HJÄLPMEDELSTJÄNSTER FÖR MEDICINSK REHABILITERING I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE. - instruktion för regional praxis

Transkript

1 HJÄLPMEDELSTJÄNSTER FÖR MEDICINSK REHABILITERING I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE - instruktion för regional praxis uppdaterat den , giltig tills vidare Projekt för förenhetligandet av fysioterapi och hjälpmedelsverksamhet i Borgå sjukvårdsområde Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis Augusti 2006 Irja Suhonen, projektmedarbetare, magister i hälsovetenskap, fysioterapeut Uppdatering Anita Karlsson, fys avd sk Lovisa Tiina Salonen, fys avd sk Sibbo Paula Siltanen, fys avd sk Borgå sjukhus Merja Skogster, fys avd sk Borgå

2 2 REFERAT Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis Sammanfattning och redigering Irja Suhonen Östra Nylands förbund inledde år 2003 ett regioncentralprogram. Ett av dess delområden blev skapandet av en regional samarbetsstrategi för hälsovården. Syftet med samarbetsstrategin var att inleda konkret verksamhets- och ekonomiskt samarbete mellan områdets hälsocentraler och sjukhuset. Som ett delprojekt för detta regioncentralprogram valdes Rehabilitering hjälpmedel. För att utarbeta delprojektet utnämndes en arbetsgrupp bestående av hjälpmedelsproducenter av medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområdets hälsocentraler och Borgå sjukhus. Södra Finlands länsstyrelse beviljade statsunderstöd för projektet Förenhetligandet av fysioterapin och hjälpmedelsverksamheten i Borgå sjukvårdsområde för För projektet anställdes en projektmedarbetare. Hon utarbetade en gemensam instruktion för den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster i Borgå sjukvårdsområde tillsammans med producenterna och beslutsfattarna för hjälpmedelstjänsterna. I Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis definieras förutom hjälpmedlens tillgänglighet också arbets- och ansvarsfördelningen mellan områdets hälsocentraler och Borgå sjukhus. I instruktionen har hela hjälpmedelsprocessen beskrivits enligt överenskommen praxis. Utanför instruktionen kvarstår de hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, som fås från specialsjukvården och som kräver specialexpertis. Hjälpmedel som beviljas enligt lagen och författningen för handikappservice hör inte till denna instruktion, även om de tangeras i grunderna för tillgänglighet. Kommunernas ansvariga för beviljandet av hjälpmedel enligt lagen och författningen för handikappservice samt för hemtjänstenheterna har betts om kommentarer till denna instruktion. Som grundval för Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis har använts den riksomfattande Kvalitetsrekommendationen för hjälpmedelstjänster, som utgivits 2003 av Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands kommunförbund. Förutom Sibbo har samtliga kommuner i Borgå sjukvårdsområde och Borgå sjukhus godkänt anvisningen "Borgå sjukvårdsområdes hjälpmedelsservice för medicinsk rehabilitering instruktion för regional praxis ". Sibbo godkänner instruktionen, enligt de preciseringar som chefläkaren gjort, vilka är omnämnda i bilaga 2. Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis uppdateras med två års intervall. Nyckelord: Producenter för hjälpmedelstjänster, processen för hjälpmedelstjänster, hjälpmedel för medicinsk rehabilitering

3 3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 5 2. ALLMÄNT OM DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDELSTJÄNSTER 6 3. LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR HÄLSOVÅRDENS HJÄLPMEDELSTJÄNSTER 7 4. HJÄLPMEDELSTJÄNSTERNAS GRADERING MELLAN PRODUCENTERNA FÖR HJÄLPMEDELSTJÄNSTER Hälsocentralerna Borgå sjukhus HNS/Barn- och ungdomssjukhusets hjälpmedelscentra HNS/HUCS hjälpmedelsenheten, vuxna HNS/Neurologikliniken/rehabiliteringspolikliniken HNS/Ögon-öronsjukhuset, hjälpmedel för synvård Hjälpmedel för hörselvård samt för tal- och röststörningar Socialförvaltningen Undervisningsväsendet Folkpensionsanstalten Försäkringsbolagen Statskontoret Arbetskraftsförvaltningen Arbetskrafts- och näringscentralen REKOMMENDATION OM PRAXIS FÖR DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDELSPROCESS I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Upptäckandet av hjälpmedelsbehovet och uppsökning av tjänster Bedömning av hjälpmedelsbehovet Hjälpmedlets anpassning, utprovning, val och planering av eventuella justeringar Anskaffning och överlåtelse av hjälpmedlet Kortvarigt hjälpmedelslån Långvarigt hjälpmedelslån Personligt hjälpmedel Undervisning i hjälpmedlets användning Transport av hjälpmedel Uppföljning av hjälpmedlets användning Hjälpmedlens underhåll och reparation samt rengöring Överlåtarens ansvar Användarens ansvar 20

4 4 5.9 Returnering av hjälpmedel Hjälpmedel för personer i/till anstalter Hemortsbyte Hjälpmedelsbeslutet och besvärsrätt Information till kommunens invånare samt till social- och hälsovårdspersonalen DATASYSTEM FÖR HJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDELSPROCESSENS DOKUMENTERING HJÄLPMEDELSVERKSAMHETSSTÄLLEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE TILLGÄNGLIGHET OCH ANSVARS- OCH ARBETSFÖRDELNING FÖR DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDEL I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Vård- och övningsmedel Ortoser och proteser Medel för personlig hygien och klädsel Rörelsehjälpmedel Hjälpmedel i hushållet Utrustning och tilläggsanläggningar för bostäder och andra utrymmen Medel för kommunikation och observation Hanterings- och transportredskap för produkter och saker Medel, arbetsredskap och datorer som förbättrar miljön KÄLLOR 44 BILAGA 1 BILAGA 2

5 5 1. INLEDNING Hjälpmedelstjänster för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde instruktion för regional praxis är en instruktion för arbets- och ansvarsfördelningen som överenskommits mellan Borgå sjukhus och Borgå sjukvårdsområde samt för hjälpmedlens tillgänglighetsgrunder. Andra hjälpmedel för medicinsk rehabilitering som beviljas genom specialsjukvården och som kräver specialexpertis än de som fås från Borgå sjukhus nämns inte i instruktionen. Till Borgå sjukvårdsområde hör sex kommuner: Askola, Lappträsk, Lovisa, Borgnäs( Mäntsälän perusturva), Borgå och Sibbo. Av dessa kommuner bildar Lappträsk och Lovisa en samkommun, som ansvarar för områdets primärvårdstjänster( Lovisa). Syftet med denna regionala instruktion är att styra och utveckla hjälpmedelstjänsterna för medicinsk rehabilitering i Borgå sjukvårdsområde så att de fungerar klientorienterat, rättidigt och på samma grunder, såsom det rekommenderas i kvalitetsrekommendationen för hjälpmedel, som Social- och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet (2003) utgivit. En effektiv och yrkeskunnig hjälpmedelsservice garanterar, att kommunens invånare får hjälpmedlet enligt det hjälpmedelsbehov, som konstaterats, oberoende av hemkommunen. Borgå sjukhus och kommunerna i sjukvårdsdistriktet har förbundit sig att följa denna instruktion; hjälpmedel lånas eller betalningsförbindelser för anskaffning av hjälpmedel görs i huvudsak enligt denna instruktion. Informationen, som instruktionen grundar sig på, har samlats med hjälp av gemensamma förhandlingar och skriftliga förfrågningar mellan producenter för den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster och beslutsfattare hösten 2005 och våren Vid uppgörandet av hjälpmedelsinstruktionens huvudklassificering har använts SFS EN ISO 9999 klassificering från år 1998 samt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds utgåva Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster / Handböcker 2003:7. Instruktionen Hjälpmedelstjänster uppdateras i fortsättningen med två års intervall. Projekt för förenhetligandet av hjälpmedelsverksamhet i HUCS området började år 2009.

6 6 2. ALLMÄNT OM DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDELSTJÄNSTER Hjälpmedelstjänsterna för medicinsk rehabilitering är en del av medicinsk rehabilitering. (Hälso- och sjukvårdslag /1326) Till hjälpmedelstjänsterna hör utredning av hjälpmedelsbehovet, anpassning av hjälpmedlen, hjälpmedlens överlåtelse med ägande- eller nyttjanderätt, undervisning i användning och uppföljning samt underhåll av hjälpmedlen. De hjälpmedel som hör till den medicinska rehabiliteringen är sådana redskap, anordningar eller motsvarande som är avsedda att avhjälpa en på medicinska grunder konstaterad funktionsnedsättning och som en funktionshämmad behöver för att klara av sina dagliga göromål. Hjälpmedel är också de vårdtillbehör och träningsredskap som behövs i rehabiliteringen. Till hjälpmedlen räknas också personliga hjälpmedel för handikappade elever i grundskola eller gymnasium som behövs i skolan och i andra livssituationer. Hjälpmedel är anläggning, apparat eller motsvarande, som främjar eller upprätthåller funktionsförmåga och deltagande då de försämrats p.g.a. skada, sjukdom eller åldrande. Utgångspunkten för utvärdering av hjälpmedelsbehovet är patientens funktionsförmåga och helhetslivssituation samt de behov som uppstår ur dem. Hjälpmedel skaffas för att möjliggöra människans funktion, inte för att ersätta brister. (Salminen 2002, Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster 2003, Apuvälinepalvelunimikkeistö -opas terveydenhuollon käyttöön 2004). I hälsovården är hjälpmedelstjänster en del av medicinsk rehabilitering, som är kommunernas och deras sjukvårdsdistrikts uppgift. De skall se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom kommunalförbundets område. Den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster är en del av den smidiga vård- och rehabiliteringsprocessen. (Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster 2003).

7 7 3. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SOM STYR HÄLSOVÅRDENS HJÄLPMEDELSTJÄNSTER Finlands lagstiftning garanterar, att medborgarna har rätt till hjälpmedel, som bekostas av samhället. Hälso- och socialvårdslagstiftningen styr ordnandet av hjälpmedelstjänster inom primärhälso- social samt specialsjukvården. Utgångspunkten för ordnandet av hjälpmedelstjänster är Finlands grundlag (731/1999). Folkhälsolagen (66/1972) ålägger kommunen att ordna för kommunens invånare hälso- och sjukvård, som omfattar läkarundersökning, vård, som ges eller bevakas av läkaren och medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvårdslag /1326 definierar närmare rehabiliteringens innehåll. Till rehabiliteringen anses höra rådgivning, utredning av rehabiliteringsbehovet och möjligheter, hjälpmedelsunderhåll samt anpassningsträning och handledning samt andra funktioner som kan jämställas med dessa. I lagen om specialsjukvård (1062/1989) finns motsvarande stadganden om ordnandet av medicinsk rehabilitering. Vårdgarantin, dvs. lagstiftning om tillgång till vård (i folkhälsolagen och lagen om specialsjukvård) definierar de maximitider, inom vilka man skall ha tillgång till undersökningar och vård. Patienten skall meddelas om tiden för antagning till vård, vid behov skall en plan om undersökning, vård och medicinsk rehabilitering göras (patientlagen). Antagning till vård i hälsocentralen förutsätter direkt kontaktmöjlighet med hälsocentralen vardagar under tjänstetid. Uppskattning om vårdbehovet utförd av en sakkunnig inom hälsovården skall ske inom tre dagar från kontakten med hälsocentralen, om ärendet inte kan utredas per telefon. Medicinskt motiverad vård skall ordnas inom skälig tid, senast inom tre månader. I specialsjukvården skall uppskattning om vårdbehovet ske senast inom tre veckor från det remissen anlänt. Tillgång till vård skall ordnas och vården inledas med beaktande av ärendets brådskande natur senast inom sex månader från det vårdbehovet har uppskattats. Medicinsk rehabilitering är en del av den sjukvård som avses i folkhälsolagen och lagen om specialsjukvård, vilket innebär, att tillgång till medicinsk rehabilitering skall finnas inom den i lagen konstaterade maximitiden. Ofta är rehabilitering en del av annan vård eller fortsättning på annan vård. Enligt lagen om social- och hälsovårdens klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) är den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster och hjälpmedel avgiftsfria för behövande. Lagen om sevice och stöd på grund av handikapp (380/1987) och motsvarande förordning (759/1987) styr också kommunernas hjälpmedelstjänster. Enligt dem är kommunen förpliktad att

8 8 ersätta en gravt handikappad för skäliga kostnader för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden. Som gravt handikappad betraktas den som på grund av handikapp eller sjukdom har särskilt svårt att förflytta sig eller i övrigt klara sig på egen hand i sin varaktiga bostad. Andra lagar som styr hjälpmedelstjänster är lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om rehabiliteringens kundsamarbete och lagändringarna i samband med den ( /2003) samt lagen om yrkesutbildade personer inom hälsovården (559/1994). Lagarna finns på

9 9 4. HJÄLPMEDELSTJÄNSTERNAS GRADERING MELLAN PRODUCENTERNA FÖR HJÄLPMEDELSTJÄNSTER Inom hälsovården är hjälpmedelstjänsterna en del av medicinsk rehabilitering, som är kommunernas och deras sjukvårdsdistrikts uppgift. De bör se till, att den medicinska rehabiliteringens tjänster i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar rehabiliteringsbehovet i kommunen eller inom kommunförbundets område. Hjälpmedelstjänster ordnas också av andra förvaltningsgrenar såsom socialväsendet, undervisningsväsendet, FPA, försäkringsbolag, statskontoret, arbetskraftsförvaltningen samt arbetskrafts- och näringscentralen inom sin egen lagstiftning. Också uppskattning av behovet och rekommendation för hjälpmedlets anskaffning av de av dessa beviljade hjälpmedel görs i regel inom hälsovården. (Salminen 2002). Dessutom producerar också rehabiliteringsinstitutionerna hjälpmedelstjänster. En del av tjänsterna realiseras av organisationer, privata serviceproducenter och hjälpmedelsföretag. De som behöver ett hjälpmedel kan också själv skaffa redskap som främjar deras funktionsförmåga. 4.1 Hälsocentral Hälsocentralens hjälpmedelsenhet sköter om hjälpmedelsservicen för patienter inom den egna uppföljningen och för patienter i privat sjukvård samt hjälpmedelstjänster för åldringar som bor i privata boendeserviceenheter. För hjälpmedelsanskaffning till patienter på sjukhus och i annan långtidsanstaltsvård svarar vårdplatsen i fråga, om inte om annat överenskommits i kommunen. Patienter, som utskrivs från HNS/Borgå sjukhus får hjälpmedel vid behov från Borgå sjukhus, ifall kommunen inte ger hjälpmedlen från egen hälsocentral. Hälsocentralen svarar för klientens hjälpmedel i samband med operationer i nedre extremiteterna. Hälsocentralen svarar också för hjälpmedlen till kunderna inom specialomsorgen, med undantag av patienter och hjälpmedel som sjukhuset har vårdansvar för. Deras hjälpmedel överlåts av specialsjukvården. 4.2 Borgå sjukhus Borgå sjukhus svarar för de patienters, som finns på sjukhusets vårdansvar, alla hjälpmedelsbehov, som anknyter till sjukdomen. Praxis gäller också situationer, där patienten är i vård som bekostas av Borgå sjukhus, t.ex. Orton, Reumastiftelsens sjukhus, Folkhälsan, Invalidförbundets Kottby rehabiliteringscenter (Synapsia).

10 10 Behovet av apparater för andningshjälp uppskattas i specialsjukvården; inhalationsapparater (inhalatorer), CPAP-apparater och syreberikare. Permanent syrebehandling inleds alltid inom specialsjukvården. Borgå sjukhus svarar också för andningsförlamningsdiagnostiserade patienters sådana hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, som anknyter till denna sjukdom. Hjälpmedel som erhållits före andningsförlamningsdiagnosen kvarstår vid behov hos patienten. 4.3 HNS/Barn- och ungdomssjukhusets hjälpmedelscentral Hjälpmedelscentralen svarar för hjälpmedelsservicen för personer till aderton års ålder som anknyter till Barn- och ungdomssjukhusets verksamhet. Klienterna är på Barn- och ungdomssjukhusets vård/rehabiliteringsansvar eller kommer med läkarremiss till hjälpmedelscentralen från HNS-området. Barn- och ungdomssjukhuset svarar också för hjälpmedelstjänsterna för eleverna vid Brunakärrs skola. I samband med hjälpmedelscentralen fungerar Datateket. Det är centralen för dataassisterad rehabilitering, som svarar för kommunikationshjälpmedlen. HNS Barn- och ungdomssjukhuset, Hjälpmedelscentralen Mannerheimvägen 107 Pb HUS Ingång från Naguvägen 8, 2 våningen Helsingfors Kansli tel. (09) HNS/HUCS hjälpmedelsenhet, vuxna HUCS hjälpmedelsenhet svarar för produktionen av för krävande specialhjälpmedelstjänster för svårt handikappade inom HNS-distriktet. På hjälpmedelsenhetens ansvar är eldrivna specialhjälpmedel för rörelse, kommunikation, miljöbehärskning och andra. Till hjälpmedelsenhetens tjänster hör utvärdering av hjälpmedelsbehovet och bruksmöjligheter, utprovning av hjälpmedel, bruksträning, överlåtning och uppföljning samt hjälpmedlets underhåll och reparation och hjälpmedelsrådgivning. Kontakt med remiss från hälsocentralen eller Borgå sjukhus.

11 11 HUCS hjälpmedelsenhet Mannerheimvägen 107 Pb HUS Ingång från Naguvägen 8, 2 våningen Helsingfors tel. (09) , (09) och (09) HNS/Neurologikliniken/rehabiliteringspolikliniken Rehabiliteringspolikliniken är en tidsbeställningspoliklinik, dit patienterna kommer med läkarremiss. Rehabiliteringspolikliniken svarar för ordnandet av eftervård samt rehabilitering efter hjärnförlamning, vilket kräver multiprofessionell sakkunskap, och vid behov anskaffning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, bl.a. ortoser och gånghjälpmedel. Rehabiliteringscentralen Paciusgatan 21, 5. våning,, Helsingfors PB 302, HNS tel. (09) HNS/ Ögon-öronsjukhuset, hjälpmedel för synvård Rehabiliteringspolikliniken är tidsbeställningspoliklinik, dit klienterna kommer med läkarremiss. På rehabiliteringspolikliniken undersöks och rehabiliteras sjukvårdsdistriktets synskadade, vilkas synskärpa i det bättre ögat är under 0,3 med bästa möjliga glasögonkorrigering eller då personen p.g.a. synfält eller andra orsaker klassificeras som synskadad. Rehabiliteringspoliklinikens ögonläkare träffar på första besöket alla nya klienter och vid behov klienter som tidigare besökt rehabiliteringspolikliniken. Då den nya klienten gör sitt andra besök på rehabiliteringspolikliniken utvärderas hans/hennes hjälpmedelsbehov. Hjälpmedel som beviljas genom rehabiliteringspolikliniken är glasögon för närarbete, absorptionsglas mot bländning, kontaktlinser, optiska hjälpmedel för personer med dålig syn, adb-hjälpmedel, förhöjningsplan och pulpeter, punktskriftmaskiner, första vita käppen, ledarhundar samt ögonproteser. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt gör årligen en egen rekommendation om ersättningsförfarande beträffande synvårdens hjälpmedel.

12 12 Rehabiliterinspolikliniken Ögon-öronsjukhuset Haartmansgatan 4 C, Helsingfors PB 220, HNS tel. (09) Hjälpmedel för hörselvård samt för tal- och röststörningar Hörselvårdens hjälpmedel får klienterna beroende på kommunen av olika serviceproducenter. Ögon- och öronsjukhusets hörselcentral uppdelas i hörselcentralen för barn och vuxna. Klienterna kommer till hörselcentralens undersökningar samt till vård- och rehabiliteringsutvärdering med läkarremiss. Hörselcentralen audiologisk poliklinik Ögon-öronsjukhuset Haartmansgatan 4 E, Helsingfors PB 220, HNS Tidsbeställning: tel. (09) Övriga ärenden: tel. (09) Till foniatriska polikliniken kommer barn och vuxna med olika kommunikationsstörningar med läkarremiss. Polikliniken har som specialområde kommunikationshjälpmedel. Foniatriska polikliniken Ögon-öronsjukhuset Haartmansgatan 4 E, Helsingfors PB 220, HNS tel. (09) Socialförväsendet Kommunernas socialförvaltning ansvarar enligt handikappservicelagens 9 samt handikappserviceförordningens 12 för kostnadsersättningen av anskaffning av redskap och anordningar för den handikappades bostad samt enligt 17 för andra än den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel. Redskap och anordningar som hör till bostaden kan t.ex. vara

13 13 fasta personlyftanläggningar och hörselskadades dörrklockor med belysning eller andra alarmanordningar. Gravt handikappad person som är berättigad till ersättning för redskap och anordningar som tillhör bostaden, anses vara en sådan person, för vilken rörelse och andra möjligheter att klara sig på egen hand i permanent bostad förorsakar speciella svårigheter p.g.a. skada eller sjukdom. Redskap och anordningar tillhörande bostaden ersätts helt, ifall sökanden är gravt handikappad på det sätt som lagen förutsätter och han/hon är inte i behov av kontinuerlig anstaltsvård. Andra än den medicinska rehabiliteringens redskap, anordningar och anläggningar kan t.ex. vara bil, mobiltelefon eller mikrovågsugn. Ersättning för anskaffning av andra än de till medicinsk rehabilitering hörande hjälpmedel utbetalas till en person, som behöver dem p.g.a. sin skada eller sitt handikapp för att röra sig, kommunicera, klara sig på egen hand hemma eller i fritidsaktiviteter. Hälften av anskaffningarna av sådana redskap och sådana anordningar kan ersättas och då övergår de i klientens ägo. De kan ges utan betalning att användas av klienten, varvid kommunen har äganderätten kvar. För underhåll och reparation av apparat i klientens ägo svarar klienten. 4.9 Undervisningsväsendet Enligt lagen om grundläggande utbildning har handikappad och annan elev i behov av särskild stöd rätt till avgiftsfria hjälpmedel som förutsätts för deltagande i undervisning och som används i skolan och som behövs för förflyttning och dagliga göromål. Elev som får specialundervisning har rätt till specialhjälpmedel som förutsätts för smidig undervisning. Den som ordnar undervisningen är ansvarig för att ordna dessa specialhjälpmedel, som är t.ex. hissar, ledstänger, ramper, tvättställ som kan sänkas och höjas, samt olika slag av pulpeter, stolar och annan motsvarande utrustning. Till undervisningsutrustningen och läromaterial hör bl.a. material och utrustning som stöder kommunikation. Den medicinska rehabiliteringens personliga hjälpmedel, som eleven behöver i skolan, kommer genom hälsovården och hjälpmedel för krävande studier, som behövs från och med grundskolans 7-9 klasser via FPA. Tilläggsinformation: Folkpensionsanstalten FPA beviljar åt svårt handikappade hjälpmedel som behövs i arbete och studier p.g.a. sjukdom eller skada. Som handikappad anses person, som inte klarar av sitt arbete eller sina studier utan det planerade hjälpmedlet. Av FPA ersatta hjälpmedel är t.ex. tekniska specialapparater,

14 14 såsom lästelevision, punkt- eller stormonitorer samt datorutrustning. Hjälpmedel kan beviljas tidigast fr.o.m. grundskolans 7:e klass då hjälpmedlet anses behövligt också i senare studier med arbetslivet som mål. Hjälpmedlen överlåts till den som rehabiliteras för att användas, men de kvarstår i FPA:s ägo. FPA svarar för bruksträning, underhåll och uppföljning av hjälpmedlet. Tilläggsinformation: Försäkringsbolag Enligt trafik- och olycksfallsförsäkringslagen ersätter försäkringsbolagen som rehabilitering som avser funktionsförmågan nödvändiga och skäliga utgifter för hjälpmedel som behövs p.g.a. funktionsbegränsningar. Hjälpmedelsbehovet bör följa av ersättlig trafikskada, arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. Som utgifter ersätts utgifter av hjälpmedlets bestämning, utprovning, anskaffning, överlåtelse, träning i användning samt underhåll och förnyande. Med hjälpmedel avses alla medel som godkänns som hjälpmedel i social- och hälsovårdslagstiftningen, samt sådana andra hjälpmedel, som den skadade behöver p.g.a. funktionsbegränsningar som förorsakats av skadan. Ersättliga medel är också medel som behövs hemma och som underlättar studier och specialfritidsutrustning. Ändringar i hjälpmedlen som förutsätts av skadan ersätts till fullo. I frivilliga försäkringar förverkligas ersättningarna enligt försäkringsvillkoren. Hjälpmedelsbehovet utvärderas i regel inom den kommunala hälsovården. Tilläggsinformation: Statskontoret Statskontoret ersätter åt värnpliktiga och försvarsmaktens arbetstagare eller arbetspliktigas i tjänst tillkomna kroppsskada eller till följd av sjukdom nödvändiga proteser och andra hjälpmedel samt deras reparation, förnyande eller instruktion i användning. Också ledarhund skaffas efter avvägning åt blind. Åt person med minst 10 % invaliditet ersätts hjälpmedel för dagliga funktioner, vars pris inkl moms är högst 95 euro (spatserkäppar, kryckor och ispiggar, strumpådragare, halkskydd, hjälpmedel för påklädning och avklädning, griptänger, universalöppnare, burköppnare och hjälpmedel för att öppna dörren, förhöjningsdynor, förhöjningsben till sängar, duschpallar, stödhantag, synskadades hjälpmedel, t.ex. förstoringsglas och klockor, hörselskadades

15 15 hjälpmedel, t.ex. dörrklocka och extra alarmanordningar för telefon). Ersättning kan fås till flera hjälpmedel. Förutsättningen är, att invaliden behöver hjälpmedlet och att det nyttjar honom/henne. Statskontoret kan vid behov be om sakkunnigvärdering om hjälpmedlets nödvändighet. Ett hjälpmedel som kostar över 95 euro ersätts endast, om behovet beror på den ersatta skadan eller sjukdomen. Om behovet inte beror på den ersatta skadan, ersätter Statskontoret inte hjälpmedlet till 95 euro, fastän invaliden själv vore villig att betala det överstigande beloppet. Eventuella leveranskostnader betalas utöver ersättningen. Om en person med minst 20 % krigsinvaliditet erhåller hjälpmedel för medicinska rehabiliteringen, som stöd för vård i hemmet och hjälpmedelsbehovet inte anknyter till den ersatta skadan samt kostar över 95, så betalar statskontoret ersättning åt kommunen i efterskott som s.k. kommunförskott. Tilläggsinformation: Eva Honka Sakkunnig i ersättningsärenden Militärskador och veteranärenden Skadeersättningstjänster Statskontoret Sörnäs strandväg 13 PB 60, STATSKONTORET Telefon (09) Arbetskraftsförvaltningen Arbetskraftsförvaltningen kan åt arbetsgivaren till en person med nedsatt kondition ersätta arbetsomständighetsregleringsstöd, om sysselsättningen av personen med nedsatt kondition p.g.a. skadan eller sjukdomen förutsätter specialarrangemang. Med detta stöd kan arbetsgivaren skaffa arbetsmaskiner, arbetsstolar, specialarmaturer och datorutrustning, utveckla arbetsmetoder eller göra ändringar på arbetsplatsen, som hjälper sysselsättning av arbetare med nedsatt kondition eller stöder dennes fortsatta arbete. Maximibeloppet för regleringsstödet bestäms årligen. Tilläggsinformation:

16 Arbetskrafts- och näringscentralen (TE-centralen) Arbetskrafts- och näringscentralen betalar kostnaderna som förorsakas av invandrares och asylsökandes långvariga skada eller sjukdom åt kommun, som har slutit ett avtal med TEcentralen om ersättningen av kostnader för mottagande och integrering av dessa personer. Ersättning betalas för högst tio år, förutom för personer från det förra Sovjetunionen för fem år. Vilka kostnader som ersätts beror på grunderna för flyktingens eller utlänningens vistelse i Finland. Till andra delar angående invandrares hjälpmedelstjänster följs samma regler som i övrigt för hälsovårdstjänster. Akutvård och därtill hörande hjälpmedel ges alla vid behov. Den som erhållit finskt medborgarskap hör inte till dem som får kostnadsersättning. Deras hjälpmedelstjänster sköts på samma sätt som för övriga finska medborgare. Nylands arbetskrafts- och näringscentral Besöksadress Magistratsporten Helsingfors Postadress PB 15, Helsingfors

17 17 5. REKOMMENDATION OM PRAXIS FÖR DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDELSPROCESS I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE I Borgå sjukvårdsområde är den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel för rörelse och dagliga funktioner i första koncentrerade i samband med fysioterapiavdelningarna som en del av avdelningens övriga verksamhet. För förverkligandet av hjälpmedelstjänsterna svarar då fysioterapins personal. I Askola och Borgnäs, där kommunen köper fysioterapitjänsterna privat eller från en annan kommun, svarar för den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster de hjälpmedelsansvariga, som utnämnts att svara för hjälpmedelstjänsterna. I sjukvårdsområdet ges hjälpmedelsservice också av ergoterapeuter, hemvårdspersonal, läkare och talterapeuter. För övriga hjälpmedel se sidan Upptäckandet av hjälpmedelsbehovet och uppsökning av tjänster Utgångspunkten för hjälpmedelsserviceprocessen är funktionshinder, förorsakat av skada, sjukdom eller åldrande, vilket begränsar människans förmåga att klara av sina dagliga göromål i sin funktionsmiljö. Hjälpmedelsbehovet kan upptäckas och initiativet om hjälpmedelsbehovet tas av klienten själv, dennes anhöriga eller annan närstående, terapeut, läkare eller någon annan som arbetar inom social- eller hälsovården, som känner till klientens situation. Hjälpmedelsserviceprocessen kan inledas direkt genom kontakt med hjälpmedelsutlåningen i den egna kommunens hälsocentral eller kommunens hjälpmedelsansvariga. Borgå sjukhus svarar för alla hjälpmedel som anknyter till vederbörande sjukdom för patienter inom sitt vårdansvar. 5.2 Bedömning av hjälpmedelsbehovet Till en början är det viktigt att bekanta sig med kundens bakgrundsuppgifter, såsom sjukdomens/skadans art, tidigare hjälpmedel samt rehabiliterings- och serviceplaner. Utgångspunkten för bedömningen av hjälpmedelsbehovet är kundens verksamhetsförmåga och livsskede och därtill hörande individuella behov. I bedömningen beaktar man även personens verksamhetsmiljö; de eventuella hinder som försvårar den dagliga verksamheten och hur miljön lämpar sig för användningen av hjälpmedlet. Hjälpmedelsbehovet bedöms vanligtvis av en fysioterapeut/konditionsskötare/ergoterapeut tillsammans med kunden, anhöriga som eventuellt sköter om kunden eller någon annan anställd inom social- eller hälsovården.

18 Hjälpmedlets anpassning, utprovning, val och planering av eventuella justeringar Målet är att finna ett hjälpmedel som passar klientens behov, funktionsförmåga och funktionsmiljö. Bedömning av hjälpmedelsbehovet kan göras också i klientens funktionsmiljö. I samband med prövningen bedöms hjälpmedlets eventuella justeringsbehov, vilka beror på klientens funktionsförmåga och individuella behov. Resultatet av prövningen är ett för klienten passande hjälpmedel. 5.4 Anskaffning och överlåtelse av hjälpmedlet Beslutet om hjälpmedlets anskaffning fattas enligt varje organisations funktions- och anskaffningsprocedur. Beslut om den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelsanskaffningar inom Borgå sjukvårdsområde fattas i allmänhet av chefsläkaren på rekommendation av fysioterapeuter, konditionsskötare, ergoterapeuter eller läkare, i Borgå social- och hälsocentral fysioterapins avdelningsskötare. Hjälpmedel överlåts på långtids- och korttidslån från Borgå sjukvårdsområdets hälsocentraler och Borgå sjukhus. Dessutom kan klienten beviljas med betalningsförbindelse i eget ägo personliga/personliga hjälpmedel Kortvarigt hjälpmedelslån Med kortvarigt hjälpmedelslån avses lån, vars lånetid är högst 3 månader. Hjälpmedlets äganderätt kvarstår hos överlåtaren. Lånetiden kan vid behov förlängas Långvarigt hjälpmedelslån Med långvarigt hjälpmedelslån avses lån, vars lånetidsfrist inte på förhand bestämts. Hjälpmedlet returneras till överlåtaren efter man slutat använda det. Äganderätt till hjälpmedlet kvarstår hos överlåtaren. Om utlåning av hjälpmedel på långtid bestämmer i huvudsak fysioterapienhetens personal eller den person som utnämnts till hjälpmedelsansvarig. Då man gör hjälpmedelsbeslut och anskaffningar strävar man att i första hand finna en fungerande hjälpmedelslösning ur de alternativ som finns i hjälpmedelslagret.

19 Personligt hjälpmedel Med personligt hjälpmedel avses ett sådant hjälpmedel, som inte returneras till överlåtaren. Det är antingen personligt tillverkat eller har många individuella justeringar. Serviceprodukten tillverkar, utprovar, undervisar i användning och överlåter hjälpmedlet och fakturerar sedan den beställande enheten. När hjälpmedlet skaffas från specialsjukvården, går hjälpmedelskostnaderna direkt till kommundebiteringen Undervisning i hjälpmedlets användning Med undervisning i hjälpmedlets användning tryggas, att hjälpmedlets användare och hans/hennes stödnätverk behärskar hjälpmedlets ändamålsenliga och trygga användning. Hjälpmedlets användare berättas om hjälpmedlets tekniska egenskaper samt ges instruktioner om hjälpmedlets underhåll och skötsel. Instruktionerna ges muntligt och skriftligt. 5.6 Transport av hjälpmedel I hälsocentralerna och Borgå sjukhus svarar medlets användare eller dennes anhöriga för hjälpmedelstransporten. Vid behov sköter hjälpmedelsenheterna i hälsocentralerna och Borgå sjukhus om transporten av stora hjälpmedel såsom sängar. 5.7 Uppföljning av hjälpmedlens användning I Borgå sjukvårdsområdets hälsocentraler och i Borgå sjukhus följer hjälpmedlets överlåtare med hjälpmedlets användning. Målet för uppföljningen är, att användaren har ett hjälpmedel, som passar, fungerar och motsvarar hans/hennes bruksändamål, som används aktivt och är tekniskt funktionsdugligt. I samband med uppföljningen får man information också om eventuella förändringar förorsakade av användarens sjukdom eller livssituation. Vid behov uppskattas det nya hjälpmedelsbehovet och hjälpmedelsprocessen inleds på nytt. Uppföljningen hör till alla hälsovårdens medarbetare, och dessutom till anhöriga, assisterande och hemhjälpens medarbetare.

20 Hjälpmedlens underhåll och reparation samt rengöring Med hjälpmedlets underhåll och reparation eftersträvas, att klienten har ett fungerande och maximalt säkert hjälpmedel till sitt förfogande. För underhåll och reparation av den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel svarar den som överlåter och använder hjälpmedlet Överlåtarens ansvar För underhåll och reparation av den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel i hälsocentralerna i Borgå sjukvårdsområde och Borgå sjukhus svarar antingen hjälpmedelsansvariga, servicemän som fått arbetet eller gårdskarlar/maskinister. Tekniskt krävande reparationstjänster för hjälpmedel köps av befullmäktigade underhållsenheter. Man försöker ordna underhållet smidigt för klienten och för underhållstiden försöker man ordna ersättande utrustning Användarens ansvar Hjälpmedlets regelbundna underhåll och rengöring är på klientens eller dennes anhörigas ansvar. Hjälpmedlets användare ansvarar för kontroll av skruvarnas spänning samt däckens lufttryck, batteribyte samt hjälpmedlens rengöring och de rörliga delarnas smörjning. 5.9 Returnering av hjälpmedel Hjälpmedlet returneras efter det inte längre behövs till enheten som överlåtit hjälpmedlet. Den som lånat hjälpmedlet får inte överlåta det att användas av en annan Hjälpmedel för patienter i/till anstalter I Borgå sjukvårdsområde svarar institutionerna för grundutrustningen såsom sängar och hjälpmedel i sambruk. För övriga hjälpmedelstjänster till klienter i anstaltsvård svarar enligt överenskommelsen kommunerna emellan antingen institutionerna eller hälsocentralens hjälpmedelsenheter. Då klienten övergår i anstaltsvård följer individuellt valda och tillverkade hjälpmedel med, ifall de fortfarande är till nytta. I fråga om andra hjälpmedel tillämpas överenskommelserna kommunerna emellan.

21 Hemortsbyte Då den som använder hjälpmedlet byter hemort, flyttar hjälpmedlen med denne utan kostnad. Information om hjälpmedlen bör ges den nya instansen, som tar över ansvaret för uppföljning och underhåll (Social- och hälsovårdsministeriet 2005) Klienten eller dennes anhöriga bör meddela om flyttningen till den enhet som överlåtit hjälpmedlet Hjälpmedelsbeslut och besvärsrätt Hjälpmedelsbehovets uppskattning, prövning och överlåtning i bruk i sjukvården är vårdbeslut på medicinska grunder, som inte har besvärsrätt. I klientens patientdata antecknas det noterade hjälpmedelsbehovet och det överlåtna hjälpmedlet samt också eventuellt negativt hjälpmedelsbeslut. Klienten får beslutet skriftligt. Ifall klienten är missnöjd med beslutet kan han/hon först kontakta den som ansvarar för hjälpmedelsbeslutet eller dennes chef. Klienten kan också klaga antingen hos länsstyrelsen eller hos rättsombudsmannen. Vid behov informerar och hjälper patientombudsmannen vid uppläggningen av reklamation eller klagan. Sjukvårdens negativa hjälpmedelsbeslut kan också sättas till prövning som ett förvaltningstvistemål vid förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltningsdomstolen (Salminen 2003) Information till kommunens invånare samt till social- och hälsovårdspersonalen Varje hälsocentral i de enskilda kommunerna ansvarar för att kommunens invånare får tillräcklig information om hjälpmedelstjänsterna och för vilka tjänster som står till buds, var tjänster fås och hur man söker sig till dem. För informationen om den medicinska rehabiliteringens hjälpmedelstjänster i den egna enheten till övrig social- och hälsovårdspersonal ansvarar varje enhet på det sätt som överenskommits.

22 22 6. DATASYSTEM FÖR HJÄLPMEDEL OCH HJÄLPMEDELSPROCESSENS DOKUMENTERING I hälsocentralerna och Borgå sjukhus används flera olika datasystem för hjälpmedelstjänsterna, såsom Mediatri, Effica Kunto, KuntoApu och Musti. Datasystemen tjänar hjälpmedlens utlåningsverksamhet, uppföljning och situationen i hjälpmedelslagren. I datasystemet noteras anskaffade hjälpmedel och kostnader. Hjälpmedelsprocessen och besluten antecknas i klientens patientdokument.

23 23 7. HJÄLPMEDELSVERKSAMHETSSTÄLLEN FÖR BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Askola Askola hälsocentral /mottagning Terveystie Askola eller Mari HONKANEN fysioterapeut kl Lovisa Borgnäs Fysioterapi Öhmansgatan Lovisa kl 8-9 ja Aurinkomäen pihapiiri, Värttinän kellarikerroksessa Mäntymäentie 1, Pornainen puh tai sähköposti: apuvalinepalvelu.por(at)mantsala.fi Lainaus, palautus sekä puhelimitse tapahtuvat yhteydenotot: keskiviikkoisin klo perjantaisin klo Borgå Borgå social- och hälsocentral, fysioterapi Askolinsvägen Borgå kl Äppelbackens servicecenter / ergoterapeut Monica Henriksson Tullportsgatan Borgå Sibbo HNS/ Borgå sjukhus Sibbo hälsocentral / fysioterapi PB 7, Jussasvägen 14,04131 Sibbo kl 8-9, må,ti,to,fre Fysioterapiavdelning Fysioterapi och ergoterapi PB 500, Sjukhusvägen Borgå , må-to kl 8-9, fre

24 24 8. TILLGÄNGLIGHET OCH ANSVARS- OCH ARBETSFÖRDELNING FÖR DEN MEDICINSKA REHABILITERINGENS HJÄLPMEDEL I BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Hc= hälsocentral Bs = Borgå sjukhus K= kortvarigt lån (högst 3 månader) L = långvarigt lån K= kortvarigt lån (högst 3 månader) L = långvarigt lån 8.1 VÅRD- OCH ÖVNINGSMEDEL Hjälpmedel för andnings-/respirationsbehandling Luftvärmare ( för inandningsluften) Inhalatorer Inhalatorer utlånas från Borgå sjukhus. Behovet avgörs individuellt och tidpunkten för inledning av vården bestäms alltid av en läkare i Borgå sjukhus. För underhåll/reparation/reservdelar till anläggningarna ansvarar Borgå sjukhus. Dosetter utlånas inte Andningsapparatur C-PAP apparater utlånas från Borgå sjukhus till personer med diagnosen sömnapné och ett av läkare definierat hjälpmedelsbehov. Masken till sömnapnéapparaterna förnyas en gång om året. Tilläggsanläggningar såsom batterikablar, inventer och andningsluftens fuktare kan också beviljas som medicinsk rehabilitering från Borgå sjukhus då daglig och regelbunden användning av apparaten för att sköta sjukdomen så kräver Syrebehandlingsutrustning Utredning av behovet av syreapparater, inklusive syreanrikningsapparatur och utlåningen av dem är koncentrerade till Borgå sjukhus. Klienten hyr själv flytsyrgasen och syrgasflaskorna från AGA eller Woikoski och får FPA:s grundläkemedelsersättning. För att få ersättning från FPA behöver patienten ett A-intyg eller ett recept av läkaren. Ställning för syrgasflaskan till rollator eller rullstol får patienten enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Slemsugar Sugapparat kan vid behov fås enligt vårdansvaret från hälsocentralens hemvårdsenhet eller hälsocentralens hjälpmedelsutlåning samt från Borgå sjukhus.

25 Övningsredskap för andningsmuskler Mätapparater för andning PEF-mätaren är i första hand avsedd för diagnostik och utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. För uppföljning av vården skaffar patienten själv sin PEFmätare Hjälpmedel vid behandling av cirkulationsstörningar och brännskador Tryckdräkter och strumpor Trycktextilier avsedda för eftervård av brännskador, såsom vårdstrumpor och vårdärmar kan anskaffas från Borgå sjukhus för eftervård av stora och djupa brännskador. Barn, som behöver aktivering av muskelverksamhet, såsom barn med Downs syndrom, kan få en trycktextil som medicinsk rehabilitering enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Stödstrumpor och -ärmar Förutsättningarna för att få stödstrumpor och ärmar är en svår medfödd eller förvärvad venös insufficiens eller motsvarigt brist i blodets koaguleringssystem med anlag för trombos, tillstånd efter erysipelas eller annan speciell orsak enligt läkarens bedömning, t.ex.vid behandling av cancer. Stödstrumpor beviljas inte vid behandling av åderbrock. Stödstrumpor och ärmar beviljas som medicinsk rehabilitering enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Hjälpmedel vid bråckbehandling Bråckband Bråckband beviljas som medicinsk rehabilitering enligt vårdansvaret antingen från hälsocentralen eller Borgå sjukhus, då det på bukområdet finns ett stomi-bråck eller bråcket inte kan opereras t.ex. p.g.a. patientens dåliga allmänna kondition eller bråckets storlek Stimulatorer Smärtbehandlingsapparatur TNS-apparat kan utlånas för hemmabruk på bestämd tid t.ex. p.g.a. långvarig smärta enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Lånetiden är 2 veckor 3 månader, i specialfall som långtidslån.

26 26 TNS/NMES-apparater för muskelstimulering utlånas t.ex. till hemiplegipatienter enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Antidecubitushjälpmedel Kuddar,sittdynor och -underlag Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus enligt riskklassificering (se bilaga 1) Madrasser och liggunderlag Antidecubitusmadrasser utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus enligt riskklassificering. Grundmadrasser anskaffas inte Terapi- och träningshjälpmedel för kommunikation Hjälpmedel för tal och röstträning Se 4.7 Hjälpmedel för hörselvård samt för tal- och röststörningar Hc Ps Träningshjälpmedel för utveckling av läsfärdigheter Datarehabiliteringsprogram utlånas efter behovsprövning från hälsocentralen för kortvarigt bruk till barn för att stöda rehabiliteringen Träningshjälpmedel för kommunikation som stöder och ersätter tal Träningshjälpmedel för teckenspråket Se 4.8 Socialförvaltningen Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap Motionscyklar

27 Barrar och ståstöd Ståställningar och tippbrädor Ståställningar utlånas för att stöda upprätt ställning då patientens förutsättningar för upprätt ställning har minskat och den upprätta ställningen anses ha förmånlig inverkan på kroppens funktion hos den långvarigt sjuka eller handikappade. Ståredskap utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Träningsredskap för fingrar och hand Träningsredskap för övre extremitet, kropp och nedre extremitet Restorator kan fås för korttidslån och på specialgrunder på långtidslån (t.ex. svår spasticitet) enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus CP-bollar och kildynor Tyngdmanschetter och vikter, tyngdbälten Hjälpmedel vid kontinensträning Inkontinensalarmanordningar Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralens barnrådgivning eller Borgå sjukhus barnpoliklinik. Underlaget till apparaten skaffar klienten själv Sexualhjälpmedel ORTOSER OCH PROTESER

28 Stöd för bål och ryggrad Sacroiliacabälten Utlånas kortvarigt bl.a. till väntande mödrar med SI-problem enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Stöd för länd- eller korsryggen Utlånas på korttid (1 månad) enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Stödkorsett kan skaffas enligt behovsprövning för långtidslån, om fortsatt och daglig användning av stödkorsett i daglig rörelse är nödvändig till följd av svår ryggskada eller långvarig sjukdom Nack- och bröstryggradsstöd Utlånas på korttid (1 månad) enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Utlånas på långtid endast i fall av svår långvarig sjukdom eller handikapp t.ex. reuma, MS, ALS, tetraplegi Ortoser i övre extremitet Handledsstöd Utlånas på korttid (2 veckor) enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Utlånas på långtid endast i fall av svår långvarig sjukdom eller handikapp t.ex. reuma, MS, ALS, tetraplegi Stöd för armbågsleden Epicondylitstöd Utlånas på korttid (2-8 veckor) enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Axelledsstöd Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus, i fall av svår långvarig sjukgom eller handikapp, t.ex. reuma, MS, ALS, tetraplegi, hemiplegi Ortoser för nedre extremiteten Hc Bs

29 Hålfotsinlägg Hålfotsinlägg kan fås enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus endast för svårt deformerade sjuka fötter eller då fötterna har klara röntgenförändringar, t.ex. reuma och diabetiker enligt riskkvalificeringen (bilaga 1) Långa stödförband för nedre extremitet Utlånas på långtid enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Från Borgå sjukhus utlånas på korttid bl.a. justerbar knäortos Korta stödförband för nedre extremitet, peroneusstöd Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Knästöd mot hyperextension, knästöd med sidoskenor Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Vriststöd, ej elastiska Utlånas enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Nattskena avsedd för behandling av plantarfascit utlånas på korttid från hälsocentralen Proteser för övre extremitet Dessa stöd är funktionella proteser Utlånas för långvarigt bruk enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus med betalningsförbindelse. Elektriska proteser Utlånas på långtid från hälsocentralen eller Borgå sjukhus, proteserna förnyas i hälsocentralen Kosmetiska, icke-funktionella proteser för övre extremitet

30 Kosmetiska, icke-funktionella proteser för övre extremitet Utlånas på långtid med betalningsförbindelse enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Proteser och protesens yta förnyas i hälsocentralen genom betalningsförbindelse Proteser för nedre extremitet Underbensprotes Utlånas på långtid med betalningsförbindelse enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Badprotes beviljas endast på specialgrunder Lårproteser Utlånas på långtid med betalningsförbindelse enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. Badprotes beviljas endast på specialgrunder Temporära proteser (första protes) Utlånas på långtid med betalningsförbindelse enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus Proteser, förutom extremitetsproteser Peruker Utlånas på långtid enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus med betalningsförbindelse till en patient med stort håravfall p.g.a. svår hudsjukdom eller cancer. Perukens kostnader ersätts med högst 300 /år Bröstprotes Efter mastectomi får klienten den första protesen med betalningsförbindelse från Borgå sjukhus. Då patientens vårdansvar är i hälsocentralen, svarar hälsocentralen för förnyandet av bröstprotesen Ögonprotes

31 31 Den första ögonprotesen (anskaffning ögonkliniken) bekostas av specialsjukvården. Följande ögonproteser bekostas av hälsocentralen. Vuxnas proteser ersätts enligt ansökan på basis av slitage med högst fem års intervall. Barns ögonproteser ersätts efter behov, ifall bytet orsakas av att barnet växer. Hälsocentralen bekostar polering av ögonprotesen som medicinsk rehabilitering med högst ett års intervall Ortopediska skor Skor som fås färdiga Fabrikstillverkade skor skaffar klienten själv Individuellt tillverkade skor Individuellt tillverkade specialskor kan anskaffas som medicinsk rehabilitering från hälsocentralen eller Borgå sjukhus åt en klient, som inte kan använda serietillverkade specialskor med ändringar och hålfotsinlägg Skor, färdiga med justeringar Klientens skojustering ersätts som medicinsk rehabilitering enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus, om höjdskillnaden är minst 2 cm. Andra justeringar som behövs i skor kan bekostas efter bedömning som rehabilitering enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus. 8.3 MEDEL FÖR PERSONLIG HYGIEN OCH KLÄDSEL Kläder och skor Kläder och skor Handikappad kan efter bedömning ersättas för extra kostnader för kläder eller skor, som beror på betydligt större slitage av kläder och att den handikappade inte p.g.a. sitt handikapp kan använda färdigt köpta kläder eller skor. Kläder beviljas enligt handikappservicelagen enligt behovsprövning Protesstrumpor Protesstrumpor beviljas som medicinsk rehabilitering efter individuellt behov enligt vårdansvaret från hälsocentralen eller Borgå sjukhus.