BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

Transkript

1 BOSTADS ESTÄMMELSER 2015 EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

2 Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst Stockholm AB Svensk Byggtjänst och författaren Nionde utgåvan Omslag och grafisk form: Beate Pytz Författare: Hans Örnhall Illustrationer: Hans Örnhall Tryck: Exakta, Malmö 2015 ISBN

3 Innehållsförteckning Inledning 5 1. Utrymme och utrustning i lägenheten och huset Allmänt Entréer och kommunikationsutrymmen Samvaro, vardagsrum, allrum Sömn, sovrum Matlagning Arbete, lek Hygien (toalett, dusch, bad) Bastu Tvätt Förvaring, förråd Balkong, uteplats Garage Skyddsrum Trappor, ramper Hiss Städning, fastighetsskötsel Avfallshantering, källsortering, kompostering Pannrum, eldstäder Vatten och avlopp El, tele Tomt och närmiljö Allmänt Befintliga naturresurser Klimatförhållanden Friytor, lekplatser Fritidslokaler Förskola Skola Butiker m m Trafik 88

4 BOSTADSBESTÄMMELSER Tekniska krav på bostadsbyggnader Allmänt Konstruktioner Hälsokrav Bullerskydd, ljudisolering Energihushållning och värmeisolering Fukt- och vattenisolering Luftkvalitet och ventilation Brandskydd Barnsäkerhet Säkerhet mot olycksfall Tillgänglighet Underhåll Boendes möjligheter att påverka planering och byggande Allmänt Planläggning av mark Bygglov, rivningslov, marklov, ansökan och anmälan Kontroll och tillsyn Rättelser och förbättringar Byggnaders utseende, arkitektur 172 Begreppsförklaringar, förkortningar 177 Litteratur 181 Sökord 185 4

5 Inledning Sedan en ny bygglagstiftning infördes 1987, med framförallt en övergång till funktionskrav, har tillämpningsbestämmelserna till denna i form av byggregler gradvis förändrats. Direktiven till de bestämmelseskrivande myndigheterna syftade, när nya byggregler infördes på 1990-talet, till en avreglering med en begränsning av mängden regler. Vidare skulle detaljregleringen minskas och reglerna skulle inte innehålla uppgifter av handbokskaraktär. Bland annat kan nämnas att de tidigare råden om en tomts utformning utgick. Tidigare fanns även detaljerade lånebestämmelser. Efterhand har byggreglerna, förutom nödvändiga krav på komplettering av tillgänglighets-, säkerhets- och energihushållningsregler, utvidgats också i rena utformningsfrågor och har numera en betydande detaljeringsgrad. Men det är svårt att idag på ett ställe hitta vad som gäller. Funktionskraven som finns i lagar, förordningar och föreskrifter är inte alltid lättolkade. En del tilllämpningsregler finns i byggreglerna medan en stor mängd upplysningar endast kan hämtas från handböcker o d, ofta specialiserade, exempelvis om kök. Mycket av den erfarenhet som är grundad på kunskap om boende och boendefrågor förs idag inte vidare på grund av nedskärningar av resurser för byggforskning, information eller utbildning. I stort har inga betydande sakändringar skett när det gäller användningen eller utrustningsbehoven av bostäder sedan 1970-talet. Mera uttalat är dock kravet på säkerhet mot olyckor i den byggda miljön liksom gradvis ökade krav på energihushållning. En anpassning till de byggproduktdirektiv som överenskommits inom EU för att underlätta handeln mellan medlemsländerna har också skett. Bostaden ska i första hand fungera för dem som bor i området, men även för dem som kommer på besök kanske i rullstol eller för dem som har bostadsområdet som arbetsplats: fastighetsskötare, hemhjälp, sophämtare, färdtjänstpersonal m fl. I denna skrift har strävan varit att på ett någorlunda lättläst sätt samla både statliga bestämmelser och rekommendationer från andra kunskapskällor om planering och byggande. Texten är disponerad som en katalog där man med hjälp av innehållsförteckningen och sakregistret kan slå upp aktuell information om planering och byggande av bostäder. De föreskrifter som medtagits gäller främst nybyggda bostäder för permanent bruk. De nio övergripande funktionskraven om en byggnads tekniska 5

6 BOSTADSBESTÄMMELSER 2015 egenskaper finns i plan- och bygglagen, PBL och mera utförligt i plan- och byggförordningen, PBF. Förutom till dessa och några andra lagar hänvisar skriften till Boverkets byggregler, BBR och till andra myndigheters bestämmelser. För bostadsområdets planering, förutom ur tillgänglighetssynpunkt, saknas nyare tillämpningsbestämmelser. Hänvisning sker vidare till några källor av handbokskaraktär t ex Svensk Byggtjänsts serie Byggvägledning, standarder etc för den som vill gå vidare och få mer utförlig kunskap. Än viktigare än tidigare är att känna till hur markanvändningen och byggandet styrs och vilka som ansvarar för de olika stadierna i byggprocessen. I ett särskilt avsnitt beskrivs när och hur man som brukare har möjlighet att påverka planer och projekt. Utdrag ur den lagstiftning som behandlar hyresgästinflytande har medtagits. Som en avslutning har medtagits några synpunkter om byggnaders utseende och placering dvs en del av det som ingår i begreppet arkitektur. Handboken Bostadsbestämmelser publicerades först 1997 i sin nuvarande omfattning och har med jämna mellanrum utgivits i nya utgåvor där kompletteringar skett med de ändringar som införts i bygglagstiftningen och i Boverkets byggregler, BBR. Bland de viktigaste sak ändringarna för bostäder kan nämnas: krav på brandvarnare samt hänvisning till standard för ljudisolering i stället för regler (presenterade i Bostadsbestämmelser, utgåva 2) ändrade krav på ombyggnad med bl a särskilda varsamhetskrav (utgåva 3) ändrade krav på energihushållning och brandskydd samt förtydliganden om detaljutformningen om dagsljus och sol i bostäder (utgåva 4) mer omfattande ändringar av kraven på energihushållning, bullerskydd, hygien, hälsa och miljö, brandskydd, utformning och allmänna regler om byggandet. Särskilt kan nämnas utvecklade krav på fuktsäkerhet. (utgåva 5) ändrade och ökade krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftsutrymmen och säkerhet vid användning samt mindre ändringar i andra avsnitt. I utgåvan har även medtagit en kortare sammanfattning om kraven på energideklaration som införts i särskild lagstiftning (utgåva 6). ändrade krav på brandskydd och energihushållning. Reglerna för ändring (ombyggnad) överförda till respektive sakavsnitt och placerade sist i dessa. Hänvisning sker endast till PBL och PBF sedan byggnadsverkslagen och byggnadsverksförordningen inarbetats i dessa lagrum. Hanteringen av bygglov och kontroll har samtidigt förändrats med bl a införande av startbesked och slutbesked och krav på två samråd under byggprocessen (utgåva 7). ändrade krav på energihushållning och överföring av värdena för bullerskydd i svensk standard till byggreglerna (utgåva 8). 6

7 INLEDNING Denna utgåva 9 följer de ändringar som skett av byggreglerna och publicerats i BBR 22 (BFS 2015:3). BBR 22 gäller från den 1 mars Från den 1 juni 2014 krävs ingen byggfelsförsäkring. För småhus ska det däremot finnas ett s k färdigställandeskydd. BBR 22 innehåller skärpningar av kraven på energihushållning med införande av en ny klimatzon och uppdelning i skilda krav för flerbostadshus och småhus. Ändringarna innebär en ökning av kraven med cirka 10 procent för flerbostadshus och cirka 10 procent i den nya zonen. Ingen skärpning sker av kraven för småhus (förutom höjningen i den nya zonen). Vissa lagändringar trädde vidare i kraft den 1 januari 2015 för att bl a möjliggöra en enklare byggprocess och ökat bostadsbyggande (SFS 2014:900) exempelvis: ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett byggprojekt skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i bullerutsatta områden utan att riskera påverkan av människors hälsa med samordning av kraven i miljöbalken, MB. De senare ändringarna innebär dock inga justeringar av avsnitt 4. Speciellt för byggandet anges att kommunen inte får ställa andra egenskapskrav på byggnadsverk än de som gäller enligt 8 kap. 4 PBL. Om sådana ändå ställs är de utan verkan. Kraven på tillgänglighet ändras så att möjlighet finns att på vindar inreda bostäder på högst 35 m² med lägre krav på tillgänglighet. Byggreglerna för småbostäder är ändrade och möjligheten att bygga s k Attefallshus har tillkommit. Berörda avsnitt är därför ändrade medan övriga avsnitt i denna utgåva endast är detaljjusterade. Särskilt kan nämnas att figuren i det allmänna rådet om markering av trappor justerats eftersom det tidigare rådet innebar en stor olycksrisk då trappolyckor orsakar cirka 300 dödsfall varje år i Sverige. Tillägg och ändringar sedan förra utgåvan är markerade med ett vertikalt streck i marginalen. 7