Detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde i Täby kommun

Transkript

1 PROGRAM Plan- och exploateringsenheten Gerhard Makowsky Dnr MBN 104/ PROGRAMHANDLING för Detaljplan för utvidgning av Arninge handelsområde i Täby kommun BAKGRUND Regionplanen 2001 för Storstockholm utpekar ett antal regionala kärnor, däribland Täby centrum- Arninge. Denna kärna är tyngdpunkten i NOkommunerna Norrtälje, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Täby. Arninge som en yttre del av detta kärnområde bedöms kunna innehålla kommersiella- och samhällsfunktioner som kompletterar det centrala kärnområdet kring Täby centrum. Regionplanen förutspår en kraftig befolkningstillväxt i NO-sektorn som berörda kommuner bejakar. Planen innehåller även en stor kollektivtrafiksatsning i form av pendeltåg från Stockholm city till i Arninge. En ny knutpunkt mellan pendeltåg, föreslagen flyttad Roslagsbana, bussar och bilar erfordrar markreservationer. Arningeområdets nuvarande kapacitet och ställning som arbets- och externhandelsområde behöver med hänsyn till förväntad befolkningsutveckling i NO-sektorn förstärkas. Tidigare utredda alternativa dragningar av Roslagsbanan Tidigare idéer om att förse Arninge med spårbunden trafik utgick ifrån en omläggning av Roslagsbanan genom Arninge. En bansträckningen studerades över cirkulationen Arningevägen/ Kundvägen och längs Kundvägen åt norr för att sedan böja av över E18 mot befintlig spår till Österskär. Ett annat alternativ studerades med en bansträckning under Arningevägen och höjdpartiet, vidare genom befintligt handelsområde på pelare fram till ett nytt stationsläge i norra delen av handelsområdet. Därefter fortsatte banan åt öster på liknande sätt som i förra alternativet. I båda alternativen tillkommer bussterminal och infartsparkering. Gemensamt för dessa alternativ är att Roslagsbanan främst skulle trafikförsörja Arninge som arbetsområde. Dimensioneringen av anläggningarna skulle således baseras på Roslagsbanans kapacitet.

2 2(11) Järnvägstrafik- pendeltåg och Roslagsbanan Till följd av regionplanens förslag om pendeltåg till Arninge har Stockholms Lokaltrafik (SL) och Regionplane- och trafikkontoret (RTK) låtit ta fram två parallella idéstudier för Roslagsbanan respektive pendeltåg Solna-Arninge. Direktiven var att dessa två järnvägar skulle förenas i ett gemensamt stationsläge i Arninge med möjlighet till förlängning till Åkersberga. Studierna innehåller ett flertal genomförbara alternativ för järnvägsdragningar med olika stationslägen i Arninge. Idéstudiernas uppdragsgivare har för sin del inte tagit ställning till något utredningsalternativ. Ett av syftena med kommande detaljplan är att redovisa ett stationsläge inom Arningeområdet. En snabb spårförbindelse med hög kapacitet in till city påverkar områdets planeringsförutsättningar. Arninges möjlighet till fysisk tillväxt är begränsad och antas i sig inte ensamt kunna utgöra tillräcklig framtida resandeunderlag för pendeltåg. Det är den gemensamma tillväxten med nya invånare och nya arbetsplatser som tillsammans med dagens stora befolkning utgör resandeunderlaget för en ny pendeltågslinje. Nordostkommunerna är därför eniga om att goda omstigningsmöjligheter mellan pendeltåg och bussar/ privatbilar är av största vikt att åstadkomma i Arningeplaneringen. En pendeltågssatsning kräver betydligt större kringåtgärder för buss och infartsparkering jämfört med enbart Roslagsbanan. Omstigningsplatsens storlek, åtkomstmöjlighet för bussar och infartsparkerare samt trafikalstring är avgörande för lokaliseringen av anläggningen. Utifrån ovanstående kriterier förordas ett läge för järnväg i planområdets sydöstra del. En korridor för järnväg planeras från befintlig järnvägsreservat söder om Arningevägen. En station på den obebyggda handelstomten i kv. Besmanet och / eller tvärs över E18 förläggs tillsammans med bussterminal och infartsparkering med direkttillfart. En vidare anslutning till Roslagsbanans nuvarande linjesträckning till Österskär öster om kommungränsen planeras. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Det befintliga Arningeområdet består dels av ett område för externhandel och dels av ett verksamhetsområde för lätt industri och kontor. Planeringen syftar till att skapa förutsättningar för fler arbetsplatser inom flera verksamhetsområden, ett större utbud av volymhandel samt ett område för järnväg, station, bussterminal samt väl tilltagen infartsparkering. En utredning om Arninge som handelsområde anger en utvecklingspotential med kvm nya lokaler för handel. Det för handel föreslagna nya markområdet möjliggör en sådan expansion. Befintligt handelsområde med hittills outnyttjade byggrätter för handel skall ingå i planeringen.

3 3(11) Arninges roll som nordostsektorns största arbetsplatsområde förstärks genom planering för kontor och industri i planområdets norra del. Koncentrerad kontorsbebyggelse föreslås i anslutning till planerad järnvägsstation. Förutsättningarna för en stor trafikknutpunkt i Arninge skall studeras. Ny spårbunden kollektivtrafik i form av pendeltåglinje från city med station i Arninge skall göras möjligt. Möjlighet för fortsatt dragning av pendeltågslinjen längre ut i nordostsektorn skall säkerställas. Roslagsbanans framtida funktion och dragning fordrar sannolikt en närmare belysning. Kring stationen skall det rymmas en bussterminal för linjerna från de norra grannkommunerna. Förutsättningarna för en väl tilltagen infartsparkering helst med direktaccess från trafiklederna skall finnas. Erforderligt utrymme, tillfredställande logistiska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar skall prövas i planeringen. Utöver befintliga tillfarter till området skall nya tillfarter föreslås samt utformning och förbättring av den interna trafikstrukturen i området studeras. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Områdets läge, avgränsning och area Det föreslagna planområdet sträcker sig från Ullnasjön i norr till och med Arninge trafikplats i söder. Området begränsas i väster av Ullnatippen, Kundvägen, naturreservatet Rönninge by- Skavlöten, Arningevägen samt påfarten till E 18. Den ostliga avgränsningen ligger längs kommungränsen mot Österåker fram till Vaxholmsvägen och en bit längs Roslagsbanan. Planområdets area är cirka 120 ha. Landskap, mark och vegetation, topografi Större delen av det ej planlagda programområdet består av skogsbevuxna och kuperade höjdpartier med inslag av före detta åkermark. Mellan dessa partier i en dalgång ligger det planlagda och delvis utbyggda handelsområdet Marken norr om Ullnavägen är skogsbeväxt och övergår i tidigare brukad mark upp till strandvegetation längs Ullnasjön. Längs sjön finns en vandringsled, blå leden. Strandskydd råder vid Ullnasjön enligt översiktsplanen för Österåkers kommun. Geologi I områdets norra del finns det de Geermoräner som är av riksintresse efter beslut av Naturvårdsverket år 2000.

4 4(11) Fornlämningar Mellan Ullnasjön och Ullnavägen finns ett antal fornlämningar ( RAÄ 65, 58, 383). I samband med arbetsplanen för Ullna trafikplats har områdena RAÄ 407, 64 och 60 närmare undersökts. Nordost om Jaktvillan finns ett större fornlämningsområde ( RAÄ 92). Dessutom finns i området några mindre lämningar ( RAÄ 91, 338, 97 och 102.) Fornlämningen söder om Jaktvillan har grävts ut och klassas ej längre som sådan ( RAÄ 94). Markägoförhållanden I den ca 18 ha stora planlagda delen av programområdet ( kv. Besmanet) finns som större ägare av kvartersmark KF Fastigheter AB, Rodamco Sverige AB, AB Svensk Bilprovning, Suomi Möbler AB och AB Svenska Shell. Täby kommun äger parkområdena och övrig allmän platsmark. Hörntomten i det planlagda kv. Tumstocken, Tumstocken 6 är obebyggd och ägs av Täby Fastighets AB, den bebyggda granntomten, Tumstocken 9, ägs av Svenska Lantmännen. Den ej planlagda delen av programområdet har tre ägare: Fastigheten Arninge 4:1 inom programområdet ägs av Täby Fastighets AB, Arninge 5:1 ingår som helhet i programområdet och ägs av familjen Douglas och Hägernäs 7:6 i den sydöstra delen av programområdet ägs av Täby kommun. Nuvarande markanvändning och befintlig bebyggelse Södra delen av programområdet är detaljplanelagt. I området finns Arninge trafikplats som korsningspunkt Arningeleden/ Vaxholmsvägen och E18. Längs Arningevägen är höjdpartierna utlagda som park. Kvartersmarken är till större del enligt gällande plan bebyggd för externhandel. En större fastighet längs E 18 är obebyggd. I Jaktvillan, som ligger i parkområde norr om handelsområdet, bedrivs serveringsverksamhet. Norr om det planlagda handelsområdet finns blandad skogs- och tidigare öppenmark. Området används idag bl. a. som motocrossövningsbana. PLANFÖRHÅLLANDEN Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS 2001) RUFS 2001 framhåller att hög tillgänglighet är en förutsättning för regionkärnorna. Till detta krävs en god kollektivtrafik som öppnar för en mer omfattande arbetspendling. RUFS föreslår en pendeltågslinje från city till Arninge.

5 5(11) Översiktsplan 1992 för Täby kommun. I Täby kommuns gällande översiktsplan från år 1992 redovisas inom då gällande kommungränser föreslaget planområde som arbetsområde med osäker avgränsning. Del av planområdet som ligger öster om E 18, ett område norr om Arningevägen samt del söder om Ullnasjön anges som naturområde. Översiktsplanen redovisar även en ny trafikplats mellan E18 och Ullnavägen. Tidigare översiktsplaner Användningen av marken som senare överfördes från Österåker till Täby kommun redovisas i regionplan 1970 som arbetsområde med ny trafikplats vid Ullna. Även 1971 års Dispositionsplan för Hägernäs Arninge samt Illustrationsplan för Arninge arbetsområde visar marken som arbetsområde och trafikplats. Dessa planer ligger sedan till grund för de detaljplaner för kv. Besmanet och kv.tumstocken, som utgör stommen till dagens Arninge arbetsområde. Översiktsplan för Österåkers kommun I översiktsplan för Österåkers kommun, antagen , redovisas den delen av programområdet, som då låg i Österåkers kommun, som utredningsområde. Detaljplaner Pågående planering: Arbetsplan för Ullna trafikplats, Vägverket Region Stockholm, antagandeskede. Inom programområdet finns följande gällande detaljplaner eller del därav: Kv. Besmanet: fastställd Anger som huvudsaklig markanvändning handel, vars utbyggnad till viss del är genomförd. I övrigt är mark utlagd för Arninge trafikplats och park. Kv. Tumstocken m. fl., fastställd Anger inom berört område markanvändning för småindustriändamål.. Fastigheterna Rönninge 3:1 och 3:2, lagakraft Anger inom berört område industrigata och natur, i övrigt järnvägstrafik och industri. Till programområdet gränsar följande detaljplaner: Detaljplan för del av kv. Tumstocken, faställd , detaljplan för kv. Linjalen, fastställd och detaljplan för fjärrvärme- och kraftvärmeverk ( fastigheten Arninge 4:1 ) fastställd

6 6(11) Övrigt: Naturreservat Rönninge by- Skavlöten, inrättad Kommunala beslut Kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott gav uppdrag till miljö- och byggnämnden att ta fram program för och påbörja detaljplaneläggning av Arninge arbetsområde. Miljökonsekvensbeskrivning Planläggningen ska i huvudsak ske på mark som redovisas som tillkommande arbetsområde i översiktsplanen. Området bedöms inte som speciellt ekologiskt känsligt eller medföra betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark och vatten eller andra resurser. Planområdet berör dock ett riksintresse för naturvården (De Geermoräner) samt strandskydd. Av den anledningen bör under vidare detaljplanearbetet en förenklad MKB/miljöbedömning tas fram. Den bör också belysa miljökvalitetsnormer, buller, dagvattenhantering, arkeologi och risker med transporter av farligt gods på E18. PLANERAD MARKANVÄNDNING- etapp 1 Handel Befintligt handelsområde på ca 17 ha avses ingå i programområdet som handelsmark. Handelsändamålet förutsätts med ett undantag kunna behållas oförändrat för all typ av handel. Den obebyggda handelstomten vid E18 föreslås bara till viss del kunna utnyttjas för handel, resten avses ingå i järnvägs och trafikområde. Handel och kontor Området mellan befintligt handelsområde och Ullnavägen planeras för i första hand handel med möjlighet till kontorskomplettering. Ca 24 ha ny kvartersmark beräknas kunna utvinnas. Underlaget för planeringen är handelsutredningens rekommendation om att kvm nya lokalytor för handel motsvarar Arninges utvecklingspotential. Handel i detta fall avser främst volymhandel. Föreslaget marktillskott tillsammans med kvarvarande utvecklingspotential i befintligt handelsområde uppfyller handelsutredningens rekommendation. Marken föreslås ges en byggrätt motsvarande ca 1/3 del av kvartersmarksarean. Detta motsvarar vad som med hänsyn till behovet av parkering på mark kan vara möjligt att bygga för handelsändamål. Den detaljplanelagda fastigheten Tumstocken 5 samt bebyggda fastigheten Tumstocken 9 föreslås ingå i ny detaljplan för att skapa ny direktinfart från Kundvägen samt att anpassa användningssättet till dagens förhållande.

7 7(11) Kontorsutbyggnad i kombination med handel avser främst en byggnation på den obebyggda hörntomten Tumstocken 9. Kontor och industri Norr om Ullnavägen mellan avfartsrampen för ny trafikplats i öster och planlagd område för värmekraftverk i väster föreslås ett ca 7 ha stort område för kontor och industri. Exploateringsgraden för området avses bestämmas av tillämpligt parkeringsbehov för respektive användningssätt av marken. Bensinstation Vid Antennvägens anslutning till cirkulationsplatsen vid Arningevägen föreslås en mindre tomt för bensinautomatstation. Infart sker från Antennvägen. Tomten föreslås få en byggrätt enbart för skärmtak över pumparna. Det nya bensinstationsläget tillskapas som ersättning för befintlig anläggning inom handelsområdet. Ullna trafikplats Gatunätet inom området avses i sin norra del anslutas till den utbyggda Ullna trafikplats. SENARE UTBYGGNAD - etapp 2 Trafikområde (järnvägsområde, station, bussterminal, infartsparkering) Område för trafik avsätts för att i senare förstudie för järnväg även kunna inrymma erforderliga anläggningar för större omstigningsplats. Det förutsätts finnas bussterminal med bussuppställningsplatser som bör förses med egna avoch påfarter från angränsande genomfartsleder. Möjlighet för att på ett miljömässigt och ekonomiskt godtagbart sätt kunna bygga ett stort antal infartsparkeringsplatser bör finnas. Det är i dagsläget osäkert hur mycket mark det behövs för tänkta trafikanläggningar. Det förutsätts att det i den fortsatta planeringen närmare studeras erforderlig markåtgång för trafikändamål. Genom trafikområdet skall dock för genomförande inom etapp 1 studeras ny allmän tillfart från Arninge trafikplats till södra delen av handelsområdet. För del av planlagd fastighet Besmanet 4 - inom trafikområdet bör det införas ett tillfällig användningssätt för handel så länge marken inte behöver ianspråktas för trafikändamål.

8 8(11) Kontor Söder om det befintliga handelsområdet föreslås ett område för större kontorsetableringar. Ytterligare kontorsetableringar skall även möjliggöras inom trafikområde väster om E 18. Avsikten med dessa kontorskompletteringar är att i anslutning till god kollektivtrafik stärka Arninge som arbetsområde. TRAFIK Trafikmatning till området idag Idag sker trafikmatning till programområdet i huvudsak från Arninge trafikplats via cirkulationen Arningevägen/ Kundvägen. Handelsområdet nås endast genom trevägskorsningen Kundvägen/ Saluvägen. Dessa korsningspunkter är redan idag starkt belastade. Programområdets trafikmatning norrifrån sker via Kundvägen från Ullnavägen som saknar direktanslutning till E18. Hörntomten i kv.tumstocken saknar direktinfart från Kundvägen. Nya tillfarter Ullnavägens dragning och delar av Ullna trafikplats skall som blivande kommunal gatuanläggning ingå i detaljplanen. I trafikutredningen Arninge handelsområde- utökad exploatering, Lars Örtenholm Trafikplanering AB, beskrivs förutsättningar, bedömningar och antaganden om trafikmängder till och inom handelsområdet när Ullna trafikplats byggts ut. Det prognostiseras en betydlig minskning av biltrafiken via Arninge trafikplats när Ullna trafikplats tillkommit. Programområdets blivande kvartersmark föreslås trafikmatas från ett antal nya punkter. Området för kontor och industri förses med tillfart från Ullnavägen. Området för handel och kontor erhåller tillfart norrifrån via cirkulationen i västra delen av Ullna trafikplatsen samt från Kundvägen. Ny infart direkt från Arninge trafikplats till befintlig handelsområde skall studeras. Befintlig trevägskorsning Kundvägen/ Saluvägen byggs om till cirkulationsplats. Kollektivtrafik Roslagsbanan som passerar genom progamområdets sydöstra del har sin närmaste hållplats vid Hägernäs ca 1 km söder om befintligt handelsområde. En ny järnvägsstation i områdets sydöstra del förbättrar tillgängligheten väsentligen. Fem busslinjer trafikerar idag Arninge från Vallentuna, Österåker och Norrtälje med hållplatser inom Arningeområdet. Linjerna går sedan vidare genom Täby till

9 9(11) bland annat Danderyd och Kista. En linje från Åkersberga tangerar området från E 18 med hållplats Arningevägen/ Kundvägen. Med utbyggnad av Ullna trafikplatsen blir det lättare för buss i linjetrafik att trafikera Arninge. Fler hållplatser kommer att angöras och därmed nås en större del av arbetsområde med ett rimligt gångavstånd. Trafikbuller Programområdet utsätts för buller främst från E18 samt i delar från Arningevägen. Erforderliga studier av trafikbullersituationen samt eventuella åtgärder skall göras under detaljplanearbetet. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Området förses med dricksvatten via Norrvattens huvudledning som korsar området via Arningevägen, Kundvägen och Ullnavägen och genom en kommunal ledning söderifrån. I del av programområdet är ledningarna utbyggda. Avloppsvatten leds bort från området söderut i en befintlig dagvattentunnel och en i tunneln förlagd spillvattenledning. De nya områdena avses förses med VA-anläggningar och anslutas till det befintliga VA-nätet. Kapacitetsberäkningar för nätet skall framtas under detaljplanearbetet. Dagvatten Med hänsyn till att speciellt i handelsområdet förväntas anläggas stora hårdgjorda parkeringsytor föreslås lokalt omhändertagande av dagvattnet där det är teknisk och ekonomiskt genomförbart. Värme I anslutning till programområdet finns en planlagd tomt för värmeverk. I dagsläget är det tveksamt när värmeverket kommer att byggas ut. El Området försörjs med elenergi via ett antal transformatorstationer som ägs av Fortum. EXPLOATERINGSEKONOMI Samtliga allmänna anläggningar förutsätts finansieras genom exploateringsavtal med markägarna i området. Till allmänna anläggningar räknas trafikplatser,

10 10(11) allmänna gator, gång- och cykelvägar samt park- och naturmark. Även anslutningsavgifter för vatten och avlopp avses ingå i avtalen. ETAPPUTBYGGNAD Programområdet förutsätts byggas ut i etapper, där utbyggnad av handelsområdet beräknas komma först. Utbyggnad av den tyngre kontorsbebyggelsen kommer troligen först när spårbunden kollektivtrafik förlagts in till området och efterfrågan på kontorsarbetsplatser i ett trafikoptimalt läge förväntas infinna sig. PLANARBETET Detaljplanearbetet avses bedrivas inom Täby kommuns tekniska kontors planoch exploateringsenhet. I vissa specialfrågor kommer extern expertis att anlitas. KÄLLMATERIAL Följande utredningar har åberopats i programmaterialet: Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen, Nya Arninge Handelsområde, Nordplan AB, Arningependeln, idéstudie pendeltåg Solna Arninge, SWECO VBB på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret Roslagsbanan- idéstudie rörande framtida sträckning Täby C- Åkersberga, Scandiakonsult Trafik Arninge handelsområde- utökad exploatering, Lars Örtenholm Trafikplanering AB, Arbetsplan för väg E18 Stockholm-Norrtälje, trafikplats Ullna, Vägverket PLANPROCESSEN Detaljplanen befinner sig i programskedet i planprocessen. Planprocessen sammanfattas nedan. Mer detaljerad information om planprocessen finns på kommunens hemsida, En detaljplan ska grunda sig på ett program om det inte är onödigt. Programmet godkänns av kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott, som samtidigt ger i uppdrag till miljö- och byggnämnden, MBN, att upprätta detaljplan. Under programsamrådet ges berörda möjlighet att inkomma med synpunkter. Efter programsamrådet upprättas en programsamrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa. Detaljplaneförslag upprättas och skickas på samråd efter godkännande av MBN. Under samrådstiden ges berörda intressenter tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa. Efter samråd och eventuella revideringar samt efter godkännande av MBN. ska planförslaget ställas ut minst tre veckor för granskning innan detaljplanen antas. Synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunen senast under utställningstiden. Den som inte inkommit med yttrande senast under utställningstiden kan komma att förlora sin rätt att överklaga. Efter utställningen

11 11(11) upprättas ett utlåtande som redovisar alla synpunkter som inkommit under utställningen samt hur kommunen ställer sig dessa. Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige. TEKNISKA KONTORET Plan- och exploateringsenheten Gerhard Makowsky Näringslivskonsult Lech Urban Planarkitekt