REFERAT FRÅN FBKS UTBILDNINGSDAGAR MARS 2015 I SALA

Transkript

1 1 REFERAT FRÅN FBKS UTBILDNINGSDAGAR MARS 2015 I SALA Ännu en gång har Line Syre, sjukgymnast, specialist i neurologisk fysioterapi och Bobathinstruktör (IBITA rec) undervisat oss under två givande och inspirerande dagar. Hon assisterades av två fysioterapeuter från Finland, Cecilia Löfgren och Kirsi Säynevirta båda blivande Bobathinstruktörer. Ett härligt gäng på ca 50 sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter deltog båda dagarna. Temat för utbildningsdagarna var: Betydelsen av sensorisk information för postural kontroll och funktionella aktiviteter. Sensorisk information utgör ramen för det motoriska systemets planering, samordning och utförande av de motoriska program som är ansvariga för målmedvetna rörelser.(kandel et al 2012) Första dagen började med en hel del teori för att öka vår förståelse för hur sensoriken, våra viljemässiga rörelser och vår posturala kontroll hänger ihop.

2 2 Vår förmåga till viljemässig rörelse är resultat av bidrag från många områden i CNS, där multisensorisk information tillsammans med vakenhet, uppmärksamhet, sinnesstämning/motivation leder till ändamålsenligt motoriskt utförande. Kommunikationen mellan cerebellum och cortex (Lovac 2011) Line berättar mycket om lillhjärnans betydelse för motoriken. De uppåtgående sensoriska banorna passerar lillhjärnan. Lillhjärnan fungerar som korrigerare av rörelseplaner från cortex. Cortex skickar sina rörelseplaner till lillhjärnan. Lillhjärnan bearbetar och har den aktuella informationen, korrigerar och skickar tillbaka information till cortex om eventuella förändringar som behöver göras. Har inte lillhjärnan korrekt sensorisk information eller ingen sensorisk information alls kan den inte ge en korrekt återkoppling till cortex. Det i sin tur gör att cortex inte kan planera en korrekt rörelse. Kropps schema, kontinuerligt uppdaterad sensomotorisk karta över kroppen, viktig för våra motoriska rörelser. En representation av kroppen i hjärnan som kontinuerligt informerar om vilka delar som hör till kroppen och om läget för kroppssegmenten i förhållande till varandra, extremiteternas och musklernas längd. (de Vignemont 2010) De kortikala kartorna är färskvara, kroppsschema reduceras efter ca 12 tim. utan kontinuerlig uppdatering av information/rörelse. Den sensoriska informationen inhämtas från receptorer i flera olika organ i kroppen, syn, hörsel, mekanoreceptorer i huden, graviceptorer (inre organ), vestibulära systemet, proprioceptorer (muskelspolar och senspolar). Mekanoreceptorerna registrerar förändringar av olika slag i huden (yta, temperatur, struktur, sträckning över led vid rörelse). Huden i fotsulan är den viktigaste källan till postural kontroll i stående, trycket i förhållande till understödsytan (stående balans). Över leder, fr. a i händer och fötter men även armbågar och knän, är hudens sträckning över leden vid rörelse den viktigaste informationskällan till proprioceptiv information. Hudens betydelse för greppfunktion och postural kontroll är ett aktuellt område inom forskningen idag. Line ger tips om att använda t.ex. lakan/lumbalbälte som kliniskt anpassat verktyg för att öka postural aktivering i bålen. Nytt för oss var att bålen ofta är svag även på samma sida som hjärnskadan då de nedåtstigande banorna från hjärnstammen som är en viktig källa till kontrollen av bålmuskler innerverar både uni- och bilateralt.

3 3 Vi fick göra praktiska övningar ex greppträning med fokus på greppförberedande moment, stimulering av sensorik med hjälp av frottéhandduk, friktion, hudtöjning, proprioception, visualisering (verbalt: lååång), varierande tempo/uppgift. Cortex är uppgiftorienterad. När vi ska greppa något, är handen målinriktad. Vid stimulering av greppfunktion ska patienten fokusera på föremålet han/hon ska greppa. Facilitera handen med betoning på pekfinger och tumme. Träningen ska alltid vara en succés. Den ska ge positiva erfarenheter. Dela därför gärna upp aktiviteter i delmoment för att vara säker på att patienten ska lyckas. Line berättar att hon dessutom gärna målar på patienternas händer för att konkretisera målet med rörelsen, vilket ger en förstärkning till hjärnbarken. Utifrån kunskapen om hjärnans plasticitet, fick vi veta vikten av att sensorisk stimulering av patientens mest affekterade sida bör utföras av annan person och inte av patienten själv. Detta för att den hjärnhalva som behöver stimuleras verkligen blir stimulerad d.v.s. undvika att den sensoriska informationen från den minst affekterade kroppshalvan överröstar den önskade sensoriska stimuleringen till den mest affekterade hjärnhalvan. Dag 2 började med en repetition och frågestund runt det vi fick lära oss dag 1. Resten av dagen handlade mycket om den sensoriska stimuleringen som betydelse för postural kontroll i stående. Det var mycket praktisk träning den dagen och vi hade då hjälp av fysioterapeuterna Cecilia och Kirsi som tillsammans med Line gick runt och såg till att vi gjorde rätt.

4 4 Vi fick lära oss att sensorisk stimulering är viktig som inledning till träning för att på så sätt öka informationen hjärnan. Till exempel kan man stimulera foten taktilt innan uppresning/stå träning. Det är också bra att vara barfota och stå med båda fötterna på golvet för att på så sätt få mesta möjliga information från fotsulan. Sträckning av huden under fötterna är kanske den viktigaste informationskällan till stående balans. Tjock hud under fötterna/svullna fötter ger sämre balans. Mjuk träningssko försämrar postural kontroll. Genom att mobilisera mellanfotsbenen och tårna ökar man rörligheten och den djupa sensibiliteten för att på så sätt möjliggöra förbättrad balans och postural kontroll. Vi fick själva prova att undersöka balans i 1-bensstående före och efter mobilisering. De flesta av oss upplevde en förbättrad balans och medvetenhet av fotens kontakt med underlaget. Vi fick också lära oss tekniker för att stimulera uppresning bland annat genom bäckentippning och stimulering av quadriceps på den mer affekterade sidan. Dagarna var som alla FBKS utbildningsdagar mycket uppskattade. Line Syre är en engagerad och inspirerande föreläsare. Vi tror också att det uppskattades med den promenad vi fick till den goda lunchen de båda dagarna. Vi har testat mycket av det Line lärde ut under dagarna på våra egna patienter och märker att det ger resultat. Sensorisk stimulans ger bättre aktiv motorik! Marika Määttä, Annelie Toivanen, Riitta Lipponen, Jenny Hellmark, Borlänge sjukhus. Tack för att ni kom till oss i Sala! Hälsningar från arbetsterapeuter och sjukgymnaster på Rehabenheten Västmanlands Sjukhus Sala

5 5 Referenslista Sala 2015 Bouisset S, Le Bozec S. Posturo-kinetics capacity and postural function in voluntary movement. In: In: ML Latash, editor. Progress in motor Control. Champaign, IL: Human Kinetics.; 2002: Bonan I V, Marquer a, Eskiizmirliler S, Yelnik a P, Vidal P-P. Sensory reweighting in controls and stroke patients. Clin Neurophysiol. 2013;124(4): doi: /j.clinph Yiou E, Caderby T, Hussein T. Adaptability of anticipatory postural adjustments associated with voluntary movement. World J Orthop. 2012;3(6): doi: /wjo.v3.i6.75. Franzén E, Gurfinkel VVS, Wright WG, Cordo PJ, Horak F, Franzén Erika, Gurfinkel,Victor. Wright,Geoffrey Cordo,Paul JF. Horak FB. Haptic Touch Reduces Sway by Increasing Axial Tone. Neuroscience. 2011;February 3(3): doi: /j.neuroscience haptic. Graham JV, Eustace C, Brock K, Swain E, Irwin-Carruthers S. The Bobath concept in contemporary clinical practice. Top Stroke Rehabil. 2009;16(1): doi: /tsr Avanzino L, Bassolino M, Pozzo T, Bove M. Use-dependent hemispheric balance. J Neurosci. 2011;31(9): doi: /jneurosci Avanzino L, Pelosin E, Abbruzzese G, Bassolino M, Pozzo T, Bove M. Shaping Motor Cortex Plasticity Through Proprioception. Cereb cortex. 2013:1 8. doi: /cercor/bht139. Pozzo T, Berthoz A, Lefort L. head stabilization during various locomotor tasks in humans. Exp Brain Res. 1990: Available at: Accessed January 8, A Kavounoudias, Roll R, Roll J. The plantar sole is a dynamometric map for human balance control. Neuroreport. 1998;Oct;9(14): Castiello U. The neuroscience of grasping. Nat Rev Neurosci. 2005;6(9): doi: /nrn1744. Takakusaki K. Neurophysiology of gait: From the spinal cord to the frontal lobe. Mov Disord. 2013;28(11): doi: /mds Gandevia SC, Fitzpatrick RC. Human hand function: the limitations of brain and brawn Simon C. Gandevia and Richard C. Fitzpatrick. Society. 2011;23: doi: /jphysiol de Vignemont F. Body schema and body image--pros and cons. Neuropsychologia. 2010;48(3): doi: /j.neuropsychologia Gallager S. How the body shapes the mind. Oxford University Press; doi:: Chaminade T, Meltzoff A., Decty J. An fmri study of imitation: action representation and body schema. Neuropsychologia. 2005;43(1): doi: /j.biotechadv secreted. Nowak D a, Glasauer S, Hermsdorfer J. How predictive is grip force control in the complete absence of somatosensory feedback? Brain. 2004;127(Pt 1): doi: /brain/awh016. Popa T, Velayudhan B, Hubsch C, et al. Cerebellar processing of sensory inputs primes motor cortex plasticity. Cereb Cortex. 2013;23(2): doi: /cercor/bhs016.

6 6 Pasma JH, Boonstra T a, Campfens SF, Schouten a C, Van der Kooij H. Sensory reweighting of proprioceptive information of the left and right leg during human balance control. J Neurophysiol. 2012;108(4): doi: /jn Santos MJMMJ, Kanekar N, Aruin ASAAS. The role of anticipatory postural adjustments in compensatory control of posture: 2. Biomechanical analysis. J Electromyogr Kinesiol. 2010;20(3): doi: /j.jelekin Aruin AS. The effect of asymmetry of posture on anticipatory postural adjustments. Neurosci Lett. 2006;401(1-2e): doi: /j.neulet Maravita A, Spence C, Driver J. Multisensory integration and the body schema: Close to hand and within reach. Curr Biol. 2003;13(03): doi: /s (03) Vesia M, Crawford JD. Specialization of reach function in human posterior parietal cortex. Exp Brain Res. 2012;221(1):1 18. doi: /s Marigold DS, Eng JJ, Tokuno CD, Donnelly CA. contribution of muscle strength and integration of afferent input to postural instability in persons with stroke. Neurorehabil Neural Repair. 2004;18(4): doi: / contribution. Santos MJMMJ, Kanekar N, Aruin ASAAS. The role of anticipatory postural adjustments in compensatory control of posture: 2. Biomechanical analysis. J Electromyogr Kinesiol. 2010;20(3): doi: /j.jelekin Horak FB. Postural orientation and equilibrium: what do we need to know about neural control of balance to prevent falls? Age Ageing. 2006;35 Suppl 2:ii7 ii11. doi: /ageing/afl077. Cheng P-T, Chen C-L, Wang C-M, Hong W-H. Leg muscle activation patterns of sit-to-stand movement in stroke patients. Am J Phys Med Rehabil. 2004;83(1): doi: /01.phm Silva A, Sousa ASP, Pinheiro R, Ferraz. ACTIVATION TIMING OF SOLEUS AND TIBIALIS ANTERIOR MUSCLES DURING SIT-TO-STAND AND STAND TO SIT IN POST-STROKE VS HEALTHY SUBJECTS. Somat Mot Res. 2013;30(1):48-5. Chou S-W, Wong AMK, Leong C-P, Hong W-S, Tang F-T, Lin T-H. Postural control during sit-to stand and gait in stroke patients. Am J Phys Med Rehabil. 2003;82(1):42 7. doi: /01.phm d. Pereira S, Silva CCC, Ferreira S, et al. Anticipatory postural adjustments during sitting reach movement in poststroke subjects. J Electromyogr Kinesiol. 2014;24(1): doi: /j.jelekin