Att bli en renässansmänniska

Transkript

1 Att bli en renässansmänniska av Anna Hedelius och Elisabeth Widlund Busschaufför Kulturchef Recensent Tandläkare Barnskötare Musiklärare Tonsättare Många tonsättare tvingas inse att det inte går att leva på enbart musiken. Kanske gäller detta dig, i alla fall i perioder?! Även om du är lyckligt lottad och får en operabeställning som inbringar flera hundra tusen kronor räcker pengarna troligtvis ändå inte till som försörjning under de två tre år du sitter och komponerar. Det är beklagligt, men försök att inte se det som en förlust, utan en möjlighet. I stället för att tro att du är en misslyckad tonsättare alternativt gnälla på att Sverige är ett tonsättarfientligt land (vilket du med fördel kan försöka påverka på politisk väg i stället!) betrakta dig själv som en renässansmänniska med många olika färdigheter i en värld full av möjligheter. Arbete inom någon annan samhällssektor, på deltid eller i perioder när du har mindre jobb, kan kanske till och med befrukta ditt skapande. För att hitta det perfekta sidoyrket tänk igenom vilka kvaliteter du har. Det idealiska är förstås att hitta ett arbete där du får användning för din konstnärliga kompetens. Extraknäcket måste också tidsmässigt fungera för dig som tonsättare så att du inte är helt uttröttad då du ska sätta dig och skriva/skapa. Elisabet Widlund, medie- och kommunikationsvetare, är vd för organisationen Musiksverige, den svenska musikbranschens intresseorganisation. Elisabet har tidigare arbetat som producent på Folkoperan, lobbyist på pr-byrån Westander samt affärsutvecklare för konstnärer och kulturorganisationer genom det egna bolaget Förnuft & Känsla. Hon har sjungit klassiskt sedan barnsben. 1

2 Balans Att hitta balansen mellan tonsättande och sidoyrke är nästa nöt att knäcka. Det är ofta lättare att prioritera konkreta arbetsuppgifter framför visioner och idéer som ännu inte har fått form. Struktur är troligtvis nyckelordet här. Bestäm dig själv för att vika exempelvis en dag per vecka för att skissa och fundera på vad du vill göra nästa halvår. Om du har möjlighet ta helt ledigt från sidoyrket en eller ett par månader för att ge dig tid att testa en idé fullt ut. Eller komponera varje förmiddag då hjärnan är fräsch och sköt extraknäcket på eftermiddagar och kvällar. Om du bara sätter dig ned och funderar hittar du säkert en form som passar just dig. Struktur kan låta tråkigt, men ger dig mer utrymme och tid för lust och skapande. Deltid Frilansuppdrag Knäck Tonsättande Inte bara tonsättare Några tonsättare med sidoyrken berättar Vilket sidojobb har du/har du haft, Martin Q Larsson? I dag är jag ordförande i FST. Tidigare har jag varit bussförare, projektledare, musikjournalist, barnskötare och kolloledare. melker dahlstrand Vilka för- och nackdelar fanns det med dina tidigare jobb? Att köra buss belastade inte mina kreativa muskler. Visserligen blev jag trött av en hård dags rattande, men jag orkade ändå sätta mig och komponera. Ett minus är att det tar ett halvår att lära sig köra buss och under den tiden tjänar man inga pengar på det. Att arbeta som projektledare för projekt där jag har varit inblandad som tonsättare/exekutör har varit utvecklande för yrke och karriär samt gett mig kontakter som lett vidare till nästa jobb. Men det är en osäker marknad, hög arbetsbelastning och dåligt betalt. Som musikjournalist och recensent lärde jag mig mycket om musiklivet och tvingades ta ställning i estetiska frågor, vilket var utvecklande för mitt eget komponerande. Barnskötarjobbet var väldigt socialt och jag fick en kreativ input av barnen. Dessutom hade det den pedagogiska vinsten att jag kunde jag presentera nutida musik för mycket unga människor. Tyvärr är det dåligt betalt och hög ljudnivå. Vad arbetar du med vid sidan om tonsättandet, Anna Cederberg Orreteg? Jag är musiklärare och har jobbat i nästan 30 år i grundskola och gymnasium med klassundervisning i musik. Just detta läsår har jag tagit tjänstledigt för ett vikariat på folkhögskola, där jag har fått möjlighet att arbeta med ungdomar som har valt inriktning musik. Jag har också i alla år jobbat som körledare, just nu med en nystartad damkör vid namn Salvia. Befruktar dina musikaliska sidoyrken ditt konstnärliga skapande och i så fall hur? Ja, självklart är det någonstans där det har börjat. Även om jag alltid i någon mån har komponerat eller arrangerat, så har det varit naturligt för mig att skriva för de grupper jag för tillfället har jobbat med. Dels för att fylla en del hål i skolrepertoaren, dels för att jag direkt får höra och direkt kan påverka. Men det handlar lika mycket om att utmana, eftersom jag alltid har haft en stark tro på att alla kan. På grund av det anses väl min musik vara av pedagogisk karaktär. kajsa orreteg 2

3 Vad arbetar du med vid sidan om tonsättandet, Hans-Erik Dahlgren? Jag arbetar som kultur- och fritidschef tillika musikledare i Strömsunds kommun i norra Jämtland sedan Före det var jag producent med dirigentuppgifter vid Gotlandsmusiken några år och dessförinnan organist i bland annat Östersund. Befruktar arbetet som kulturchef ditt konstnärliga skapande och i så fall hur? I mitt nuvarande yrke får jag kontakt med många utövare av kultur i olika genrer. Jag har också mycket kontakt med föreningar och arrangörer. Kommunen ger bidrag till kultur och fritidsutövande. Vi är också själva arrangörer och medarrangörer vad beträffar olika kulturarrangemang. Jag lär mig mycket av de olika kulturutövare jag möter, vilket stimulerar mitt eget skapande. Tonsättandet kan ju vara ett mycket ensamt yrke, så jag tror att det kan vara bra att ha också ett annat yrke där man träffar olika människor och tar del av allt som sker. Så visst befruktar mitt yrke skapandet. åsa edlund Har dina andra yrken befruktat ditt konstnärliga skapande och i så fall hur? Kanske inte just tandläkaryrket befruktade mitt konstnärliga skapande, men min naturvetenskapliga bakgrund på ett mer allmänt plan befruktar definitivt skapandet! Kombinationen naturvetenskap och musik är egentligen inte alls ovanlig, så det finns nog många med mig som upplever att dessa båda inriktningar befruktar varandra. Jag låter mig gärna inspireras av och ger musikalisk gestalt åt olika företeelser i naturen, egenskaper och fenomen. Exempel på sådant som har gett upphov till konkreta kompositioner är geometrisk optik, molekylrörelser, dygnsrytm och meandrande flod. Många naturvetenskapliga områden präglas av en exakthet så även odontologi men exaktheten luckras upp ibland, eftersom man måste väga in många individuella faktorer när man arbetar med människor. Detta har jag tagit med mig till komponerandet; det blir inte god balans i en komposition om man aldrig har någon avvikelse från det strikt regelmässiga, en joker i leken. Vad arbetar du med vid sidan om tonsättandet, Thomas Åberg? Jag arbetar sedan 30 år på Stim med bland annat kyrkomusikfrågor. peter franke Vad arbetar du med vid sidan om tonsättandet, Cecilia Franke? Jag har tidigare arbetat som tandläkare, men för många år sedan valde jag att lämna detta yrke. Jag var sedan verksam som kantor under ett antal år innan jag vågade satsa fullt ut på tonsättandet. Tonsättandet har funnits med någonstans hela tiden och successivt fått allt större utrymme. Befruktar detta yrke ditt konstnärliga skapande och i så fall hur? Visst befruktar det mitt konstnärliga skapande. Kontakten med musiken och dess kreatörer ger en inblick i musiken och dess villkor. Alla de olika genrer musik som jag dagligen möter i jobbet påverkar helt klart min musikaliska nyfikenhet. lotta lundén 23

4 Paketering För att överleva som konstnär behöver du intäkter. Därför är det dags att en gång för alla slå hål på myten om det fattiga konstnärsgeniet. Inom det konstnärliga fältet finns / /en oskriven lag, där det gäller att inte erkänna sin strävan efter ekonomisk vinning. Blir en aktör kommersiellt framgångsrik, misstänkliggörs hon eller han ofta av sina medaktörer skriver Emma Stenström i sin avhandling Konstiga företag (2000) och lutar sig mot Pierre Bourdieu. Men det behöver inte vara fult att produktifiera och kommersialisera sin verksamhet. Dagens kulturpolitiska klimat kräver att du, även om du under en period har någon form av stöd för att utveckla en idé, kan visa att du på sikt kan försörja dig på ditt skapande. Både för att få stöd och för att senare kunna klara dig utan stöd kan det därför vara klokt att tänka på hur du kan paketera din musik i en lika frestande som innehållsrik förpackning. Förpackningen Syntjuntan Syntjuntan är ett exempel på en sådan förpackning. Här innehåller paketet ett lika avantgardistiskt som säljbart konstnärligt uttryck. Syntjuntan består av tonsättarna Ida Lundén, Ann Rosén och Lise-Lotte Norelius. Var för sig komponerar de musik. Tillsammans lanserade de år 2009 projektet Syntjuntan, för att möta kvinnors nyfikenhet på teknik och elektronik, för att uppmuntra kvinnor att själva bygga instrument och på andra sätt underlätta deras eget experimenterande. I Syntjuntan syr deltagarna sin egen synt och kommer på så sätt över sin eventuella teknikrädsla. De får bekanta sig med experimentell konstmusik genom att lyssna på, prata om eller kanske till och med framföra ett nyskrivet verk inför publik. Syntjuntan som koncept växte fram utifrån ovanstående målsättning samt från en analys kring vad det går att söka pengar. Till vad ger fonder pengar? Jo, ofta till innovativ konst, till jämställdhetsprojekt och till verksamheter som innefattar barn och unga. Att försöka passa in på alla kriterier kan vara en fälla. Därför avgränsades Syntjuntan till ett jämställdhetsprojekt. Till en början stod Framtidens kultur som bidragsgivare. Syntjuntor har sedan genomförts i samarbete med olika offentliga instanser. Tanken är att Syntjuntan till slut ska bli självgående. Några frågor till Ida Lundén, Lise-Lotte Norelius och Ann Rosén. Varför Syntjuntan? Vi startade Syntjuntan för att vi tillsammans ville hjälpa varandra att utvecklas och lära oss mer om teknik. Vi hade och har också en vision om att sprida nutida konstmusik till en bredare publik på ett handfast och inspirerande sätt. Har Syntjuntan lärt er något som tonsättare? Kanske har det lärt oss hur mycket ett bra och lite roligt namn betyder för att skapa intresse. Vi har också lärt oss hur viktigt det är att fylla ett bra namn med bra innehåll. Vi 4

5 Vi har lärt oss att komponera snabbt i stunden. försöker ständigt förbättra våra presentationer och vårt workshopmaterial så att det återspeglar vad vi gör och tydligt och enkelt hjälper våra deltagare att klara av att sy en synt. Tar Syntjuntan tid från annat skapande? Innan vi bestämde oss för att satsa ordentligt på Syntjuntan funderade vi över hur mycket arbetstid vi ville lägga på projektet. Det varierade lite hur vi svarade men vi inser att det var väldigt bra att vi tidigt funderade på den frågan och andra frågor; Hur mycket tid har jag? Vad vill jag använda den till? Hur måste jag prioritera för att hinna med allt jag vill göra? Befruktar Syntjuntan ert komponerande och i så fall på vilket sätt? Vi har lärt oss att komponera snabbt i stunden. På varje workshop gör vi ett antal kortkompositioner som varierar beroende på vilka som deltar. Våra olika erfarenheter och bakgrunder har också berikat vårt komponerande, framför allt i det projekt vi arbetar med nu: Syntjuntans dag, 3 september, där vi skriver var sina 30- minutersstycken för instrumentalister och Syntkretsen. Vi har både haft workshops för oss själva, men även diskuterat många praktiska och konstnärliga frågor. Företagssjälen i ett paket Att paketera sin musik kan också handla om att sälja in sina produkter till framgångsrika företag. Emma Stenström beskriver i Konstiga företag hur ett studiebesök på telekomföretaget Ericsson mest av allt liknar en teatral multimedieföreställning med inslag av drömsk, mystisk och mytisk musik. Under hela besöket sägs knappt något om teknologi eller ekonomi. Vitsen med uppvisningen är i stället att förmedla känslan av företaget. Det borde vara lätt för tonsättare och andra konstnärer, det vill säga experterna på att förmedla känslor, att göra sig oumbärliga i den sortens verksamheter. Mitt ansvar Någon annans ansvar Organisation Om du, liksom tonsättarna i Syntjuntan, har ett projekt tillsammans med någon var noga med att definiera vem som har vilken roll. Vem har ansvar för vad? Och kanske framför allt vem har betalt för vad? Snacka helt enkelt om de svåra sakerna i början; gör upp precis hur uppdelningen ska se ut, så slipper ni onödiga konflikter sedan. Att utse en projektledare kan vara fiffigt. Ett projekt blir ingenting om ni inte också lägger tid på administration, budget, ekonomi, marknadsföring och kontaktskapande. Men en projektledare måste också ha betalt. Prata igenom allt detta, så att ingen av er känner sig överlastad med administrativt arbete utan någon ersättning. 5

6 Bollplank Nuförtiden är det populärt med coaching. Att ha en coach är givetvis en lysande idé. En coach kan du använda som bollplank och ta stöd av. För dig kanske det fungerar lika bra att prata med en vän eller kollega, kort sagt en person som kan vara din reflektor medan du är hennes eller hans. Att verbalisera sina idéer och prova dem på andra är hursomhelst oftast en bra idé. Två personer tänker bättre tillsammans än ensamma. Fundera också vad det är du i första hand behöver hjälp med. Kanske behöver du ha olika bollplank för olika bollar i din verksamhet någon som hjälper dig att göra en budget (ibland kanske det räcker med att du får ett Excel-ark av någon) och kan vägleda dig i din långsiktiga ekonomiska planering, någon som kan inspirera dig när det gäller marknadsföring. Kolleger som är mer erfarna än du kan säkert hjälpa dig förstå om den typ av projekt du planerar passar in i en vis fonds eller en viss kommuns profil. Var aldrig rädd för att fråga andra. Du sparar mycket tid på att använda dig av andras erfarenhet. Det är onödigt att lägga ned mycket tid på att skriva en ansökan om det ändå finns väldigt lite chans att du kan få några pengar ur just den fonden. Ok, vad tror du i så fall om en opera, nej, ingen vanlig opera utan ett musikaliskt allkonstverk som ska kännas som en levande film, i 3D, med publiken uppkopplad via sensorer och, ja, vi kan ta det tekniska sen, men det ska i alla fall handla om månlandningen 1969 fast ur ett utomjordiskt perspektiv!!! Alltså, en aria sjungs av en venusiansk prinsessa och så har man t ex en jättekör med marsianer i typ deras senat som kommenterar de politiska implikationerna av tellusianernas expansion i rymden? Eller? Mja Det låter lite väl orealistiskt i min smak. Det är ju trots allt många som ifrågasätter att månlandningen ö h t ägde rum? Subject: Lunch? Dear Mr Obama, lunchar med annan I m a composer mat = pengar = kreativitet? in Sweden working and I wonder if you could consider Kom ut ur kulturgarderoben! Det är lätt att bli hemmablind, men kom ihåg att det både finns andra konstformer och helt andra arenor än kultur att inspireras av. Försök därför att inte bara umgås med andra tonsättare! Kanske kan någon som jobbar i någon helt annan bransch vägleda dig och hjälpa dig att tänka i nya banor, även om, eller just på grund av, att ni inte arbetar med samma saker. Våga be folk som du tycker verkar intressanta om hjälp! Folk känner sig ofta smickrade av att bli uppsökta för att de är framgångsrika och delar gärna med sig av sin erfarenhet. Bjud dem på lunch och ställ frågor kring hur de har tagit sig fram! Gratis affärsrådgivning På nätet finns gratis tips om hur man startar eget. Deras budgetmallar går att använda även för dig som ska dra igång ett nytt projekt. Se till exempel och Länsstyrelsen har gratis affärsrådgivning. De kan ingenting om konst, men de kan diskutera med dig kring en budget. 6

7 Tonsättaren Kristina Forsman om renässansmänniskan Under hösten var jag enbart tonsättare. Jag skrev då ett Te Deum till libretto av Niklas Rådström ett 20 minuters verk för barytonsolist, kör, brasskvintett och orgel. Jag trivs utmärkt med att vara tonsättare på heltid! Då flödar det snabbt! År 2006 var mitt mest produktiva år; då jag skrev på heltid. Att skriva ett violinsolo var då som att skriva detta mail ett flöde, ett fungerande språk! När uppdraget kring Te Deum var slut och jag inte fick de uppdrag/stipendium jag hoppats på, gällde det att hitta jobb! Jag blev erbjuden trombonjobb, så efter tre års trombontystnad började jag målmedvetet öva igen. Jag hade sju veckor på mig. Det resulterade i en timmes konsert i Storkyrkan, vilket i sin tur ledde till en spelning under påsknattens midnattsmässa. Tidigare fick jag kompositionsuppdrag för att jag spelade trombon; den här gången fick jag trombonjobb för att Mattias Wager, fantastisk domkyrkoorganist i Storkyrkan, var en av musikerna i Te Deum, som uruppfördes just där. Denna påsk fick jag även göra inhopp som andra alt i en Norrtäljekör, vilket var oväntat och mycket intressant! Kombinationen trombonist/tonsättare/korist är ultimat. Jag får då själv musicera och det var ju där det en gång började. Positivt är också att jag knyter nya kontakter och vänskapsband med musikintresserade människor som har andra yrken. Jag är utbildad musiklärare och har nu dessutom hoppat in som vikarie i förskolan. Det som är positivt med ett vanligt jobb med vanlig lön är att jag skrapar ihop lite till pensionen. Även i detta yrke träffar jag trevliga, intressanta människor i form av personal, föräldrar och naturligtvis barn. Det innebär ibland oväntade möten med musiker, musikintresserade människor eller sådana som jobbar inom andra intressanta företag, som jag kan ha glädje av att känna till. Dessutom är mötet med barn alltid intressant för att det påminner om själva livet. Små människors nyfikenhet inför små saker i livet, deras livsinsikt, är bra att få med sig i komponerandet! Eftersom min man är senegales reser jag ofta till Senegal och träffar också många människor från olika kulturer i Sverige. Dessa möten får mig att inse att jag är rik på möjligheter, stundvis även rik på pengar - men framförallt rik på erfarenheter, som jag tror befruktar min musik och mitt skapande. Jag vill skapa musik som betyder något för mig, för de som framför den och för dem som tar emot den. Alla möten med olika typer av människor och kulturer, leder förhoppningsvis till att jag skapar musik som olika typer av människor och kulturer kan beröras av! Jag och min man bygger hela tiden parallellt upp vårt klädmärke Krabas, samt import och försäljning av afrikanska tyger och annat. Detta ger oss löpande lite extrainkomst. Nu håller vi även på att organisera resor till Senegal. Anledningen till denna affärsverksamhet är riktad åt flera håll. Vi vill kunna hjälpa familj, vänner och andra människor i Senegal till försörjning. På varje resa gör jag dessutom ett kulturellt utbyte med musiker, dansare och artister. Som tonsättare vill jag bidra med min musik, men även med mitt engagemang för människor som har det sämre ställt än en fattig tonsättare. Mellan varje resa samlar vi in kläder, skor, elektronik, instrument som vi sedan skänker bort i Senegal. Vad jag får tillbaka? Glädje, vänskap, nya kontakter, möten, musik, kultur - liv! Så det där med att vara renässansmänniska som jag nog är på gott och ont det är i mitt fall att vara tonsättare, trombonist, göra ansökningar, jobba med layout, PR, notförsäljning, jobba med inspelning och mix, undervisa i skolan eller arbeta i förskolan, importera smycken, kläder, trummor, tyger från Senegal, ordna resor Allt är roligt. Det frustrerande är tiden kontra pengarna! Allt tar tid, allt inbringar inte alltid pengar i alla fall inte just nu! anna-lena forsman 7