Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Transkript

1 Barns och ungdomars hälsa på Gotland 2004

2 2

3 Förord Kommunfullmäktige antog i december 2003 ett folkhälsopolitiskt program för Gotlands kommun. Programmet fastlår det övergripande målet för allt folkhälsoarbete god, jämlik och jämställd hälsa. För detta arbete prioriterar programmet fyra målområden under de närmaste åren: Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Levnadsvanor Drygt en femtedel av Gotlands befolkning är barn och ungdomar 0 till 17 år. Denna rapport är ett försök att ge en bild av deras hälsa och livssituation idag. Rapporten knyter an till de fyra målområdena, som belyses med olika frågeställningar. Avsikten är att rapporten ska ge underlag för diskussioner om hur vi går vidare för att utveckla Gotland för barns bästa, nu och i framtiden. Genom att upprepa undersökningen med jämna mellanrum kan vi följa hur barns och ungas hälsa utvecklas och därmed också utvärdera om våra insatser varit tillräckliga. Rapporten visar att på områden där kommunen satsat extra resurser och arbetat intensivt i samverkan med ideella organisationer, myndigheter och företag ser vi en positiv utveckling. Det gäller framförallt alkohol- och narkotikafrågorna. Mycket återstår att göra och det gäller att arbeta långsiktigt och uthålligt med dessa frågor. På andra områden pekar rapporten på angelägna förbättringsområden och visar på behovet av fördjupad kunskap om orsaker till de förhållanden som råder. Visby i januari Jan Lundgren kommunstyrelsens ordförande Bo Dahllöf regiondirektör 3

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Tack 7 Syfte 8 Delaktighet och inflytande 9 Trygga och goda uppväxvillkor 13 Arbetsmiljö 23 Levnadsvanor 29 Slutsatser om Delaktighet och inflytande 48 Trygga och goda uppväxvillkor 48 Arbetsmiljö 49 Levnadsvanor 50 Metoder 52 Litteratur 58 Tabeller 60 4

5 Inledning Barn och unga i Sverige har i jämförelse med barn i många andra länder en god materiell standard och god hälsa. Barnadödligheten har i Sverige sjunkit till de lägsta nivåerna i världen. Många sjukdomar som drabbar barn hårt i flera länder är i det närmaste obefintliga hos oss. De allra flesta barn och unga på Gotland har också enligt vår undersökning en positiv syn på livet och hälsan samt trivs bra med skolan merparten av barnen och ungdomarna har bedömt att livet i allmänhet är gott. Pojkarna gör en mer positiv bedömning än flickorna. Samtidigt vet vi att hälsan inte är jämlikt fördelad, och detta gäller även för barn. Det finns viktiga skillnader, både mellan pojkar och flickor och mellan barn i familjer med olika ekonomisk situation. Barn med funktionshinder har i många avseenden inte likvärdiga möjligheter som barn utan sådana hinder. Fig. 1 Bedömning av livet i allmänhet 100 Pojkar 80 Flickor Rapporten lyfter fram grupper av barn och unga som beskriver brister i välfärd, hälsa och livskvalitet. Det gäller till exempel barn som blir mobbade, unga som upplever skolarbetet som mycket stressande och ungdomar som tar risker i trafiken eller experimenterar med alkohol och andra droger. Dessa barn och ungdomar uppger oftare än andra sänkt livskvalitet och olika psykosomatiska problem. Det är angeläget att på olika sätt stödja dessa barn så att deras livssituation förbättras. En annan fråga som kräver att vi utvecklar det förebyggande arbetet är den ökande överviktsproblematiken. Vår undersökning pekar på att det är vanligare bland de som säger sig vara missnöjda med för hög vikt att hoppa över frukosten, jämfört med övriga. De som säger sig inte äta frukost svarar i högre grad än andra att de har problem med magont, att de känt sig nere, att de varit irriterade och trötta. Förebyggande arbete i denna fråga kräver stor känslighet för barns utveckling och behov så att vi inte bygger på problem med negativ kroppsuppfattning och ätstörningar GOD LIVS- KVALITET (värde 6 eller högre på en skala 0-10) MINDRE GOD LIVSKVALITET (värde 5 eller lägre) 5

6 Gotland ligger i nationell jämförelse högt i statistiken över skador och olyckor hos barn och ungdomar. Pojkarna är i högre grad drabbade än flickorna när det gäller de mer allvarliga skadorna. Vår undersökning pekar på att en så viktig förebyggande insats som att barn och unga alltid använder bilbälte vid färd i bil, inte är självklar för alla. Användning av cykelhjälm efter årskurs 6 är ovanligt. Enligt ändring i Trafikförordningen ska alla under 15 år använda cykelhjälm från 1 januari Denna bestämmelse bör ge positiva effekter och minska risken för svåra skador vid cykelolyckor. I slutet av rapporten lyfter vi fram ett antal frågor som bör leda till diskussion och förslag på åtgärder. I flera fall kan fördjupade studier behövas för att vi ska förstå samband och kunna välja rätt insats. Hur har rapporten om barns och ungdomars hälsa på Gotland kommit till? Ledningskontorets folkhälsoteam har i uppdrag att kartlägga folkhälsa och identifiera viktiga insatsområden gjorde teamet den första gotländska folkhälsorapporten som den gången beskrev hälsan framför allt i yrkesaktiv ålder. Redan då fanns önskemål om en barn- och ungdomsrapport, men inte förrän 2004 kunde arbetet genomföras. Rapporten som bygger på enkäter, statistik och intervjuer har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av folkhälsostrateg Lisa Stark. I gruppen har ingått planeringssekreterare Gunilla Carlsson från barn- och utbildningsförvaltningen, folkhälsostrateg Håkan Jonsson, psykolog Gunnar Mellander från mödra- och barnhälsovården, barnläkare och hälso- och sjukvårdsstrateg Katarina Michanek, smittskyddsläkare och epidemiolog Per Nilsson samt överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Kerstin Nygren. Under arbetet har Barnnätverket på Gotland diskuterat uppdraget och kommit med viktiga synpunkter och bidrag. För grafisk formgivning svarar Birgitta Gustafsson vid kommunens Infoteam. En mer utförlig metodbeskrivning finns i slutet av rapporten. 6

7 Tack! Ett varmt tack till alla som bidragit med uppgifter och råd längs vägen. Särskilt vill vi tacka alla barn och ungdomar som svarat på enkätfrågor, deltagit i gruppintervjuer och samtal, ritat teckningar och delat sina erfarenheter med oss! Tack också alla rektorer och lärare som såg till att enkäterna kunde besvaras under skoltid. Tack till verksamheter som lämnat information och uppgifter till oss, däribland barnhälsovården, barn- och ungdomskliniken, folktandvården, habiliterings- och rehabiliteringsenheten, kirurgkliniken och skolhälsovården. Till sist, tack till Eva Holmström, skolhälsovårdsöverläkare, barnoch utbildningsförvaltningen. Helena Åberg, sekreterare på barnoch ungdomskliniken, Visby lasarett. Yngve Engström, Marie Hagberg, Anita Nordin och Ulla Widjer, skolkuratorer, barn- och utbildningsförvaltningen. Rebecka Kolmodin, Louise Wallin och Gunnel Berntsson, studerande vid lärarutbildningen, Högskolan på Gotland. 7

8 Syfte Studien ska ge information om barns och ungdomars hälsa och livsvillkor som underlag för behovsbedömningar, prioriteringar och inriktning av folkhälsoarbetet på Gotland. Det är vår förhoppning att rapporten ska användas i skolarbete och föreningsliv samt att den ska nå ut till intresserade gotlänningar. Ett annat syfte är att lägga en grund för framtida uppföljningar av barns och ungas hälsa. Genom att upprepa undersökningen med några års mellanrum får vi möjlighet att följa utvecklingen. På det sättet får vi ett viktigt redskap för att bedöma hur väl det samlade folkhälsoarbetet når sina mål. Studien bygger på material från olika källor. En skolenkät läsåret för alla elever i årskurs 6 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasiet, sammanlagt drygt 2000 elever. (Gymnasieelevernas svar betecknas med romersk tvåa; II, i rapporten.) För vissa uppgifter har jämförelser gjorts med riksgenomsnittet för årskurs 9, som redovisas av Statens Folkhälsoinstitut, FHI-rapport 2003:50. Frågorna om tobak, alkohol och narkotika i årskurs 9 har ställts under flera år och för dessa redovisas trender under perioden Vissa jämförelser görs med riksdata från Skolelevers drogvanor år 2003, rapport nr 77, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikainformation, CAN. Statistik från barnhälsovård, skola och andra verksamheter som möter barn och unga. Vi redovisar indikatorer som används i Rädda Barnens så kallade barnindex för svenska kommuner. I detta index ligger Gotland på medianvärdet för alla svenska kommuner. Därutöver har vi valt att ta med ytterligare fyra indikatorer som beskriver förhållanden av stor betydelse för barns och ungdomars hälsa och liv. Urvalsprinciper för de olika indikatorerna presenteras i metodbeskrivning på sidan 52. Källorna är Socialstyrelsen (Epidemiologiskt Centrum), Statistiska Centralbyrån, Skolverket, Smittskyddsinstitutet samt lokal statistik. Citat från intervjuer med barn och ungdomar kompletterar texten. Illustrationerna har barn i förskolor och skolor bidragit med. 8

9 Delaktighet och inflytande Möjligheter till delaktighet och inflytande i samhälle, skola och arbetsliv har visat sig vara en grundläggande förutsättning för god folkhälsa. Vi människor behöver känna att livet är begripligt och kunna påverka vår livssituation för att må bra. Detta gäller både barn, ungdomar och vuxna. 9

10 Fig. 2 Andel som ej har möjlighet att framföra sina åsikter Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Fig. 3 Andel som ej blir respekterad av de vuxna i skolan 5 4 Flickor Pojkar Möjlighet att framföra sin åsikt, bli respekterad i skolan och påverka arbetet De flesta elever svarade i enkäten att de har möjlighet att föra fram sina åsikter och att de blir respekterade i skolan. Så har det också sett ut sedan år 2000 när barn- och utbildningsförvaltningen ställt samma frågor till elever i årskurs 5 och 8. En mindre del av eleverna beskriver ändå en vardag som brister i detta avseende. Vår undersökning visar att missnöjet är högst i årskurs 9 och högre bland pojkar än flickor. I flera skolundersökningar i årskurs 8 har svaren visat samma mönster I diagrammen lyfter vi fram de elever som svarat att de nästan aldrig, eller aldrig, får framföra sina åsikter eller blir respekterade. I denna grupp är det en högre andel som uppger mindre god livskvalitet, än bland övriga. Svaren är genomgående mer negativa på frågan om möjlighet att vara med och bestämma om skolarbetet. I skolan finns naturligtvis många moment som är avsedda att genomföras av alla elever, något som sannolikt drar ner omdömet. I barn- och utbildningsförvaltningen egen undersökning hösten 2004 ändrades frågan till om eleven får vara med och planera arbetet. Detta är sannolikt en mer realistisk form för inflytande i skolan. Andelen positiva svar på frågan ökade också Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Fig. 4 Andel som ej får vara med och bestämma hur man ska arbeta i skolan 5 4 Flickor Pojkar Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II 10

11 Skolbetyg En grundläggande förutsättning för delaktighet i samhällslivet är en god utbildning. Därför är det angeläget att skolan kan stödja alla barn i arbetet så att de kan gå ut grundskolan med godkända betyg. Detta är också en förutsättning för fortsatt utbildning och öppnar för framtida yrkesval. Ett annat mått på utbildningsnivå är andelen ungdomar som fullföljer en gymnasieutbildning. Fig. 5 Andelen elever som inte uppnått godkänt i kärnämnena (sv, ma, eng) och därmed inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan Fig. 6 Andelen elever som slutfört gymnasiet efter 4 år inkl. individuella programmet Gotland nationellt Gotland nationellt Deltagande i föreningslivet Föreningslivet erbjuder delaktighet och ger tillfälle att träna demokratiska arbetsformer samtidigt som man utövar ett gemensamt intresse. Föreningsaktiviteten sjunker för att vara lägst i årskurs II. Flickorna svarar i något högre grad att de deltar i föreningsliv. Det är en högre andel av de föreningsaktiva gymnasieeleverna som har en ledarroll. Det finns inte några entydiga könsskillnader för ledarskap i förening. Fig. 7 Andel som deltar regelbundet i aktiviteter som genomförs av förening, klubb, organisation el. liknande Flickor Pojkar 4 2 Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II 11

12 Barn och unga med funktionshinder Funktionshindrade barn och ungdomar möter många utmaningar, på grund av samhällets bristande anpassning till det faktum att vi föds olika och under livets gång kan råka ut för skador och sjukdomar som begränsar vår funktionsförmåga. Alla barn, med och utan funktionshinder, har samma rätt till delaktighet, tillgänglighet och stimulans i form av fritidsaktiviteter och kultur. En genomtänkt utveckling av tillgänglighet, både rent fysiskt i den yttre och inre miljön, och genom till exempel informationstekniska lösningar, krävs för att försäkra alla möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Undersökningar, bland annat i Barnombudsmannens årsrapport 2002, visar att funktionshindrade barn ofta utestängs från aktiviteter både i skolan och på fritiden. Barnombudsmannen rapporterar också att barn med funktionshinder i högre grad än andra beskriver att de blir mobbade och känner sig utestängda från kamratskapen med andra jämnåriga. På Gotland får barn och unga med funktionshinder stöd bland annat genom barn- och ungdomshabiliteringen. År 2003 var 279 barn och ungdomar inskrivna där. Andelen barn med neuropsykiatriska problem ökar. Hör- och syncentralen lyfter fram de särskilda svårigheter i skola och kamratliv som de syn- och hörselskadade barnen möter efter de tre första skolåren. Från att ha ingått i gemenskapen med klasskamrater blir det allt svårare för ett synskadat barn att hänga med kamrater till olika mötesplatser. Det tar längre tid att plocka ihop efter lektionerna, det kan vara svårt att se vart de andra tagit vägen och man kan ha svårt att hitta till nya platser. Synskadade hindras från att köra moped, har svårt t ex att sminka sig och använda kroppsspråket som seende ungdomar. För dessa barn och ungdomar är det minst lika viktigt som skolämnena att få stöd att utveckla sin förmåga till orientering och förflyttning, något som riskerar att prioriteras bort vid integrerad skolgång. Nödvändigheten av kunskap i teckenspråk för kommunikation gör att hörselskadade och döva gotländska barn oftast väljer att gå i en skola med integrerade specialklasser på fastlandet. En annan grupp som ofta ställs inför svåra utmaningar till exempel i skolarbetet, är barn och unga med språkstörningar, som stamning och dyslexi. Idag finns språkförskola och språkklasser på Gotland som kan ge dessa barn det stöd som de behöver för att utveckla och bibehålla det goda självförtroende som krävs för att övervinna språkliga svårigheter. För barn och ungdomar med dyslexi är tillgång till tekniska hjälpmedel, som till exempel talsyntesmaskin som kan läsa upp texter för att underlätta inlärning, viktiga förutsättningar. Sådan utrustning är enligt logopedmottagningen inte spridd i tillräcklig omfattning idag. 12

13 Trygga och goda uppväxtvillkor FN:s barnkonvention slår fast att barnens bästa alltid ska komma i första hand. En avgörande betydelse för hälsa på jämlika villkor är att ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för en god uppväxt. Barn har fullt och lika stort människovärde som vuxna men är mer sårbara. Därför behöver barn särskilt stöd och skydd. 13

14 Späda barns exponering för tobak Alltmer kunskap samlas om tobaksrökens skadliga effekter. Nyfödda och små barn är särskilt sårbara. De kan inte heller själva undvika tobaksrök om till exempel en förälder röker. Tillgänglig statistik visar en tydlig förbättring när det gäller rökning under graviditet. Andelen rökande gravida är dock fortfarande större på Gotland än riksgenomsnittet. Fig. 8 Andel rökande gravida Gotland nationellt Barn med låg födelsevikt Det finns ett samband mellan låg födelsevikt och pressade socioekonomiska familjeförhållanden. Låg födelsevikt ökar också risken för sjukdomar senare i livet. Födelsevikt kan påverkas genom offentliga insatser på lokal nivå, som t.ex. väl fungerande mödrahälsovård. Detta mått används över hela världen som indikator för hälsa och välfärd. Gotland uppvisar inga signifikanta avvikelser vid nationell jämförelse. Fig. 9 Andel barn med födelsevikt under gram Gotland nationellt

15 Fig. 10 Antal barn av levande födda som avlider under första levnadsåret, femårsperioder antal Gotland nationellt Spädbarnsöverlevnad För att fastställa spädbarnsöverlevnad räknar man antalet barn som dör under första levnadsåret av levande födda barn. Under en femårsperiod ( ) var, enligt Statistiska Centralbyråns statistik, spädbarnsdödligheten på Gotland 5,5 per barn. I landet som helhet var den 2,9. Under den föregående femårsperioden var den gotländska siffran 4,2 och den nationella 3,4. Under den femårsperiod som rapporten speglar dog 16 barn, folkbokförda på Gotland, under första levnadsåret. De åren föddes barn. Det är förenat med stor osäkerhet att försöka tolka och finna säkra orsakssamband när det handlar om så låga siffror som 16 barn. Det är därför extra viktigt att fortsätta att följa denna statistik för att se om den negativa trenden håller i sig. Frågeställningar som särskilt bör studeras finns på sidan 49, om undersökningens betydelse för folkhälsoarbetet. 15

16 Barn som ammas Amning är en positiv faktor för barns hälsa och välmående. Arbetssätt inom mödra- och barnhälsovården som stimulerar amning har förutsättningar att påverka förekomsten. Även detta mått används internationellt som indikator för hälsa och välfärd. Under hela den redovisade perioden har amningen varit i nivå med, eller mer utbredd på Gotland än i riket. Fig. 11 Andel barn som ammas helt eller delvis vid 4 mån ålder Gotland nationellt

17 Vaccinationer I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot åtta olika sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka, röda hund samt infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b. Dessa sjukdomar är fortfarande orsak till många komplikationer och livslånga funktionshinder i de delar av världen där vaccinationsprogrammen inte når alla barn. Vaccinationstäckningen beskriver dels hur gott infektionsskyddet är i den aktuella barngruppen, dels hur väl samhällets hälsoinformation har nått ut och skapat förtroende hos föräldrarna. Fig. 12 Andel barn som vid tvåårsålder vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) Gotland nationellt Vi har valt att specifikt följa vaccinationen mot mässling/påssjuka/röda hund (MPR). Det beror på att denna vaccination har varit den mest diskuterade och ifrågasatta. Efter att media i slutet av 90-talet gav stort utrymme åt påståenden och obekräftade rykten om att mässlingskomponenten i MPR kunde ge svåra biverkningar, minskade antalet barn som vaccinerades. På vissa håll nästan ned till den kritiska gräns där risken blir påtaglig för att en epidemi ska bryta ut. Minskningen var tydlig över hela landet, dock mindre på Gotland än genomsnittligt i riket. Flera stora vetenskapliga studier har sedan visat att dessa påståenden om biverkningar saknade grund, och vaccinationstäckningen ökar nu åter. 17

18 Ekonomiska förhållanden Barns och ungdomars uppväxtvillkor har avgörande betydelse för deras hälsa under barndomen, men också för hälsan i vuxen ålder. De viktigaste faktorerna är familjeförhållanden (inklusive ekonomi), skolförhållanden och fritidsförhållanden. Nästan hälften av all ohälsa kan härledas från de omständigheter under vilka familjen lever. Enligt Rädda Barnens årsrapport 2003, Barnfattigdomen i Sverige, har andelen barn i fattiga hushåll minskat i de flesta kommuner. Gotlands kommun har förbättrat sin plats från 268:e till 256:e plats bland landets 288 kommuner under perioden Fig. 13 Andel som bedömt familjens ekonomi som mindre bra Flickor Pojkar I enkäten har vi frågat om barnens och ungdomarnas egen upplevelse av ekonomisk trygghet. Vi har inte frågat om faktiska inkomstförhållanden eller ekonomi i övrigt. Med stigande ålder ökar andelen ungdomar som upplever att familjens ekonomiska situation inte är bra. Av de som skattat familjens ekonomi som mindre bra har en större andel jämfört med övriga beskrivit mindre god livskvalitet, magont, ryggvärk, nedstämdhet, irritation och sömnsvårigheter. Ett annat sätt att få en bild av barns och ungdomars ekonomiska villkor är att studera hur stor andel som lever i familjer som behöver ekonomiskt bistånd för att klara sig. Andelen gotländska barn (0-17 år) i familjer som under året uppburit socialbidrag var 7,5 procent år 2002, enligt SCB. Detta motsvarar ungefär riksgenomsnittet, som är 8 procent. Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Fig. 14 Andel som inte känner sig trygga i skolan Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Känner sig barn trygga i skolan och på väg dit? Eleverna har i enkäten svarat på tre frågor om trygghet; i skolan, på rasterna och på vägen till och från skolan. Andelen som svarar att de alltid, eller för det mesta, känner sig trygga varierar mellan 88 och 98 procent i de tre frågorna. De högsta värdena ger pojkar i årskurs 6 och gymnasiet. Svaren pekar på att flickor i något mindre grad än pojkar känner sig trygga i skolan och på rasterna. Det är en liten grupp som säger sig nästan aldrig eller aldrig vara trygg. En större andel av dessa elever, jämfört med övriga, uppger mindre god livskvalitet, huvudvärk, magont och nedstämdhet. Det är en mycket angelägen fråga att skapa förutsättningar för att alla barn och unga ska känna sig trygga i skolan. 18

19 Föräldrars stöd och samverkan med skolan Till trygga och goda uppväxtvillkor hör också att få stöd av föräldrar när man möter problem av olika slag. De allra flesta har svarat att deras föräldrar försöker hjälpa till om problem uppstår i skolan. Frågan om föräldrar uppmuntrar sina barn och ungdomar i skolarbetet pekar genomgående på ambitiösa föräldrar. Mer än nio av tio elever har svarat att deras föräldrar uppmuntrar dem att vara duktiga. Fig. 15 Andel som inte får hjälp av föräldrarna vid skolproblem Flickor Pojkar 1 Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Att man har nån som bryr sig Känner sig barn och unga ensamma? En viktig del av trygga och goda uppväxtvillkor är gemenskap och nära relationer med andra människor. Ensamma kan alla känna sig emellanåt, och det är till och med viktigt att få tid för sig själv. Att ofta känna sig ensam är däremot en svår situation för barn och unga. I enkäten har eleverna svarat på om de någonsin känner sig ensamma. Flickor svarar att de känner ensamhet i nästan dubbelt så hög utsträckning som pojkar. I gruppen som beskriver ensamhet anger mer än hälften mindre god livskvalitet. De beskriver också i högre grad problem med hälsan. Huvudvärk och trötthet rapporteras dubbelt så ofta. Även andra besvär som t ex magont, nedstämdhet, svårigheter att somna och irritation samt dåligt humör anges oftare av dem som uppgivit att de ofta känner sig ensamma. De uppger också i högre utsträckning att de blivit mobbade. Fig. 16 Andel som ofta känner sig ensamma Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar 19

20 Fig. 17 Andel som under det senaste året blivit skadad i en olycka och fått åka till vårdcentral, tandläkare eller sjukhus Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Hur drabbas barn och unga av skador och olycksfall? I Sverige har vi i en internationell jämförelse kommit långt i arbetet med att förebygga skador och olycksfall bland barn och unga. Trots det skadas barn i olika sammanhang. Den vanligaste orsaken till skador är fallolyckor, framför allt i samband med idrottsutövning. Trafikolyckor och drunkning är de vanligaste dödsorsakerna bland barn äldre än ett år. Eleverna har fått frågan om de skadats under senaste året så att de fått uppsöka vård. En mindre andel gymnasieelever uppger att de skadats, i jämförelse med grundskoleeleverna. Andelen pojkar som rapporterat skador är större än bland flickor, särskilt i årskurs 9. De platser där skadorna skett är enligt elevernas svar framför allt i hemmet och på idrottsanläggningar. Elevernas enkätsvar beskriver sannolikt till stor del skador av mindre allvarlig karaktär, som hanterats av den öppna vården. Skador, som lett till sjukhusvård minst ett dygn, redovisas av Socialstyrelsen. Gotland ligger i nationell jämförelse högt i statistiken över skador och olyckor hos barn och ungdomar. Pojkarna är i högre grad drabbade än flickorna även när det gäller de mer allvarliga skadorna. Fig. 18 Barn som vårdats på sjukhus minst ett dygn till följd av olycksfall och förgiftningar, 0 19 år Antal skadade per invånare Pojkar Gotland Flickor Gotland Pojkar nationellt Flickor nationellt

21 Fig. 19 Andel som använder bilbälte ibland eller mer sällan 10 8 Flickor Pojkar Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Fig. 20 Andel som alltid eller ofta använder cykelhjälm Använder barn och unga bilbälte? En välkänd åtgärd för att förebygga svårare skador vid bilkörning är bruk av bilbälte. Bältesanvändning förefaller vara något vanligare bland flickor. Mer än var femte pojke i årskurs 9 säger sig använda bilbälte bara ibland eller mer sällan. Enkäten ger inga svar på varför en del barn och unga ibland avstår från att använda bilbälte vid färd i bil Flickor Pojkar Hur är det med cykel- och moped/mc-hjälm? Cykel är ett vanligt transportmedel för barn och ungdomar. Det är bara ett mycket litet fåtal som överhuvudtaget inte åker cykel. Med stigande ålder minskar användningen av cykelhjälm. I årskurs 6 är användningen vanligast, men det är ändå bara knappt 4 av 10 som rapporterat hjälmanvändning ofta eller alltid. I årskurs 9 och II är det mycket ovanligt att eleverna svarat att de ofta eller alltid använder hjälm. Hjälm vid moped eller MC-körning är mer vanligt förekommande. Kan barn och ungdomar simma? Att lära barn simma är en viktig insats som kan bidra till att minska risken för drunkningsolyckor. I årskurs 6 svarar 86 procent av pojkarna att de kan simma 200 meter, och 90 procent av flickorna. Bland både flickor och pojkar ligger simkunnigheten på mellan 93 och 94 procent i årskurserna 9 och II. Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Fig. 21 Andel som alltid eller ofta använder moped/mc-hjälm Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar 21

22 Ibland är uppväxtförhållanden inte så trygga som man skulle önska Trygga och goda uppväxtvillkor är ett målområde i folkhälsopolitiken och något som alla önskar att varje barn ska få uppleva. Trots detta finns det barn och unga som prövar gränser och i vissa fall begår kriminella handlingar. I enkäten frågade vi efter elevernas erfarenhet av att ha begått brott. De fick uppge vilka av ett antal olika kriminella aktiviteter de hade varit med om. Resultatet pekar på att brottserfarenhet är ovanligt bland barn och unga. Av svaren kan vi se att de brottserfarenheter som fanns främst gällde snatteri, att förstöra saker, att ta pengar hemma eller att klottra. Kriminalitet som ofta betraktas som allvarligare, som stöld, hot eller misshandel, är mycket ovanlig bland enkätsvaren. Polisens statistik över brottsmisstänkta i åldrarna 15 till 17 år visar också mycket låga siffror. Slutsatsen är att det är mycket få barn och unga som begår allvarligare brottsliga handlingar. 22

23 Arbetsmiljö Idag har vi god kunskap om att arbetsmiljön är en faktor som har stor inverkan på hur människor mår. Arbetet, eller skolan, är också en viktig plats för kamratrelationer, samarbete och stimulans. Skolplikten gör att man bör ställa höga krav på barns arbetsmiljö (skolmiljö). Arbetsmiljölagen gäller dessutom skolelever redan från det första skolåret. 23

24 Fig. 22 Andel som tycker mindre bra om skolan Årskurs 6 Årskurs 9 Gotland Årskurs 9 nationellt Årskurs II Flickor Pojkar Hur tycker eleverna om skolan? En majoritet av eleverna svarar att de tycker bra om skolan. Mest positiva förefaller gymnasieeleverna vara. Det är ändå nästan var femte elev i årskurs II som har valt ett negativt svar. I denna ålder skiljer sig inte pojkarna nämnvärt från flickorna. I grundskolan däremot är flickorna mer positiva än pojkarna. Lägst omdöme ger pojkarna i årskurs 9. Undersökningen visar att en större andel av de elever som tycker mindre bra om skolan upplever mindre god livskvalitet, irritation, nedstämdhet och huvudvärk. Resultaten antyder också att särskilt flickor som svarat att de inte tycker om skolan oftare har problem med ont i mage eller rygg. I jämförelse med riksgenomsnittet har en högre andel pojkar i årskurs 9 på Gotland svarat att de inte tycker om skolan. 24

25 Elevernas bedömning av lärande och arbetsro 80 procent anser att de lär sig mycket bland 6-orna, färre bland de äldre eleverna. Mellan en tredjedel och hälften anger att de får arbetsro i skolan. Elevernas bedömning skiljer sig åt mellan årskurserna och könen. I den yngsta och äldsta gruppen förefaller flickorna mindre nöjda med arbetsro än pojkarna. I årskurs 9 har mer än var femte, både pojkar och flickor, svarat att de nästan aldrig eller aldrig får arbetsro i skolan. De som svarar att de saknar arbetsro beskriver i högre utsträckning än övriga mindre god livskvalitet, huvudvärk, värk i nacke och rygg, irritation, nedstämdhet, trötthet och sömnsvårigheter. Drygt 40 procent av eleverna år 6 och i gymnasiet svarar att de tycker skolarbetet för det mesta eller alltid är intressant, men bara ca 30 procent av 9-orna. Det är inga stora skillnader mellan pojkarnas och flickornas svar. Fig. 23 Andel som inte får arbetsro i skolan Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar 25

26 Fig. 24 Andel som inte känner förtroende för någon vuxen i skolan Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Relationen till de vuxna i skolan Lite drygt 60 procent av eleverna i grundskolan svarar att de har möjlighet att diskutera med sin lärare vad de gjort bra och vad de behöver förbättra. Bland gymnasieeleverna var skillnaden mellan pojkar och flickor påtaglig, 79 procent av pojkarna mot 66 procent av flickorna beskriver denna möjlighet. Eleverna fick också svara på om det finns någon vuxen i skolan som de känner förtroende för. Genomgående är det fler pojkar än flickor som svarar att det finns någon sådan vuxen i skolan. En högre andel av de flickor som inte har förtroende för någon vuxen i skolan uppger mindre god livskvalitet, och besväras av huvudvärk, magont, trötthet och nedstämdhet, jämfört med flickor i övrigt. Skillnaden mellan pojkar och flickor är störst i gymnasiet. Å andra sidan är andelen elever som säger sig ha möjlighet att framföra åsikter och att bli respekterad av de vuxna i skolan störst på gymnasiet. 26

27 Kamratrelationer och mobbning I enkäten förklarade vi mobbning på samma sätt som den nationella enkäten om skolbarns hälsovanor: Vi menar att en elev mobbas då en annan elev, eller en grupp elever, säger eller gör elaka och otrevliga saker mot honom/ henne. Det är också mobbning då en elev upprepade gånger blir retad på ett sätt som han/hon inte tycker om eller om han/hon lämnas utanför. Men det är INTE mobbning då två ganska jämnstarka elever grälar eller slåss. Det är heller inte mobbning när man retas på ett vänligt och lekfullt sätt. 93 procent av eleverna i alla åldrarna anser att de har bra kompisar i skolan. Ändå förekommer mobbning, enligt elevernas svar framförallt i grundskolan. Även bland de elever som svarat att de mobbats i skolan angav de allra flesta att de hade bra kamrater i skolan. En högre andel av de som svarat att de blivit mobbade beskriver mindre god livskvalitet, nedstämdhet och sömnsvårigheter, än av de som inte blivit mobbade. Det finns inga skillnader mellan riksundersökningen i årskurs 9 och gotlandsundersökningen när det gäller hur stor andel som har svarat att de blivit mobbade. Andelen som uppger att de varit med och mobbat andra de senaste månaderna är störst bland pojkarna i årskurs 9, mer än var fjärde elev. I alla åldrar är det en större andel av pojkarna som uppger att de har deltagit i mobbning. Bland flickorna i gymnasiet är det mycket få som svarar att de mobbat andra. Det är inga skillnader mellan riksundersökningen i årskurs 9 och gotlandsundersökningen i denna fråga. Svaren pekar på att det är ovanligt att mobbarna själva blir mobbade. Det finns en liten grupp som är både mobbare och mobbade i de yngre åldersgrupperna. Pojkarna är fler än i flickorna i denna grupp. Bland gymnasieeleverna finns det mycket få elever som uppger att de både mobbat och blivit mobbade. Fig. 25 Andel som blivit mobbade de senaste månaderna Årskurs 6 Årskur9 Årskurs II Fig. 26 Andel som varit med och mobbat andra elever de senaste månaderna Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Flickor Pojkar 27

28 Fig. 27 Andel som känner sig mycket stressade av skolarbetet Årskurs 6 Årskurs 9 Gotland Årskurs 9 riket Årskurs II Flickor Pojkar Stress i skolan I åk 6 svarar 90 procent (både pojkar och flickor) att skolarbetet är bara lite stressande, eller inte alls. I de äldre grupperna minskar detta och pojkarnas och flickornas svar skiljer sig åt. I de äldre årskurserna är andelen stressade betydligt högre bland flickorna. Nästan var femte flicka i årskurs II är mycket stressad enligt vår undersökning. De elever som anger skolarbetet som mycket stressande beskriver oftare än övriga en mindre god livskvalitet, trötthet, nedstämdhet och irritation. Det samma gäller för huvudvärk, magont och ont i ryggen. I jämförelse med riksundersökningen i årskurs 9 är andelen som uppgivit stress betydligt mindre på Gotland. Andelen som svarar att de får tid att arbeta färdigt med sina uppgifter är störst i åk 6 och minst i åk 9. En större andel av flickorna i alla årskurserna uppger att de inte får den tid de behöver för att bli färdiga. En bra skolgård och bra material och en klok skola, inte utsliten = fin! Fysisk arbetsmiljö Eleverna är till största delen nöjda med den fysiska arbetsmiljön men på grundskolan kan ett förbättringsområde identifieras: lokalerna. Framför allt upplevs inte toaletterna som rena. Fler undersökningar Barn- och utbildningsförvaltningen genomför sedan flera år tillbaka enkäter med frågor till elever i grundskolan och den kommunala gymnasieskolan. Frågor ställs bl a inom områdena lärande, trivsel och trygghet, inflytande och arbetsmiljö. Resultatet av enkäterna sammanställs och redovisas i Måttbandet som publiceras på förvaltningens hemsida. ( sök på barn och utbildning.) 28

29 Levnadsvanor Barns och ungas levnadsvanor påverkas av de omständigheter de växer upp under. Familjens situation, ekonomiska villkor, socialt nätverk, boende, skolförhållanden och miljö är exempel på faktorer som påverkar livsstilen. Folkhälsoarbetet ska stärka människors möjligheter att ha kontroll över sin livssituation och göra hälsofrämjande val. 29

30 Fysisk aktivitet Fig. 28 Andel som har varit fysiskt aktiv minst en timme alla dagar under senaste veckan 5 Flickor Fysisk aktivitet varje dag har stor betydelse för välbefinnande och god hälsa. Enligt internationella rekommendationer bör barn upp till puberteten vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Intensiteten bör vara måttlig och aktiviteten bör delas upp på flera korta perioder. Tre eller fler tillfällen av aktivitet per dag är att rekommendera. Aktiviteterna bör präglas av lek och rörelseglädje. Sverige har inte antagit några nationella rekommendationer för fysisk aktivitet bland barn. För ungdomar efter puberteten och för vuxna rekommenderas fysisk aktivitet i sammanlagt minst 30 minuter om dagen. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Pojkar Fysisk aktivitet varje dag I enkäten frågade vi efter hur ofta eleverna var fysiskt aktiva en timme per dag. Svaren pekar på att den fysiska aktiviteten sjunker med åren. I årskurs 6 svarar nästan var femte elev att de är fysiskt aktiva en timme alla dagar i veckan. I årskurs 9 och II minskar det till var tionde. Det är inga signifikanta skillnader mellan riksundersökningen i årskurs 9 och gotlandsundersökningen i denna fråga. 30

31 Överviktiga barn och ungdomar Övervikt är ett växande ohälsoproblem i stora delar av världen. Övervikt redan i förskoleåldern ökar risken för övervikt och fetma som vuxen och ett barn som är kraftigt överviktigt i tonåren löper 80 procents risk att behålla sin fetma även i vuxen ålder. Fetma ökar risken för flera allvarliga sjukdomar, som diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck. Diabetes typ 2 (tidigare kallad åldersdiabetes ) förekommer idag i Sverige bland barn och unga. Bristen på vardaglig fysisk aktivitet är en viktig bidragande orsak. Tillsammans med förändrade och oregelbundna matvanor riskerar dessa förhållanden att öka andelen överviktiga till långt fler än idag, om inte förebyggande insatser sätts in. 4-åringar Inom barnhälsovården på Gotland mätte man under 2003 längd och vikt på alla barn födda år Med hjälp av dessa mått beräknades det så kallade body-mass-index (BMI). Av 533 barn var 14 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna överviktiga. Ytterligare 3 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna var feta, enligt den indelning av BMIklasser för barn, som utarbetats på uppdrag av WHO år 2000 (Cole m fl; Iso-BMI-skalan). Fig. 29 BMI vid fyra-årskontroll 10 Flickor 8 Pojkar Övervikt Fetma Ej övervikt Fig. 30 BMI årskurs 4, andel i procent 10 Flickor 8 Pojkar 6 4 Barn i årskurs 4 Skolhälsovården mätte längd och vikt på alla elever i årskurs 4 under läsåret Även här har den särskilda BMI-skalan för barn använts för indelning i viktgrupper. Andelen feta barn är mer än dubbelt så stor som vid fyra-årskontrollen. 2 Övervikt Fetma Ej övervikt Man ska inte sitta framför datorn och äta en massa chips 31

32 Matvanor Svenska barn och ungdomar vet att mat är viktigt för hälsan. Många vet också vilken mat som kroppen behöver, och vad som är mindre nyttigt. Men hur har barn och unga svarat om sina matvanor i enkäten? Fig. 31 Andel som inte brukar äta frukost under en vanlig, typisk vecka Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar Äter barn och ungdomar frukost? Det verkar som om frukostvanorna blir mer oregelbundna med stigande ålder. I årskurs 6 äter ca 90 procent frukost varje eller nästan varje dag. Andelen minskar i årskurs 9 till ca 80 procent för att på gymnasiet vara knappt 75 procent. Gruppen som sällan eller aldrig äter frukost ökar i motsvarande omfattning med stigande ålder. Svaren pekar på att gruppen som inte äter frukost är störst bland flickorna i årskurs 9 och pojkarna i årskurs II. Svaren pekar på att de elever som uppger att de sällan äter frukost i högre grad har problem med magont, att de varit nedstämda, irriterade eller trötta, jämfört med dem som sagt sig äta frukost oftare. Bland de som svarat att de sällan äter frukost förefaller det vanligare att dricka läsk ofta och mindre vanligt att äta frukt, än i gruppen som oftare äter frukost. Undersökningen tyder också på att det är vanligare bland dem som inte äter frukost att vara missnöjd med sin vikt och att banta, än i gruppen som ofta äter frukost. Det är mycket sallad, potatis och sånt som jag måste äta. Soppa och kött 32

33 Läsk och godis eller frukt och grönsaker? De allra flesta vet nog att det är nyttigt att äta frukt och grönsaker varje dag. Lika väl känt är det att läsk, godis och chips är något som kroppen inte alls behöver och man därför bör äta mer sällan. Vi frågade eleverna om hur ofta de äter dessa saker. Svaren pekar på att flickor har mer hälsofrämjande matvanor än pojkar. Med hälsofrämjande matvanor menar vi i denna rapport att eleverna svarat att de äter chips, läsk och godis högst en gång i veckan samt att de äter frukt och grönsaker 5-6 dagar i veckan eller oftare. Andelen som rapporterar att de äter frukt och grönsaker ofta minskar med åren. Ett undantag är flickorna som i ökande grad svarar att de äter grönsaker ju äldre de blir. Pojkar förefaller i högre grad äta chips och läsk ofta och mer sällan äta frukt och grönsaker. 16 procent av pojkarna i årskurs II uppger att de dricker läsk dagligen. Motsvarande andel bland flickorna i årskurs II är fem procent. Godis tycks däremot locka barn och unga av bägge könen i lika hög grad. Fig. 32 Andel som svarat att de har hälsofrämjande matvanor Årskurs 6 Årskurs 9 Årskurs II Flickor Pojkar 33

34 Tandhälsa Under en rad år har tandhälsan förbättrats bland barn och ungdomar i Sverige. Under de senaste åren har denna utveckling mattats av, särskilt bland ungdomar. Utvecklingen skiljer sig inte åt mellan pojkar och flickor, men liksom för hälsan i övrigt tenderar grupper med sämre ekonomiska och sociala förhållanden att ha sämre tandhälsa. I enkäten frågade vi efter om eleverna borstar tänderna. Så gott som alla har svarat att de borstar tänderna varje dag. Det finns ett fåtal, framförallt pojkar i gymnasiet, som uppger att de borstar sina tänder bara en gång i veckan eller mer sällan. Fig. 33 Andel kariesfria Gotland 19-åringar ** Gotland 12-åringar Gotland 6-åringar nationellt 12-åringar * nationellt 6-åringar * Riket representeras av en sammanställning från 19 landsting (år 2000), 15 (år 2001) respektive 18 (år 2002). ** Riksjämförande statistik inte tillgänglig 34

35 Man slänger matteboken i golvet och går nånstans och läser, sen somnar man Sömn Sömnen har betydelse för hälsan. Det är känt att för lite sömn påverkar både hälsa och beteende. Sömnbrist kan orsaka både trötthet och överaktivitet. Allt för lite sömn under flera dygn kan leda till svårigheter att somna in och till orolig sömn. Få studier har gjorts som ger vetenskapligt belägg för detta. Man vet inte säkert hur mycket sömn som, i olika åldrar, behövs för att man ska må och fungera bra. Men man vet att vi behöver mest sömn som liten baby och att behovet sedan minskar successivt under uppväxten. Troligen är det också bäst att sova på natten (under dygnets mörka timmar). Mängden av aktivitetshormoner i kroppen varierar under dygnet och är lägst på natten, vilket skulle tyda på att detta är en naturlig rytm. 35

36 Hur sover barn och unga på Gotland? Knappt 90 procent i årskurs 6 svarar att de sover sju timmar per natt eller mer, under skolveckorna. I årskurs 8 har gruppen minskat till 80 procent och i årskurs II svarar drygt 60 procent av pojkarna och 70 procent av flickorna att de sover så mycket. 70 procent i årskurs 6 anser att de sover tillräckligt medan varannan i de äldre årskurserna bedömer att de får tillräckligt med sömn. Fig. 34 Andel som sover 5-6 timmar eller mindre per natt under skolveckan Årskurs 6 Årskurs9 Årskurs II Flickor Pojkar En del barn och ungdomar sover mindre än genomsnittet. Det förefaller som om denna andel ökar med stigande ålder. Gruppen som svarar att de sover 6 timmar eller mindre skiljer sig från andra elever på en del punkter. 78 procent i den gruppen tycker själva att de sover för lite, mot 33 procent bland de som rapporterar mer sömn. 20 procent av de som uppgett mindre sömn svarar att de inte äter frukost, jämfört med sju procent bland de övriga. Det är dubbelt så många, 22 procent, som svarar att skolarbete inte är intressant i gruppen som rapporterar mindre sömn, jämfört med de övriga. Samtidigt är andelen som beskriver skolarbetet som stressande 46 procent bland dem som svarar att de sover mindre. I gruppen som rapporterar mer sömn är andelen som uppger att skolarbetet är stressande, 28 procent. Gruppen som anger mindre sömn beskriver i högre grad problem med hälsan. Huvudvärk och trötthet rapporteras dubbelt så ofta jämfört med övriga. Flickor rapporterar i högre grad än pojkar dessa problem. En högre andel av de som svarat att de sover mindre anger en mindre god livskvalitet i jämförelse med övriga. 36

37 Erfarenhet av sexualitet och preventivmedel Sexualitet är en viktig del av livet, och kan vara en källa till lust och glädje. En hälsofrämjande sexualitet är fri från fördomar, tvång, diskriminering och våld och grundas på ömsesidig trygghet, närhet och lust. Tonårstiden är för de flesta den period i livet då vi gör våra första sexuella erfarenheter tillsammans med en annan människa. Sexuella relationer är också en del i unga människors strävan efter att skapa sig en egen identitet. Fig. 35 Antalet tonårsaborter ( 19 år) per kvinnor år Gotland nationellt Förebyggande arbete och tonårsaborter Tillgång till bra information och god samlevnadsundervisning liksom till preventivmedel är viktiga förutsättningar för att unga människor ska kunna utforska sin sexualitet utan att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller oönskade graviditeter. På Gotland fick vi redan på 1970-talet en bekräftelse på att lokalt folkhälsoarbete har stor betydelse. En sex- och samlevnadskampanj, Gotlandsprojektet, medförde ett flertal olika aktiviteter i samverkan mellan offentliga och ideella verksamheter. Resultatet blev att Gotland, från att ha haft landets högsta förekomst av tonårsaborter, fick landets lägsta siffror. Resultaten fortsatte att vara synliga under lång tid efter själva kampanjen. De senaste åren har vi dock sett en påtaglig försämring igen och antalet tonårsaborter är idag fler per invånare än riksgenomsnittet. Ja, jag tror också på kärlek, att ha nån att gå till när det är svårt och så 37

38 Fig. 36 Andel som har haft samlag någon gång Flickor Pojkar Samlag och preventivmedel I enkäten frågade vi i årskurs 9 och II om ungdomarna hade haft samlag någon gång. I jämförelse med riksundersökningen förefaller gotländska ungdomar i årskurs 9 ha samlagsdebuterat i högre grad. De som svarat att de har haft samlag får svara på en följdfråga om vilket/vilka preventivmedel de använt vid det senaste tillfället. Kondom är det vanligaste, därnäst p-piller. Det är en stor andel som svarat att de inte använt något preventivmedel alls. Svaren pekar på att gotlandsungdomar avstår från preventivmedel i högre grad än riksgenomsnittet. Årskurs 9 Årskurs 9 nationellt Årskurs II Fig. 37 Inte använt preventivmedel vid senaste samlaget 10 8 Flickor Pojkar Årskurs 9 Årskurs 9 Årskurs II nationellt 38

39 Tobak, alkohol och narkotika Sedan år 1996 har Gotlands kommun i enkäter frågat elever i åk 9 om tobak, alkohol och narkotika. I detta avsnitt redovisar vi framförallt utvecklingen under åren för årskurs 9, och kommenterar kort resultatet från årets enkät i årskurs 6 och II. Rökning i årskurs 9 En tobaksfri uppväxt är en viktig grund för hälsan och dessutom minskar risken för rökning i vuxen ålder om man inte provar under uppväxten. Rökning föreföll att öka i åldersgruppen från slutet av 1990-talet till år Därefter verkar utvecklingen ha vänt och andelen som svarar att de röker har minskat, mer bland pojkarna än bland flickorna. Under hela perioden har en större andel flickor svarat att de röker. Skillnaden mellan könen har ökat något. Nationellt har andelen rökande i årskurs 9 minskat sedan Rökning i årskurs 6 och II Bland 6-orna visar undersökningen att 7 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna röker. Enligt en gotländsk undersökning om tobaksvanor från 1996 tog rökningen fart rejält mellan grundskolan och gymnasiet. Detta bekräftas i vår undersökning. 52 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna i årskurs II svarar att de röker. Jag började röka på sommarlovet i sexan, men de var ju för att vara häftig som dom andra, dom var ju mycket äldre än jag. Fig. 38 Andel i årskurs 9 som röker Flickor Gotland Pojkar Gotland Flickor nationellt Pojkar nationellt

40 Fig. 39 Andel i årskurs 9 som snusar Flickor Gotland Pojkar Gotland Flickor nationellt Pojkar nationellt Snusning årskurs 9 Snus framhålls ibland som ett hjälpmedel för att sluta röka. Nya rön pekar emellertid på att snuset har mer negativa hälsoeffekter än man tidigare visat. Snusningen bland flickor i årskurs 9 tycks öka medan den verkar minska bland pojkarna. Snusning i årskurs 6 och II 4 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna i årskurs 6 uppger att de snusar. På gymnasiet är motsvarande andel av pojkarna 40 procent och av flickorna 20 procent. Hur får ungdomarna tag på tobaksvaror? Vanligaste sättet att få tag i tobak är genom att kamrater eller andra vuxna köper ut. På tredje plats kommer alternativet att köpa ut själv, trots 18-årsgränsen. Sedan år 2000 har andelen som uppger sig köpa själv minskat kraftigt. 40

41 Fig. 40 Andel i årskurs 9 som svarat att de själva köper 3 2 Köpt snus själv Gotland Köpt cigaretter själv Gotland 1 Köpt snus själv nationellt Köpt cigaretter själv nationellt Alkoholvanor i årskurs 9 Undersökningen visar på en vikande trend sedan år 2002 när det gäller andelen ungdomar som svarar att de druckit alkohol de senaste månaderna. Det kan dock inte uteslutas att resultatet påverkas något av att 2004 års undersökning gjordes fem månader tidigare på läsåret än tidigare undersökningar. Flickorna passerade pojkarna i alkoholstatistiken år 2000 och ligger kvar på en högre andel sedan dess. Nationella undersökningar som genomförs årligen av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) visar en svagt ökande trend sedan år Fig. 41 Andel i årskurs 9 som har druckit alkohol de senaste månaderna Flickor Gotland Pojkar Gotland 7 6 Flickor nationellt Pojkar nationellt

42 Fig. 42 Andel i årskurs 9 som har druckit motsvarande en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra flaskor/burkar stark cider eller starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle, någon gång i månaden eller oftare Flickor Gotland Pojkar Gotland Flickor nationellt Pojkar nationellt Intensivkonsumtion av alkohol Ett annat sätt att beskriva skolungdomars alkoholvanor är att fråga efter intensivkonsumtion. Med detta menar vi att dricka motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra flaskor/burkar stark cider eller starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle. Denna fråga har vi ställt i årskurs 9 och II. Bland gotländska ungdomar har en minskning skett i förhållande till 2002, som inte motsvaras i riksgenomsnittet. Denna minskning är mest uttalad bland pojkarna. I årskurs II svarar 51 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna att de dricker sådana mängder någon gång i månaden eller oftare. 42