KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Sandvik AB

Transkript

1 Upprättad: Fastställd: Reviderad: /SO /xx /xx Sida 1(20) KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE Sandvik AB Hamntorget 8 Tel Gävle Fax gastrike.raddning@gavle.se

2 Sida 2(20) Innehåll INLEDNING... 3 SANDVIKS VERKSAMHET... 4 GASOL... 5 FLUORVÄTESYRA... 9 AMMONIAK VÄTGAS OPERATIVA INSATSPLANER MILJÖPÅVERKAN/MILJÖHÄNSYN... 20

3 Sida 3(20) INLEDNING Gästrike Räddningstjänstförbund är som kommunens handläggare i räddningstjänstfrågor, skyldig enligt Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), att uppföra en plan för räddningsinsatser för Sandviks verksamhet i Sandviken. Syftet med att upprätta en sådan plan är att förbereda insatsstyrkan för insatsen och därigenom minimera skador på människor, egendom och miljö. Planen utgår från information som finns i Sandviks säkerhetsrapport. Planen övas vart tredje år för att säkerställa dess funktion och lämplighet. Planen förnyas vart tredje år. Sker några väsentliga förändringar förnyas den omedelbart. Planens allmänna del finns tillgänglig för allmänheten att beskåda på Gävle brandstation eller på Gästrike Räddningstjänsts hemsida; Om ni har några synpunkter på denna kommunala plan för räddningsinsatser, eller andra frågor som rör räddningsinsatser inom Sandvik AB eller frågor om Sevesolagen kan ni kontakta Gästrike Räddningstjänst inre befäl på telefon eller inrebefal@gavle.se.

4 Sida 4(20) SANDVIKS VERKSAMHET Sandvik AB är en högteknologisk verkstadskoncern med produkter som verktyg för metallbearbetning, maskiner och verktyg för bergavverkning, rostfria stål, speciallegeringar, högtemperaturmaterial och processystem. Industriområdet är beläget i Sandvikens tätort vid norra stranden av den del av storsjön som kallas Östra fjärden. Norr Sandviks industriområde Vid Sandvik i Sandviken används gasol som bränsle i värmningsugnar. Fluorvätesyra används vid ytbehandling av rostfritt stål. Ammoniak används i vissa värmebehandlingsprocesser. Olyckor med dessa kemikalier tas upp i denna plan för räddningsinsats. Vätgas Fluorvätesyra Gasol Ammoniak Fluorvätesyra Centralporten

5 Sida 5(20) GASOL Översikt över området där tankarna med gasol finns Objektsinformation Gasol lagras i vätskefas vid gasoldepån där det finns sex liggande tankar. 2 tankar med 200 m 3, 3 tankar med 300 m 3 och 1 tank med 350 m 3. Från gasoldepån distribueras gasol i vätskefas till ett nät av förångarstationer där den omvandlas till ångfas. Efter förångarna reduceras trycket på gasolen till det tryck som förbrukaren behöver för verksamheten. Dimensionerande scenarier Utsläpp av gasol vid flänsläckage intill cistern med en eventuell efterföljande brand. Utsläpp av gasol vid slangbrott i samband med påfyllning från tankvagn, med en eventuell efterföljande brand. Övergripande insatsmål Utrym och omhänderta eventuella människor inom riskområdet Undanröj tandkällor Vid brand, kylning av gasolbehållare Om möjligt, insats mot läckageplats eller brand. Larmning Larm inkommer genom automatiskt eller manuellt gasollarm. Larmet går vidare till den ständigt bemannade centralporten och till SOS alarm. Den egna industribrandkåren larmas direkt av centralporten. Larmplan - Sandviks industribrandkår - Stn X20 Sandviken o kemcontainer - Inre befäl i jour - Insatsledare i beredskap - Räddningschef i beredskap

6 Sida 6(20) - Ambulans - Polis - Internt vaktbolag Förstärkningar vid behov från - Ugns- och gasteknikjouren, Sandvik - Gasjouren, Sandvik - Stn X10 Gävle - Stn X26 Storvik - Stn X28 Hofors Färdvägar Gasollager Vind NV-N-NO-O Vind SO-S-SV-V Fredriksgatan Jernverksleden - Sätragatan Fredriksgatan Årsundavägen - Hamngatan Avspärrningar Avspärrning av riskområdet är räddningsledarens ansvar. Initialt riskområde vid litet läckage; 100 m. Längre riskområden bedöms av räddningsledaren efter hand. En spridningsberäkning som redovisas i säkerhetsrapporten visar att om flödet från ett slagbrott vid järnvägslossningen stängs av efter 60 sek så blir riskområdet 200 m.

7 Sida 7(20) Förslag på avspärrningar och ansvar för dessa redovisas nedan: Korsningen Järnverksleden Fredriksgatan Ansvar: Polis Tågstopp Ansvar: Räddningsledare Korsningen Årsundavägen Sätragatan Ansvar: Polis Genomfart Västra verken - Industriområdet Ansvar: Sandvik Centralporten Ansvar: Sandvik Tillfart Från Södra Verken Ansvar: Sandvik Förslag på brytpunkt och ledningsplats Beroende på vindriktning; Centralporten Grind vid Hamngatan mot Göranssonska skolan Utrymning Utrymning av närbelägna fastigheter och närområde i riskområdet sker på räddningsledarens order. Talande utrymningslarm finns i byggnaden närmast gasoldepån som startar vid gaslarm.

8 Sida 8(20) Information till allmänheten Information till allmänheten sker via VMA. Viktigt Meddelande till allmänheten består dels av meddelande i radio och TV, dels signalen viktigt meddelande via tyfonsystemet som aktiveras av räddningstjänstens inre befäl. Detta sker på order av räddningsledaren. Vattenförsörjning Brandposter (industrivatten, dricksvatten) För kylning av cisterner, järnvägslossningen eller bilutlastningen finns vattensprinkler. Kompletterande släckutrustning finns i form av vattenkanon.

9 Sida 9(20) FLUORVÄTESYRA Syrastation med transportväg från bangården Syrastration Cistern vid trådtillverkningen Depå vid västra verken Objektsinformation Syra med koncentration 70-75% finns på tre ställen; Centrala syrastationen, Trådtillverkningen och Västra verken. Vid den centrala syrastationen lagras fluorvätesyra med koncentration 70-75% i två tankar på totalt 52 m 3. Påfyllning sker genom att en järnvägsvagn fraktas på väg, med hjälp av en vagnbjörn innehållande 19 m 3, från järnvägen till syrastationen, där överpumpning sker. Vid trådtillverkningen finns en tank på 20 m 3. Påfyllning sker från järnvägsvagn över till cistern, ca 10 m 3 per gång. Depån vid Västra verken har två cipaxtankar à 800 l som förvaras i syrarum. Dimensionerande scenarier Utsläpp av Fluorvätesyra i samband med slangläckage eller överfyllning vid påfyllningsarbete. Ventilläckage eller trasiga flänspackningar kan orsaka utsläpp. Övergripande insatsmål Läckage av fluorvätesyra under pågående lossning. Punktering av tank vid syrastation.

10 Sida 10(20) Larmning Larm inkommer genom automatiskt gaslarm eller genom manuellt larm från syrastationen. Larmet går sedan via den ständigt bemannade centralporten som skickar det vidare till SOS Alarm. Samtidigt larmas industribrandkåren. Larmplan - Sandviks industribrandkår - Stn X20 Sandviken o kemcontainer - Inre befäl i jour - Insatsledare i beredskap - Räddningschef i beredskap - Ambulans - Polis - Internt vaktbolag Förstärkningar vid behov från - Stn X10 Gävle - Stn X26 Storvik - Stn X28 Hofors Färdvägar Fluorvätesyra syrastation Fluorvätesyra pressverk 62 Fluorvätesyra västra verken Fluorvätesyra trådtillverkningen Fluorvätesyra syrastation: Vind NO-O-SO: Järnverksleden Centralporten Stålvägen Valsverkstråket - Rörgatan Vind S-SV-V- NV-N: Järnverksleden Centralporten Västergatan Norrgatan Rörgatan

11 Sida 11(20) Fluorvätesyra vid trådtillverkningen: Vind V-NV-N-NO Järnverksleden Sätragatan Genom Gasoldepån Vind O-SO-S-SV Fredriksgatan Järnverksleden Södra vakten Trådverket Fluorvätesyra västra verken: Järnverksleden Sätragatan grinden Västra verket. Avspärrningar En spridningsberäkning visar att inom 120 m nås gränsvärdet ERPG-3 och inom 600 m ERPG-2. (ERPG-3 = maximal koncentration för vilken de flesta personer kan vistas upp till en timme utan att erhålla dödliga symptom/skador. ERPG-2 = Maximal koncentration för vilken de flesta personer kan vistas upp till en timme utan att erhålla irreversibla och/eller allvarliga skador eller symptom) Scenariot beskriver en punktering av fluorvätesyratank vid södra verken med totalt 10 m 3 läckage och en pöl på 126 m 2 (inom invallningen), med sannolik väderlek en novemberdag Förslag på brytpunkt Centralporten i första hand Förslag på ledningsplats Tillsammans med företagets ledningsplats och företagets räddningsledning. Meddelas av centralporten.

12 Sida 12(20) Stab Inre stab för räddningstjänsten upprättas och placeras vid SOS alarm i Gävle. Yttre stab upprättas vid vald ledningsplats. Utrymning Utrymning av närbelägna fastigheter och närområde i riskområdet sker på räddningsledarens order. Information till allmänheten Information till allmänheten sker via VMA. Viktigt Meddelande till Allmänheten består dels av meddelande i radio och TV, dels signalen viktigt meddelande via tyfonsystemet som aktiveras av räddningstjänstens inre befäl. Detta sker på order av räddningsledaren. Vattenförsörjning Kommunalt brandpostnät Sandviks egna brandpostnät Tankbilar

13 Sida 13(20) AMMONIAK Översiktbild över ammoniakdepån Objektsinformation Ammoniak i vätskefas anländer med lastbil till lagerplatsen. Lagertanken, som är installerad under tak i en öppen betongkasun, rymmer maximalt 26,5 ton ammoniak med en koncentration om 100 %. Ammoniak förångas och omvandlas till vätgas och kvävgas som leds in i anläggningen. Dimensionerande scenarier Utsläpp av Ammoniak i samband med slangläckage eller överfyllning vid påfyllningsarbete. Ventilläckage eller haveri med flänspackningar. Övergripande insatsmål Utrymma alternativt inrymma och omhänderta eventuella människor inom riskområdet. Insats mot läckage. I händelse av läckage från lagertanken kan ammoniak rinna ner i kassunen och delvis förångas under avkylning. Det finns möjlighet att täcka vätskeytan vilket reducerar förångningshastigheten. Larmning Larm inkommer genom automatiskt gaslarm eller genom manuellt larm. Larmet går sedan till den ständigt bemannade centralporten som skickar det vidare till SOS Alarm. Samtidigt larmas industribrandkåren.

14 Sida 14(20) Larmplan - Sandviks industribrandkår - Stn X20 Sandviken o kemcontainer - Inre befäl i jour - Insatsledare i beredskap - Räddningschef i beredskap - Ambulans - Polis - Internt vaktbolag Förstärkningar vid behov från - Stn X10 Gävle - Stn X26 Storvik - Stn X28 Hofors Färdvägar Vind SV-S-O-SO Järnverksleden Centralporten Stålvägen Valsverksstråket Vind V-NV-N-NO Järnverksleden Centralporten Västergatan Rörgatan. Ammoniak Avspärrningar En lossningsolycka med ammoniak kan enligt spridningsberäkningar redovisade i Sandviks säkerhetsrapport medföra allvarlig hälsoskada inom ca 350 meters avstånd och dödsfall inom ca 250 m från utsläppsstället.

15 Sida 15(20) 350 m radie runt ammoniakdepån Inre avspärrning (riskområde); meter beroende på vilka omständigheter som råder. Ansvar: Räddningsledare Yttre avspärrning; Industriområdet, Samhället Ansvar: Sandvik respektive Polisen Förslag på brytpunkt Centralporten Förslag på ledningsplats Tillsammans med företagets ledningsplats och företagets räddningsledning. Meddelas av centralporten. Stab Inre stab upprättas av Gästrike Räddningstjänst på SOS alarm i Gävle. Yttre stab upprättas vid vald ledningsplats som meddelas av centralporten. Utrymning Utrymning av närbelägna fastigheter och närområde i riskområdet sker på räddningsledarens order. Information till allmänheten Information till allmänheten sker via VMA. Viktigt Meddelande till Allmänheten består dels av meddelande i radio och TV, dels signalen viktigt meddelande via tyfonsystemet som aktiveras av räddningstjänstens inre befäl. Detta sker på order av räddningsledaren.

16 Sida 16(20) VÄTGAS Vätgastank vid rörverk 68 Objektsinformation Vid rörverk 68 inom de centrala verken finns en anläggning för vätgastillverkning. Maximalt 166 m 3 vätgas i timmen kan produceras i anläggningen. Vätgasen distribueras internt tillugnar vid ytterligare två rörverk (rörverk 60 och rörverk 87) samt till klockugnarna vid kallvalsverket. Vid rörverk 68 lagras 80 m 3 vätgas i en tank med 8,5 bar det finns även 147 flaskor à 50 liter. Vid både trådtillverkningen och bandtillverkningen finns två flak med flaskpaket (294 flaskor à 50 liter). Dimensionerande scenarier Utsläpp av Vätgas i samband med rörläckage eller läckage i flänsar. Övergripande insatsmål Utrymma och omhänderta eventuella människor inom riskområdet meter. Minimera antändningsrisken, undanröj tändanledningar. Om möjligt, insats mot läckage. Larmning Larm inkommer genom automatiskt gaslarm eller genom manuellt larm. Larmet går sedan till den ständigt bemannade centralporten som skickar det vidare till SOS Alarm. Samtidigt larmas industribrandkåren.

17 Sida 17(20) Larmplan - Sandviks industribrandkår - Stn X20 Sandviken o kemcontainer - Inre befäl i jour - Insatsledare i beredskap - Räddningschef i beredskap - Ambulans - Polis - Internt vaktbolag Förstärkningar vid behov från - Stn X10 Gävle - Stn X26 Storvik - Stn X28 Hofors Färdvägar Fredriksgatan Jernverksleden Centralporten Stålvägen Valsverksstråket Vätgas vid rörverk 68 Avspärrningar Riktlinjer för initiala riskområden: Vind < 2m/s Gasfasutsläpp Litet utsläpp 100 m radie (packningsläckage) Större utsläpp (brott på 300 m radie anslutningsrör) Brandutsatt gasfalska Tank/Cistern som riskerar att rämna Vind >2 m/s 100 m i vindriktningen 50 m mot vinden 300 m i vindriktningen 50 m mot vinden 300 m 1 km

18 Sida 18(20) 300 m radie runt vätgastanken 50 m runt vätgastanken Förslag på brytpunkt Centralporten Förslag på ledningsplats Tillsammans med företagets ledningsplats och företagets räddningsledning. Meddelas av centralporten. Stab Inre stab upprättas av Gästrike Räddningstjänst på SOS alarm i Gävle. Yttre stab upprättas vid vald ledningsplats. Utrymning Utrymning av andra närbelägna fastigheter och närområde i riskområdet sker på räddningsledarens order. Information till allmänheten Information till allmänheten sker via VMA. Viktigt Meddelande till Allmänheten består dels av meddelande i radio och TV, dels signalen viktigt meddelande via tyfonsystemet som aktiveras av räddningstjänstens inre befäl. Detta sker på order av räddningsledaren.

19 Sida 19(20) OPERATIVA INSATSPLANER Objektskort (Nivå 1) Byggnader med automatiska larm har så kallade objektskort med information om bland annat framkörning, angreppsvägar och verksamhet för att kunna starta upp en insats. Insatsplaner (Nivå 2) Fördjupade insatsplaner (Nivå 3) Nödlägesplan I byggnader där det finns speciella risker ska objektskorten kompletteras med ritningar innehållande information om brandskyddet och risker för att kunna genomföra en säker och effektiv insats. Denna typ av insatsplaner är under framtagande. För varje sevesokemikalie ska det finnas en så kallad fördjupad insatsplan med fördjupad information om riskerna och vilka åtgärder som kan/ska vidtas vid en olycka för att göra en effektiv och säker insats. Skall beskriva hur företaget skall hantera olika typer av nödlägen.

20 Sida 20(20) MILJÖPÅVERKAN/MILJÖHÄNSYN Spillvatten/dagvatten Spillvatten/dagvatten leds via det befintliga dagvattennätet till en sluten kylvattendamm. Vid utloppet i kyldammen stoppas flödet upp i en kanal där tunga partiklar och föroreningar kan sjunka till botten. Kanalen muddras en gång per år och slammet skickas iväg för externt omhändertagande. Vid utloppet från kanalen finns en skärm som stoppar ytvattnet som ofta innehåller olja från direktkylda maskiner. Oljan tas omhand med ett skimmerband och möjlighet finns att kunna toppsuga ytan med slambil då mycket flytolja samlats i kanalen. Vid hanteringsställen av kemikalier finns ett så kallat surt avloppsnät som går direkt till reningsverket för rening innan det släpps ut i Storsjön. Släckmetoder Släckmetoder som tillämpas är släckning med vatten, skum, inergen, kolsyra eller pulver. Någon detaljerad undersökning av de olika medlens eventuella miljöeffekter finns inte gjord. Det finns dock varuinformationsblad på samtliga produkter som används. Indikering Indikering av utsläpp sker vid kylvattendammen och vid reningsverket. Vid brand då kontaminerat släckvatten riskerar att komma ut tar miljöavdelningen manuella prover för att se om ytterligare åtgärder är nödvändiga. Ledningsnät för brandvatten Ledningsnätet för industrivatten är ständigt trycksatt och försörjs genom vattentornet och som ständigt backas upp av två pumphus vid Storsjön. Trycket är ca 4 bar. Känsliga områden Känsliga områden ur miljösynpunkt i omgivningen runt Sandvik är Storsjön som ligger placerad intill industriområdet.