våningar utförs med utrymningsvägar så säkra att boende kan ta sig ut själva. Sluten kvartersbebyggelse i träkonstruktion, som får betraktas som brandfarlig, förekommer i Borgholms tätort. På Öland finns ett stort antal s.k. radbyar där byggnaderna ligger hopbyggda utan någon brandteknisk avskiljning. Över 90 radbyar består av tre eller flera sammanbyggda gårdar. Antalet hotell på Öland är ca 60 st. Hotellen har under senare år varit föremål för återkommande tillsyner, vilket förbättrat brandskyddet avsevärt. Utöver verksamheter som klassas som hotell finns ett mycket stort antal mindre uthyrningsställen med varierande brandskydd. Även antalet samlingslokaler är mycket stort pga den turistintensiva verksamheten. Antalet samlingslokaler där kontinuerlig tillsyn sker är ca 80 st. Den största samlingslokalen är Ölands Köpstad. Anläggningen saknar sprinkler. En utvecklad brand kommer att innebära mycket omfattande egendomsskador. Industri Inom industriområden finns i regel större risker vad avser brand, gas, kemikalier etc än inom övriga områden inom kommunerna. Grundtanken är att man accepterar en högre riskmiljö i ett industriområde än i exempelvis ett bostadsområde. Industriområdena är i huvudsak bra lokaliserade och de olyckstyper som antas kan inträffa bedöms bli begränsade inom industriområdenas gränser. De största industririskerna är Guldfågeln med betydande hantering av ammoniak samt Cementa med omfattande hantering av bränsle i olika former. Lösningsmedelsavfall, olja, gasol, kol, rivet papper, plast, är ex på bränsle som förekommer. Dessa industrier är av Länsstyrelsen klassade som Farlig verksamhet enl LSO 2 kap 4.

25 25 Utanför industriområdena förekommer risker i form av gasolanläggningar, tryckkärl, kylanläggningar innehållande giftig och miljöfarlig gas samt andra förvaringar av brandfarliga, miljöfarliga och giftiga ämnen som kan förorsaka allvarliga olyckor. Förekomsten är dock begränsad till den omfattning som får anses rimlig i ett modernt samhälle. Förebyggande åtgärder påtalas och vidtas fortlöpande för att minska riskerna inom berörda objekt. Campingområden Antalet campingplatser är ca 30 st, med ca campingtomter och möjlighet att ta emot uppåt människor. Öland har några av Sveriges största campingplatser. Lundegårds camping resp Böda Sands Camping tar vardera emot mellan gäster. Säkerhetsavstånd mellan campingenheter påtalas för campingägare, och en anpassning av campingenheternas tomtstorlek har skett under senare år då husvagnar och förtält blivit större. Stora folksamlingar Under den mest intensiva sommarperioden samt under Skördefesten i månadsskiftet september/oktober gästas Öland av mycket människor. Enligt uppgift kan Öland samtidigt besökas av ca människor. Detta medför av förklarliga skäl att framkomligheten för räddningstjänsten kan vara starkt begränsad, liksom möjligheten att överblicka en inträffad olyckshändelse. Arrangemang med stora folksamlingar på platser som från början varit avsedda för betydligt färre antal människor medför också att risken för olyckor ökar liksom räddningstjänstens möjligheter att göra en insats blir kraftigt begränsade och försvårade. Oljepåslag på Ölands stränder En stor del av den Öländska kusten har mycket högt skyddsvärde och är känslig för oljepåslag. Skyddsvärdet är av såväl nationellt som internationellt intresse. De mest skyddsvärda områdena är belägna utmed Ölands östra kust och främst koncentrerad till de södra delarna. Längst i söder är även de västra kuststräckorna av högsta skyddsklass. De främsta anledningarna till att Ölands kustområden givits hög skyddsklass är de omfattande områden som nyttjas av häckande fågel samt strandängar som skall skyddas pga floran eller en kombination av flora och fauna. Sälkyddsområden förekommer också utmed Ölands kuster. Mångfalden av attraktiva badplatser utgör också ett stort skyddsvärde ur rekreationssynpunkt och för turismnäringen ur ekonomiskt hänseende. En oljeskyddsplan med tillhörande miljöatlas finns tillgänglig sedan mitten av 1990-talet och har reviderats under 2013.

26 26 Drunkning Öland har ett stort antal badplatser och mindre hamnanläggningar där mycket människor är i rörelse och verksamhet under den varma årstiden. Antalet drunkningstillbud har under de senaste tio åren varit 1 2 per år. Behovet av simundervisning för människor från andra kulturer bör beaktas eftersom simkunskap ofta visat sig saknas. Ett antal drunkningar har inträffat på andra håll i landet. Personal vid stationerna i Degerhamn, Mörbylånga, Borgholm och Löttorp har utbildats och utrustats för att kunna genomföra fridykning ner till 3-4 meter. Badplatser och hamnar tillsynas av Räddningstjänsten. Demografi och Decentraliserad vård Tidigare vistades människor med svårare handikapp, mentala och/eller fysiska, på institutioner under tillsyn. Numera bor många av dessa människor i vanliga bostadsområden. Dessa bostäder har uppförts efter principen att den enskilde själv kan besluta om och även medverka vid sin utrymning, vilket i praktiken inte alltid är fallet. Dessa människor har givits en sämre utrymningssäkerhet än tidigare. Fler människor kommer att leva längre. Äldre människor är mer olycksutsatta. Flygplatser På Öland finns landningsbanor i Borgholm, Sandvik samt Grankullavik. Ingen av dessa behöver drifttillstånd enl 6 kap 8 första stycket luftfartslagen (2010:500). Landningsbanan i Grankullavik kan nyttjas såväl dag som nattetid, övriga endast dagtid. Banorna används främst sommartid. De vanligaste flygplanen som landar på dessa banor har plats för fyra personer, men det kan även förekomma tvåmotoriga plan med plats för sex personer. Enligt statistik sker 75% av alla haverier på landningsbana eller inom 900 meters förlängning av landningsbanan. Endast Borgholmsbanan har start/inflygning över bostadsbebyggelse inom 900 m avstånd. Ölandsbron Trafiken på Ölandsbron har sedan brons öppnande ökat med lite drygt 50%, sett till den genomsnittliga dygnstrafiken. Under de mest intensiva sommarveckorna kan dygnstrafiken uppgå till fordon. Uppdelningen i fyra körfält har fått till följd att antalet olyckor minskat kraftigt. Risken för kollisioner vid nedsatt sikt etc, liksom vid omkörningar har minskat påtagligt. En omfattande och svårsläckt tankbilsbrand skulle kunna medföra mycket svåra konsekvenser för brons konstruktion med därav följande trafikproblem till och från Öland. En beredskapsplan för Ölandsbron togs fram 2004 av länsstyrelsen samt berörda kommuner och myndigheter. Denna är dock till vissa delar inaktuell pga att Kalmarsunds vattenområde har klassats om ur sjösäkerhetshänseende, vilket medfört att de färjor som var tänkta att trafikera Färjestaden-Kalmar, nu inte är godkända för ändamålet. Grankullavik har diskuterats som alternativ nödtrafikhamn. En mindre revidering är genomförd hösten 2015.

27 Elavbrott 27 Ett långvarigt elavbrott kommer att medföra stora konsekvenser för Öland. Konsekvenserna utvecklas inte närmare här utan framgår av den risk och sårbarhetsanalys som tas fram inom ramen för extraordinär händelse. För räddningstjänstens egen del finns heltäckande reservkraft för stationerna i Färjestaden och Borgholm, samt reservkraft som täcker viktiga delar vid stationerna i Löttorp, Runsten, Mörbylånga och Degerhamn. Kommunala anläggningar På Öland finns en gymnasieskola i Borgholm. Grundskolorna är 14 till antalet och belägna i Löttorp, Köpingsvik, Borgholm (2 st), Rälla, Gärdslösa, Glömminge, Torslunda, Gårdby, Färjestaden (3 st), Mörbylånga, Södra Möckleby. Särskilt boende för äldre finns enl följande: Åkerbohemmet-Löttorp, Soldalen- Köpingsvik, Strömgården/Solgården och Ekbacka-Borgholm, Äppelvägen- Färjestaden, Rönningegården, Villa Viktoria och Lindero Mörbylånga. LSS-boende finns i Löttorp (2 platser), Borgholm (6 platser), Rälla (1 plats), Färjestaden (4 platser), Mörbylånga (5 platser). Korttidsboende finns i Färjestaden (Labyrinten, Navet-Marmorn) samt i Borgholm (Tingsdalsvägen). Vattentäkter och infiltrationsområden Byxelkrok, Böda, Område sydväst om rondell vid Böda Sand, Löttorp/Hornsjön, Lindby/Sörby/Köpingsvik, Rälla/Rörsberg, Strandskogen, Tveta, Norra Möckleby, Gårdby, Resmo, Södra Möckleby, Grönhögen, Segerstad, Triberga. Lantbruk Utsläpp av oljor, kemikalier etc i anslutning till vattentäkter medför alltid att saneringsåtgärder måste vidtas för att trygga fortsatt nyttjande av täkten. Öland är en utpräglad lantbruksbygd med omfattande djurhållning på mellersta Öland och spannmålsodling på öns södra delar. Öland Mbl Bgh Jordbruksföretag 707 st ( 319, 388) > 60 mjölkande kor 90 lantgårdar ( 26, 64) Nötdjur st ( 28621, 31404) Får st ( 3149, 8001) Gris st ( 11764, 5575) Höns/Kyckling st (120843, 19609) Häst 1009 st ( 569, 440) Åkermark ha ( 19930, 20972) Betesmark ha ( 15834, 13088) Skogsmark 6308 ha ( 3030, 3278) Annan mark ha ( 8745, 2588)

28 28 Vindkraftverk Antalet vindkraftverk på Öland har under senare år ökat mycket kraftigt. Den största utbyggnaden har skett i Borgholms kommun. Inom Borgholms kommun finns f.n. 68 st ( ). Av dessa är 52 placerade på land och 16 i havet utanför Kårehamn. I Mörbylånga finns f.n. 35 st ( ), varav 7 st vid Utgrunden i Kalmarsund. Personalen vid stationen i Degerhamn är utrustade och utbildade för att kunna ta ner en sjuk eller skadad person från vindkraftverkens maskinhus. Personal i Borgholm är utbildade för att undsätta person vid de havsbaserade vindkraftverken i Kårehamn. Klimatet I samband med ihållande regn resp snabb snösmältning under vårperioden under senare år, har ett stort antal insatser inträffat pga undermålig markavvattning från områden i anslutning till friliggande byggnader, med översvämningar som följd. Enligt experter förväntas klimatförändringen att öka nederbörden och avrinningen under perioden oktober till mars och minska under somrarna. Extremsituationerna under somrarna beräknas dock vara av högre intensitet och med större volymer än vi sett tidigare. I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning pekas bl.a. på att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. Inträffade insatser har varit fördelade över hela Öland. Räddningstjänstens möjligheter att hålla vattennivåerna i översvämningsdrabbade områden på en låg nivå med hjälp av pumpar eller tillhandahållande av hjälpmedel för fördämningar är en ojämn kamp med naturens krafter. I de flesta fall krävs möjligheter till markavvattning i form av diken etc som gör att byggnader inte drabbas av skador i källare och bottenbjälklag. Kraftiga snöoväder i kombination med hård vind är en oslagbar kombination för att isolera människor och hela samhällen. Tillgången till bandvagnar har här visat sig vara en nödvändighet för att nå fram till hjälpbehövande. Uppdragen med bandvagnarna handlar om 1)räddningstjänst, 2)social verksamhet, 3)ambulansverksamhet, 4)hjälp till det civila samhället, främst elbolag. Översvämningsrisker pga höjd havsnivå innebär en stor miljöpåverkan genom ökad transport till havet av tungmetaller från den rödfyr som finns i rester från det gamla alunskifferbruket söder om Degerhamn. Redan vid en höjning av havsnivån med 0,5 m kommer 11,5 ton arsenik, 12, 9 ton molybden, 51 ton vanadin och 8,9 ton uran att sköljas ut i havet. (6)

29 Risk För att få ett mått på en risk utgår man ifrån sannolikheten för att en händelse skall inträffa och kopplar detta till vilken konsekvens händelsen medför. 6.3 Representativa händelser som riskbedöms Följande representativa händelser har valts ut för riskbedömning: 01 Villabrand/Lägenhetsbrand Här avses en brand i tätort med deltidsstyrka som utför rökdykning och där insatstiden kan hållas till 10 min. 02 Villabrand/Lägenhetsbrand Här avses villabrand i tätort med deltidsstyrka där endast utvändig släckning kan garanteras inom 10 min. Rökdykning kan genomföras efter förstärkning från närmaste station inom min. 03 Villabrand/Lägenhetsbrand med mer än 20 min insatstid Här avses en villabrand på landsbygden. 04 Trafikolycka på länsväg Singelolycka på länsväg ca 15 km från brandstation. Insatsen utförs av en deltidsstyrka. 05 Trafikolycka på riksväg Svårare trafikolycka, krock mellan två fordon, flertal skadade. Förstärkning från närmaste station. 06 Ladugårdsbrand Här avses brand i ladugårdsbyggnad med djurbesättning där insatsen kräver tillgång till rökdykare för att kunna utföra en invändig släckning eller livräddning av djur. Förstärkning med rökdykare från närmaste kår erfordras eftersom rökdykning ej utföres av förstastyrkan. Insatstiden för rökdykning uppgår till min. 07 Brand i radby Här avses omfattande brand i ett flertal byggnader som kräver resurser från ett flertal kårer. P.g.a. omfattningen handlar det i största utsträckning om utvändig släckning och skydd av angränsande byggnader. 08 Brand i objekt med långa inträngningsvägar Här avses brand i objekt med s.k. långa inträngningsvägar, d.v.s. där livräddningsoch släckinsatsen skall genomföras längre in i byggnaden än 25 meter. Arbetsmiljöverket föreskriver här särskild skyddsgrupp, vilket förutsätter tillgång till flera rökdykargrupper.

30 30 09 Brand i publik lokal Här avses brand i lokal där många människor befinner sig samtidigt, ex. restauranger, köpcentra, evenemangslokaler. Lokalerna skall vara så utformade att människor kan ta sig ut själva. Risk för dödsfall och allvarliga skador ökar om panik uppstår vid utrymningen. Vid anlagd brand uppstår ett snabbare förlopp som ytterligare försvårar insatsen och förstärker skadebilden. 10 Brand i vårdanläggning Här avses brand i någon av de dygnsbemannade vårdanläggningarna. 11 Brand i kyrkor, kulturbyggnader Här avses brand i någon av de 30-tal kyrkor som finns på Öland. Kyrkorna saknar i de flesta fall automatiskt brandlarm och har i regel ett dåligt brandskydd i förhållande till de kulturvärden de representerar. En brand nattetid kan få stor omfattning innan den upptäcks och möjligheterna att göra en effektiv insats är begränsade. 12 Brand i campingenhet Här avses brand i husvagn på någon av campinplatserna. Branden begränsas i regel till en campingenhet. Har man inte följt reglerna om 4 meters avstånd mellan campingenheterna kan en spridning mycket väl ha hänt innan brandstyrkan är framme. Stark blåst kan också bidra till att en spridning uppstår. Närvaron av gasolflaskor kan försvåra insatsen och förutsätter god tillgång till vatten för kylning. 13 Skogsbrand, gräsbrand, buskbrand Här avses brand i barrskog eller brand i gräs/buskar på alvarområde. Mängden skog är begränsad på Öland. På mitten av ön finns norra Europas största sammanhängande lövskogsområde, den s.k. Mittlandsskogen. Lövskog är som bekant mindre brandbenäget jämfört med barrskog. Det största barrskogsområdet är beläget norr om Böda. Barrskog förekommer också på en del ställen utmed östra resp västra kusten. Risken för gräs och buskbränder är störst på alvarområdena under den torra årstiden. Bränderna resulterar i enstationslarm, men förstärkning måste begäras om den fått spridning eller stark blåst råder. Släckvatten finns i regel endast att tillgå via fordon. Förstärkning med släckning från helikopter kan bli aktuellt. 14 Brand i brandfarlig vara Här avses brand i utrunnen brandfarlig vätska från tankbil som levererar bensin till bensinstationerna. Enligt centrala myndigheters rekommendationer skall man räkna med en angreppsyta på 300m 2. Blyfri bensin har tillsats av alkohol, vilket kräver en speciell skumvätska för släckning. Enheterna i Borgholm och Mörbylånga har alkoholbeständig skumvätska för att klara en tankbilsbrand. Övriga stationer klarar en personbilsbrand.

31 31 15 Farligt Gods-olycka Här avses ett ammoniakläckage vid Guldfågeln och där insats sker från styrkan i Mörbylånga och förstärkning kommer från Kalmar. 16 Livräddning från vindkraftverk Här avses livräddning från ett vindkraftverks maskinhus vid navet. Styrkan i Degerhamn är utbildad och har utrustning att ta med sig till aktuellt vindkraftverk. Styrkan i Borgholm har utbildning för undsättning av personer vid de havsbaserade vindkraftverken utanför Kårehamn. Erforderlig utrustning finns i Kårehamn. 17 Oljepåslag Här avses utsläpp av olja från fartyg och där det till följd av utrunnen mängd eller rådande väderförhållande medför att oljan når land innan kustbevakningen kunnat omhänderta hela utflödet. En stor del av Ölands stränder har högsta skyddsklass varför ett omfattande saneringsarbete kan påräknas. Räddningstjänstens möjligheter att utföra förebyggande skydd får i det närmaste betecknas som obefintliga. Räddningstjänsten har tillgång till mindre mängder länsa, i första hand avsedd för att avgränsa en inre hamn från utanförliggande öppna hav, eller för att länsa in en mindre båt med läckage. 18 Oljeutsläpp i anslutning till kommunal vattentäkt Här avses ett oljeutsläpp på land inom det som klassas som vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter. Snabba åtgärder för att samla upp och förhindra vidare utsläpp måste göras. Kan bli aktuellt med pumpgropar och bortforsling av stora mängder jord. 19 Snöoväder Här avses omfattande snöoväder i kombination med stark blåst som medför att enskilda hus, byar och samhällen isoleras p.g.a. att kommunikationsleder blir oframkomliga. Räddningstjänsten har tillgång till bandvagnar på samtliga brandstationer. Bandvagnarna är inte i första hand till för traditionell räddningstjänst, typ brandsläckning etc. Alltför lite utrustning kan transporteras i dessa fordon. Det största användningsområdet är för att undsätta människor som behöver evakueras eller för att transportera hemtjänst- och sjukvårdspersonal till behövande. 20 Översvämning Här avses hjälp till kommunerna, företag och enskilda p.g.a. översvämningar till följd av kraftig nederbörd på kort tid eller i kombination med snabb vårsmältning efter en snörik vinter.

32 32 21 Brand i fritidsbåtshamn Här avses brand i fritidsbåt i någon av de gästhamnar som finns utmed den Öländska kusten. Under semesterperioden ligger båtarna mycket tätt placerade och en brand kan medföra att flera båtar berörs av samma brand. Utryckning sker med styrka från en station. Inom många hamnar är framkomligheten för räddningsstyrkorna begränsad varför det kan bli fråga om långa avstånd att bära släckutrustning, med förlängd insatstid som följd. 22 Fiskebåt med senapsgas Här avses en fiskebåt som angör någon av Ölandskustens östra hamnar och där man kommit i kontakt med senapsgas som finns kvar i last och redskap. De största dumpningsområdena för andra världskrigets ammunition som innehöll krigsgas är söder om Gotland resp nordost om Bornholm. Ammunitionen är dock spridd över betydligt större områden. 23 Kärnkrafthaveri Här avses sannolikheten för och konsekvenserna av ett haveri i kärnkraftverket vid Simpevarp. Sannolikheten är mycket liten men konsekvenserna förödande, varför det är nödvändigt att i en riskanalys värdera risken för en sådan händelse.