MÖSVD Hjälpmedelstjänsten och de regionala medicinska och sociala kriterierna för att få hjälpmedel

Transkript

1 Social- och hälsovårdsservice Karleby och Kronoby MÖSVD Hjälpmedelstjänsten och de regionala medicinska och sociala kriterierna för att få hjälpmedel Version 1.2 Redigerats av Marja-Leena Mattila Godkänts av (medicinska grunder) Katja Tuliniemi

2 Innehållsförteckning 1 HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN INOM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SPECIALSJUKVÅRD OCH GRUNDSERVICE SAMT KARLEBY STAD OCH KRONOBY KOMMUN ANSVARSFÖRDELNINGEN SAMT REGLERINGEN SOM STYR HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN ATT SÖKA SIG TILL HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN OCH SERVICEPROCESSEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ORDNANDET OCH ARBETSFÖRDELNINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN PATIENTENS RÄTTSMEDEL KRITERIERNA FÖR ATT FÅ HJÄLPMEDEL KRITERIERNA FÖR ATT FÅ DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDEL HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG MEDICINSK VÅRD HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING Luftvärmare för inandningsluften Läkemedelsinhalatorer Andningsapparater Apparatur för syrebehandling Slemsugare Övningsredskap för andningsmusklerna Mätapparater för andning HJÄLPMEDEL VID CIRKULATIONSSTÖRNINGAR Övriga tryckdräkter Medicinska tryckdräkter Tryckdräkter för facilitering av rörelse och ställning FYSIKALISK, FYSIOLOGISK OCH BIOKEMISK TESTUTRUSTNING OCH MATERIAL Pulsoximetrar STIMULATORER Stimulatorer till smärtlindring Muskelstimulatorer, används inte som ortos Ljudstimulatorer HJÄLPMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE AV TRYCKSÅR Sittdynor och sittunderlag för förebyggande av trycksår Ryggdynor och ryggstöd för förebyggande av trycksår Madrasser och madrassöverdrag för förebyggande av trycksår HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV SINNESFÖRNIMMELSER Hjälpmedel för att särskilja och kombinera sinnesförnimmelser Hjälpmedel för koordinering av sinnesförnimmelser HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV RÖRELSE, KRAFT OCH BALANS Motionscyklar och ergometrar Ståbarr och ståstöd Hjälpmedel för träning av fingrarna och handen Hjälpmedel för träning av övre extremitet, kroppen och nedre extremitet Tyngdmanschetter Hjälpmedel för stöd av ställningen under vården HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV FÄRDIGHETER TERAPI- OCH TRÄNINGSHJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION Hjälpmedel för övning av tal och röstanvändning HJÄLPMEDEL FÖR ÖVNING AV KOMMUNIKATIONSMETODER SOM STÖDER TALET 2

3 ELLER ERSÄTTER DET Hjälpmedel för teckenspråk Hjälpmedel för övning av bildsymboler Hjälpmedel för Bliss-kommunikation HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV KONTINENS Inkontinensalarm HJÄLPMEDEL FÖR ÖVNING AV GRUNDFÄRDIGHETER Hjälpmedel för övning av grunderna i räkning Hjälpmedel för förståelse av tid HJÄLPMEDEL FÖR ÖVNING AV OLIKA LÄROÄMNEN Hjälpmedel för övning av modersmålet HJÄLPMEDEL FÖR ÖVNING AV SOCIALA FÄRDIGHETER Hjälpmedel för övning av fritidsfunktioner HJÄLPMEDEL FÖR ÖVNING AV DAGLIGA FUNKTIONER Hjälpmedel för övningen av användningen av ortoser och proteser ORTOSER OCH PROTESER ORTOSER FÖR KROPPEN OCH RYGGRADEN Ortoser för bröstryggen, ländkotorna och korsryggen Ortoser för halsryggen ORTOSER FÖR BUKEN Stöd för bråck ORTOSER FÖR ÖVRE EXTREMITET, FÄSTS PÅ KROPPEN Fingerortoser Handleds- och handflateortoser Ortoser för armbågsleden Ortoser för axelleden ORTOSER FÖR NEDRE EXTREMITET Fotortoser Vrist- och fotortoser Knäortoser Knä-vrist-fotortoser Höftortoser Höft-knä-vrist-fotortoser PROTESER FÖR ÖVRE EXTREMITEN KOSMETISKA PROTESER FÖR ÖVRE EXTREMITET PROTESER FÖR NEDRE EXTREMITET KOSMETISKA PROTESER FÖR NEDRE EXTREMITET PROTESER, INTE PROTESER FÖR EXTREMITET Peruker Bröstproteser Ögonproteser Tandproteser ORTOPEDISKA SKOR HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG HYGIEN OCH SKYDD KLÄDER OCH SKOR Skyddsöverdrag Badkläder Halkskydd för skor

4 0906 SKYDDSMEDEL Skydd för huvudet Arm- och armbågsskydd Skyddshandskar Underbens- och knäskydd Kroppskydd HJÄLPMEDEL FÖR PÅKLÄDNING OCH AVKLÄKDNING Strump- och strumpbyxepådragare Skohorn och stövelknekt Påklädnings- och avklädningskrokar och käppar Blixtlåsuppdragare Knappknäppare HJÄLPMEDEL TILL TOALETTEN Toalettstolar, flyttbara, med hjul och utan hjul Toalettstolarnas sittdelar Förhöjningar till toalettstol, med ben Förhöjningar till toalettstol, lätt löstagbar Förhöjningar till toalettstol, fast Toalettstolar, justerbar höjd Bäcken HJÄLPMEDEL FÖR TVÄTTNING, DUSCH OCH BAD Bad-/duschstolar/badbrädor, pallar, ryggstöd och sits Badkars- och duschmattor och halkskyddsband Badbårar, dusch- och vårdbord Badkar Tvättlappar, tvättsvampar och tvättborstar med hållare, skaft eller handtag Flythjälpmedel VÅRDUTRUSTNING FÖR HAND- OCH FOTVÅRD Nagelborstar Nagelfilar och slippappersskivor Nagelsax och nagelklippare HÅRVÅRDSHJÄLPMEDEL Kammar och borstar TANDVÅRDSHJÄLPMEDEL Tandborstar, inte eltandborstar HJÄLPMEDEL FÖR KÖNSLIVET Vibratorer och massageapparat RÖRELSEHJÄLPMEDEL GÅHJÄLPMEDEL SOM ANVÄNDS MED EN HAND Stödkäpp Armbågskryckor Armhålskryckor Stödkäpp, tre eller flera stödben GÅNGHJÄLPMEDEL SOM ANVÄNDS MED TVÅ HÄNDER Gåställningar med hjul (rollator) Gåstol Gåbord HJÄLPMEDEL SOM UNDERLÄTTAR ANVÄNDNINGEN AV BIL

5 Säkerhetsbälten och säkerhetsselar Bilstolar och bilkuddar, specialtillverkade CYKLAR Trehjulingar som trampas med fötterna Cyklar som trampas med händerna Sparkcyklar och sparkbrädor, skuffas med foten Tandemcyklar och fyrhjuliga cyklar Tilläggsutrustning till cyklar RULLSTOLAR SOM ANVÄNDS MED MÄNNISKOKRAFTER Rullstolar, används med händerna, kan rullas från båda sidorna ELDRIVNA RULLSTOLAR Eldrivna rullstolar, mekaniskt styrda Eldrivna rullstolar, elstyrda TILLÄGGSUTRUSTNING TILL RULLSTOLAR Hjälpmotorer till rullstolar Rullstolsbord Redskap för att spänna fast den som sitter i rullstol ÖVRIGA TRANSPORTMEDEL Vagnar Pulkor, släden och kälkar Magbrädor och kryppallar HJÄLPMEDEL FÖR ATT FLYTTA OCH VÄNDA PÅ SIG Glidbrädor, glidmattor och glidlakan Vridplattor Anläggningar för att resa upp sig, flyttbara Lyftbälte och lyftsele PERSONLYFTANLÄGGNING Lyftanläggning på hjul och lyftduk och/eller lyftsele Lyftanläggning på hjul, flyttar personen i stående ställning Lyftanläggning som fästs i väggen, golvet och/eller taket ORIENTERINGSMEDEL Orienteringskäppar för synskadade HJÄLPMEDEL I HUSHÅLLET HJÄLPMEDEL FÖR MATLAGNING HJÄLPMEDEL FÖR DISKNING Hjälpmedel för vridning av disktrasa HJÄLPMEDEL FÖR ATT ÄTA OCH DRICKA Hjälpmedel för att äta HJÄLPMEDEL FÖR ATT SY OCH VÅRDA KLÄDER Saxar TILLBEHÖR OCH TILLÄGGSUTRUSTNING TILL BOSTÄDER OCH ANDRA UTRYMMEN Arbetsbord Läsbord och pulpeter Sängbord BELYSNINGSANORDNINGAR Läs- och arbetsbelysning SITSAR Stolar

6 Pallar och ståstolar Uppresningsstolar och uppresningssitsar Stolar, specialtillverkade Sitsar, sitssammansättningar och abduktionsunderlag Ryggstöd Sittdynor och sittunderlag Ryggdynor och ryggstöd SÄNGAR Sängar och löstagbara sängbottnar/madrassunderlag, elektriskt justerbara Sängkläder Madrasser och madrassöverdrag Rygg- och benstöd, justerbara Sängkanter och uppresningsställningar, fästs på sängen HJÄLPMEDEL FÖR JUSTERING AV MÖBLERNAS HÖJD Förhöjningsklossar och förhöjningsben STÖDHJÄLPMEDEL Ledstänger Stödhandtag och handtag Stödräcken PORT-, DÖRR-, FÖNSTER- OCH GARDINÖPPNARE/-STÄNGARE Dörröppnare och dörrstängare Fönsteröppnare och fönsterstängare Gardinöppnare och gardinstängare Markis- och persiennöppnare och -stängare Lås HISSAR, LYFTANLÄGGNINGAR, TRAPPHISSAR, RAMPER Trappklättrare Ramper, flyttbara HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION, MOTTAGANDE AV INFORMATION OCH FÖRMEDLING AV INFORMATION HJÄLPMEDEL FÖR SYNEN Glasögon och kontaktlinser Förstorande glas, linser och linssammansättningar Kikare och teleskop HJÄLPMEDEL FÖR HÖRSELN Hörtrattar Kroppsburna hörapparater Hörapparater som fästs på glasögonen Hörapparater inne i örat Hörapparater bakom örat Vibrationshörapparater Hörapparater som används med implantat HJÄLPMEDEL FÖR LJUDPRODUKTION Talvibratorer Förstärkare för den personliga talrösten HJÄLPMEDEL FÖR RITNING OCH SKRIVNING Ramar för skrivning av namn samt namnstämplar Skrivmaskiner

7 2218 HJÄLPMEDEL FÖR LYSSNANDE, TITTANDE OCH TITTANDE PÅ VIDEOR Apparater för bandning och lyssnande System för sänding av radiofrekvens Infrarödsystem Induktionsslingeapparater Mikrofoner Högtalare HJÄLPMEDEL FÖR NÄRKOMMUNIKATION Bokstavs- och/eller symbolserier, -tavlor Kommunikationsapparater Program för närkommunikation HJÄLPMEDEL FÖR ANVÄNDNING AV TELEFON Tilläggsutrustning till telefon LARM- OCH SIGNALINSTRUMENT Signalinstrument som baserar sig på synen Klockor Personliga larmsystem HJÄLPMEDEL FÖR LÄSNING Sidvändare Läsställningar och bokhållare Läsapparater DATORER OCH TERMINALER Bordsdatorer Bärbara datorer och handdatorer (PDA) INMATNINGSENHET TILL DATOR Tangentbord Möss Styrspak (joystick) Alternativa inmatningsenheter Tilläggsutrustning för inmatning Program för inmatning UTSKRIVNINGSAPPARATER FÖR DATORER Bildskärmar Alternativa utskrivningsapparater Specialprogram för utskrivning HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV FÖREMÅL OCH APPARATER HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING AV FÖRPACKNINGAR Öppnare Tubnycklar STRÖMBRYTARE OCH STYRANORDNINGAR Tryckknappar Handtag och knoppar, fasta Strömbrytare (på/av) APPARATER FÖR FJÄRRSTYRNING System för fjärrstyrning Program för hantering av omgivningen MEDEL SOM HJÄLPER VID ANVÄNDNINGEN AV ARMEN OCH/ELLER HANDEN OCH/ELLER FINGRARNA ELLER SOM ERSÄTTER DEM

8 Greppmodifierare och tilläggsutrustning till dem Ställningar Pinnar, stavar och stickor Peklampor Underarmstöd som underlättar manuell aktivitet GREPPFÖRLÄNGARE Griptänger, manuella FÄSTANORDNINGAR Sugkoppar Halkskyddsunderlag BÄR- OCH TRANSPORTMEDEL Bärutrustning Transportbord, med hjul MEDEL, ARBETSREDSKAP OCH ARBETSMASKINER SOM FÖRBÄTTRAR FÖRHÅLLANDENA I OMGIVNINGEN HJÄLPMEDEL SOM FÖRBÄTTAR FÖRHÅLLANDENA I OMGIVNINGEN Luftregleringsmedel SOCIALA KRITERIER FÖR ATT FÅ HJÄLPMEDEL KRITERIERNA FÖR ATT FÅ HJÄLPMEDEL SOM ÖVERLÄMNAS TILL BRUK PÅ BASIS AV HANDIKAPPSERVICELAGEN VIA GRUNDSKYDDET/SOCIALVÄSENDET I KOMMUNERNA INOM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT... Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty Allmänt Ändringsarbeten i en gravt handikappad persons bostad samt hjälpmedel till bostaden Att anhängiggögra ansökan Bedömningen av behovet... Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. Beslutsfattandet / beslutet Åtgärderna efter beslutet... Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. Kriterierna för att få hjälpmedel... Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty.. 09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG HYGIEN OCH SKYDD HJÄLPMEDEL TILL TOALETTEN Toalettstolar Toalettstolar med justerbar höjd HJÄLPMEDEL FÖR TVÄTTNING, DUSCHNING OCH BADANDE Duschar och duschenheter Handfat HJÄLPMEDEL FÖR ANSIKTSVÅRD Speglar HJÄLPMEDEL FÖR FÖRFLYTTNING PERSONLYFTANLÄGGNINGAR Lyftanläggningar som fästs i väggen, golvet och/eller taket UTRUSTNING TILL BOSTÄDER OCH ANDRA UTRYMMEN BELYSNINGSANORDNINGAR Allmän belysning STÖDHJÄLPMEDEL Ledstänger Stödhandtag och handtag Stödräcken ÖPPNARE/STÄNGARE FÖR PORTAR, DÖRRAR, FÖNSTRAR OCH GARDINER

9 Dörröppnare och dörrstängare Fönsteröppnare och fönsterstängare Gardinöppnare och gardinstängare Öppnare och stängare för markiser och persienner Lås BOSTADENS UTRUSTNING Dörrar Trösklar HISSAR, LYFTSKIVOR, TRAPPHISSAR OCH RAMPER Lyfthissar och rullstolshissar Trapphissar Ramper, flyttbara Ramper, fasta BOSTADENS OCH DE ANDRA UTRYMMENAS SÄKERHETSUTRUSTNING Material till golv och trappor som hindrar halkning Skyddsräcken, staket och portar, till trappor och hissar FÖRVARINGSMÖBLER Hyllor Skåp Tilläggsutrustning till hyllor och skåp HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION, OBSERVERING OCH HANTERING AV OMGIVNINGEN TELEFONER OCH HJÄLPMEDEL FÖR ANVÄNDNINGEN AV TELEFON Telefoner Mobiltelefoner Texttelefoner Ringdetektorer Telefonförstärkare Dörrtelefoner Induktionsslingor Induktionsslingeapparater LARM- OCH SIGNALINSTRUMENT Signalinstrument som baserar sig på synen Signalinstrument som baserar sig på hörseln Signalinstrument med mekanisk signal

10 1 HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN INOM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SPECIALSJUKVÅRD OCH GRUNDSERVICE SAMT KARLEBY STAD OCH KRONOBY KOMMUN 1.1 ANSVARSFÖRDELNINGEN SAMT REGLERINGEN SOM STYR HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN Hjälpmedelstjänsten baserar sig på flera olika lagar. Huvudansvaret för produktionen av de hjälpmedelstjänster som behövs ligger hos kommunen. FPA, försäkrings- och arbetspensionsanstalterna, arbetsförvaltningen och statskontoret bekostar de hjälpmedelstjänster som ligger på deras ansvar. Hälso- och sjukvården ansvarar för hjälpmedelstjänsten inom medicinsk rehabilitering som en del av sjukvården vars ordnande det stadgas om i folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård. Även enligt hälso- och sjukvårdslagen (FINLEX 1326/2010) ligger hjälpmedelstjänsten på hälso- och sjukvårdens ansvar som en del av medicinsk rehabilitering. Enligt den är det kommunens uppgift att ansvara för planeringen av patientens medicinska rehabilitering på så sätt att rehabiliteringen bildar en funktionell helhet med vården. Behovet av medicinsk rehabilitering, målen för den och dess innehåll ska definieras i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan. De enhetliga grunderna för icke-brådskande vård (SHM 2010:31) inbegriper även grunder för hjälpmedelstjänster. Enligt dem ska man i första hand säkra de hjälpmedel som är nödvändiga för upprätthållandet av de livsviktiga och mest centrala dagliga funktionerna eller för att personen ska klara sig självständigt. I definieringen av prioriteringen tar man i beaktande hur snabbt sjukdomen fortskrider, behovet som olyckan/handikappet orsakar, möjliggörande av att åka hem, förebyggande av vård på anstalt, de krav som barnens utveckling och uppväxt orsakar samt behovet av hjälpmedel som befrämjar säkerheten. Den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel är avgiftsfria för klienten (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). Kommunen kan ordna hjälpmedelstjänsten även genom att ge patienten en servicesedel med vilken patienten kan skaffa det hjälpmedel som tillsammans med hälso- och sjukvården har bedömts vara nödvändig från den hjälpmedelsleverantör som hälso- och sjukvården godkänt. Med sedeln bör man få ett sedvanligt hjälpmedel som motsvarar det individuella behovet. Om klienten vill, kan han/hon skaffa ett hjälpmedel som är dyrare än den sedvanliga, och betala skillnaden själv (Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården 569/2009). I social- och hälsovårdsministeriets förordning om överlåtelse av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (FINLEX 1363/2011) stadgas det noggrannare om innehållet än i hälso- och sjukvårdslagen. I förordningen är förutsättningen för överlåtelse av ett hjälpmedel en sådan medicinskt konstaterad sjukdom, handikapp eller sådan försening i utvecklingen som försämrar patientens funktionsförmåga och gör det svårare för patienten att klara sig självständigt. Syftet med 10

11 den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel är att främja patientens rehabilitering och stöda, upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan ifråga om dagliga funktioner eller förebygga försämringen av funktionsförmågan. Enligt förordningen ska hjälpmedelsbehovet bedömas genom användarorienterad, rättidig och individuell utvärdering. Vid bedömningen av hjälpmedelsbehovet ska förutom patientens funktionsförmåga även livssituationen och de krav som livsmiljön ställer på hjälpmedlets funktionalitet beaktas. Före valet av hjälpmedel ska patienten få information om olika alternativ på ett lättförståeligt sätt, så att valet kan göras i samförstånd med patienten. Hjälpmedelstjänsternas nationella kvalitetsrekommendation (SHM:s handböcker 2003/7) vägleder i första hand social- och hälsovårdens ledning och beslutsfattare, som ansvarar för de funktionella riktlinjerna samt för fördelningen av resurser, i att utveckla hjälpmedelstjänsten så att den fungerar användarorienterat och på lika grunder. En tjänst som ges effektivt och yrkesskickligt garanterar att kommuninvånaren får hjälpmedlet i bruk i enlighet med det konstaterade hjälpmedelsbehovet oberoende av bostadsort. De välordnade och användarorienterade hjälpmedelstjänsterna som ligger som grund för grundmålsättningen för kvalitetsrekommendationen fungerar flexibelt och smidigt. Personalens yrkesskicklighet och kunnande garanterar kvaliteten. Dessutom ska kommuninvånarna vara välinformerade om tillgången till tjänsterna. Socialväsendet bär ansvaret för ordnandet av de nödvändiga ändringsarbetena i en gravt handikappad persons fasta bostad och för ordnandet av hjälpmedlen och apparaturen som installeras permanent i bostaden. Det kan t.ex. vara fråga om dörrmekanismer, trapphissar, stödräcken, dörrklocka med ljus för hörselskadade, allmän belysning för synskadade. Om de hjälpmedel som hör till kommunens särskilda skyldighet att ordna berättas mer detaljerat i kapitel 2.2 Sociala kriterier. Dessa är avgiftsfria hjälpmedel ifall den ansökande är på basis av lagstiftningen gravt handikappad eller i behov av särskilt stöd. (Lagen om social- och hälsovårdens klientavgifter 734/1992, lagen 380/1987 och förordningen 759/1987 om service och stöd på grund av handikapp samt socialvårdslagen 1301/2014). Via socialväsendet kan, förutom hjälpmedel och apparatur till den handikappades boende som hör till den särskilda skyldigheten för ordnande, som behovsprövat (anslagsberoende) hjälpmedel sökas instrument och apparatur som inte hör till den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel och som den handikappade personen behöver till att röra sig, till kommunikation, till att klara sig av de dagliga sysslorna eller till socialt deltagande och fritidsintressen. Vanligtvis kan hälften av dessa hjälpmedels anskaffningskostnader ersättas. Då blir de användarens egendom. Hjälpmedlen för personer som är i långvarig vård på specialomsorgsdistrikts anstalt är på specialomsorgsdistriktenas ansvar (lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda /519). I privata anstalters, t.ex. vårdhemmens avtal för långvarig vård ska antecknas den utrustning, även t.ex. bashjälpmedel, som hör till serviceproducentens ansvar. Utbildningsväsendet är skyldigt att avgiftsfritt ordna de skol- och klassrumsspecifika särskilda hjälpmedlen som handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd behöver för att kunna delta i undervisningen i skolan och som eleven behöver till att röra sig och till de dagliga funktionerna (lagen om grundläggande utbildning 628/1998, 31 ). En studerande som får specialundervisning har rätt till särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för hinderfria studier. Den som ordnar undervisningen är skyldig att ordna dessa särskilda hjälpmedel, t.ex. hissar, räcken, ramper, handfat som kan lyftas och sänkas samt olika slags pulpeter, stolar och andra motsvarande 11

12 hjälpmedel. Till undervisningsmedel och inlärningsmedel hör bl.a. material och hjälpmedel som stöder kommunikationen. Lagen om grundläggande utbildning gäller även förskoleundervisningen på daghem. Den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel som eleven behöver personligen i skolan kommer via hälso- och sjukvården. Från och med klasserna 7-9 i grundskolan kan de ansökas om hos FPA. FPA kan på basis av den egna lagstiftningen och på basis av rehabiliteringsplanen ersätta som yrkesinriktad rehabilitering krävande hjälpmedel när det på grund av sjukdom eller handikapp blivit svårare att klara av arbete eller studier utan dem. Sådana hjälpmedel är t.ex. tekniska specialapparater, som lästelevision, punkt- eller stormonitorer samt adb-apparatur. FPA beaktar i beslutsfattandet de krav som förhållandena och miljön ställer. FPA kan även ersätta kostnader som orsakas av underhåll, reparation och användarhandledning. Hjälpmedel kan skaffas via FPA tidigast från och med årskurs 7 då studierna riktar sig mot yrkesutbildning och arbetslivet. Till ansökan ska därför bifogas en plan om genomförande av yrkesutbildning och om hjälpmedlens nödvändighet i studierna. Försäkringsanstalterna ersätter, i enlighet med villkoren i trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring, nödvändiga och skäliga kostnader för hjälpmedelsbehovet som beror på begränsningar i funktionsförmågan som är en följd av en trafikskada, arbetsolycka eller yrkessjukdom som ska ersättas. Som kostnader ersätts omkostnader för ordineringen, provningen, anskaffningen, överlåtelse till användning, övandet av användning samt för underhåll och förnyande av hjälpmedel. Ändringsarbeten ifråga om hjälpmedlen som handikappet förutsätter ersätts helt. Försäkringsbolaget har rätt att välja producenten av hjälpmedel. Hjälpmedelsbehovet bedöms vanligtvis inom den offentliga hälso- och sjukvården oberoende av vem som betalar. Ifall försäkringens villkor inte täcker alla hjälpmedel som patienten behöver, förflyttas ansvaret för deras del över till kommunen, socialväsendet eller FPA. Patientförsäkringscentralen sköter centraliserat om ersättandet av de patientskador som skett i Finland. Från försäkringen ersätts endast extra kostnader och förluster i anknytning till skadan. Hjälpmedlen ersätts om de behövs p.g.a. en patientskada. Patientförsäkringen ersätter dock inte hjälpmedelstjänsten. Statskontoret ersätter värnpliktiga och personer som är anställd hos försvarsväsendet samt krigsinvalider för hjälpmedel som behövs p.g.a. kroppsskada eller sjukdom som orsakats i tjänst samt repareringen, förnyandet och användarutbildningen gällande dessa hjälpmedel. Hjälpmedel och anordningar som hör till bostaden kan ersättas för den skadade eller insjuknade på vissa villkor beroende på invaliditetsgrad. Arbetskraftsförvaltningen kan ge en begränsat arbetsför persons arbetsgivare ersättning gällande arrangeringen av arbetsförhållandena. Med det här stödet kan arbetsgivaren skaffa arbetsmaskiner, arbetsstolar, särskilda belysningsanordningar och datorutrustning, utveckla arbetsmetoder eller låta göra ändringsarbeten på arbetsplatsen som hjälper den begränsat arbetsföra arbetstagaren att placera sig i arbetet eller stöder arbetstagaren i att stanna i arbetet. TE-centralen ersätter kommunen specialhjälpmedel som har skaffats för en flykting via hälso- och 12

13 sjukvården. Arbetsgivaren ska skaffa och utlämna till arbetstagarens bruk ett hjälpmedel eller annan utrustning när arbetets natur, arbetsförhållandena eller arbetets ändamålsenliga genomförande förutsätter det och det är nödvändigt ur arbetarskyddets perspektiv. I arbetsplatsens ergonomi bör beaktas att arbetet underlättas vid behov med hjälpmedel och att lyft och flyttningar med händerna som är skadliga för hälsan gör så trygga som möjligt när de inte kan undvikas eller underlättas med hjälpmedel. På anstalter och i effektiverat serviceboende ansvarar arbetsgivaren för anskaffningen av hjälpmedel som har att göra med vårdpersonalens ergonomi och det rehabiliterande vårdarbetet. Den som behöver ett hjälpmedel kan även själv skaffa hjälpmedel som förbättrar funktionsförmågan. Institutet för hälsa och välfärd bedömer genomförandet av servicen och ger råd angående ordnandet. Ytterligare information finns t.ex. på adressen ATT SÖKA SIG TILL HJÄLPMEDELSTJÄNSTEN OCH SERVICEPROCESSEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Förutsättningen för att en patient ska få ett hjälpmedel för medicinsk rehabilitering är att en läkare har konstaterat nedsatt funktionsförmåga i vardagen som en sjukdom, ett handikapp eller försenad utveckling har orsakat, samt ett hjälpmedelsbehov som har att göra med nedsättningen. Behovet kan konstateras av patienten själv, patientens anhöriga eller t.ex. en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården som känner patientens situation. Den som behöver ett hjälpmedel eller denna persons representant kan vara i direkt kontakt med enheten inom primärvården som producerar hjälpmedelstjänster när det hjälpmedel som behövs hör till de vanligaste hjälpmedlen som har att göra med att röra sig, med de dagliga funktionerna och med sinnesfunktioner. Primärvårdens hjälpmedelsutlåning lånar ut hjälpmedel på viss tid utan remiss t.ex. när de behövs för att funktionsförmågan är tillfälligt nedsatt p.g.a. olycka eller behandling, t.ex. operation. Ifall hjälpmedelsbehovet i vårdens eller hjälpmedelstjänstens bedömning blir permanent på medicinska grunder, kan det då fattas ett beslut om långvarigt lån. Primärvården har även ansvar för att styra den som behöver ett hjälpmedel till de rätta tjänsterna, när denna behöver hjälpmedel vars ordnande specialsjukvården eller någon annan, t.ex. socialväsendet eller försäkringsanstalten, ansvarar för. Till specialsjukvårdens hjälpmedelstjänst krävs skriftlig remiss från en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en begäran om tjänst från någon som har vårdansvar inom sjukhuset. Tidsgränserna för tillgången till vård gäller även hjälpmedelstjänsten. I primärvården ska en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården göra en bedömning om behovet av hjälpmedelstjänst senast den tredje vardagen från att patienten tagit kontakt. Ifall det är fråga om ett icke-brådskande behov, reserveras tid för bedömning så snart som möjligt, senast inom tre månader från att patienten tagit kontakt. Inom specialsjukvården ska bedömningen av behovet av hjälpmedelstjänst påbörjas inom 13

14 tre veckor från att remissen eller något annat initiativ kommit. Ifall det för bedömningen av hjälpmedelsbehovet behövs, förutom remiss, ett besök hos en läkare eller annan yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården, ska den ordnas inom tre månader från att remissen kommit. Hjälpmedelstjänsten ska ordnas så snart som möjligt, senast inom sex månader. Hjälpmedlen och rätten att välja vårdställe Eftersom hjälpmedelstjänsten är en del av helheten som består av planeringen och genomförandet av vården, innebär den rätt att välja vårdställe som trädde ikraft i början av år 2014 att när patienten väljer vårdställe ordnas även hjälpmedelstjänsten i anknytning till vården, liksom även annan rehabilitering, av den valda vårdansvarsorganisationen. När patienten byter hälso- och sjukvårdsenhet flyttas hjälpmedlen till den nya aktören. Alla hjälpmedel som personen använder är alltid i registret hos den aktör som just då har vårdansvaret. Hjälpmedlen och flytt till annan ort När en person som använder ett hjälpmedel flyttar till annan ort flyttas de hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, som han/hon kommer att behöva i sin nya hemkommun, med honom/henne och blir den nya hemkommunens eller sjukvårdsdistriktets egendom utan ersättning. Även ansvaret för hjälpmedlens underhåll och reparation övergår på den nya ägaren. Användaren är skyldig att meddela om flytt, så att uppgifterna om överlåtelse av hjälpmedel kan förmedlas till den nya hemkommunen. Användaren ansvarar själv för hjälpmedlens flyttkostnader. Underhåll och hjälpmedlets säkerhet Med hjälpmedlets underhåll menas inspektionen och upprätthållandet av dess funktionsduglighet och reparationen av fel. Både användaren och ägaren har ansvar för underhållet. Användaren har ansvar för att rengöra hjälpmedlet enligt givna anvisningar och att tidvis inspektera hjälpmedlets skick. Skruvar och bromsar som blivit lösare ska dras åt, ringar som inte är fulla ska fyllas med luft, ackumulatorer ska laddas regelbundet och om fel upptäcks, ska den som utlämnat hjälpmedlet eller annan aktör som verksamhetsenheten hänvisat till kontaktas för att ordna bedömning och reparation. Transporten till reparation och underhåll är i första hand på användarens ansvar om det är möjligt att ordna den med sedvanliga medel och utan tilläggskostnader. Användaren får inte själv reparera hjälpmedlet eller göra ändringar i det eller utan tillåtelse skaffa reparation från en utomstående aktör. Enligt skadeståndslagen kan användaren förpliktas att ersätta kostnaderna för en skada som beror på vårdslös användning eller användning eller bevaring som inte är i enlighet med anvisningarna. Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård 629/2010 reglerar även hjälpmedlen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, som sköter upprätthåller ett nationellt register över farliga situationer, sköter om övervakningen gällande hälso- och sjukvårdens produkter och utrustning. Om det sker en allvarlig risksituation, men även när det är fråga om ett tillbud, ska en anmälan göras så snart som möjligt. När det gäller hjälpmedel som lånats ut från enheter inom Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt inspekteras säkerheten och görs anmälan om farlig situation av de sakkunniga i enheten som lånat ut hjälpmedlet. Hjälpmedlet och en redogörelse om den farliga situationen ska lämnas till den enheten. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenhet ansvarar för att den endast lånar ut eller överlåter till användning sådana hjälpmedel som den har inspekterat och som är funktionsdugliga. Ifall en farlig 14

15 situation ifråga om ett hjälpmedel eller dess användning orsakar en personskada, kan hjälpmedlets användare få ersättning i enlighet med patientskadelagen. Processen för hjälpmedelstjänster Processen för hjälpmedelstjänster är i hälso- och sjukvården en del av patientens vård- och rehabiliteringsprocess och planmässiga servicehelhet. Processen är alltid individuell och utgår från patientens behov och dess mål är att stöda den vardagliga funktionsförmågan, att främja rehabiliteringen eller att förebygga nedsättningen av funktionsförmågan med hjälpmedel. Processen kan variera från hjälpmedelsutlåningen till mycket mångsidig verksamhet som patientens anhöriga samt andra yrkesutbildade och samarbetspartners deltar i. Även processens längd varierar därför beroende på individen. Processen för hjälpmedelstjänster kan beroende på behovet inbegripa följande faser: att upptäcka hjälpmedelsbehovet, att söka sig till hjälpmedelstjänsten, att bedöma hjälpmedelsbehovet, att prova, testa och välja hjälpmedlet, att planera och genomföra ändringsarbetena, att skaffa hjälpmedlet, att överlåta hjälpmedlet och att ge handledning gällande dess användning, att uppfölja användningen, att underhålla och reparera hjälpmedlet och att returnera det. Vid bedömningen ska patientens funktionsförmåga, livssituation och de krav som livsmiljön ställer på hjälpmedlets funktionalitet beaktas. Det är sålunda ofta bra att göra bedömningen i användarens livsmiljö eller mångprofessionellt så att yrkeskunniga, t.ex. hemvården eller den egna terapeuten, som känner livsmiljön deltar i bedömningen. I sin bedömning riktar de sakkunniga sin uppmärksamhet mot patientens funktionsförmåga, mot faktorer som möjliggör och begränsar patientens funktionsförmåga i livsmiljöerna och mot att bedöma hurudana hjälpmedelslösningar skulle påverka funktionsförmågan på ett positivt sätt. Till yrkeskunskapen hos en hjälpmedelsexpert hör bedömningen av funktionsförmågan samt hjälpmedelskunskap. När det gäller de vanligaste hjälpmedlen räcker det ofta att de provas och testas i den enhet inom hälso- och sjukvården som ordnar hjälpmedelstjänsten. Ifråga om mer krävande hjälpmedel kan det finnas behov att prova dem längre och i de miljöer där det är tänkt att hjälpmedlet används, t.ex. hemma, i skolan eller på arbetsplatsen. Om det finns flera alternativ, görs valet i samförstånd med patienten eller vid behov med patientens företrädare. Hälso- och sjukvårdens process föregår även ofta hjälpmedelstjänsten som andra förvaltningsområden ansvarar för, eftersom bedömningen och planeringen förutsätter sakkunskap inom hjälpmedelsbranschen. För att få tillgång till socialväsendets, FPA:s och försäkringsanstalternas hjälpmedelstjänst krävs även ett utlåtande från en läkare samt klientens egen ansökan. 1.3 ORDNANDET OCH ARBETSFÖRDELNINGEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN Inom Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt fungerar hälso- och sjukvårdens hjälpmedelstjänst decentraliserat och med lika kriterier i specialsjukvårdens och primärvårdens enheter. Förbrukningsartiklar som baserar sig på en vårdplan som gjorts inom den offentliga hälso- och sjukvården får patienten från hälsovårdscentralernas distributionsställen åtskilt från hjälpmedelstjänsten. 15

16 På centralsjukhuset ansvarar specialområdet för öron-, näs- och halssjukdomar i enlighet med sitt vårdansvar helt om hjälpmedlen för hörselskadade. Även andra vårdansvarsenheter lånar ut hjälpmedel i direkt anknytning till vården. Andningshjälpmedlens process hör efter lungläkarens beslut i huvudsak till rehabiliteringshandledaren. Hjälpmedelscentralen ansvarar för den övriga hjälpmedelsverksamheten inom specialsjukvården. Nivåstruktureringens kriterier i området baserar sig på kriterierna för icke-brådskande vård (SHM 2010:31) och på överenskommen arbetsfördelning. Huvudregeln är att hjälpmedelstjänsten som kräver grundkunskaper har koncentrerats till hälsovårdscentralerna. De vanligaste hjälpmedlen för rörelse, dagliga funktioner och sinnesfunktioner lånas ut från hälsovårdscentralernas hjälpmedelstjänst. När behovsbedömningen, valet och underhållet kräver särskilt kunnande, är det en indikation för remiss till specialsjukvården. Då kan det t.ex. vara fråga om hjälpmedel för vilka det krävs ett beslut av en specialistläkare, t.ex. andningshjälpmedel, glasögon, optiska hjälpmedel och hörselhjälpmedel eller hjälpmedel för vilka det krävs en bedömning av en hjälpmedelsexpert eller annan sakkunnig, t.ex. specialhjälpmedel för barn, eldrivna rörelsehjälpmedel, hjälpmedel som underlättar kommunikationen och som underlättar en handikappads användning av dator. När det gäller ett personligt hjälpmedel som blir patientens eget har det överenskommits att det första hjälpmedlet för långvarigt behov i direkt anknytning med specialsjukvården, t.ex. en ortos, ett specialskodon, en stödtextil, en protes eller en peruk, skaffas på basis av centralsjukhusets beslut, och hjälpmedel som har att göra med primärvården samt förnyanden görs på basis av hälsovårdscentralens beslut. Verksamhetsställena för hälso- och sjukvårdens hjälpmedelstjänst Uppdaterad information om läget, kontaktinformationen samt tjänstetiderna finns i telefonkatalogen och på internet t.ex. på adressen via: 1) Mellersta Österbottens centralsjukhus / för klienter och närstående / Fysiatri och rehabiliteringstjänster 2) Peruspalveluliikelaitos Jyta / asiakkaille ja läheisille / terveydenhuolto / kuntoutus 3) Karleby socialoch hälsovårdsservice / service för social- och hälsovård / hälsovård / rehabilitering. Hälsovårdscentralernas tjänster: Kannus, Kuntoutus, Lopotinkatu 2 tel Karleby (i samband med MÖCS hjälpmedelsenhet), Mariegatan tel Kronoby, Hörbyvägen 8 Terjärv tel Perho, Kuntoutus, Vanhainkodintie 20 tel Reisjärvi, Savikontie 1 tel Toholampi/Lestijärvi, Kuntoutus, Sairaalantie 2 tel Tunkkari, Kuntoutus, Mäntöläntie 2 tel Centralsjukhusets tjänster: Mariegatan 16-20, Karleby 16

17 Ögonsjukdomar: sjukskötaren som ansvarar för bedömningen gällande optiska hjälpmedel tel / Hörselstationen: hörselhjälpmedel, audionomerna tel Fysiatri och rehabiliteringstjänster / hjälpmedelscentralen: - Synhjälpmedel, rehabiliteringshandledaren tel eller (sekreteraren) - Hjälpmedel för barn, fysioterapeuten tel eller Andnings- och rörelsehjälpmedel för vuxna, rehabiliteringshandledaren tel / Hjälpmedel för kommunikationen och användningen av datateknik, kontaktperson tel PATIENTENS RÄTTSMEDEL Ifall den som behöver eller använder ett hjälpmedel är missnöjd med servicen eller hjälpmedelslösningen, kan följande rättsmedel utnyttjas: Diskussion I första hand diskuteras ärendet öppet. Genom diskussion kan missförstånd ofta utredas samt möjliga brister i servicen åtgärdas. Den som använder eller behöver ett hjälpmedel kan diskutera ärendet med personen som ordnat hjälpmedelstjänsten och/eller dennas närmaste chef. Patientombudsmannen Patientombudsmannen ger vid behov råd och hjälp med att göra en anmärkning, ett klagomål eller en patientskadeanmälan. Patientombudsmannen styr dock inte hjälpmedelstjänstens innehåll. Kontaktinformation: Patientombudsmannens telefontid och tidsreservering inom specialsjukvården mån. kl och tors. kl på numret Patient- och socialombudsmannens telefontid och tidsreservering inom grundtjänsterna mån. tis. kl och tors. kl på numret Skriftlig anmärkning Ifall diskussionernas resultat inte är tillfredsställande kan den som behöver hjälpmedlet, eller en anhörig eller någon annan representant göra en skriftlig anmärkning hos chefen på enheten som ordnat tjänsten. Som hälso- och sjukvårdens vårdbeslut adresseras den till den ledande läkaren. Anmärkningen kan vara en fritt formulerad skriftlig redogörelse om vilka olägenheter användaren eller den som behöver ett hjälpmedel har upplevt i hjälpmedelstjänsten. Anmärkningen ska besvaras skriftligt och ur svaret ska framgå hur ärendet har behandlats och vilka åtgärder det möjligen har lett till. Det är inte möjligt att söka ändring i en anmärkning. Ett klagomål 17

18 Den som använder ett hjälpmedel kan även anföra ett klagomål antingen fritt formulerat eller med en färdig blankett. I första hand anförs klagomålet hos det regionförvaltningsverk inom vars område användaren av hjälpmedlet har fått service. Ett klagomål är inte ett sätt att söka ändring. Den övervakande myndigheten kan inte ändra det fattade vårdbeslutet, dvs. inte heller beslutet om den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel. Klagomålet anförs hos tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, när det finns en misstanke om att hjälpmedelstjänsten har orsakat hjälpmedelsanvändaren en allvarlig skada eller lett till dennas död. Ett klagomål om en myndighets verksamhet eller förfarande kan även anföras hos riksdagens justitieombudsman. Vid behov överför myndigheterna klagomålen enligt överenskommen arbetsfördelning till korrekt ställe för behandling. Den som anfört klagomålet informeras om överförandet. Ett klagomål kan anföras även om en anmärkning redan gjorts till hälso- och sjukvårdens enhet eller även om en ansökan redan gjorts till patientförsäkringscentralen p.g.a. misstanke om patientskada. Förvaltningstvisteförfarande Den som använder ett hjälpmedel har rätt att genom förvaltningstvisteförfarande söka om de kostnader för vilkas del kommunen har ansvar för ordnandet. I praktiken sker detta när det med en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården har gjorts en individuell bedömning om hjälpmedelsbehovet, men när kommunens hjälpmedelsavgörande inte har inkluderat de hjälpmedel som patienten/klienten anser borde ha inkluderats. Förutom behovsbedömning ska även hjälpmedelsavgörandet dokumenteras i patientens/klientens journalhandlingar. En förvaltningstvist sätts igång med en ansökan och levereras till den förvaltningsdomstol i vars domkrets den kommunala myndighetens verksamhetsställe ligger. I skrivelsen ska nämnas åtgärden som krävs och grunderna för kravet. 2 KRITERIERNA FÖR ATT FÅ HJÄLPMEDEL Hjälpmedelsbehovet ska alltid bedömas individuellt. Syftet med regionalt enhetliga kriterier för att få hjälpmedel är att säkra patienternas rättvisa behandling och regional jämlikhet. Den nationella jämlikheten främjas även av enhetliga kriterier för icke-brådskande vård (SHM 2010/31) i vilka även hjälpmedelstjänsten definieras. I Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikts kriterier för att få hjälpmedel tillämpas de regionala kriterierna ( ) för sjukvårdens specialupptagningsområde, Uleåborgs universitetssjukhus. Som källa till anvisningarna har dessutom använts de allmänna anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd om hur hjälpmedelstjänsterna ska ordnas. Som hjälpmedelsklassifikation används den nationella versionen av internationella SFS-EN ISO 9999 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Klassifikationen och terminologin När hjälpmedlet eller anordningen inte har betraktats som en del av medicinsk rehabilitering, har den inte då primärt tolkats som ett hjälpmedel. Det kan dock hända att den kan lånas som vårdartikel från hälsovårdscentraler, distributionen av förbrukningsartiklar eller via vårdenheterna. Hjälpmedel som används i terapin anses företrädesvis höra till serviceproducenternas ansvarsområde. Innehållet har kommenterats av specialsjukvårdens hjälpmedelshandledare, ögon- och 18

19 lungsjukdomarnas överläkare, primärvårdens hjälpmedelshandledare och rehabiliteringens ansvarspersoner, hörselstationen, talterapeuter och utvecklingspolikliniken samt för de sociala grundernas del av handikappservicens representanter i Karleby och Jyta. Kommentarerna har för sin del påverkat den slutliga publikationen. 2.1 KRITERIERNA FÖR ATT FÅ DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDEL 04 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG MEDICINSK VÅRD 0403 HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING Till exempel luftfuktare, luftrenare och andningsskydd hör inte till medicinsk rehabilitering. Friskluftshjälmar ersätts företrädesvis av försäkringsanstalterna Uppvärmare för inandningsluften Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering Läkemedelsinhalatorer Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering. En lungläkares bedömning rekommenderas före läkemedelsbehandling med läkemedelsinhalator påbörjas för patienten. Distributionen av hjälpmedel sker i hemkommunen Andningsapparater Lånas ut på basis av lungläkarens bedömning och vårdbeslut. Sömnapnébehandling med apparat påbörjas på polikliniken för lungsjukdomar och apparaten lånas ut från centralsjukhusets rehabiliteringsenhet. Distributionen av förbrukningsartiklar till sömnapnéapparater (maskar, slangar, filter m.m.) sker förutom på centralsjukhuset även i Jyta-områdets hälsovårdscentraler. (Kannus och Tunkkari). Bedömningen av behovet av noninvasiv ventilatorbehandling hemma görs på polikliniken 19

20 för lungsjukdomar. Hemventilatorer lånas ut till patienterna från centralsjukhusets rehabiliteringsenhet. Invasiv ventilationsbehandling påbörjas om patienten inte kan andas självständigt. Behovet av behandling bedöms av den vårdande läkaren. Den invasiva ventilatorn lånas ut till patienten från centralsjukhuset, från enheten som ansvarar för vården. Andningsballongerna lånas ut i anknytning till behandling från den enhet på Mellersta Österbottens centralsjukhus som ansvarar för vården Apparatur för syrebehandling Syreberikningsbehandling påbörjas för patienten som har bestående eller långvarig andningssvikt. Behovet av behandling bedöms enligt de nationella och internationella kriterierna för påbörjande av syrebehandling. Beslutet om behandling fattas på kliniken för lungsjukdomar eller på Karleby hälsovårdscentrals palliativa poliklinik (symptomatisk syrebehandling för cancerpatienter). För att syreberikningsbehandling ska kunna påbörjas måste klienten vara rökfri. Syreberikaren lånas ut från centralsjukhusets rehabiliteringsenhet. För användning vid ansträngning eller syrgasflaskor som skaffas som säkerhetsflaska samt utrustning som hör till dem skaffas av patienten själv med det recept som läkaren ordinerat. Näsgrimmorna och slangarna får patienten från den egna kommunens distribution av förbrukningsartiklar. En transportabel syreberikare lånas ut för högst två veckor, t.ex. för resa, från centralsjukhusets hjälpmedelstjänst till en patient som använder syreberikare hemma Slemsugare Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering. Lånas ut från hälsovårdscentralen som hjälpmedel om patienten som vårdas hemma inte själv kan hosta bort slem från luftvägarna Hjälpmedel för träning av andningsmusklerna Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering. 20

21 Mätapparater för andning Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering HJÄLPMEDEL VID CIRKULATIONSSTÖRNINGAR Övriga tryckdräkter Terapeutiska trycktextilier avsedda för behandling av brännskador och kronisk smärta skaffas som vårdmedel av enheten som ansvarar för vården eller av försäkringsbolaget Medicinska tryckdräkter De första medicinska stöd-/vårdstrumporna eller ärmarna skaffas, i direkt anknytning till behandlingen, inom specialsjukvården eller primärvården. Hälsovårdscentralerna ansvarar alltid för förnyelse enligt samma kriterier. Medicinska vårdstrumpor (2 par = 4 stycken per år) kan skaffas till patienten av skäl som har att göra med lymfcirkulationen: - medfödd grav, primär lymfkärlsinsufficiens - insufficiens i lymfcirkulationen på grund av sjukdom eller behandling samt i anknytning till den svullnad som försämrar funktionsförmågan. Det kan t.ex. vara fråga om att lymfkörtlar opererats bort i samband med en canceroperation, om att lymfkärl förstörts vid strålbehandling, om att avsevärd svullnad utvecklats p.g.a. trauma, inflammation eller malignitet. av skäl som har att göra med venerna: - brist i blodkoagulationssystemet samt anlag för trombos - en senkomplikation som en djup ventrombos orsakat; posttrombotiskt syndrom (svullnad, smärta, bensår) - tydliga hudförändringar som tyder på vensjukdom, t.ex. pigmentering, eksem som beror på venerna eller lipodermatoskleros, dvs. att huden och fettvävnaden under huden hårdnar (CEAP-klassificering C4) - utöver ovannämnd hudförändring ett läkt bensår (CEAP-klassificering C5) - utöver ovannämnd hudförändring ett öppet bensår (CEAP-klassificering C6) - vårdstrumpor kan även skaffas för en para- eller tetraplegiker som rör sig i rullstol och som har svullnad i de nedre extremiteterna som lägesbehandling inte hjälper mot. Läkaren fastställer tryckklassen (I-IV) och stödstrumpans modell (vad- eller lårhöjd). Åderbråckpatienternas stödstrumpor ersätts inte som medicinsk rehabilitering oberoende av tryckklass. Strumpor skaffas inte som medicinsk rehabilitering till sjukhusets vårdavdelning eller till vårdinrättningar 21

22 En medicinsk vårdärm (två ärmar per år) och vid behov vårdhandske (två handskar per år) kan skaffas till en patient när en avsevärd svullnad i armen klart försämrar funktionsförmågan och/eller orsakar upprepad rosfeber. En vårdhandske kan skaffas (i akutskedet) även för förebyggande av ytterligare skador som följd av svullnad i en paretisk arm, ifall problemet inte kan åtgärdas med lägesbehandling Tryckdräkter för facilitering av rörelse och ställning Inom specialsjukvården skaffar hjälpmedelscentralen individuella trycktextilier för barn som i anknytning till neurologisk rehabilitering behöver, enligt en sakkunnigs bedömning, aktivering av musklerna eller ställningen (kontroll av bäckenet och kroppen). Om trycktextilierna behöver förnyas, sker det enligt vårdansvaret inom specialsjukvården eller primärvården. Ett s.k. tyngdtäcke eller en famntyngd skaffas inte som medicinsk rehabilitering FYSIKALISK, FYSIOLOGISK OCH BIOKEMISK TESTUTRUSTNING OCH MATERIAL Pulsoximetrar Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering STIMULATORER Stimulatorer till smärtlindring Eldrivna smärtlindringsanordningar lånas ut från hälsovårdscentraler för behandling av kronisk smärta ifall patienten har enligt specialistläkarens bedömning haft tydlig nytta av användning på viss tid. Anordningen kan lånas ut på viss tid från sjukhuset eller hälsovårdscentralen i samband med vården Muskelstimulatorer, används inte som ortos Lånas inte ut som medicinsk rehabilitering. 22