TEMA. När alla idéer träffas blir det en jätteidé
|
|
- Christian Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEMA Hur lär barn? är den fråga som tvingar varje pedagog att utveckla egna metoder för att lyssna till barnens olikheter. I Reggio Emilia undersöker man hur individens lärande visar sig och förändras i utbytet med andra. När alla idéer träffas blir det en jätteidé Av Harold Göthson
2 HARENG AIMANT 2004, BLANDTEKNIK, 2 DELAR / 12 X 10 X 2 CM. BUS. Athina säger: När vi kommer överens om något kan vi göra saker som blir ännu finare och Anna fyller i för att ens hjärna arbetar bättre. För att när man säger sina idéer högt så träffas de allihop, och när alla idéer träffas blir det en jätteidé! Man tänker bättre i en grupp! Detta är reflektioner från barn i femårsåldern på en förskola i staden Reggio Emilia i Italien. Vi förstår att dessa barn inte bara har rika erfarenheter av att leka och arbeta i grupp, de har också fått möjlighet att begreppsliggöra denna erfarenhet. Replikerna illustrerar det som en av skolideologerna bakom vår svenska grundskola, Stellan Arvidsson, kan ha menat med att grupparbetet bygger nämligen både på gemenskap och på individuellt arbete, ja, är kanske den förnämsta formen för individuellt arbete. Men så har ju Reggio Emilia också, i likhet med den svenska efterkrigstidens breda uppgörelse kring reformverksamheten en skola för alla, hämtat inspiration ur aktivitetspedagogiken och John Deweys demokratiska medborgarfostran. Värdet av att lära genom olikhet har jag fått bekräftat i Reggio Emilia. Dialogen med kollegor i en annan politisk, kulturell och professionell kontext har också hjälpt mig att få syn på både styrkor och svagheter i den svenska skolan och förskolan träffade jag den tidigare förskolechefen Loris Malaguzzi första gången i Reggio Emilia. Vid ett av våra samtal kom vi att resonera om den amerikanska pedagogiska diskussionen kring Jerome Bruner och Lev Vygotskij och om Howard Gardners sju intelligenser. Som alltid formulerade han sig med en kritisk blick. Att tala om just sju som sedan blivit åtta eller nio upplevde PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 29
3 TEMA han som ett alltför begränsat perspektiv. På sitt retoriska vis utbrast han att jag tror att vår hjärna är förmögen till miljoner av lojaliteter. Samtidigt underströk han uppskattningen i att någon i den så ensamt dominerande stormakten USA vågade utmana det ännu mer begränsade perspektiv som ofta utmärker pedagogikens relation till barns lärande. Bortsett från de olika antalen hundra språk är ju det antal som förknippas med Reggio Emilia var de viktiga gemensamma elementen begrepp som pluralitet, möjlighet, rikedom, expansion och dialog som Malaguzzis efterträdare Carla Rinaldi uttrycker det. howard gardner har nyligen avslutat ett stort projekt tillsammans med Reggio Emilias förskolor. När jag mötte honom hösten 2005 kom vi att resonera om hur hans intelligensbegrepp alltmer kommit att skapa en diagnostiserande praktik som skiljer barnen åt beroende på lärstilar och begåvningar. Vår tid verkar vilja använda lärstilsbegreppet i sin besatthet av diagnostik och överdrivet betonande av individualisering. Om jag förstod Gardner rätt så menar han att vi alla har del i alla dessa intelligenser som en del av vår mänskliga födslorätt men att vi vid varje historiskt ögonblick skiljer oss från varandra av genetiska och miljömässiga skäl i tyngdpunkter och preferenser. Att sätta ihop alla med en liknande preferens i den stora tilltron till nivågruppering uppfattade jag att han stod främmande inför. Barnen måste få tillgång till olika stilar och strategier. Åtminstone är detta den ståndpunkt jag själv vill förespråka och som jag ser som självklar i mina italienska kollegors tänkande och praktik. Min utgångspunkt är att varje barn och människa måste lyssnas på och att vi därmed i skola och förskola måste ge plats för varje unikt sätt att relatera till hur man kan förstå sig själv och världen. Men det slutar inte med betonande av det subjektiva perspektivet. Skapande av den egna identiteten sker alltid i relationer och utbyte med andra barn och vuxna, med idéer och ting och med sanna och tänkta händelser i kommunicerande världar. Jag väljer att se vad människan blir inte att fånga vad hon är. Detta är pedagogikens verkliga utmaning att utveckla verktyg för kommunikation som gör att den gemenskap där lärandet sker bidrar till varje individs utveckling och inte som ofta sker förminskar och genomsnittliggör barns lärande genom föreställningskartor om stadier och generella teorier om barns lärande. Jag ser skolan och förskolan som främst en plats för fostran till att själv bilda sig en uppfattning och konstruera förståelse i konfrontation med olika perspektiv. Skillnader som representeras såväl av kamrater som av lärare som kan utmana genom teorier som formats utanför barnens och elevernas erfarenhetsvärldar. Detta är den verkliga basen för en skola som fostrar till ett demokratiskt medborgarskap. Där demokratins värdegrund är det som förmedlas och gestaltas som det viktiga bildningsuppdraget. Det är den välkomnande och solidariska mötesplats som också Gunilla Dahlberg argumenterar för i boken Ethics and politics in Early Childhood Education. I sin forskningsöversikt Vad är kunskap? diskuterar Bernt Gustavsson i vilken relation lärandets process står till dess resultat. Han menar att begreppet bildning i den senaste läroplansöversynen kan balansera dessa perspektiv som i kunskapsdebatten ofta ställs mot varandra. Han konstaterar att alla läroprocesser måste utgå från den subjektiva erfarenheten och situationen. Men det är i mötet med nya perspektiv, i brottningen med etablerade sanningar och med det som är olikt, främmande och utgör en skillnad, som en utveckling bort från stillaståendets bekräftelse finns. Sven-Eric Liedman understryker något liknande när han säger att den moderna pedagogiken som hatar tvånget har en grundfråga att svara på: Hur ska elever och barn kunna bli intresserade, involveras i och engageras i kunskapande kring något som de inte själva har erfarenhet av? Jag väljer att se vad en människa blir inte vad hon är Detta är en utmaning för det sammanhang som jag tillhör och som främst består av en förskola med ett relativt otydligt pedagogiskt uppdrag i sin spänning mot ett vårdande och omsorgsbaserat uppdrag. När talet om att utgå från barn inte självklart ger vägledning om vad man vill uppnå och förmedla så kan inspirationen hålla verksamheten kvar vid den dominerande föreställningen att allt finns i barnet barnet som natur. Man missar då samspelet mellan pedagogerna som bärare av kultur och vidgat vetande och barnens egna begreppsliga och gestaltade erfarenhetsvärld som byggstenar i ett gemensamt skapande av kultur och kunskap. 30 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06
4 INDICATION 2003, OLJA PÅ DUK, 128 X 174 CM. BUS. för reggio emilias del ses lärande som unika processer individuellt och i grupp som förstås i sitt politiska, kulturella och sociala sammanhang. Utifrån detta perspektiv ser man att man har ett uppdrag att förmedla den demokratiska värdegrund som man genom åren i dialog mellan politiker, familjer, pedagoger och barn försöker gestalta och ompröva. Detta är ett synsätt på lärandets objekt som inte låser sig i principer och skolbildningar. Frågan Hur lär barn? ses som den fråga som tvingar varje lärandeprocess att utveckla egna metoder att lyssna till barnens olikhet. Svaret blir inte att fastställa lärstilar på något definitivt vis utan i stället att ständigt undersöka hur individens lärande kommer till uttryck och förändras i utbytet med andra. I likhet med lärare i allmänhet har pedagogerna i Reggio Emilia fog för en skepsis mot forskningsansatser där de har svårt att känna igen sitt eget sammanhang och sin situation. Att vara i en aktiv dialog med forskningens och konstens teorivärldar är ändå ett vitalt drag. Men som sagt de ser sin praktik som en speciell forskningsansats där lärare ser observation och dokumentation som grundläggande för undervisande och kunskapsbyggande processer, barnens likaväl som lärarnas egna. Vi visste att frågan om att lära tillsammans med andra är en viktig fråga inte bara för pedagogisk, psykologisk och epistemologisk forskning, utan också och framför allt på grund av dess kulturella och politiska betydelse, konstaterar Carla Rinaldi. I den omdefinition som vår tid med ökande globalisering tvingar fram av mänsklig identitet utmanas invanda föreställningar om privatliv, etik, tid och rum. Nu, mer än någonsin, tycks begreppet hundra språk vara en utmaning och en tillgång. En hjälp att orientera oss i det Carla Rinaldi kallar vår planets pluriversum är kanske medvetenheten om den oavslutade karaktären hos varje tradition och varje individ. Den postmoderna debatten om konstruktionen av jaget, av subjektet har blivit lika mycket en vardagsutmaning som en intellektuell konstruktion. En afrikansk flykting skrev: Människan har inte rötter hon har fötter. Allt fler av oss rör oss över gränser som nomader. Identiteten definieras med blandade religiösa, etniska, klassmässiga, gestaltande och intellektuella språk i ökande grad som skärningspunkt i relationer och som mångfaldiga identiteter. Eller som Loris Malaguzzi sa vid en föreläsning: Vi är inte en vi är hundra. Vi får alltmer en interkulturell och intersubjektiv identitet. Att se att vi behöver en förskola och skola som PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 31
5 TEMA ENDEHORS 2004, OLJA PÅ DUK, 144 X 120 CM. BUS. bidrar till en interkulturell och rörlig identitet blir nödvändigt. Rio-konferensen om Agenda 21 uppmanade till att tänka globalt och handla lokalt. Vi måste bli glocals. I detta perspektiv på människan och vår tid måste frågan om att fånga enskilda människors lärstilar vidareutvecklas. Vi behöver inse att vi har en förmåga att växla mellan olika sorts språk och intelligenser. Inte bara som en möjlighet inom varje individs intellekt utan framför allt genom vår förmåga att berika vår kunskap och vår subjektivitet genom att ta emot andras föreställningar och teorier. Helt enkelt genom att lära oss lyssna till andra och vara öppna för dem. det är en missuppfattning att lärande i grupp bara inträffar när gruppen samarbetar kring en uppgift. Allt lärande skapas inom de nätverk av relationer av självvärdering och gruppvärdering inom vilket alla läroprocesser äger rum. Detta är viktigt eftersom vi vet att grupper där barn ska lära ofta inte alls omges av de positiva gruppvärden som jag argumenterat för. Inte sällan är det kanske precis tvärtom, gruppen är ett hinder för individens möjlighet till konstruktivt lärande. Detta gäller i skolor såväl som i samhällslivet i stort vilket också bekräftas i studier av hur grupparbete fungerar i många skolor. Just därför borde skolan ses som en mötesplats där förmågan att lära tillsammans måste ses som en basfärdighet som behövs i ett demokratiskt samhälle och därmed som en av de professionellas viktigaste utmaningar oavsett pedagogiskt uppdrag i övrigt. Kanske ligger den största utmaningen för oss svenskar just här. Det handlar om att skapa en skola som bidrar till en demokratisyn där vi ska lära tillsammans med dem som är olika oss och som inte utgår från en demokratisyn som betonar rätten att slippa dem som är olika. I sitt arbete med små barn i Reggio Emilia, liksom i några förskolor i Sverige, har man i sina pedagogiska dokumentationer lyckats se barns förmåga till samarbete. Förmågan till ömsesidigt lyssnande och till ömsesidiga 32 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06
6 förväntningar, som möjliggör kommunikation och dialog, är en egenskap hos intellektet och intelligensen som finns redan hos det lilla barnet, säger Carla Rinaldi. Mycket tidigt visar barn att de har en röst. Men främst visar de att de kan lyssna och att de vill bli lyssnade till. Social förmåga behöver inte läras ut barn är sociala varelser. Det är skolans och förskolans uppgift att förstå och stödja denna förmåga. Därför har barns olika och multipla lärandestrategier alltid varit huvudfokus i Reggio Emilias pedagogiska projekt. I sina projekt med barnen säger Vea Vecchi att man sett att barn ofta använder en rad strategier som syftar till att bibehålla gruppsammanhållningen genom en medveten akt av intelligent social individualism. Barn tycks medvetna om de erövringar också individuella som kan härröra från hela gruppens framgång. Erövringar i fråga om prestation för vilka barn ju är mycket känsliga och erövringar i fråga om kvalitet i sociala relationer och vänskap för vilket barn är än mer känsliga. Social förmåga behöver inte läras ut barn är sociala varelser dokumentationsprocessen är nyckeln i det pedagogiska arbetet. Vea Vecchi formulerar det så här: Att se dokumentation enbart i termer av det synliga slutresultatet är ett teoretiskt och begreppsligt misstag som gör det svårt att förstå helhetsansatsen och de relationer som skapas mellan det individuella barnet, gruppen av barn, lärarna och det aktuella ämnet. Dokumentationen är främst ett verktyg som används tillsammans med barnen för att stödja utvecklandet av såväl den individuella som den gemensamma medvetenheten genom observation, förhandling och prövande av olika sätt att se och tolka det insamlade materialet. I mitt samarbete med förskolor och skolor ser jag nu allt fler försöka överskrida pratet om arbeta ihop gruppen och en syn på grupplärande som en fråga om de gruppsykologiska samarbetsövningar som ofta präglat NATURE 2006, BLANDTEKNIK, LÄNGD 64 CM. BUS. begreppet cooperative learning. I stället försöker man tillsammans med barn och familjer leta efter strategier i användandet av tid och rum där man verkligen kan lära sig att lära i en grupp. På förskolan Trollet i Kalmar sammanställer vi just nu erfarenheterna från en barngrupps resa genom förskolan. Vi kan där se hur de under åren utvecklat verktyg tillsammans med pedagogerna som gör att de inte bara fungerar bra ihop utan att de också som grupp kan avsluta sin tid på förskolan med att under den sista terminen tillsammans planera, förhandla och skapa ett vattenmonument som de sedan tar med sig till och arbetade vidare med i förskoleklassen. Begrepp prövas när de används. Min rädsla för begreppet lärstilar är att det ska bidra till fortsatt diagnostisering som stänger in barn och elever i och sorterar dem utifrån fasta föreställningar om deras identitet. Min förhoppning är att intresset för lärstilar snarare ska leda till att barn får vara olika och möta och pröva att utveckla många lärstilar i ett solidariskt läroprojekt. Minns Annas inledningsord: Man tänker bättre i en grupp! Artikelförfattare Harold Göthson är pol mag och utbildad handledare med många års erfarenhet från pedagogiskt utvecklingsarbete, kommunalt och statligt. Han är ordförande i och en av grundarna av Reggio Emilia Institutet som startades Litteratur Arvidsson, S (1950): Individ och grupp i den nya undervisningen. Arbetartidningen. Arwedsson, G (2004): Hur och när lär sig elever. HLS förlag. Barsotti, A (1997): D som i Robin Hoods pilbåge. HLS förlag. Dahlberg, G, Moss, P & Pence, A (2001): Från kvalitet till meningsskapande. HLS förlag. Dahlberg, G & Moss, P (2005): Ethics and politics in Early Childhood Education. RothledgeFalmer. Dahlberg, G & Göthson, H (2005): Barns lärande en ny social rörelse? Exemplet Reggio Emilia. Premiss förlag. Gardner, H (1983): Frames of mind: the Theory of multiple intelligences. Basic Books. Gustavsson, B (2002 ): Vad är kunskap? Myndigheten för skolutveckling. Göthson, H (2003): Blicken på barnet. Modern Barndom. Göthson, H (1992): Torget från gamla svar till nya frågor. Socialstyrelsen. Lenz Taguchi, H (2000): Emancipation och motstånd. HLS förlag. Liedman, S-E (2001): Ett oändligt äventyr. Albert Bonniers förlag. Nordin-Hultman, E (2004): Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber. Rinaldi, C med flera (2006): Att göra lärandet synligt. HLS förlag. Rinaldi, C (2006): In dialogue with Reggio Emilia. Routledge. PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 33
Göteborg 15 januari 2008
Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats
Läs merHur Reggio Emilia filosofin relaterar till Lpfö98 - Barnsyn, kunskapssyn och mål för verksamheten
Hur Reggio Emilia filosofin relaterar till Lpfö98 - Barnsyn, kunskapssyn och mål för verksamheten Lisa Toveby LAU370 VT2010 Handledare: Camilla Björklund Examinator: Thomas Johansson Rapportnummer: VT10-2611-030
Läs merIngela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merVerksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden
Verksamhets- presentation Ängsulls Förskola För barnet i tiden 2009-2010 Välkommen till Ängsulls Förskola Ängsulls Förskola verksamhet bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), FN:s barnkonvention,
Läs merLokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merTITTA! JAG KAN BALANSERA!
TITTA! JAG KAN BALANSERA! Naturvetenskapligt utforskande i förskolan ur ett transdisciplinärt perspektiv. ANN-SOPHIE PETERSEN ann-sophie.petersen@nacka.se ABSTRACT I denna text kommer jag att resonera
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby
PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan
Läs merVägen till Reggio Emilias förhållningssätt
Vägen till Reggio Emilias förhållningssätt Kritiska konsekvenser vid byte av arbetssätt Sandra Karlsson LAU390 Handledare: Kerstin Signert Examinator: Pia Williams Rapportnummer: HT10-2611-242 Abstract
Läs merSTADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION
STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION Stadsateljé Märsta - en undersökning av möjligheten att bredda verksamheten på Konsthall Märsta genom att söka upp nya platser och skapa förutsättningar för nya samarbeten.
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merNaturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:
Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och
Läs merOrgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och
Läs merLokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor
Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som
Läs merStöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Läs merArbetsplan 2014/Förskola
Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merTITTA! JAG KAN BALANSERA!
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN TITTA! JAG KAN BALANSERA! Naturvetenskapligt utforskande i förskolan ur ett transdisciplinärt perspektiv FÖRFATTARE: ANN-SOPHIE PETERSEN
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merReggio Emilia (en pedagogisk filosofi)
Reggio Emilia (en pedagogisk filosofi) I staden Reggio Emilia i norra Italien har en pedagogisk filosofi utvecklats på de kommunala förskolorna under snart femtio år. Det är en barnsyn och människosyn
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merVandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merPedagogisk dokumentation
LÄRARPROGRAMMET Pedagogisk dokumentation En studie om reflektionsarbetet i förskolan Malin Jakobsson & Lina Lundé Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Karina Adbo Examinator: Henrik
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan Hur och vad enligt pedagoger i förskolan
Rapport nr: 2012ht00196 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merDödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman
Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merHammarby Förskolor Skolor Väster
2010-09-30 1 (8) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende hösten 2009 våren 2010 Hammarby Förskolor Skolor Väster Ingående förskolor: Hammarby Trollflöjten Hammarbyängen Knattekompaniet Ansvarig: Gunilla Karlsten
Läs merSadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11
Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merHitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap
Hitta ditt personliga ledarskap Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv Var som du är Möt andra där dom är Se verkligheten som den är Lev som du lär Göran
Läs merKunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merUnderlag för arbete med kvalitetsindikatorn
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merDenna stund kommer att behandla..
Under samma himmel! Denna stund kommer att behandla.. Vad betyder interkulturell pedagogik på förskolan? Varför behöver vi tala normkritiskt/normkreativt tänkande? Vad krävs av oss för att olikheter ska
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merLyssnande pedagoger och Lärande småbarn
Lyssnande pedagoger och Lärande småbarn - En intervjustudie om temaarbete som utmanande projekt Lärande 91-120 hp. D-uppsats Carin Hellberg Sara Hvit Höstterminen 2008 Handledare: Martin Hugo Examinator:
Läs merÅterkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman
Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merEXAMENSARBETE. Pedagogisk dokumentation. Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan. Emma Bergvall Jenny Westman
EXAMENSARBETE 2010:078 Pedagogisk dokumentation Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan Emma Bergvall Jenny Westman Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merPedagogisk dokumentation: Hur förhåller sig pedagogen till pedagogisk dokumentation i förskolan?
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap Pedagogisk dokumentation: Hur förhåller sig pedagogen till pedagogisk dokumentation i förskolan? Frida Ceder och Helena Davidsson
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merÖnnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.
Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merMinnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314
Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314 Vilken barndom lever våra barn i? Att fira olika traditioner Man kan bli som de orden vi klär oss i, vi blir som vi berättar om oss och när vi berättar
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal
Läs merBlästad friförskolor 2010/11
Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning
Läs mer