Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap
|
|
- Dan Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap inriktn. Omvårdnad
2 Varför behöver vi sova? Sömn kan ses som ett grundläggande behov liknande hunger, vilket är avgörande för en individs överlevnad. Det finns ingen enad teori om sömnens funktion, utan forskning pekar åt att sömnen har en multidimensionell funktion och att denna varierar.
3 Konsekvenser av sömnproblem Sömnsvårigheter är associerade till depression, förändringar av immun systemet, försämrat minne och kognition, lägre livskvalitet och ökad risk för fall.
4 Är sömnsvårigheter ett stort problem? Epidemiologiska studier visar att cirka 50% av äldre personer rapporterar signifikanta sömnproblem. Svårigheter att somna och förbli sovande förekommer hos 43%. Ungefär % av de >65 år har långvariga sömnproblem Justerat för multisjukdom är förekomst av insomni låg bland friska äldre personer.
5 Sömn cyklerna N1 N2 N2 N3/ djupsömn N3/allra djupast Sömnen är en cyklisk process där vi går igenom 3 olika stadier av NREM sömn och Ett stadium av REM sömn. Varje cykel varar ca min och upprepas sedan genom natten. REM N 2 N3/ djupsömn
6 Två samverkande processer Process S som styrs av tidigare sömn och vakenhet. Process C som har en endogen styrning, dvs. en kroppsegen naturlig rytm för sömn och vakenhet
7 Tupplurar och siestor 45 min alternativt 2 tim före kl 18 påverkade inte nattsömn men ökade kognitiv förmåga Vila på dagen och kvällen gav färre uppvaknanden och högre sömneffektivitet Att vila kan vara bra! Samtidigt visar en studie på samband mellan tupplurar och fragmenterad sömn, smärta, diabetes och fatigue hos personer över 80 år.
8 Den cirkadiska klockan Ljus från omgivningen träffar specifika celler i näthinnan som signalerar till den inre klockan i hypothalamus.
9 Negativ påverkan av dygnsrytm Dunkelt inne/ lite tid utomhus Fysisk inaktivitet Mycket tid i sängen
10 Positiv påverkan av dygnsrytm Ljus/Mörker Fysisk aktivitet Tidpunkter för måltider Social interaktion
11 Orsaker till sömnproblem hos äldre Sjukdom/multisjukdom Läkemedel Förändringar i sömn avseende djup Sociala omständigheter Missnöje med aktivitetsutbud/inaktivitet Stressande situationer/miljöer Nattvandraren av Edvard Munch
12 Awake REM N1 N2 N3 Awake REM N1 N2 N3
13 Individuella och omgivningsfaktorer Ålder Kognition Sömnsjukdom Psykiskt/medicinskt tillstånd Blindhet Mediciner Uttalad dagtrötthet Cirkadisk rytm för sömn och vakenhet Social aktivitet Fysisk aktivitet Ljusexponering Rutiner vid boende Bemanning
14 Vad är insomni? Den vanligaste symtombilden Kan vara självständig eller relaterad till någon annan sjukdom. Vanliga symtom: Svårighet att somna Frekventa uppvaknanden Vaknar tidigt Dålig sömnkvalitet Insomnia has a face - addfunny.com
15 INSOMNI Primär insomni Psykofysiologisk Paradoxal Anpassnings sömn sjukdom Bristfällig sömnhygien Idiopatisk Behavioural insomni of childhood Komorbid insomni -sekundär- Beroende på medicinskt tillstånd Beroende på drog/substans Beroende på mental sjukdom Fysiologisk insomni, ospecifik Ej beroende på substans eller känt fysiologiskt tillstånd
16 Kormobid insomni Olika smärttillstånd Lungsjukdom Urologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar och kärlsjukdom
17 Bakomliggande sömndiagnoser Obstruktiv sömnapné syndrom Restless legs REM Behaviour Disorder
18 Screening för sömnapné - fysisk undersökning BMI ( 25 riskfaktor) Midje/höft kvot (>1 hos män, >0.8 hos kvinnor) Nackomfång (> 43 cm riskfaktor hos män, 41 cm hos kvinnor) Inspektion mun/svalg Symtom (trötthet, slöhet, fattigue)
19 Utredning symtom på sömnapné Snarkar du? Upplever du andningsstopp under sömn? Vaknar upp utan något skäl? Vaknar du och känner dig andfådd? Känner du dig fräsch när du vaknar? Har du huvudvärk på morgonen? Behöver du ta tupplurar på dagen? Faller du i sömn då du inte avser att göra detta? Har du varit med om någon bil/motor olycka?
20 Läkemedel relaterade till sömnproblem Beta-blockerare Bronkdilaterare Anti-depressiva Hormoner
21 Sömnmedel Metabolism långsam Sidoeffekter (delirium, fall, förlängd reaktionstid) Ökat antal läkarbesök/sjukhusvistelser Sömnmedicinering kort behandling
22 Sömn hygien Begränsa ljud Begränsa ljus Rumstemperatur Frisk luft Komfortabel säng Regelbundna sängvanor Begränsa antalet väckningar Begränsa intag av nikotin, koffein och alkohol Undvik tupplurar Ljusexponering Motionera Diet
23 Syfte: Att beskriva och utvärdera effekterna av sömnförbättrande omvårdnadsinterventioner i vårdmiljöer. Litteratursökning i databaser. Genomgång av referenslistor. 9 artiklar bedömdes tillräckligt bra för att kunna ingå i resultatet efter kvalitetsgranskning. 6 olika slags interventioner bedömdes gällande evidens och effekt.
24 De studier som inte kom med Intervention Studie Avslappning Simeit et al Sömnhygien Cmiel et al. 2004; Ouslander et al. 2006; Schnelle et al. 1999; Walder et al.2000 Ljusterapi Ancoli-Israel et al. 2002; Ho et al. 2002; Koyama et al Massage Smith et al Sömnkorgar Robinson et al Sömnprotokoll McDowell et al Review 7 studier 5 interventioner Richards et al. 2003
25 Studie Urval Åtgärd Kontroll Alessi et al Kim et al n= 118 (91 kvinnor) Bortfall: 10 Miljö: Sjukhem n= 30 (13 kvinnor) Bortfall: 2 Miljö: Rehab efter Stroke Sömnhygien i 5 dagar Akupunktur i armar, 2 dagar. n=15 Vård som vanligt n=56 Sham-akupunktur n=15 LaReau et al n=59 (34 kvinnor) Bortfall:11 Miljö: Medicinsk vårdavd, Hjärtvårdavd. Sömnhygien i 16 veckor. n=29 Vård som vanligt n=30 Richards, 1998 n=71 män Bortfall:2 Miljö: IVA Grupp 1: ryggmassage 6 min före sänggående n=24. Grupp 2: 7,5 min inspelad muskelavslappning, mental imagery och musik vid sänggående. n=28 Vård som vanligt och en kort vila n=17
26 Studie Urval Åtgärd Kontroll Richardson 2003 Soden et al n=36 Inget bortfall Miljö: IVA n=42 Bortfall:6 Miljö: Hospice avancerad cancer. Avslappning och mental imagery. Instruktioner givna i- person under 2 dagar. Aroma-massage alternativt enbart massage 1ggr/v i 4 veckor. Vård som vanligt. Vård som vanligt. Suen et al n=120(110 kvinnor) Bortfall:19 Miljö: Boende för äldre. Stimulering av akupunkturpunkter I örat med magnetiska pärlor. Interventionen varade 3 veckor. n=52 Shambehandling, två olika varianter. Williamson 1992 n=60 (CABG patienter) Bortfall:4 Miljö: Post-IVA Bandinspelning med naturljud hela natten, 3 nätter i rad. Vård som vanligt. Zimmerman et al n=96 (CABG patienter) Inget bortfall. Miljö: Post-IVA Grupp 1 (lyssna på musik), Grupp 2 (titta på musikvideo).interventionen varade 2 dagar. Vila.
27 Resultat Typ av åtgärd Antal studier Effekter Mått Evidens Sömnhygien 2 TST (små) Objektivt Subjektivt Musik, videos, inspelade naturljud 2 SQ (medium) Musikvideos bättre än musik Akupunktur 2 SL, MSA, TST, SE (medium/stor) Subjektivt Objektivt Subjektivt Avslappning 2 SE (små) Objektivt Subjektivt Massage 2 SE, TST (medium) SL, MSA (små) Objektivt Subjektivt Låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Aroma terapi 1 - Subjektivt Mycket låg
28 Förbättra sömn lätt som en plätt interventioner givna i samband med sänggående Lyssna på musik, regn som faller, vattenfall, vågor, fågelsång etc. (Sömnkvalitet) Titta på instrumentala musikvideos (Sömnkvalitet) Ryggmassage (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden) Akupunktur (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden)
29 Interventioner med liten eller ingen effekt Aromaterapi i samband med sänggående Protokoll med fokus på sömnhygien Avslappning i samband sänggående
30 Orsaker till låg evidens E V Fåtal studier Små studier Studier av lägre vetenskaplig kvalitet Olika mått används mellan olika studier försvårar jämförelser I D E N S
31 Kan aktiviteter utförda på dagen ha en positiv inverkan på sömnen?
32 Undersökning avsamband mellan sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett urval av personer ( 60 år) i Sverige. Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare hämtade från SNAC-B. Data insamlad år Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes. Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status (IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde påverkat sambanden. Interaktioner mellan variabler undersöktes. (Synergetisk effekt)
33 Exempel på aktiviteter som undersöktes Trädgårdsarbete Motionerande Plocka bär och svamp Handarbete Spela sällskapsspel Spela ett musikinstrument Läsa böcker Se på TV
34 Beskrivning av urvalet och sömnproblem Kvinna Man Totalt Antal Medelålder Sömn <5h Svårt att somna Svårt att somna om efter uppvaknande Svårt att sova pga spänning eller sinnesstämning Svårt att sova pga smärta eller klåda Vaknar för tidigt Tar sömntabletter varje natt 61 31
35 Resultat i korthet Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till färre sömnproblem. Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de ojusterade modellerna, men effekten försvann då justering gjordes. Personer som skattade sin generella hälsa som dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha sömnproblem. Att göra reparationer i sitt hem var förenat med färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor.
36 Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter. Kvalitativ, explorativ studie Datainsamling höst/vinter Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort Allmän geriatrisk inriktning 39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar 10 intervjuer Innehållsanalys
37 Avdelningens rytm är livets takt Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen. Omvårdnad på natten. Trygga ljud. Regelbundenhet och rutiner dagtid. Inomhus promenader. Enskildhet och gruppaktivitet. Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse Graden av beroende tycktes inverka - SJÄLVSTÄNDIGHET
38 Att vara observant på: Personer som behövde hjälp med förflyttning oftast sittande passiva i dagrummet Ofta mellan vakenhet och slummer Gemensamt utrymme social stimulans
39 Behov av självständighet Sense of self - personligt varande - egna ägodelar - egen lägenhet - kontakt med världen utanför
40 Min avhandlings slutsatser Ytterligare studier behövs för att belägga ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder med evidens. Resultat från enskilda studier är dock positiva. Aktiviteter som framförallt har en social och intellektuell komponent är associerade med färre sömnproblem. Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll över sin dag.
41 Diskutera i Smågrupper: Vad kan vara problematiskt för sömnen i Vår vårdmiljö? Vad gör Vi för sömnförbättrande åtgärder idag? Vet Vi hur effektivt Vårt arbete är? Vad kan Vi göra mera?
42 TAKE HOME MESSAGE Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår hälsa Vårt arbete kan göra skillnad Tänk på sömnen dag som natt!
43 Insomnia symptoms in elderly persons ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NON- PHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS
44 Tack för mig!
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Melatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
C-uppsats Institutionen för Omvårdnad
C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SÖMN OCH ÄLDRE Hur kan sjuksköterskan främja sömnen för äldre på sjukhus? FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Magdalena Karlsson Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT
1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd 2012-10-11. Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den
1 (7) Nedtecknat av Gunilla Fredriksson Sekreterare Justerat den Ordförande 2 (7) Närvarande Ordinarie Sven-Olof Reinholdsson (S) Christina Dicksen (M) Maud Hadders (M) Britten Brohede (FP) Gunnel Forsberg
Trötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
God natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:
Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola
SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär
Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Från sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Behandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Sömn/vakenhet fysiologi och patologi
Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne
Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa
Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum
2015-03-11. Vad säger lagen?
Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum
LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1
! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne
Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Bättre sömn utan sömnmedel
Bättre sömn utan sömnmedel www.lg.se/somn 1 Innehåll Fakta om sömn 4 Fakta om sömnläkemedel 7 Sömnskolan steg 1 Skriv sömndagbok 9 Varför har du svårt att sova? 10 Granska din dag 10 Allmänna råd för en
DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova
APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider
Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr
Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att
Case management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola 2010 10 12. Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad
Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola 2010 10 12 Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad Teman Homeostas jämvikt Tonår Ätande Dygnsrytm, sömn, stress
Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner
Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Tips från forskaren Sömn
Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött
Pressmeddelande 29 november Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött Varannan anställd kvinna i Dalarna känner sig ofta trött, och var fjärde kvinna sover oroligt eller har svårt att somna på kvällarna.
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil
ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan
Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.
Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder
Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå
Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Att leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Prioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs?
Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs? Ene Palk Leg läkare, specialist i allmänmedicin Företagsläkare, Previa ene.palk@previa.se Handledare Per Gustavsson Professor, Institutet för Miljömedicin,
Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
kärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Vad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Att göra rätt från början
Att göra rätt från början Hur undvika onödiga tolkningssvårigheter i dina sjukintyg Johan Alinder, öl RehabMedKlin, US Disposition Förstå beslutssituationen Modellen/begreppsapparaten för att beskriva
Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05
Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
SÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt
Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys
Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig
3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER
Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER Prevalence, Diagnostic Aspects, Associated Factors and Treatment Concepts Katarina Danielsson MD, PhD Ett konstant sent insomnande
Sömnfysiologi. Varför är jag så trött?
Sömnfysiologi Varför är jag så trött? Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har
Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Sova kan du göra när du är pensionär
Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM
PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger
Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants