Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Institutionen Individ och samhälle Fakul Examensarbete 15 högskolepoäng Barns uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen Children's perception of history in fiction Alexandra Eljin Lärarexamen 210hp Examinator: Handledare: Mats Ange Geriff handledare Historievetenskap och lärande Handledare: Thomas Småberg 1

2 2

3 Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. 1 För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas- Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring 1 Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider 3

4 vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien. Nyckelord: Historiebruk, historiemedvetande, läsintresse, textval, elevers läsning, 4

5 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och problemformuleringar Mål 2 2. Litteraturgenomgång Forskning skönlitteratur för barn Definitioner av historiebruk och historiemedvetande 3. Metod Val av skönlitterära böcker Metodval Intervjuer Urval intervju svar Resonemang kring urvalets för- och nackdelar Urval i forskningen Intervjuer Forskningsetiskt resonemang Historiebruk i skönlitteraturen Forskning kring barn och skönlitteratur Analyser av skönlitterära böcker Intervjuer med elever Intervju kring barnböcker med historia Intervjuer kring barnens intresse för historia Forskning kring elevers tolkning av historia Diskussion kring intervjusvar För- och nackdelar med skönlitteratur i historieundervisningen Slutsats Referenser Bilagor 38 7

8 7.1 Intervjuer med sjätteklassare Intervjuer med tredjeklassare 41 8

9 1. Inledning Många barn blir i tidig ålder introducerade till sagans värld genom att vuxna läser böcker för dem. När jag varit ute och jobbat på förskolor och haft VFT i låg- och mellanstadiet har det visat sig att författarna många gånger skrivit sagorna med stor fantasi men med en viss återkoppling till samhällets normer och värderingar. För att barnen ska känna en samhörighet med karaktärerna i böckerna använder sig många författare av situationer och känslor som barnen känner igen, allt för att målgruppen ska kunna relatera till karaktärerna i böckerna. I flera fall spelar det inte så stor roll om karaktärerna är sanningsenliga eller om de är påhittade utan så länge texterna hjälper barnen att orientera sig i samhället eller ifråga sätta normer och värderingar blir de betydelsefulla för barnen. Nu när jag har arbetat en period med barn och sett hur deras intresse för böcker ökar desto högre upp i åldrarna de kommer har mitt intresse för att undersöka skönlitteratur som riktas till barn väckts. De olika böckernas historiebruk, hur författarna brukar historien, och vilka bruk som eleverna tar till sig samt vad som skapar ett intresse hos barnen är jag intresserad av att undersöka. Somliga barn kan sitta och läsa eller lyssna på samma bok dag ut och dag in medan andra barn vill höra nya sagor varje dag. Alla barn i Sverige kommer så småningom i kontakt med böcker och läsning blir är en viktig källa till såväl känslomässiga och sensitiva som teoretiska kunskaper för alla människor som får möjligheten att lära sig läsa. Därför vill jag, som blivande lärare med historia som huvudämne, utforska vilka ingångar författare använder sig av för att fånga elevernas historieintresse och vad som faktiskt skapar ett intresse hos barnen. För att få en strukturerad helhetsbild ska jag ta reda på vilka historiebruk barn kan bli bemötta av när de börjar läsa själv och utifrån eget intresse väljer böcker, inte nödvändigtvis för att de är intresserade av historia utan för att boken verkar spännande, intressant eller bara bra. Jag ska även ta reda på vilka sorters skönlitterära texter barnen förknippar med historia, hur vida dessa texter tillhör en speciell kategori eller om det är olika från barn till barn och sedan undersöka om jag kan dra paralleller mellan författarnas historiebruk och barnens intresse och funderingar kring historia och vad det i så fall kan bero på. 1

10 1.1 Syfte och problemställning Syftet med arbetet är att undersöka vilka historiebruk som används i modern barnlitteratur för barn i åldrarna 9år och 12år och vilken av dessa framställningar av historien som tilltalar barnen. Alltså vad som ger barnen läslust och inspiration till att lära sig historia och utforska förgången tid. Mina huvudfrågor och underfrågor är: Vilka historiebruk används i skönlitterära barnböcker? Vilket skönlitterärt historiebruk uppfattar låg- och mellanstadieelever som historia? Vilken framställning av historia i skönlitteratur skapar ett historieintresse hos barn i åldrarna 9år och 12år? 1.2 Mål Målen med undersökningen är att Undersöka vilka historiebruk som förekommer i barnböcker. Undersöka vilka historiebruk som tilltalar barnen och leder till en nyfikenhet av det förflutna som kan utvecklas till ett intresse. Undersöka varför just det eller dem historiebruken tilltalar barnen För att sammanfatta målen ovan kan man säga att mitt arbete går ut på att ta reda på hur historia framställs i barnböcker, vilket eller vilka historiebruk barnboksförfattarna använder sig av. Det går även ut på att jag ska ta reda på vilket eller vilka historiebruk barn kommer ihåg och finner ett intresse i samt vilka historiska aspekter som barn är intresserade av och vill veta mer om. 2

11 2. Litteraturgenomgång 2.1 Forskning För att undersöka barns uppfattning av innehåll i skönlitterära böcker samt deras emotionella koppling och utvecklingen av denna genom böcker har jag använt mig av aktuell forskning. De forskare som jag presenterar i detta kapitel har alla forskat kring detta och är därför relevanta för min undersökning. Samtliga forskningar är inte svenska och kan därför ses som avlägsna i min undersökning då min forskning enbart handlar om barn i Sverige. Trots att jag valt att göra denna avgränsning kommer ni att se kopplingen till de utländska forskarna då deras forskning stödjer den svenska forskningen och pekar på att Sverige inte är unikt i den punkten. Jag kommer att använda mig av boken Elevens värld av Gun Imsen där hon skriver om Piagets teorier kring Verklighetsfanatism vilket är processen när barn lär sig hur omvärlden fungerar med hjälp av ordnade och strukturella tankebanor som barnet utvecklar med åldern. Gun Imsen är Universitetslektor vid universitetet i Trondheim med specialområde pedagogisk psykologi. Boken Elevens värld är baserad på litteraturstudier. Den är relevant för min undersökning då hon beskriver barns uppfattning av sin omgivning med hjälp av bland annat Piaget. Hennes teorier är relevanta för mitt arbete eftersom de berör elevers förmåga att lära. Imsen uppmärksammar att böcker bidrar till barns strukturering av sina vardagliga intryck. Målet med boken skriver hon är att de som läser den ska lära sig förstå hur det är att vara elev. 2 Imsen pekar vidare på att det behövs begrepp och teorier för att underlätta tolkningen vilket är den avgörande faktorn för hur lärare väljer att handla. Det i hennes bok som har störst relevans för mitt arbete är hennes resultat kring barnens uppfattning av omvärlden och deras förmåga att sortera, identifiera och analysera den. Med hjälp av Piagets teorier kommer hon fram till att barn inte kan lära direkt genom att den vuxne förmedlar kunskaper utan att barnet själv behöver skapa sin bild av omvärlden. Vidare har jag undersökt Monica Vinterek som är professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Dalarna. Vinterek har bland annat forskat om elevers läsvanor under lektionstid. Vinterek kommer fram till att problemet med att använda skönlitteratur i undervisningen är den källkritiska aspekten. Vinterek påpekar att författare hela tiden måste skriva på ett sätt som får människorna att känna igen sig vilket lätt leder till att historien blandas med dagens samhälle. Vintereks arbete är viktigt för min undersökning då det beskriver användandet av skönlitteraturen ur ett historiebruksperspektiv 2 Imsen, Gun, Elevens värld. Sid. 11 3

12 och pekar på att de elever som skapar ett historiemedvetande utifrån skönlitteratur behöver lära sig att vara källkritiska. Keith Barton är professor i didaktik och docent i historia vid Indiana University. Han har valt att specialisera sig på historia, samhällskunskap och didaktik. I sin forskning A balanced and critical approach to historical fiction beskriver han precis som Vinterek att det bör läggas stor vikt vid att synliggöra skillnaden mellan fiction och fakta i sköntlitterära böcker. När han har skrivit texten har han utgått ifrån egna erfarenheter och har, vad jag kunnat se, inga källor till texten. Anledningen att jag fortfarande anser texten relevant beror på att Bartons resonemang stämmer överrens med flera andra forskare jag har använt mig av, där ibland Rudnert samt Suzette Yungs som är assisterande professor vid universitetet vid University of Northern Colorado och Serafini Frank som är fil. Dr. vid Arizona State University som tillsammans har forskat om läsundervisning. De har undersökt olika strategier i elevers uppfattning av historia i skönlitteratur och även de har kommit fram till att barn som får skönlitteratur som en historiskkälla behöver utrustas med fler kunskapsmässiga och källkritiska redskap för att kunna sortera vad som är fiction och vad som är fakta. Alla dessa författare som skriver om barns tolkning av skönlitteratur utom Barton, har använt sig av litteraturstudier som metod i sina forskningar. Camilla Jürs har skrivit ett examensarbete som hon valt att kalla Läsa?- javisst, men vad? I sin forskning undersöker Jürs vad barn tycker om att läsa skönlitteratur hemma respektive i skolan och vad som fångar deras intresse med skönlitteratur. Hon kommer fram till att barnens intresse för böcker är som störst när de känner att de själva får bestämma vad de ska läsa och att de är i en miljö där de får lugn och ro. Jürs arbete är adekvat för min undersökning då hon undersökt vad som skapar ett läsintresse hos barn. För att nå sitt resultat har Camilla Jürs använt sig av både en enkätundersökning som riktade sig till barnen och en intervju med lärarlaget. Eva Queckfeldt är studierektor på historiska institutet vid Lunds universitet och har skrivit en del i Peter Aronssons bok Makten över minnet. Hennes del heter Om kiosklitteratur med historiskt motiv och där undersöker hon bland annat varför kiosklitteratur med historiskt motiv blivit populärt. För att uppnå önskat resultat har Queckfeldt intervjuat författare till kiosklitteraturen och gjort analyser av flera kiosklitteraturböcker där hon kommer fram till att denna genre ger den kvinnliga läsaren en möjlighet att kliva in i en fantasivärld där stressen är bort blåst och fokus enbart ligger på romans och lycka. För män är det en möjlighet att drömma om en roll som ledare och hjälte menar Queckfeldt. Orsaken till mitt val av att inkludera Queckfeldts undersökning i mitt arbete beror på att kiosklitteraturens drömvärld speglas i somliga av de böcker som eleverna associerade till historia. Joel Rudnert är 4

13 forskarstuderande i historiedidaktik vid Malmö högskola och jag har valt att använda mig av hans forskning kring Historia för grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år dels för att han beskriver historiebruk men främst för att han diskuterar skönlitteraturens utvecklande av barnens historiska empati. Rudnert skriver i sin forskning att skönlitteraturen kan hjälpa barnen att utveckla historisk empati. I sitt resultat pekar han dock på att många pedagoger ansåg att skönlitteratur var ett bra hjälpmedel till läroboken medan forskare menade att skönlitteraturen var en opålitlig källa till historien. 3 Kristina. S. Wennerström och Mari. B. Smeds Är lärare inom Montessoripedagogiken som har startat flera Montessoriskolor och skrivit boken Montessoripedagogik i förskola och skola där de bland annat redogör för barnens sensitiva period som är mellan åldrarna 6-12år. I de sensitiva perioderna menar Wennerström och Smeds att barnen har ett visst intresse för moralfrågor som de utforskar de framförhåller även att frågor som hur och varför ligger i stort intresse hos dessa barn. Deras bok är främst en litteraturstudie på Maria Montessoris teorier kring barn och deras utveckling. Wennerström och Smeds har även använt sig av att ta del av andra forskares undersökningar för att skriva boken men redogör inte för vad de kommit fram till utifrån dessa utan skriver endast upp olika metoder och teorier i boken som jag sedan tolkar, jämför och analyserar med hjälp av andra forskares resultat för att bedöma trovärdigheten i. Med hjälp av Imsens bok har jag dragit slutsatsen att teorierna Wennerström och Smeds redogör överrens stämmer med Imsens forskning dock redogör inte Imsen för ålderspannet på samma sätt som Wennerström och Smeds. Gunilla Lindqvist är fil. Dr i pedagogik och arbetar vid karlstads Universitet. Jag har valt att använda mig av hennes bok Historia som tema och gestaltning då det berör min undersökning eftersom hon undersökt elevers mottagande av kunskapsutveckling och nyfikenhet genom berättelse. Lindqvist pekar på att läraren kan involvera eleverna i fler historiska skeenden och skapa en bredare förståelse i ämnet historia med hjälp av berättelser. Gunilla Lindqvist har använt sig av både rena experiment och av litteraturstudier men i den del som är viktigt för mitt arbete, berättandets roll för barnet, har Lindqvist främst använt sig av litteraturstudier. Hon beskriver dock att i hennes studie har lärare använt sig av rena experiment i arbetet med berättandet i klassrummet men att detta skett med hjälp av material så som handdockor vilket min undersökning inte behandlar. I forskningen kommer Lindqvist fram till att endast använda berättandet som lärande metod kan skapa svårigheter för eleverna då de själva kan ha 3 Rudnert, Joel. Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. 5

14 svårt för att skapa egna berättelser och därför anser Lindqvist att det är bättre att gestalta historien och låta barnen vara med och åter uppleva den i form av lekar, teater och rollspel. För att definiera historiebruk och historiemedvetande har jag valt att använda mig av, förutom Rudnert, tre forskare, Peter Aronsson som är professor i Historiebruk och kulturarv vid Linköpings universitet i boken historiebruk att använda det förflutna beskriver Aronsson dels olika historiebruk men även vad det är som lockar människor att läsa skönlitteratur med som behandlar historia. Aronsson använder sig av litteraturstudier och visar på att de böcker som varit mest populära varit de som balanserat frågor kring etik och moral. Böcker som handlar om individer som ses ur ett underifrån perspektiv men som i flera fall vänder på det och blir hjältar istället. Aronsson pekar också på att böcker med texter som ifrågasätter samhäller och dess normer lockar många läsare. Dessa resultat som Aronsson kommit fram till i sin forskning är adekvata för min undersökning då mina intervjuer i flera fall kan lutas på hans forskning och teorier. Den andra och tredje forskare jag valt att använda är Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander och deras forskning Historien är nu där de definierar olika historiebruk samt vad ett historiemedvetande är. Deras arbete är av stor vikt för mitt arbete eftersom jag använder mig av dessa begrepp och lutar begreppen på deras definitioner av begreppen. Även deras forskningsmetod är litteraturstudier. I min metoddel har jag valt att luta metoderna på Ann Kristin Larsens forskning hon är lektor på lärarutbildningen vid högskolan i Oslo. I boken Metod helt enkelt redogör hon för olika typer av samhällsvetenskapliga metoder. De delar av hennes text som varit mest till användning för mig har varit hennes redogörelse för kvalitativa metoder där hon beskriver olika typer av datainsamling samt analys av insamlat material. Larsen har utifrån litteraturstudier skrivit sin bok. Jag har även valt att använda mig av Sven Hartmans bok Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter för att strukturera mina metoder. Hartman är professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm. I detta arbete har jag främst använt mig av Hartmans teorier kring metoder och olika slags litteraturstudier. I metoddelen redogör Hartman kort för olika metoder och i delen om litteraturstudier beskriver han, som kapitlet i sig säger, olika former av litteraturstudier. Detta har haft betydelse för min undersökning främst i litteraturgenomgången då jag tagit hjälp av hans beskrivningar för att redogöra för olika forskares litteraturstudier men även i metoddelen där han beskriver sex olika former av undersökningsupplägg bland annat experiment samt försök och 6

15 pseudoexperimentella undersökningar. Metoden Hartman använt i sin forskning är litteraturstudier. 2.2 Skönlitteratur för barn För att få ett brett spann av skönlitterära böcker samtidigt som jag avgränsat min undersökning har jag valt att plocka ut böcker som berör olika tidsepoker och som har olika genus i rollen som huvudperson. Som ni ser ovan har jag valt att ta med två böcker från Martin Widmark och det har jag gjort dels eftersom böckerna handlar om samma pojke, alltså är en serie och dels för att böckerna är moderna. Jag hade en teori om att barnen i dagens samhälle skulle vara mer förtjusta i de nyaste böckerna och att en bibliotekarie eller lärare eventuellt skulle ha presenterat dessa böcker för barnen. Genom intervjuerna fick jag reda på att flera av barnen associerade Berättelsen om Narnia samt Twilight böckerna med historiebruk. Dessa böcker tillhör gengren fantasy och därför hade jag inte uppmärksammat dem som böcker med historiebruk före intervjuerna. Detta innebär att jag antagligen haft en annan syn på historiebruk och barns uppfattning av den när jag läst dessa böcker vilket kan påverka min analys av dessa böcker. När jag läste böckerna valde jag att göra analyser utifrån vilket historiebruk författaren använt sig av. Jag gjorde inte någon mall som jag använda till alla böcker utan jag fokuserade på historiebruket och skrev sedan även ner andra perspektiv som jag tyckte var relevanta för de enskilda böckerna. I mitt resultatstycke skriver jag utförligare om barnböcker, dess innehåll samt mina analyser av texterna. Därför har jag valt endast beskriva barnböckerna kort i detta stycke. Ahlburg, Kirsten, Tora går vilse Engdal, Britt, Dora och drakringen. Lewis, Clive Staples Berättelsen om Narnia. Meyer, Stephenie, Twilight om jag kunde drömma Sandin, Joan, Hemma i det nya landet. Strömsten, Inger, Uppdraget. Widmark, Martin, Hövdingens bägare. Widmark, Martin, Främlingens grav. 7

16 2.3 Definitioner av historiebruk och historiemedvetande Historiebruk är, som namnet i sig pekar på, hur människor väljer att använda sig av historien. Det finns många olika användningsområden men somliga av dessa är även väldigt lika och kan i flera fall gå in i varandra samt påminna om varandra medan andra är vitt skilda. För att ha en grund att stå på har jag valt att delvis använda mig av definitioner i min redogörelse av de olika bruken. När författare och/eller forskare skriver om saker som hänt i en förgången tid, när de skriver om historiska händelser, använder de sig av olika historiebruk oavsett om de är medvetna om det eller inte. Beroende på hur de väljer att förmedla historien, vad de väljer att belysa samt vilka händelseförlopp de väljer att ta med formar författaren eller forskaren historien efter sitt eget intresse, sina erfarenheter och sin synvinkel. Peter Aronssons definition av historiebruk pekar han på att det är i processerna mellan historiekulturer som vi historiebrukaren skapar bestämda handlingsorienterande helheter. Historiebruk är de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade helheter. 4 Vidare definierar han även historiemedvetandet då han skriver Historiemedvetande är de uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid och framtid som styr, etableras och reproduceras i historiebruket. Ett visst urval av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande. 5 Samma spår är Zander inne på då han skriver Människan är både som individ och gruppmedlem aktiv, medveten och målinriktad. Som sådan lever hon i nuet, men gör samtidigt utblickar längs tidshorisonten, både mot det förflutna och mot framtiden. ( ) Där det finns bruk finns det också brukare. I den mån som bruken leder till att mänskliga behov blir tillfredsställda har de också fyllt sin funktion. 6 Precis som Aronsson skriver i citatet ovan skapas historiemedvetande när historia använda, när människor använder sig av dåtid, nutid och framtid. Dock måste alla tre termer användas för att personen ska ha ett historiemedvetande. Klas-Göran Karlsson skriver också om 4 Aronsson, Peter, Historiebruk. Sid Aronsson, Peter, Historiebruk. Sid Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid. 52 8

17 historiemedvetande i boken Historien är nu bland annat skriver han att Historiemedvetande är med andra ord den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling. 7 Genom att ha perspektiv på vad i historien som format vårt samhälle kan den historiemedvetna även se i vilken riktning samhället är på väg och vilka utvecklingslinjer som kan komma att forma framtiden. Hur vida barnen i intervjuerna har ett historiemedvetande eller är på väg att skapa sig ett historiemedvetande har jag inte undersökt. Dock har alla barn någon form av historiemedvetande då de vet att de varit mindre än vad de är i dag, de är en viss ålder i dag och om ett år är de äldre. Barn pratar också ofta om vad de gjorde när de var små samt vad de ska göra när de blir stora och därigenom kan man se att ett visst historiemedvetande håller på att växa fram, barnen är medvetna om att det förflutna, nutiden och framtiden finns och de olika tidsperioderna ser olika ut för individen. Det jag har fokuserat på är deras uppfattning av de historiebruk som används i skönlitteratur samt deras intresse av böcker med historiska teman. Aronssons och Zanders definitioner av historiebruk och historiemedvetande är den grund som mitt arbete vilar på, för att sedan göra historiebruken tydligare har jag valt att definiera var och ett här nedan, detta för att kunna analysera de olika böckernas historiebruk samt elevernas intresse av historia. Nedan följer definitioner av det vetenskapliga -/ klassiska historiebruket, det existentiella historiebruket, det moraliska historiebruket, det ideologiska historiebruket, det politiska historiebruket, samt det politisk-pedagogiska historiebruket. I ett försök att sammanfatta de olika historiebruken och ge en strukturerad bild av dem får ni här nedan ta del av den tabell, fig.1 som Klas-Göran Karlsson använder sig av i boken Historien är nu 8 för att illustrera de olika historiebruken och dess användningsområden. Behov Bruk Brukare Funktion Upptäcka Vetenskapligt Historiker Verifikation Rekonstruera Historielärare Tolkning 7 Klas-Göran Karlsson Historien är nu sid Karlsson, Klas-Göran, Zander Ulf. Historien är nu. Sid. 59 9

18 Minnas Glömma Existentiellt Alla människor Orientering Förankring Återupptäcka Moraliskt Välutbildade skikt Intellektuella Rehabilitering Restaurering Försoning Uppfinna Ideologiskt Intellektuella Legitimering Konstruera Politiska eliter Rationalisering Glömma Ickebruk Intellektuella Politisering Utplåna Politiska eliter Instrumentalisering Illustrera Offentliggöra Politisktpedagogiskt Intellektuella Politiska eliter Kommersialisering Debattera Pedagoger Öka historiens värde Kommersiellt Verksamma inom reklam och ekonomi Göra ekonomiska vinster Fig. 1, källa: Karlsson, Klas-Göran, Zander Ulf. Historien är nu. Sid. 59 Genom att ta del av tabellen ovan kan vi urskilja att det ena bruket inte nödvändigtvis behöver utesluta det anda och flera aktörer kan använda samma till olika ändamål. Samtidigt finns det bruk som skiljer sig markant ifrån varandra och på så sätt står helt för sig själva. För att skapa en bättre inblick i de olika historiebruken samt en djupare förståelse redogör jag nedan för de olika bruken med hjälp av Ulf Zander, Klas-Göran Karlsson och Joel Rudnert. Jag har valt att inte definiera ickebruket av historia eftersom definitionerna har syftet att vägleda läsaren i 10

19 olika historiska bruk och därför är ickebruket inte aktuellt då det, som namnet säger, utesluter bruk av historien. Det vetenskapliga historiebruket Zander skriver om det vetenskapliga historiebruket och dess olika former genom tiderna. Under 1900talet början använde forskare termen det klassiska historiebruket istället för det vetenskapliga. Zander skriver att det vetenskapliga historiebruket används när historiebrukaren fokuserar på de stora händelserna i historien. Oavsett om de historiska händelseförloppen påverkade människorna negativt eller positivt så räknas de som vetenskapliga när de berättar sanningen om vad som hänt förr. I den klassiska föreställningen spelade det moraliska budskapet en central roll. ( ) De personer och händelser som valdes ut som klassiska skulle visa på människan i hennes största storhet och djupaste förfall. 9 Zander skriver även att det vetenskapliga historiebruket innebär att de största händelseförloppen redogörs för oavsett om händelsen anses ha varit lyckosam för dåtidens människor eller om den helt enkelt anses ha varit förödande. Enligt Zander finns det ännu en linje inom det vetenskapliga historiebruket vilket han kallar för det objektiva historiebruket. Här lägger historiebrukarna inte fokus på politiska stridsfrågor utan försöker istället i största mån vara neutrala i sina värderingar av historien. Brukaren ska främst vara en forskare och inte en politiker i sin tolkning av historien och då inte skildra historien till förmån för politiken utan istället försöka förstå vilka andra faktorer som kan ha spelat in. 10 Peter Aronsson pekar också på detta då han skriver att De ger, oavsett metodernas vetenskaplighet, byggstenar till en stabil berättelse om den långa kontinuiteten för oss själva: arkeologins meningsgivande funktion har varit att förmedla mellan naturens villkor, den evolutionära biologin och människosamhällenas framväxt då isen drar bort. Människans historia ligger inte bara fördold i jordlager utan förankras traditionellt i ekologiska sammanhang, med en dos religiösa tolkningar när ristningar och artefakter inte kan förstås på annat sätt Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid Aronsson, Peter, Historiebruk. Sid

20 Det existentiella historiebruket I användandet av det existentiella historiebruket anknyter användaren till minnet och känslan av att kunna se sig själv i historien, helt enkelt känna igen sig i historien. På så sätt kan brukaren förstå att denna blir en del av ett större sammanhang. Brukaren är en del av något som ses som något som en gång var mycket större än det anses vara idag. Tillexempel har en anknytning till en folkgrupp som en gång i tiden haft en stark sammanhållning. Framför allt anknyter det till människans behov av att komma ihåg bortom sin egen levnad för att därigenom få förankring bakåt i tiden och bli delaktig i en stor gemenskap och större sammanhang. 12 Även Joel Rudnert skriver om det existentiella historiebruket. Rudnert använder sig av en kortare beskrivning då han skriver att Alla människor orienterar sig i tillvaron genom att minnas eller glömma händelser i dåtiden. 13 Både Zanders och Rudnerts definitioner av det existentiella historiebruket syftat till att det i det existentiella historiebruket är brukaren av historien som vill känna igen sig i historien och att de vill drömma sig tillbaka för att därigenom känna en anknytning till det förflutna. Det moraliska historiebruket Det moraliska historiebruket är bruket av den lilla gruppens historia. Dessa specifika gruppers historia består oftast av människor som levt under förtryck som tillexempel judarna under andra världskriget. Såhär beskriver Ulf Zander det moraliska historiebruket ( ) är nämligen inriktat på upptäckt, och framför allt, återupptäckt av kollektiva minnen eller en specifik historia. Det förknippas ofta med en särskild grupp, som av en eller annan anledning upplevt sig vara för tryckt eller negligerad. 14 Det ideologiska historiebruket 12 Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider Rudnert, Joel Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Sid Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid

21 Det ideologiska historiebruket används för att visa samband mellan ideologier och historien och i sin tur även resultatet av ideologin. Tillexempel används det ofta av politiker i syfte att rättfärdiga eller förklara ett gällande beslut och/eller gällande lagstiftningar. För att definiera det ideologiska historiebruket har jag valt att använda mig av Peter Aronssons definition. (..) så är de ideologiska historiebruken av historia oftast mindre medvetna om produktioner, men ändå kollektivt åstadkomna berättelser om välfärdssamhället, eller på en mer familjär nivå, berättelsen om familjens och släktens öden. Här blir det tydligt att historiekultur är en fråga om kommunikation där något specifikt sägs, men inom ramen för en allmän kultur och verklighetsuppfattning. 15 Den kan med andra ord även användas för att kritisera en ideologi, då man pekar på vilka konsekvenser ideologin haft för historien och samhällets utveckling istället för vilka utvecklingslinjer som varit beroende av ideologin. Politisk-pedagogiska historiebruket Det politiska historiebruket kan tyckas vara likt det ideologiska då båda drivs av ledare och deras idéer. Skillnaden är att när vi pratar om politiskt historiebruk ligger fokus på att en viss linje inom att det var politiken som formade historien, tillexempel Nazisterna i Andra världskriget, det ideologiska bruket syftar som jag skrev ovan endast på att brukaren använder sig av en historisk betydelse för att legitimera tillexempel ett politiskt styrelseskick. Det kanske tydligaste exemplet på indirekt historiebruk i Sverige var under 90-talet då upprepade skandaler som lyfts fram av debattörer och forskare som satte ett frågetecken eller till och med citattecken kring huvudberättelsen om Välfärdsstaten och Folkhemmet( )Mot slutet av 1990-talet kom en historiepolitisk offensiv från Göran Persson, projektet levande historia skulle sprida kunskap om förintelsen i skolorna. 16 Även Zander skriver om det politiska historiebruket Tillskillnad från det ideologiska brukets storslagna meningssammanhang tillämpas det politiska historiebruket på en konkret nivå, vilket inte utesluter att målsättningarna bakom dessa bruk kan vara desamma. 17 För att få 15 Aronsson, Peter Historiebruk. Sid Aronsson, Peter. Historiebruk. Sid Zander, Ulf Fornstora dagar, moderna tider. Sid

22 svar på vilka förändringar som skett och vilka konsekvenser vissa handlingar eller händelser haft för dåtidens människor och/ eller samhället används det politisk-pedagogidka historiebruket. Genom det politisk-pedagogiska historiebruket försöker brukaren tolka vad framtiden har att erbjuda beroende på vilka händelseförlopp samtiden har samt vilka händelser som format samhället i dåtiden till vad det blivit i nutiden. Precis som jag skrivit ovan förklarar Rudnert att det politisk-pedagogiska historiebruket brukas när användaren söker vägledning inför framtiden med hjälp av lärdomar från dåtiden. 18 Kommersiellt historiebuk Det kommersiella historiebruket är de historiebruk som används i reklam, aktören tar en historisk händelse för att på så sätt öka försäljningen av sin produkt. Ett exempel på det är vikingahjälmen. Precis som Aronsson beskriver i citatet nedan behöver produkten inte vara från den tiden utan den färdiga produkten kan bli en annan skapelse men som ändå har en viss anknytning till historien. ( ) Många av historiegestaltningarna är kollektiva och skapelser både i produktions- och konsumtionsledet. Det är stora institutioner som skapar de mer kapitalintensiva uttrycken för historia som film och museivälden står för. Komplicerade processer av kommersiell, politiskprofessionell art ligger bakom de konkreta resultaten som vi kan lösa biljett till. Mycket kan hända på vägen mellan idé och färdig produkt Rudnert, Joel. Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Sid Aronsson, Peter. Historiebruk. sid

23 3. Metod Undersökningsmetoderna som jag valt att använda i min forskning är analyser av historiebruk i barnböcker, framställning av rådande forskning kring mina huvudfrågor samt intervjuer av barn i årskurs tre och årskurs sex. Mitt val av att ha elever i årskurs tre som yngsta målgrupp baseras på kunskapskraven för svenska i Lgr 11 i slutet av årskurs tre. Enligt Lgr 11 ska alla elever i årskurs tre oavsett skola, genus, klass och etnicitet ha övergripande kunskaper i läsning. 20 Mitt andra val av elevgrupp var årskurs sex på samma skola. Denna grupp valde jag utifrån min behörighet som lärare. I min utbildning får jag undervisa elever upp till årskurs sex. Min teori har hela tiden varit att de elever som går i årskurs sex bör ha en djupare uppfattning och förståelse av historiebruket i skönlitterära böcker med anknytning till historia som barnen läst. Jag ville även undersöka om intresset för böcker med anknytning till historia var högre i de högre åldrarna. För att kunna konstatera olika begrepp och analysresultat har jag lutat min undersökning på moderna teorier grundade ibland annat Klas-Göran Karlssons, Ulf Zanders och Joel Rudnerts forskningar och definitioner kring och av bland annat historiebruk och historiemedvetande. Arbetet innefattar annan aktuell forskning kring de huvudfrågor jag valt att basera min forskning på. 3.1 Val av skönlitterära böcker För att få en balans i forskningen valde jag att undersöka sex skönlitterära barnböcker med olika historiska epoker innan jag gjorde intervjuerna. Detta för att innan intervjuerna kunna bilda mig en uppfattning om utbudet av böcker, historiebruk och historieförmedling. I min forskning kring barnlitteratur valde jag undersöka så moderna barnböcker som möjligt. Mitt mål var att de skulle vara från år 2000 eller senare. Efter intervjuerna tog jag del av de böcker som barnen berättat om för att då kunna analysera dessa och jämföra dem med den uppfattning jag haft av barns intresse av historia i skönlitteratur innan intervjuerna. För att begränsa arbetet har jag valt att undersöka skönlitterära barnböcker som riktar sig till barn i åldrarna 9-12år. Böckerna är till största del publicerade tidigast år Dock har jag känt att det varit nödvändigt för mig att även läsa de böcker som barnen nämnt i intervjuerna även om dessa kommit ut tidigare än år Bland annat har jag analyserat Narnia som kom ut år Då det fanns ett stort utbud av böcker som var producerade tidigare valde jag att även 20 Lgr11 15

24 analyser ett fåtal böcker som var producerade tidigare. Jag valde helt enkelt att göra explorativa studier Explorativa studier. Studier av förberedande slag där forskaren nosar lite här och var och prövar olika uppläggningar för att finna framkomliga vägar för en fortsättning. 21 När jag valt barnböcker till denna undersökning har jag försökt hitta böcker som handlar om olika historiska epoker, historiska händelser samt böcker som författare som har lagt tyngd på genusperspektiven. Detta har jag gjort av den anledningen att jag ville få ett så stort omfång av böcker som möjligt och på så sätt få en uppfattning om vilka kategorier av böcker barnen kan komma i kontakt med när de väljer böcker själva. Jag har inte valt att analysera någon av Astrid Lindgrens böcker då jag associerar med barnböcker skrivna så pass långt innan 2000 talet att jag inte anser de vara aktuella för min forskning. Även då jag valde att analysera moderna barnböcker insåg jag att ännu en bred avgränsning var nödvändig då utbudet av skönlitteratur var enormt och snarare skulle bli en belastning för arbetet än en tillgång om jag inte avgränsat urvalet av undersökta böcker. Jag gjorde därför ett urplock av den enorma mängd skönlitteratur med historisk anknytning jag hittade på biblioteket i Helsingborg. Det är också en faktor som kommer att påverka resultatet då jag utgått från Helsingborgs stadsbiblioteks utbud av skönlitteratur som riktar sig till barn Metodiska val i intervjuerna Intervjuerna har jag genomfört i syfte att undersöka vilken barnlitteratur med historiebruk som tilltalar barnen. Målet med intervjuerna var att ta reda på vilka böcker som barn kopplar till historia. Jag valde att använda mig av metoden kvalitativa intervjuer där jag hade bestämda frågor, samma frågor i samma ordning till varje grupp, som eleverna själv fick formulera svar på. Intervjuerna var både gruppintervjuer och samtalsintervjuer då jag intervjuade fem barn åt gången med hjälp av samtalsintervju. Som Ann Kristin Larsen skriver i sin bok Metod helt enkelt I dessa intervjuer är det viktigt att informanten får utrymme och tillfälle att tala fritt, att välja sina egna ord när de talar om sina upplevelser och attityder. Samtalen ska inte vara allt för styrda eller strukturerade. 22 Därför valde jag att låta eleverna tala fritt istället för att använda mig av enkäter eller färdigställda svar på mina frågor. I min dokumentation av elevernas svar spelade jag in intervjuerna för att lättare kunna koncentrera mig på deras svar, aktivt ställa följd frågor när det behövdes och för att sedan kunna lyssna på 21 Hartman, Sven, Skrivhandledning. Sid Larsen, Ann Kristin. Metod helt enkelt. Sid 85 16

25 svaren flera gånger för att vara säker på att jag inte missat något. Även detta skriva Larsen om ( ) bättre att spela in samtalen. På detta vis får samtalen det flyt som är nödvändigt, och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet. 23 Jag har sedan skrivit av intervjuerna och lagt in dem som bilagor sist i arbetet. Dock gjorde jag ett undantag då en elev inte ville bli inspelad och därför skrev jag för hand ner svaren under intervjun. Det kan givetvis till viss del ha påverkat resultatet av intervjun men som ni kommer få läsa längre fram i arbetet blev resultatet i den intervjun likt de andra resultaten och därför anser jag inte att det gjort någon markant skillnad i forskningsresultatet. 3.3 Urval av intervjufrågor och svar När jag skrev intervjufrågorna skrev jag fler än jag valt att använda mig i min forskning. Anledningen till detta är att jag under arbetets gång förändrat huvudfrågorna för att göra den röda tråden i arbetet tydligare samt mer vetenskaplig. Vid den tidpunkt då jag intervjuade eleverna har jag ännu inte ändrat i mitt arbete och därför finns alla frågor som jag hade tänkt använda mig av från början med i bilagorna. Då jag skrivit om arbetet och tagit fram de aktuella huvudfrågorna valde jag att använda mig av tre intervjufrågor som ni kommer att få läsa om i delen 4.1 Intervjuer med elever. Genom exempelvis intervjuer kan man göra ändringar under arbetets gång om man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. Genom att informanterna tillåts ta upp saker de själva betraktar som viktiga kan man finna flera förklaringssätt. En flexibel process där man kan ändra på frågorna efterhand bidrar till högre validitet. 24 I en av frågorna ger jag exempel på Astrid Lindgrens klassiker Madicken och Emil i Lönneberga trots att jag inte analyserat dessa i min forskning. Anledningen till att jag ger exempel på dessa är att jag innan intervjuerna hade uppfattningen om att det var böcker som alla barn kommit i kontakt med antingen via tv eller böcker och att associerade med historia. Min teori kring Lindgrens klassiker visade sig vara rätt, barnen förstod vad jag menade när jag frågade om de läst böcker som handlade om historia med Lindgrens klassiker som exempel. Precis som jag anade var det inte böcker som barnen själv valde att läsa utan de hade kommit i kontakt med dem genom skolan. 23 Larsen, Ann Kristin. Metod helt enkelt. Sid Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt. Sid

26 3.4 Resonemang kring urvalets för- och nackdelar Hade jag valt att göra intervjuer och undersökt skönlitteratur på flera skolor och bibliotek i olika städer, kanske till och med i olika län, kunde resultatet sett helt annorlunda ut. Samma gäller om jag gjort undersökningen i en annan stad med en annan klass. Dock utgår jag ändå från att utbudet av skönlitterära barnböcker på Helsingborgsstadsbibliotek inte är helt unikt för Helsingborg utan att det omfattar de böcker som ofta förekommer på stadsbibliotek och skolbibliotek runt om i Sverige. Jag utgår också från att eleverna jag intervjuat inte är unika i sin tolkning och sitt intresse av historia utan kan, genom sina svar och genom mina kopplingar till aktuell forskning, representera en del av vad svenska barn i 9års samt 12 årsåldern finner som ett intresse väckande historiebruk. Med svenska barn menar jag barn som bor och går i svenskskolan i Sverige. För att få en större bild av vilka historiebruk barn i Sverige generellt finner intresse i att läsa bör en vidare forskning göras med fler skolor, städer runt om i Sverige. 3.5 Urval i forskningen Under arbetets gång har undersökningen förändrats. I början hade jag planerat att ha fler frågor i min problemformulering och jag ställde fler frågor till barnen i intervjuerna 25 än jag valt att ta med i arbetet. Anledningen att jag bestämde mig för att ändra frågorna och fokusera på två frågor istället för fyra var att jag kom fram till att de frågor jag först ställt inte täckte det jag ville ta reda på. Jag insåg även att min undersökning inte var tillräckligt omfattande för att jag, på ett vetenskapligt sätt, skulle ha möjlighet att besvara frågorna. Jag använder mig inte heller av hela intervjumaterialet utan jag har valt att redogöra för två frågor som jag anser var högst relevanta och intressanta för min undersökning. Svaren på de tre intervjufrågorna rör barnens tolkningar av vilka böcker de läst som innehåller historia, barnens kunskaper kring källkritik samt vad barnen har intresse av att lära sig om i historia. För att få reda på vad barnen ville veta i ämnet historia formulerade jag frågan på ett sätt som jag hoppades skulle sätta igång deras fantasi. Jag frågade vad de hade velat fråga någon som levt för länge sedan och har utifrån svaren på denna fråga analyserat barns intresse för historia. Jag skulle även 25 Se 7. Bilagor 18

27 haft nytta av att fråga barnen vad vilken typ av historia de vill att skönlitterära böcker ska handla om för att vara roliga att läsa. 26 Dock skulle jag då behövt redogöra för barnen vilka typer av historiebruk som böckerna kan innehålla samt på ett adekvat sätt försäkra mig om att alla barn förstod de olika bruken. Då detta skulle tagit för mycket av intervjutiden och för mycket av elevernas energi valde jag att bortse från den frågan och istället fråga eleverna vad de vill få bättre kunskaper om i historia. Genom mina urval och förändringar strävar jag efter att nå ett så vetenskapligt korrekt resultat som möjligt utifrån undersökningens rådande faktorer. 3.6 Intervjuer Den valda åldersgruppen, 9år och 12år passar både min undersökning och min framtida lärroll eftersom de flesta barn i Sverige kan läsa själva vid en ålder av nio år. Anledningen till att jag valt att ha barn vid 12års ålder som de äldsta för min undersökning är att min behörighet som lärare stäcker sig till årskurs sex. När jag är ute och intervjuar elever kommer jag att intervjua tio elever från årskurs tre och tio elever från årskurs sex. Mitt val av att endast intervjua tjugo barn baseras på att jag i undersökningen vill få fram ett generellt historiebruk i böckerna barnen väljer att läsa. Jag ska alltså inte göra en djupdukning i barnens läsvanor utan endast skapa mig en uppfattning om vad som lockar barn till att läsa om historiska aspekter. Genom att intervjua 10 barn i årskurs tre och tio i årskurs sex lär jag få en generell uppfattning om detta. För att jag inte ut ifrån mina fördomar ska välja ut respondenter låter jag klassföreståndaren i varje klass, slumpmässigt, välja ut de elever som får delta i intervjuerna. Jag har valt att intervjua fem barn åt gången för att barnen ska kunna diskutera med varandra men även för att de ska känna sig tryggare i intervjun. Nackdelen med gruppintervjuer är dock att det kan finnas en ledare i gruppen som de andra barnen ser upp till och följer vilket kan innebära att barnen då svarar likadant som ledaren även om de tycker olika. För att förhindra detta kommer jag att använda mig av frågor som rör den individuella eleven och dess lässvanor. Frågorna är utformade på ett sätt som gör att det inte finns något givet svar och för att alla ska komma till tals kommer jag be olika barn att svara först vid olika frågor. 26 Se 7. Bilagor 19

28 3.7 Forskningsetiskt resonemang När jag intervjuade barnen använde jag mig av röstinspelare via min mobiltelefon. För att upprätthålla de forskningsetniska kraven Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. 27 förklarade jag, före varje intervju för, barnen varför jag gjorde intervjuerna och att jag ville spela in intervjun, att jag var den enda som skulle lyssna på det inspelade materialet samt att jag inte skulle skriva varken vilken skola jag gjort intervjuerna på eller vad barnen heter. Därefter frågade jag om det var någon som inte ville bli inspelad eller inte ville vara med. Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall då upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. 28 I en av mina fyra intervjuer var där ett barn som inte ville bli inspelat. I den intervjun skrev jag ner barnens svar istället för att spela in dem med hänsyn till barnet som önskat att inte bli inspelat. Eftersom jag inte hade haft någon kontakt med barnen innan jag kom till skolan för att göra intervjuerna hade jag inte heller skickat hem information till vårdnadshavare kring intervjuerna och därför har jag inte fått deras medgivande till att spela in eleverna. Dock är det bara jag som har lyssnat på de inspelade intervjuerna och efter att ha skrivit ner dem som bilagor har jag raderat dem. Som jag skrev ovan kommer jag inte att skriva ut varken namn, skola eller stad i mitt arbete då det inte är relevant för undersökningen. Namnen som finns i bilagorna är fingerade och har inget med de egentliga namnen eller barnen att göra