KOMMUNERNA OCH BILDKONSTEN

Transkript

1 ELENOR MÅNSSON KOMMUNERNA OCH BILDKONSTEN ETT SEMINARIUM PÅ GLASBRUKSMUSEET I SURTE FÖR KULTURSEKRETERARE OCH ANDRA KOMMUNALA REPRESENTANTER SOM ARBETAR MED KONST, I VÄSTRA GÖTALAND 1 SEPTEMBER 2005 EN RAPPORT PÅ UPPDRAG AV KONSTKONSULENTERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

2 KOMMUNERNA OCH BILDKONSTEN - ett seminarium på Glasbruksmuseet i Surte för kultursekreterare och andra kommunala representanter som arbetar med konst, i Västra Götaland. 1 september Ur inbjudan till seminariet: Hur har ni det med konsten i er kommun? Konst innefattar många olika verksamheter. Det kan vara allt från bildundervisningen i skolan till större offentliga konstprojekt eller utsmyckningsarbeten. (...) Ett problem vi vill belysa är hur kommunerna skall kunna exponera fast och lös konst digitalt på sin hemsida. Avgifterna är såpass höga till BUS att många kommuner väljer att inte visa någon konst alls. Vilket innebär att varken konsten eller ersättningen kommer konstnärerna, kommunen eller kommuninvånarna till del. Vi har därför bjudit in Mats Lindberg, VD för BUS för att reda ut begreppen och diskutera förutsättningarna för ett eventuellt kommungemensamt avtal med BUS. (...) Ove Ringsby, kulturchef i Ale kommun och konstkonsulenterna i Västra Götalandsregionen Simon Roos och Eva-Lotta Sandberg inledde med att hälsa välkommen och presentera sig själva. Ringsby berättade att han hade undrat ett år tidigare när han precis hade börjat arbeta som kulturchef i Ale kommun hur det stod till med konsten i kommunen och vad de egentligen ville uppnå med de satsningar som gjordes. De funderingarna resulterade i en fortsättning på Gun Hellerviks redan påbörjade utredning Hantering av konst i kommunen en jämförande undersökning bland utvalda kommuner i Västra Götaland. Hellerviks rapport och arbete med den belyste de stora skillnaderna mellan kommunerna och lyfte fram en specifik fråga som var gemensam för de flesta. Nämligen viljan att lägga ut kommunens både fasta och lösa konst på Internet, men osäkerhet kring regler och avgifter för att göra så. Ringby tog då kontakt med regionen för att tillsammans kunna klargöra regler och söka samarbetsmöjligheter. Seminariet den 1 september 2005 var ett första gemensamt steg mot ett regionalt samarbete med BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige). Sammanfattning av BUS och de regler som gäller för kommunerna Mats Lindberg, VD och Anne Nordlander, förbundsjurist inom BUS presenterade BUS och berättade bland annat hur lagstiftningen ser ut och hur man kan tillämpa den för kommunens behov. BUS (Bilkonst Upphovsrätt i Sverige) är en intresseorganisation, som främjar konstnärers inkomstmöjligheter och rättigheter. BUS bildades 1989 på initiativ från KRO, i syfte att nyttiggöra upphovsrättslagstiftningen för anslutna samt att utveckla dessa rättigheter. Det sker genom att BUS på medlemmarnas vägnar ställer verk till förfogande för användning. I gengäld krävs det tillstånd d v s respekt för verket samt ekonomisk ersättning. BUS, som är en ekonomisk förening, finansieras genom kostnadsavdrag och har år svenska rättighetshavare genom individuella avtal och utländska rättighetshavare genom avtal med systerorganisationer i andra länder (som i botten har individuella avtal). BUS huvudsakliga arbetsområden är Reproduktionsrätt, Droit de suite, Individuell Visningsersättning och Individuell Reprografiersättning. Upphovsrätten (gäller även konstnärer som inte är BUS-anslutna) regleras genom Lag om upphovsrätt till litterära och konstärliga verk (SFS 1960:729). Den finns till för att fylla tre funktioner: 1. för att stimulera att nytt skapande sker, 2. för respekt för verket (ideell rätt) och 3. för upphovsmannens rätt till ersättning vid användning av verket (ekonomisk rätt). Upphovsrätten skall användas, vilket sker genom avtal om användning. Ett upphovsrättsligt skydd är automatiskt och uppstår när ett verk har skapats och när ett verk är nytt och självständigt i förhållande till andra verk. Det är upphovsmannen som får skydd, men rätten kan överlåtas eller upplåtas till någon annan genom avtal. Detta varar 70 år efter året då upphovsmannen avlidit. Upphovsrättslagen reviderades 1 juli 2005 och viss omarbetning sker nu inom BUS för anpassning till den nya lagen, exempelvis uppdateras och anpassas i dagsläget informationen på hemsidan. Det finns många gränsfall inom upphovsrättsfrågor, som är svåra att bedöma, men ofta finns det möjlighet att då ta stöd i till exempel konkurrenslagstiftningen. Den främsta frågan för seminariet gällde kommunernas möjlighet att lägga ut den fasta och lösa konsten i kommunen på hemsidan och Mats Lindberg redogjorde både för de generella regler som gäller för kommunerna och för de regler som gäller för återgivning på Internet. Han sa bland annat att för kommunerna finns egentligen inget tillfälle alls där man kan använda verk utan tillstånd. Kommunerna behöver därför alltid ha ett avtal med BUS vid:

3 återgivning av samling/del av samling på Internet återgivning av konstverk på intranät återgivning av konstverk i analoga medier - informationsblad - kallelser, inbjudningar - årsberättelser - reklammaterial Detta innebär alltså att kommuner, som lägger ut sin fasta och/eller lösa konst på sin hemsida måste ta med avgifterna till BUS, d v s till de berörda konstnärerna i den ekonomiska beräkningen. Det finns två sätt att betala denna ersättning. Museer och konsthallar betalar oftast en årlig klumpsumma för all sin användning. Annars utgår man ifrån den tariff som BUS har, med eventuella rabatter. Det går att förhandla till sig mängdrabatter, men man måste alltid ta hänsyn till konkurrenslagstiftningen. Frågor restes om det är möjligt även för kommunerna att betala årliga klumpsummor och de deltagande parterna kom fram till att det är en av de saker som kommunerna skulle kunna förhandla fram tillsammans med regionen och BUS. Det finns dock några undantag vid återgivning av konstverk på Internet, även om den typ av användning som ger undantag sällan gäller kommuner. Det är vid vetenskaplig framställning, om konstverket återges i anslutning till texten och det inte görs i kommersiellt syfte, som man inte behöver betala ersättning för användande av verk. Även vid dagshändelser, som recensioner av utställningar och konstböcker och vid annonsering av utställning eller försäljning av konstverk får verk återges digitalt utan ersättning till upphovsmannen. Fast vid dessa undantag är det endast under en begränsad tidsperiod och i ett begränsat antal, som man får visa verken utan avgift. En av deltagarna frågade om ett slutet konstregister, d v s ett register som bara är till för kommunens personal, får ha bilder. Lindberg svarade att för bildarkiv krävs det egentligen tillstånd, men de motarbetar inte kommuner som sätter upp interna register. Man måste dock vara observant så att registret inte senare blir publikt utan tillstånd. Vidare gick Lindberg igenom BUS avtal med konstnärerna och avtalens generella fördelar, vad avtalen bör innehålla, upplåtelsen, ersättningens storlek och redovisning av användningen. Mats Lindberg avslutade med att säga att BUS uppgift är att tillföra konstnärerna inkomster. BUS uppmanar kommunerna att använda bilder enligt reglerade villkor, att klargöra vilken användning av konstverk som man vill ha och tydligt kommunicera detta med BUS. Han sa att kommunerna har tre viktiga saker att tänka på: 1. Ringa in vad ni vill göra, d v s syften med mera i relation till förfogande och upphovsrätt. 2. Tänk på finansiering. 3. Se till att ha folk som kan ta hand om rapportering. Ale kommuns kartläggning av kommunernas konsthantering Utredare Gun Hellervik presenterade sedan sin rapport Hantering av konst i kommunen en jämförande undersökning bland utvalda kommuner i Västra Götaland där hon tar upp Konstpolicy, Skötsel och Vård, Gåvor, Konst för offentlig miljö och Utbildning inom konstområdet i 17 av regionens 49 kommuner. Rapportens fokus ligger på Ale kommun, som var beställare. Under arbetet såg Hellervik att det var stora skillnader på anslag för konstinköp, antalet tjänstemän, procent av tjänst samt politiskt engagemang i kommunerna. Olika kommuner har olika traditioner, konstfrågorna behandlas inte av samma nämnder, förvaltningsuppbyggnaderna skiljer sig kommunerna emellan, politiker är inte alltid lika starka, endel kommuner har heltidsarbetande kultursekreterare som bara arbetar med konst och andra har deltidsanställda kultursekreterare, som har i uppgift att arbeta med all kultur och slutligen skiljer sig budgeterna för konstinköp åt markant mellan kommunerna. Hellervik sa också att de flesta kommunerna inte har några särskilda riktlinjer för arbetet med och inköpen av konst. Detta gör att många arbetar under ekonomisk och tidsmässig press och det som prioriteras bort är främst det administrativa arbetet kring konsten. Kritik mot den statistik som presenteras i rapporten lyftes dock fram av några av de närvarande kommunala kultursekreterarna eftersom endel summor, som endast anger anslag för inköp av löskonst jämförs i diagram med andra summor, som anger anslag för offentliga utsmyckningar och vid nybyggnation.

4 Sammantaget tycks det finnas ett stort behov inte bara av ytterligare resurser för konstinköp, utan också av satsningar på det som kommunen redan äger. Gun Hellervik nämnde behovet av publika satsning med visningar och dylikt och att som kommun få möjlighet att visa upp det man har på kommunens hemsida samt att få resurser till att utföra rullande inventeringar. Gun Hellervik poängterade också att politiker och personal behöver få förhöjd kvalitetsmedvetenhet och utbildning inom konst inför beslut om satsningar och inköp. Baserat på de samtal som hon personligen har fört med människor de senaste 30 åren sa hon att hon idag ser en förbättring vad det gäller attityder, stämningar och vilja att satsa på konst med bättre samarbeten och större medvetenhet kring stadsmiljö och kulturmiljö. Härryda kommuns satsning på konst Kultursekreterare Margret Tallvid presenterade därefter arbetet i Härryda, som ett gott exempel på en kommunal konstsatsning. Sedan 1999 avsätts nämligen 1% av kommunens totala nettoinvesteringskostnader till en budget för konst i den offentliga miljön. Kommunen har nu en väl framarbetad struktur för upphandling av offentlig konst till kommunen. Under processen arbetar flera grupper i olika funktioner bestående av fackkunniga, lokala representanter och kultursekreterare. Man samarbetar också med både övriga exploatörer för allt från råd och kunskap till ytterligare ekonomiska medel samt med Statens konstråd. Härryda kommuns riktlinjer för konst i offentlig miljö, antagna av kommunfullmäktige 1999 är följande: 1. vid upprättande av program för kommunala byggnads- och infrastrukturprojekt ska konst i offentlig miljö alltid ingå som en av delarna i programmet. Detta gäller vid såväl ny- som om- och tillbyggnad. 2. I varje program ska beroende på de ingående projekten förslag på kostnadsnivå lämnas. 3. Frågan om konst i offentlig miljö ska alltid finnas med, även vid avtal med privata exploatörer. Ur Härrydas handlingsplan för offentlig konst: Arbetssätt Upprättande av en plan för konst i offentlig miljö Ett förslag till plan för konst i offentlig miljö upprättas av en arbetsgrupp i vilken stadsarkitekten, fastighetschefen och kultursekreteraren ingår. Kultursekreteraren är sammankallande och ledare för denna grupp. Gruppen redovisar förslag till plan för konstrådet som därefter beslutar att anta planen utifrån fastställd budget. Programhandling Inför varje konstprojekt, i enlighet med konstplanen, tillsätts en arbetsgrupp inom förvaltningen med för projektet olika, adekvata fackkunskaper samt en lokal representant från berörd verksamhet, och med kultursekreteraren som sammankallande och ledare. Gruppen har till uppgift att utarbeta ett förslag till programhandling för det specifika projektet. Programmet kommer att ligga till grund för upphandlingen av konst i den offentliga miljön. Programmet skall formuleras så att hänsyn tas till funktion, färg, form, arkitektur, slitage, risker m.m. Då projektet så kräver anlitas en konstkonsult (konstsakkunnig) som rådgivare. Programhandlingen presenteras för konstrådet i samband med att förslag på skissande konstnär/er presenteras. Se vidare Härryda Kommuns hemsida: Att vara konstnär med utsmyckningsuppdrag Konstnären Thord Tamming presenterade sitt arbete med offentlig konst. Han har arbetat med flertalet offentliga uppdrag, både sådana han blivit handplockad till och som han har fått genom urvalsprocesser.

5 Thord Tamming sa att den kommunala beslutsprocessen precis som den konstnärliga arbetsprocessen ofta är lång. Därför måste beställningar utföras i god tid. För många konstnärer är det viktigt att få se och uppleva platsen, arbeta med modellbyggnad, pröva, känna och leka. Han framhöll också vikten av förståelse och fackkunskap inom kommunen/hos uppdragsgivaren för en adekvat behandling, placering, skötsel, belysning mm av offentlig konst. Dessutom underströk han vikten av ordentliga kontrakt. Ett regionalt perspektiv Ylva Gustafsson från regionens kultursekretariat sa att hon representerade den regionala nivån, som arbetar efter ett regionalpolitiskt dokument, en kulturpolitisk strategi. Det viktigast enligt den är att göra konsten tillgänglig, vilket ställer hårda krav på infrastrukturen i de 49 kommunerna. Den nya hemsidan KLIV 1 Kulturliv i Västra Götaland är ett sätt att göra kulturlivet mer tillgängligt. - Västra Götalandsregionen är både kommunernas region och det fria kulturlivets region! I regionen finns ett antal stora hus men hur fyller vi upp rummen däremellan? Det måste vi arbeta med allihopa. Gruppdiskussioner och sammanfattning På eftermiddagen delades de närvarande upp i mindre grupper för att sinsemellan diskutera tre frågor på uppmaning av Simon Roos och Ove Ringsby. Nedan följer både frågor och svar från diskussioner och den gemensamma sammanfattningen av dagen. Vad vinner man med att lägga ut konst på nätet och hur sammanfaller det med kommunala och regionala kulturpolitiska mål? - Offentlighetsprincipen, kommuninvånarna kunskaper om vad som finns ökar demokratiskt korrekt. - Tillgänglighet, vilket kan generera mer kringverksamhet. - Att visa den kommunala konsten på Internet innebär nästan bara fördelar, man kan använda det som verktyg och det vore kul att kunna kontinuerligt visa nyinköp. - Funktion, sökbara arkiv för bildlärare, vid t ex akvarellstudier eller historiska översikter i skolan bör man kunna använda den resurs som finns inom kommunens konstsamling. - På kommunernas hemsidor bör man ha länkar till konstnärernas egna hemsidor reklam. - Kommunalprofilering, landmärken och skapande av en attraktiv miljö. Praktiska tillämpningsområden för konst på Internet resp. Intranät. Vilka möjligheter ser ni? (i pedagogiskt syfte, som arkiv/databas och som tillfällig exponering mm - Det skulle underlätta användningen av verken inom kommunen, vid t ex byten av verk mellan förvaltningar, i skolor, vid information och turism. - Arkiv förenklar att håller ordning på arbetsmaterial. - Internet innebär tillgänglighet för andra, vid bokpubliceringar skulle det bli lättare att få tag i verk. - Offentliga databaser gagnar forskning och utställningsproduktion. Finansiering - Medel till konstnärerna behövs, konst- och kultursekreterare med fler bör lobba för att BUS-pengarna blir en särskild budgetfråga och inte ligger inom samma budget som konstinköpen. - Viktigt att skilja på kostnader, t ex hör dataprogram för digitalisering av register inte till konstinköp. - Besluten om den kommunala konsten borde inte vara kulturnämndsbeslut utan övergripande. - BUS-avgifterna bör kanske hamna inom turism, utbildning, marknadsföring, personalfrågor... - Inventeringsbehovet är grundläggande och sedan behövs kontinuerliga standardlösningar - Man behöver se över och skapa regler vid övergångar från kommunalt till privat bolag, vad händer med konsten inom den specifika organisationen ska den följa med in i det privata bolaget? - Finansieringen är ett problem; förutom den ökade kostnaden för arbetet med att lägga ut konsten på nätet så tillkommer direkta BUS-avgifter och kostnaderna för arbetstiden som ägnas åt rapportering till BUS. Övriga kommentarer - Som kommunaltjänsteman är ju det som finns i min dator offentligt, så då är ju ett bildarkiv som bara ligger på min dator ändå offentligt. - Det är konstigt med avgifterna för att ha verken på hemsidan. Är inte upplösningen på Internet för dålig för att användas. Där ger det istället reklam för konstnären och information till kommuninvånarna. - Man är rädd för att BUS tar ut stora avgifter, därför är det viktigt att få höra fler konkreta exempel. 1

6 - Om ni (BUS) ser Internet som en presumtiv inkomstkälla, vore det ju bra att teckna mer generella avtal. - Vi behöver en regional sammanställning av speciella bild/arkivprogram. - Man köper inte datorer till kommunen utan att köpa program, det är samma sak med konsten! Angående ett regionalt avtal mellan VGR-kommunerna och BUS Mats Lindberg, VD på BUS sa att man skulle kunna göra en ramstruktur för ett samarbete mellan kommunerna inom VGR och BUS, men det måste då bli någon typ av konsensusmodell. Det finns möjligtvis också chans att inkludera även de konstnärer, som inte är BUS-anslutna, i de regler som ett standardavtal skulle innebära. För ett dylikt samarbete finns det ett starkt intresse från kommunernas håll, det uttryckte många av de närvarande kommunrepresentanterna. Och en röst sa: - Jag tror verkligen att politikerna är intresserade av detta, det ligger så i linje med de kulturpolitiska målen. Det kan dessutom vara lättare för regionens kommunpolitiker om de får förslaget samtidigt. Självklart kan ingen tvinga någon till något, d v s som kommun behöver man inte vara med i ett sånt avtal, men avtalet skulle underlätta publicering, offentliggörande etcetera trodde många av de närvarande. En sa att: - I demokratisk rättviseanda blir det bra med gemensamma avtal så att alla kommuner får samma villkor. Sammanfattningsvis har BUS och kommunerna ett gemensamt intresse av att gagna konsten och dess upphovsmän för att stärka konstnärernas position i samhället och stimulera kulturlivet och därigenom arbeta för ett viktigt kulturpolitiskt mål. Samtalen under seminariet den 1 september 2005 lade en god grund för ett arbeta för att finna gemensamma lösningar, ökade kunskaper, enklare tillvägagångssätt och rakare kommunikation i det framtida samarbetet. Användbara websidor (håller på att uppdateras p g a ny lagstiftning) (Sök i rixlex/lagar och förordningar/författningsregistret: Upphovsrättslagen (1960:729) och Mönsterskyddslagen (1970:485)