Miljömål och kommunala styrdokument

Transkript

1 BILAGA 1 Miljömål och kommunala styrdokument Nationella, regionala och kommunala miljömål Riksdagen har beslutat om 15 nationella mål för miljökvalitet som skall nås inom en generation. De regionala miljömålen grundar sig på de nationella målen och har omformulerats, anpassats och konkretiserats efter Kalmar läns förutsättningar. I Miljöstrategin Lokal Agenda 21 för Västerviks kommun har kommunala mål formulerats för varje miljökvalitetsmål som skall ses som en utgångspunkt till formulering av lokala miljömål. Flera av miljömålen berörs direkt eller indirekt av dagvatten. Dessa miljömål är: Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunalt miljömål Inga kemiska bekämpningsmedel används på kommunal parkmark. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kommunala miljömål Före år 2020 ska alla sjöar och vattendrag ha fosfor- och kvävehalter som är högst 1,5 2 ggr så höga som bakgrundshalten. Fosfor- och kvävebelastningen ska halveras till 2005 räknat från Fosfor- och kvävetillförseln till Gamlebyviken ska minskas med 65% till 2002 jämfört med Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Kommunala miljömål Sjöarna i kommunen ska ha badvatten av godtagbar kvalitet. Sjöarnas och vattendragens naturliga avrinningsområden ska vara utgångspunkt för den fysiska planeringen. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Kommunala miljömål Dagvattnet ska omhändertas lokalt. Andelen fastigheter inom kommunalt verksamhetsområde med lokalt omhändertagande av dagvatten ska uppgå till minst 70% år

2 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Exempel på kommunal åtgärd: Bygg kretsloppsanpassat och med sunda material. De nationella miljökvalitetsmålen är inte juridiskt bindande men skall fungera som hjälpmedel och vägledning i samhällsplaneringen. EG:s Ramdirektiv för vatten EG, den europeiska gemenskapen, har antagit ett förhållandevis stort direktiv på vattenområdet, ett av EG:s mest omfattande regelverk på miljöområdet. Direktiven anger exempelvis gränsvärden för utsläpp till vatten och miljökvalitetsnormer samt gemensamma miljömål för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Kommunala styrdokument Miljöstrategi 2000 Miljöstrategi Lokal Agenda 21 för Västerviks kommun omfattar kommunens mål för miljökvalitet och folkhälsa för en generation framåt, till Meningen är att all kommunal verksamhet ska sträva efter att uppnå dem. Miljöstrategin är en omarbetning av kommunens Kretsloppsplan (1995) och kommunens Naturvårdsprogram (policy för kommunens handlande i naturvårdsfrågor, 1993). Miljöstrategin utgör ett komplement till översiktsplanen. Översiktsplan för Västerviks kommun, ÖP 2000 Översiktsplanen är vägledande för beslut om användning av mark och vatten samt bebyggelse. Översiktsplanen fungerar på flera sätt som ett komplement till Miljöstrategin. Översiktsplanen är ej bindande men har en betydande styrande inverkan i förhållande till efterföljande tillståndsbeslut enligt plan- och bygglagen och andra speciallagar. Enligt ÖP 2000 är kommunen enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken (MB) ansvarig för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i bebyggelse och miljö. Ambitionsnivån är att skapa goda betingelser för människor, djur och växter att leva, bo och verka i hela kommunen bl.a. genom att infoga riksdagens miljömål i översiktsplanen. Miljöbokslut för 2003 I kommunstyrelsens verksamhetsplan för år 2005 betonas att kommunens verksamhet ska leda fram mot en uthållig utveckling och omfatta de riktlinjer om hållbar utveckling som beskrivits av såväl riksdag och regering som på regional nivå av länsstyrelse och regionförbund. 23

3 BILAGA 2 Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen - en manual Denna manual är framtagen efter att arbetsgruppen har använt Huddinges Dagvattenstrategi och dess bilaga Hantering av dagvattenfrågor i samhällsbyggnadsprocessen - manual som grund i beskrivningen. Den har sedan anpassats till Västerviks kommuns förutsättningar och förvaltningsnamn. Manualen anger inriktningen på hur dagvattenfrågorna bör hanteras och behandlas i samhällsbyggnadsprocessen. Projektets storlek och bland annat planförhållandena på den tilltänkta platsen avgör var i processens frågan om dagvattenhantering ska komma in. Processen består av flera led där arbetet pågår parallellt. Dagvattenfrågorna följer hela processen från utredning av förutsättningar för dagvattenhantering på platsen till utförande av lämplig anläggning. Dagvattenfrågornas hantering måste anpassas till projektets storlek och förutsättningar. Det är viktigt att tidigt i samhällsbyggnadsprocessen samordna kunskaper och intressen från de olika förvaltningar som berörs. Översiktsplan, ÖP I översiktsplanen anges användningen av mark och vatten i hela kommunen. När behov finns kan vissa delar av översiktsplanen fördjupas (FÖP). I översiktsplanen redovisas särskilt de områden inom vilka markanvändningen avses bli förändrad, t. ex. nya bebyggelseområden, vägar och andra anläggningar. I översiktsplanen redovisas även de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och tillståndsgivning. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen för Västerviks kommun antogs år Dagvatten i ÖP Översiktsplanens nivå ger oftast endast utrymme för allmänt hållna principer när det gäller frågan om dagvatten. I ÖP skall dagvattenpolicyns principer och mål inarbetas. I ÖP bör också olika förutsättningar rörande dagvatten redovisas, såsom: olika sjösystem med dess avrinningsområden olika recipienters värde ut vattenanvändningssynpunkt och känslighet mot föroreningar områden med känsliga grundvattenförhållanden översiktliga geologiska förutsättningar områden för större dagvattenhanteringsanläggningar behov av ytterligare studier för olika delområden i ÖP tidigt uppmärksamma konflikter mellan markanvändning och önskemålet om en god dagvattenhantering Redovisningen kan ske direkt i ÖP eller med hänvisning till särskilt underlagsmaterial. 24

4 Fördjupning av Översiktsplan (FÖP) För de områden där fördjupningar av översiktsplanen utarbetas kan ytterligare studier eller preciseringar behöva göras. Beroende på typ av FÖP kan vad som nedan anförs om detaljplan/program vara tillämpligt i varierande omfattning. Detaljplanen En ny detaljplan inom ett område föregås oftast av projektidéer (kommunala eller enskilda) eller i övrigt av behov av reglering i ett sammanhang. Processen kan ske på följande sätt: Tidiga kontakter och information Förstudie och/eller detaljplaneprogram Planeringsavtal/ramavtal Detaljplan Exploateringsavtal, markupplåtelseavtal Ett ärende kan behandlas enligt alla eller endast i några av ovanstående punkter beroende på dess karaktär. Tidiga kontakter En tidig kontakt kan ske mellan representanter för en intressent och för kommunen, i allmänhet kommunledningskontoret. Kontakten syftar till att påbörja en process som leder fram till en ny bebyggelse eller dylikt. I detta skede är det angeläget att lyfta fram information om dagvattenhanteringen dels genom att redovisa dagvattenpolicyn och dels genom att informera om platsens förutsättningar via hänvisning till översiktsplanen och dess underlagsmaterial. Vid behov förmedlar kommunledningskontoret kontakter med miljö- och byggnadskontoret. Detta ger intressenten förutsättningar för ett markförvärv, en etablering etc. Förstudie, program Detaljplan krävs för en ny sammanhållen bebyggelse eller ny enstaka byggnad som får betydande inverkan på omgivningen. Krav på ny detaljplan uppstår också när en ny utbyggnad inte är förenlig med gällande detaljplan. Inför ett beslut i kommunstyrelsen om detaljplaneläggning görs i vissa situationer en förstudie eller ett översiktligt program för den avsedda utbyggnaden. Detaljplanen ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planeringen, om det ej anses onödigt. Ansvaret för förstudier och detaljplaneprogram ligger hos kommunledningskontoret. I samband med förstudie/program bör en hänvisning ske samt en uttolkning och precisering göras av dagvattenpolicyn beträffande den aktuella platsen och för det aktuella projektet. I förstudien/programmet ska normalt redovisas: geologiska, topografiska och hydrologiska förhållanden, samt recipientförhållanden markanvändning inom närområdet och översiktlig bedömning av dagvattnets föroreningar 25

5 inriktning på dagvattenhantering i området (allmänt/enskilt, infiltration, perkolation, fördröjning) behov av särskilda studier i detaljplanearbetet behov av särskilda beslut, anmälan eller tillstånd rörande dagvattenhantering Redovisning kan ske direkt i förstudien/programmet eller i särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Planeringsavtal ramavtal I anslutning till förstudien eller programmet kan kommunen teckna avtal med intressenten om den kommande planeringen. I avtalet bör kommunen ange vilka förutsättningar som gäller för en exploatering respektive framtida markupplåtelse. Exploatören kan då få en uppfattning om vilka åtaganden och kostnader som följer exploateringen, t. ex för dagvattenhanteringen. I avtalet bör normalt ingå inriktningen på dagvattenhanteringen samt vilka studier som krävs i den fortsatta planeringen. Detaljplan Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan. Förutsättningarna för uppdraget redovisas i förstudien, programmet eller i ett av kommunledningskontorets upprättade tjänsteutlåtande till beslutet. Därefter sker detaljplaneläggningen och bland annat upprättas plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Den fastställda detaljplanen utgörs av plankarta och bestämmelserna. Detaljplanen skall ge en samlad bild av förutsättningarna för dagvattenhanteringen, av den föreslagna bebyggelseutformningens konsekvenser avseende hydrologi, föreslag till tekniska lösningar samt översiktliga ekonomiska konsekvenser. Senast under detaljplaneskedet ska en närmare redovisning ske av de hydrogeologiska förhållandena på platsen, antingen genom en sammanställning av befintlig kunskap eller i form av en särskild hydrogeologisk utredning. Redovisningen bör även innefatta en beskrivning av vegetationen inom planområdet, en bedömning av nederbörd och avrinning före respektive efter exploatering, den tänkta recipientens status samt en uppskattning av dagvattnets föroreningsgrad och behov av rening. Lämplig dagvattenhanteringsmetod bedöms för varje område i enlighet med dagvattenpolicyns riktlinjer. Planutformningen ska ske med beaktande av dagvattenhanteringen. Oftast sker en planläggning innan projektering av mark och byggnader kommit så långt att planen kan detaljerat reglera huslägen, vägar och andra anläggningar. Planbeskrivningen och MKB bör i vissa fall redovisa olika aspekter och intentioner att beakta i projekterings- och genomförandeskedet. Det kan t.ex. gälla att spara tillräckligt stora 26

6 ytor för infiltration, att placera hus, vägar, p-platser m. m. så att tillräckligt med grönytor emellan finns. Andelen hårdgjorda ytor bör minimeras. Byggnaders avvattning bör beakta kraven på god dagvattenhantering. I de fall ett noggrant underlag föreligger kan detaljplanen med bestämmelser reglera byggnaders, parkeringsytors och tillfartsvägars lägen samt markytors och bebyggelses utformning, t. ex. vad gäller takmaterial. Ytor för dagvattenanläggningar bör alltid redovisas i planhandlingarna och vid behov ges särskild användningsbestämmelse. Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, ska alltid eftersträvas, vilket bör regleras som en planbestämmelse, förslagsvis: Dagvatten skall omhändertas lokalt på fastigheten/tomtmarken. När de geotekniska förutsättningarna ej tillåter LOD, skall fördröjning och öppen avledning användas. Formella bestämmelser kan även gälla krav på att viss del, eller andel, av tomtytan ska medge infiltration av dagvatten eller fördröjas. Krav kan vid behov även innefatta oljeavskiljare och filterteknik. Områden för dagvattenanläggningar kan ges bestämmelser av typen E (= teknisk anläggning för dagvatten) eller u (= marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike) eller n (= bestämmelser om markytans anordnande). I tillämpliga områden gäller detta även för ny- och ombyggnader av gator inom tidigare planlagda områden. Avtal Avtal träffas med större markägare/exploatörer i samband med att en detaljplan tas fram eller i samband med att kommunen säljer mark. Det kan träffas avtal i olika skeden av detaljplanearbetet som t.ex. ramavtal/planeringsavtal, köpe- och exploateringsavtal och genomförandeavtal. I samband med byggande av statliga vägar träffas avtal med Vägverket. När kommunen upplåter mark träffas arrendeavtal, tomträttsavtal och nyttjanderättsavtal. I samtliga av dessa avtal kan bestämmelser om dagvattenhantering införas, vilka kan gå längre än vad som krävs enligt gällande lagstiftning eller vad som kan regleras i bestämmelser i detaljplan. Kraven får ej vara oskäliga. Hur långt man kan nå är en förhandlingsfråga. Åtaganden som medför extra kostnader bör tas med redan i de tidiga avtalen. Dagvattenpolicyn kan som vägledning bifogas till avtalen. I avtalen kan t. ex. nedanstående frågor behandlas: hur planbestämmelser om lokalt omhändertagande av dagvatten ska uppfyllas krav på oljeavskiljning eller annan lokal behandling fördröjning markundersökning materialval för att minimera läckage av tungmetaller utformning av takytor, parkerings- och körytor, grönytor m.m. kontrollprogram 27

7 åtgärder under byggtiden, t.ex. att bodar, upplag m.m. inte påverkar infiltrationsytor genom att den tilltänkta markens packas eller att perkolationsmagasin sätts igen under byggskedet ansvar för skötseln av en dagvattenanläggning, dokumentation om anläggningen Detaljeringsgraden får anpassas till förutsättningarna i det aktuella fallet. 28

8 BILAGA 3 Beskrivning av recipientklassificering Recipienternas känslighet för yttre påverkan i form av dagvattenutsläpp bedöms genom klassificering utifrån uppskattningar om recipientens naturvärde, rekreationsvärde och yttre påverkan. Naturvärdet baseras dels på Natura 2000 (N2) och riksintresse för naturvård (RN), dels på naturvärde i övrigt (N). Rekreationsvärdet baseras dels på friluftsliv (Friluft), dels på möjlighet till bad (Bad). Med yttre påverkan avses dels belastning av föroreningar (Föroren.), dels av närsalter (Näring.). Klassificeringen är genomförd med uppgifter från rapporter om naturvärden samt erfarenheter och kunskaper inom kommunen. Naturvärde Rekreationsvärde Yttre påverkan Sammanfattande bedömning Recipient N2/RN N Friluft Bad Föroren. Näring Gamlebyviken Mycket känslig Skeppsbrofjärden Mindre känslig Lucernafjärden Känslig Örserumsviken Känslig Kvännaren Känslig Gamlebyån Mindre känslig Långsjön Känslig Hällsjön Mindre känslig Såduggen Känslig Sedingsjöån Mindre känslig Ryven Känslig Verkebäcksviken Mycket känslig Vivassen Mycket känslig Kyrksjön Mycket känslig (Odensvi) Hjorten (Hjorted) Känslig Nässjön Gåsfjärden Edsån Storsjön Syrsan Storån Känslig Mycket känslig Känslig Mycket känslig Känslig Känslig 12 Är sanerad från föroreningar, men tilldelas 3 då dess ekosystem fortfarande kan betecknas som känsligt. 29

9 Naturvärde Rekreationsvärde Yttre påverkan Sammanfattande bedömning Recipient N2/RN N Friluft Bad Föroren. Näring Tynn Mindre känslig Kyrksjön (Gladhammar) Känslig Västrumsfjärden Mycket känslig Följande poängindelning har använts för att ta fram en sammanfattande bedömning över recipienternas känslighet för mänsklig påverkan: Poäng Klassificering Mycket känsliga för mänsklig påverkan Känsliga för mänsklig påverkan Mindre känsliga för mänsklig påverkan 30

10 BILAGA 4 Recipienternas placering 31

11 BILAGA 5 Belastade områden: hög trafikbelastning, hög andel hårdgjorda ytor, stora parkeringar 32

12 BILAGA 6.1 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Västervik 33

13 BILAGA 6.2 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Gamleby 34

14 BILAGA 6.3 Belastade områden: hög dagvattenbelastning i spillvattennätet, Ankarsrum 35

15 BILAGA 7 Känsliga områden 36

16 BILAGA 8 Checklista för företagare och allmänhet hur man kan göra för att minska påverkan på dagvattenrecipienterna i sitt dagliga arbete Tvätta bilen utan att skada naturen! När du tvättar bilen följer olika ämnen med i tvättvattnet. Många av dessa ämnen är skadliga för livet i våra åar, sjöar och hav. Tvätta därför aldrig bilen på gatan eller på asfalterad mark. Tvättvattnet rinner ner i gatubrunnarna och hamnar orenat i närmaste vattendrag. Oljor, smörjmedel, fetter, giftiga metaller, gummirester och avfettningsmedel är exempel på ämnen som följer med tvättvattnet rakt ut i vattendragen. Tvätta bilen i en automattvätt eller gör-det-själv-hall! Där finns reningssystem och anslutning till kommunens reningsanläggning. Om du tvättar bilen hemma, ställ bilen på en grusad yta eller en gräsyta! Då har naturen en viss möjlighet att bryta ner föroreningarna och rena vattnet innan det tränger ner i marken. Tvätta med såpa, diskmedel eller miljöanpassat schampo. Använd inte avfettningsmedel Använder du bilen yrkesmässigt ska du alltid tvätta bilen på en bilvårdsanläggning. 37

17 Omslagsbild: Christer Westberg som även svarat för layout och flertalet foton. Weronica Andersson har författat och svarat för sammanställning av material framtaget av Teknisk Service/VA-verket: Petra Rissmann, Ulf Andersson och Roger Örnwall, Teknisk Service/Gator: Casper Rosén, Bengt Höglund, Christer Sneitz, Per-Olof Redborn och Iris Fridell, Miljö- och byggnadskontoret: Bernt Jonsson, Elin Nilsson, Jan Johansson, Eilert Johansson och Gun Lindberg, Kommunledningskontoret: Emma Oscarsson och Ulla-Britta Stävmark Andersson. Mer information om dagvatten finns på 38