2.3 Regionala och mellankommunala förutsättningar

Transkript

1 2.3 Regionala och mellankommunala förutsättningar Regionala frågor Klippans kommun har strategiskt läge i nordvästra Skåne. Genom kommunen passerar järnvägen Skånebanan, som trafikeras med bl.a. pågatåg från såväl öster som väster. De större vägarna som passerar kommunen är väg E4, riksvägarna 13 och 21 samt länsväg 108. Hela Söderåsen med nationalparken är unik tillgång som gör kommunen attraktiv för turismen. Rönne å som passerar genom kommunen från Anderstorp i söder till Källna i nordväst är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Flygplatsen i Ljungbyhed är också av stor regional betydelse. NOSAM Klippan tillhör Nordvästra Skånes Samarbetskommitté, NOSAM (tidigare NSK), med säte i Helsingborg. NOSAM är en sammanslutning av de tio kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Kommittén har till uppgift att bidra till regional samverkan i angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna. I NOSAM prioriteras följande frågor: näringsliv, turism, miljö, kommunikationer och arkitekturprogram. Region Skåne (Landstingsförbund) Uppgiften att verka för en samordning av regionala miljöfrågor i Skåne lades på Regionförbundet i samband med att förbundets stadgar antogs. Regionförbundets samtliga arbetsuppgifter har övertagits av Region Skåne. Medan det regionala utvecklingsansvaret övergått till Region Skåne, har Länsstyrelsen myndighetsansvaret, (Länsstyrelsen ansvarar för och företräder statens intressen) uppgiften att utifrån de nationella miljömålen utarbeta regionala miljömål för Skåne och att följa upp och redovisa miljötillståndet. Det är viktigt att kommunerna i Skåne har en gemensam företrädare gentemot statliga organ, t ex de ämbetsverk som planerar den nationella infrastrukturen. Det nya Region Skåne har goda förutsättningar att utvecklas till ett sådant organ. Regionfullmäktige för Skåne ersätter också de tidigare landstingen. Inom ramen för denna försöksverksamhet erbjuds nya tillfällen att samordna angelägna frågor till fördel för såväl enskilda kommuner som Skåne som helhet. I Region Skånes uppgifter ingår bl.a. att: Besluta om en strategi för länets långsiktliga utveckling. Besluta om länstrafikplaner. Ansvara för övergripande planering av trafikens infrastruktur samt därmed sammanhängande miljöfrågor. Ansvara för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne. Ansvara för den regionala kulturverksamheten. Ansvara för näringspolitiska utvecklingsinsatser. Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information. Verka för en god regional utveckling. Dialog och samarbete med kommuner, statliga myndigheter, företag och andra aktörer är ett grundläggande inslag i verksamheten. (T.ex. förvaltning och utveckling av skånska skogs- och strövområden). Region Skåne är således ett nytt forum för samordning av regionala planeringsfrågor (dock utan att formellt vara ett regionplaneorgan). 25

2 Öresundskomiteen Öresundskomiteen är ett regionalt samarbetsorgan som bildades 1996 för att behandla frågor som aktualiseras av Öresundsförbindelsen. Organisationen skall bidra till regionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende. En uppgift är att fördela bidrag från EU:s Interreg II-program för stöd till gränsregionalt samarbete, för närvarande 250 Mkr. Mellankommunala frågor Kommunen ligger inom den expansiva Öresundsregionen. Närheten till andra tätorter samt till kontinenten är en fördel för kommunens invånare liksom för industrin. Översiktsplanen för Klippans kommun berör med nödvändighet en rad frågor, som måste bearbetas såväl mellankommunalt som regionalt: Riksintressen (utöver Söderåsen) Turism Kultur Fritid och rekreation Öppna stråk/landskapsbild Miljöfrågor Verksamheter/arbetsområden Marknadsföring/näringsliv Handel och kommersiell service Bostad- och arbetsmarknad Vindkraftverk Risk- och beredskapshänsyn, farligt gods Kollektivtrafik och pendling Flyg VA-frågor och annan infrastruktur Offentlig service, skola, vård och omsorg Söderåsens norrsluttning 26

3 Mellankommunala aktuella förutsättningar Söderåsen som är ett betydande ströv- och naturområde av riksintresse, sträcker sig in i Klippans, Svalövs, Bjuvs och Åstorps kommuner. Se fördjupad översiktsplan för Söderåsen, framställd av Söderåskommunerna. Söderåsens nationalpark som invigdes 13 juni 2001 om- fattar områdena kring Skäralid och Nackarpsdalen i Svalövs kommun. Rönne å och dess vattensystem binder samman en rad kommuner. Rönneåkommittén, med ledamöter från alla berörda kommuner, har uppsikt över vattenkvalitén och gör årliga kon- troller. Bara någon kilometer öster om Klippans kommun ligger en av landets större kemiska indu- strier, Perstorps AB. Dess avloppsrecipient är Ybbarpsån som rinner genom Klippans kommun och utmynnar i Rönne å. Rekommenderat skyddsavstånd mellan Perstorp Support AB och bostäder är meter. Detta förhindrar en eventuell utbyggnad av Svarvareboden. Arbetsmarknadsnämnd för mellankommunala frågor. Bolmentunneln, renvattenförsörjning. Energidistribution, 400 Kv-ledningar (Söderåsen Breared) Naturgasledning (Åstorp Klippan Perstorp-Hässleholm). NÅRAB avfallshantering. NSRAB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) Goda kommunikationer genom kommunen. (Europaväg 4, riksvägarna 21 och 13, länsväg108, Skånebanan, flygplats F5-området samt anslutning till den ev. kommande Söderåsbanan) Europakorridoren/Europabanan, snabbtåg Hamburg Stockholm. Det finns stora tillgångar av naturgrus i kommunen. Endast en liten del av det grus som bryts används inom kommunens gränser. Grus är en bristvara i Skåne och tillgångarna måste ses i ett regionalt perspektiv och betraktas som en mellankommunal fråga. Även brytning av berg bör samordnas. Grustäkt 27

4 Kaolinbrytning, Billingegruvan, Eslövs kommun. Bearbetningskoncession enligt mineralla- i Skåne gen (1991:45). Fyndigheten berör även Klippans kommun. Dike från området mynnar i Klippans kommun. Transportvägar? Anrikningsverk? Området har av Länsstyrelsen utpekats som riksintresse (M:8 + L:7), värdefulla ämnen eller material. Efterhand som utvinningen aktualiseras görs en noggrannare avgränsning. Vilka transportvägar som skall användas bör fastställas i samråd med Eslövs, Svalövs och Klippans kommuner. Innan handelsområdet söder om Klippans pappersbruk etableras krävs en handelsutredning. Rekommenderade leder för transport av farligt gods samordnas med angränsande kommuner. Gymnasieskolan i Klippan har kommunerna Perstorp, Örkelljunga, Åstorp samt delar av Svalöv och Bjuv inom sitt upptagningsområde. Regionala cykelleder. Kollektivtrafiken samordnas. Cykelled Östra Ljungby - Stidsvig 28

5 2.4 Riksintressen Områden som är av riksintresse enligt miljöbalken skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada detta intresse. Det åligger kommunen, att i översiktsplanen redovisa riksintressena samt hur dessa avses att skyddas. Vilka områden, som är av riksintresse, angavs inte direkt i NRL annat än för vissa s k geografiska områden med särskilda skyddsbestämmelser. Statliga myndigheter eller kommuner m.fl. kan inom respektive sektor ge förslag på avgränsning av områden, som bör betecknas som riksintressanta. I Klippans kommun finns följande områden av riksintresse: Av MB 3 kap 6 framgår att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt med tanke på deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. 1 Naturvård, (MB 3 kap 6 ). Naturvårdsverket, beslut Länsstyrelsen har därefter detaljavgränsat och omnumrerat de förtecknade områdena. Länsstyrelsens beteckning * Varshultamyren, 346 ha. N 7 * Rönneås dalgång med Ageröds mosse (den senare i Höörs kommun), ha. N 40 * Syrkhultamossen och Svalemossen (den senare i Höörs kommun), 335 ha. N 41 * Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, ha. N 48 Natura 2000 Alla Natura 2000-områden, som regeringen anmält till EU-kommissionen, har genom riksdagsbeslut den 31 maj 2001 utpekats som objekt av riksintresse enligt 4 kap 1 och 8 MB. EU:s direktiv 92/43/EEG och 79/409/EEG. Regeringen har föreslagit att även de tidigare för Natura 2000 anmälda områdena får den omfattning och innehåll i fråga om naturtyper och arter som krävs för att säkerställa den svenska representationen av naturtyper. Regeringens beslut har medfört lagändringar i PBL och MB. Kartbilaga 3 * Linneröd, 43 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 1 * Skäralid, 675 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 2 * Klövabäcken, 102 ha. (Riksdagsbeslut 30 januari 1997) område 3 * Herrevadskloster - Broröd. (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 4 * Bonnarps hed. (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 5 * Traneröds mosse (Klippans och Svalövs k:n). (Riksdagsbeslut 22 januari 1998) område 6 * Herrevadskloster (Riksdagsbeslut 21 januari 2002), se även kap 2.6 område 7 * Brandeborg (Riksdagsbeslut 21 januari 2002), se även kap 2.6 område 8 2 Kulturmiljövård, MB 3 kap 6 (f.d. NRL 2 kap 6. Riksantikvarieämbetet, beslut ) Länsstyrelsens beteckning * Herrevadskloster Bonnarp L:29 * Klippans Pappersbruk L:30 3 Friluftsliv, MB 3 kap 6 (f.d. NRL 2 kap 6. Naturvårdsverket, beslut ) Länsstyrelsens beteckning * Rönneå, nedströms Stackarpsdammen L:F1 * Söderåsen L:F2 29

6 4 Värdefulla ämnen eller material, (f.d. NRL 2 kap 7 ). Sveriges Geologiska Undersökning och Statens Naturvårdsverk, beslut Länsstyrelsens beteckning * Billinge (kaolin) (M:8), L:7 5 Vägar, MB 3 kap 8. Vägverket, beslut * E4, Helsingborg - Haparanda Riksintresse * Riksväg 21, Hässleholm - Åstorp Riksintresse 6 Järnvägar, MB 3 kap 8. Banverket beslut * Helsingborg-Hässleholm (Skånebanan) Riksintresse 7 Totalförsvaret, (f.d. NRL 2 kap 9 ). Fortifikationsförvaltningen samt * Horsakärr skjutbana Fortsatt drift To6 * (F5 skjutbana) Sanering pågår. Kulfånget läggs inte tillbaka Banan nedlagd To7 * (Färingtofta skjutbana) Sanering pågår. Kulfånget läggs inte tillbaka. Banan nedlagd To8 För To7 + To8 föreslås riksintresset upphävas. Kommunen kommer att begära detta. Herrevadsklosters omgivning 30

7 2.5 Förordnanden och detaljplaner.1 Strandskyddsområden Kartbilaga 11 (f.d. NVL 15, Länsstyrelsens beslut , samt , ) Gällande strandskydd är idag 100 meter på land och/eller 100 meter i vatten vid större vattendrag eller hela vattendragets bredd vid mindre vattendrag. Skyddet gäller vid alla sjöar, åar samt större bäckar och syftar till att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv åt allmänheten samt för att bevara natur- värden Området får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen har i samråd med Klippans kommun vidtagit en översyn av gällande strandskydd. Beslut av Länsstyrelsen beräknas ske år 2002/2003. (fr.o.m. 1/1-99 gäller MB 7 kap ). Inom strandskyddsområdena får inte ny byggnad uppföras eller befintlig byggnad tas i anspråk för nytt ändamål. Inte heller får andra anläggningar utföras, varigenom allmänheten hindras från att beträda mark, som annars skulle varit tillgänglig. För allmänheten gäller därför allemansrättens vanliga regler. Klippans kommun har av länsstyrelsen beviljats delegationsrätt att bevilja dispens från bestämmelserna, om det finns särskilda skäl utom inom de områden som omfattas av landskapsbildsskydd. Stackarpsdammen/Rönne å 31

8 En övergripande översyn av strandsskyddsområdena pågår för närvarande i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län. Nuvarande strandskydd Gällande strandskydd inom kommunen redovisas på kartbilaga 11. Förslag till förändrat strandskydd enl. nedan: Minskat strandskydd Minskat strandskydd föreslås för: Bonnarpssjön (vägen söder och väster) Rönne å för vissa delar Bäljane å för vissa delar Pinnån för vissa delar Inom detaljplan? Västra Sorrödssjön fritidhusbebyggelsen Nya strandskydd där 100 meter skall gälla föreslås för: -Damm nordost Forestad, -dammar nordost Ljung - Släaröd, -dammar nordväst Rögnaröd, -damm söder Klingstorp vid Djurröd, -tillrinning norrifrån till Syrhultasjön, -Tisdagsbäck, tillrinning till Rönne å norrifrån, söder om Riseberga, -tillrinning norrifrån genom Juskushall via Tjörndamm till Rönne å, -damm vid Sorrödsgården, -tillrinning österifrån till Rönne å vid Övad, -tillrinning till Rönne å mellan Nybygget och rv 21 vid Forsmöllan (gamla bron), -tillrinning till Bihagasjön norrifrån, -tillrinning till Bäljane å norrifrån, öster om Vedby (från Håledamm) -och för Vekabäcken vid Vättinge. Dessutom föreslås strandskyddet utökas till max 300 meter på land på följande platser: -norr om Syrkhultasjön, -Lövsumpsskogen vid Gruvarpsbäcken, sydväst om Färingtofta, Nytt beslut, KS strandängarna vid Klingstorpabäcken, Nytt beslut, KS (förslag = 100 meter) -Ybbarpsån, strandängarna vid Herrevads Kloster, -Pinnån, Klockarebacken vid Skvattemölla. Inom riksintresse; Söderåsen: -vid Dejebäcken, -Skärån ner mot Skäralid och Klövabäcken. Vidare längs Rönne å, inom områden av riksintresse: -vid Natthall till Djupadalsmölla, -Forestad och sydväst ca 2 km, -strandängarna vid Herrevads Kloster, -område nordost om Pappersbruket (parkmark i gällande dp) -samt vid Bläsinge ängar sydväst om Östra Ljungby från gamla E4 söderut. 32

9 .2 Nationalpark, Miljöbalken 7 kap 2 och 3. Kartbilaga 3 Karta B Ett mark- eller vattenområde som tillhör staten får efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp och i dess naturliga tillstånd eller väsäntligt oförändrat skick. Söderåsens nationalpark invigdes den 13 juni Söderåsens Nationalpark (Entré från väg 13/108).3 Naturreservat, Miljöbalken 7 kap 4 8. Kartbilaga 3 Ett mark- eller vattenområde får förklaras som naturreservat om det behövs för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Miljöbalkens bestämmelser om naturreservat täcker in de båda tidigare skyddsformerna naturreservat och naturvårdsområde. Områdena som tidigare skyddats som naturvårdsområde skall vid tillämpningen av miljöbalken (MB) anses som naturreservat Inom kommunen finns ett naturreservat (f.d. naturvårdsområde enligt 19 i NVL i dess lydelse efter 1974): Linneröds naturreservat Miljöbalken Linneröd var tidigare ett naturvårdsområde, och är nu naturreservat enligt MB. 33

10 .4 Landskapsbildsskydd. Kartbilaga 3 Inom kommunen finns två förordnanden till skydd för landskapsbilden. (f.d. förordnanden till skydd för landskapsbilden enligt 19 i NVL i dess lydelse före 1974): Landskapsbildsskydd för Söderåsen Miljöbalken Landskapsbildsskydd Rönne ås dalgång uppströms Ljungbyhed Miljöbalken Förordnandet, s k landskapsbildsskydd innebär vanligen, att nybyggnad, anordnande av upplag, schaktning, plantering eller avverkning inte får ske utan länsstyrelsens tillstånd..5 Vattenskyddsområden i kommunen Kartbilaga 8 Vattenskyddsområden förordnas av länsstyrelsen till skydd för yt- eller grundvattentillgångar, som utgör vattentäkter. I förordnandet meddelas vissa skyddsföreskrifter. Förslag till speciella skyddsföreskrifter för Klippans och Åstorps grundvattentäkter vid Klintarp har utarbetats, , KM miljöteknik AB. Dock gäller tills vidare de tidigare föreskrifterna och avgränsningarna för de inre och yttre vattenskyddsområdena. Klintarp, Klövabäcken, Kvidingefältet Beslut KF Länsstyrelsen Klintarp Det nya förslaget har redovisats i översiktsplanen Ljungbyhed vid Rönne å Beslut KF Länsstyrelsen Östra Ljungby Beslut KF Länsstyrelsen Hyllstofta, (nedlagt) Skall upphävas Beslut KF Länsstyrelsen Färingtofta Beslut KF Länsstyrelsen Ljung, Skäralids fritidsområde Beslut KF Länsstyrelsen Klintarps vattenverk 34

11 .6 Detaljplaner (5 kap 1 PBL) Karta B Markanvändningen inom tätorterna samt i ett flertal andra tätbebyggda områden är normalt reglerad i d planer. Ny bebyggelse får ej strida mot bestämmelserna i en detaljplan. etalj-.7 Områdesbestämmelser (5 kap 16 PBL) Karta B Kopparmöllan omfattas av områdesbestämmelser antagna av kommunfullmäktige Antagna områdesbestämmelser finns även för F5 området. Den del av områdesbestämmelsen som omfat- tas av Detaljplan för del av Sjöleden 1:5 m.fl. upphör att gälla den dag nämnda detaljplan vinner laga kraft..8 Samlad bebyggelse (2 kap 4 PBL) Karta B Kommunfullmäktige fastställde, , riktlinjer för bygglov inom följande områden för samlad.9 12:4-förordnande (12 kap 4 PBL) Kartbilaga 5 Länsstyrelsen får för ett visst område förordna, att kommunens beslut om bygglov eller förhandsbesked skall bebyggelse. Nämligen för: Gråmanstorp, Källna kyrkby, Källna, Östra Ljungby, Stidsvig, Extraco, Klintarp/Klöva Hallar, Kri- ka, Lilla Forsby, Bonnarp, Nybygget, Hyllstofta, Allarp, Riseberga, Färingtofta/Tornsborg, och Svar- vareboden. (Svarvareboden är belägen inom skyddsområdet kring Perstorp Suport AB.) prövas av länsstyrelsen, om det kan befaras att beslutet strider mot ett riksintresse, angår flera kommuner eller är olämpligt med hänsyn till hälsa och säkerhet. Inom Klippans kommun gäller sådant för- ordnande för Klippans pappersbruks område, med riksintresse för kulturminnesvården. Klippans Pappersbruk 35

12 36

13 2.6 ANSPRÅK PÅ RIKSINTRESSE FRÅN CENTRAL MYNDIGHET, NATURVÅRD Nationalpark (MB 7 kap 2-3 ) Syftet med en nationalpark ska vara att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Klippans kommun och Svalövs kommun har tillsammans arbetat med att förklara del av Söderåsen som nationalpark. Nationalparken invigdes den 13 juni år Natura 2000 i Skåne Natura 2000 är beteckningen på det sammanhängande europeiska nätverk av områden som ska inrättas för att skydda biologisk mångfald genom att bevara livsmiljöer samt vilda växt- och djurarter inom EU:s territorium. Regeringen har överlämnat listor till EU-kommissionen med förslag till områden som baserade på habitatdirektivet bör ingå i nätverket. (MB 7 kap ). Länsstyrelsen har tidigare utpekat ytterligare två objekt vilka redovisats som område 7 och 8 på kartbilaga 3. Se även kap 2.4. Områdena 7 och 8 är numera av riksintresse enligt regeringsbeslut och ingår i det svenska bidraget till nätverket Natura Tidigare förslag från Länsstyrelsen SE Herrevadskloster, norr om och mellan Lilla Kloster och V Sorrödssjön 214 ha (område 7, kartbilaga 3) SE Brandeborg, väster om Herrevadskloster längs Rönne å 18 ha (område 8, kartbilaga 3) (Regeringen har ännu inte beslutat om dessa områden) Kommunen har framfört skäl mot att området Brandeborg väster om Herrevadskloster längs Rönne å skulle klassas som ett Natura 2000-område. (se även kap 4.5 Natur och Natura 2000-områden) Att ett område är förklarat som ett särskilt skydds- eller bevarandeområde (Natura 2000-område) innebär inte att det med automatik skyddas. För att området skall vara skyddat bör det ges det skydd som Länsstyrelsen vid den aktuella tidpunkten anser vara lämpligt. Se även regeringens prop. 2000/01:111 Skydd för vissa djur- och växtarter och deras livsmiljöer. Områden som ingår i Natura 2000 skall snarast möjligt ges det skydd och vård som långsiktligt säkerställer områdets naturvärden och bibehåller gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer och arter som utgjort grunden för utpekandet. Intrång skall inte accepteras och skall därför regelbundet rapporteras till EU. Endast regeringen har rätt att avgöra om skyddet för Natura 2000-områden helt eller delvis kan upphävas. Se även kap 2.4 Riksintressen inom kommunen. 37

14 2.7 ANSPRÅK AV RIKSINTRESSEN FRÅN CENTRAL MYNDIGHET, ENERGI M.M. Energidistribution (f.d. NRL 2 kap 8 ). Utöver befintliga och planerade anläggningar i storkraftnätet bör viktiga regionledningar som är av betydelse för regionens försörjning beaktas och skyddas Högspänningsledning, 2 x 400 kv, Breared - Söderåsen Områden av strategisk betydelse för tillkommande anläggningar i stamnätet vissa tillkommande anläggningar i regionnätet som ansluter betydande produktionsanläggning till stomnätet annan tillkommande anläggning av särskild vikt för försörjnings- eller krigsviktiga förbrukare. Sydgas har i skrivelse till NUTEK begärt att område som berörs av den planerade gasledningen Klippan Perstorp bör förklaras som riksintresse. Läge för vindkraft MB 9 kap. Länsstyrelsen anser att det behövs ett bättre underlag än Läge för vindkraftverk (SOU 1988:32) för att bedöma vilka områden som kan vara av riksintresse. Lämpliga områden, energiklass A och B, saknas inom Klippans kommun. Områden, energiklass C och D finns i väster mot gränsen till Ängelholm Tillstånd för vindkraftsanläggningar med en effekt större än 1 MW men högst 10 MW prövas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut , Vindkraftverk med en sammanlagd effekt av mer än 125 kw men högst 1 MW räknas som miljöfarlig verksamhet som skall tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap 6 MB (prövningsnivå C). Kostnad för prövning och tillsyn utgår enligt taxa antagen av kommunfullmäktige , 21. Skyddsavstånd kring vindkraftverk bör vara 500 meter. Vindkraftverk placerade intill större allmänna vägar, d.v.s. Europavägar, riksvägar och primära länsvägar, bör ha en skyddszon motsvarande verkets navhöjd plus tre gånger rotordiametern. Miniavståndet till övriga allmänna vägar bör vara minst verkets totalhöjd. Radiomaster MB 12 kap. (f.d. 20 NVL). Samrådsskyldigheten beträffande radiomaster högre än 20 meter gäller oförändrat. Bestämmelserna i MB 12 kap 6 ersatte fr.o.m. 1 januari 1999 naturvårdslagens bestämmelser. Vägar (Väglagen 47). Förbud mot uppförande av byggnader m.m. vid allmän väg. Väg 21/E4 minst 50 meter från vägområdesgräns. Väg 13/108 minst 30 meter från vägområdesgräns och övriga allmänna vägar minst 12 meter från vägområdesgräns. 38

15 2.8 UTPEKADE OBJEKT AV KULTURHISTORISKT INTRESSE I samband med att Miljöbalkens införande gavs förutom Länsstyrelsen även kommuner och privatpersoner m.fl. möjlighet att väcka frågan om att inrätta kulturreservat. Om det finns objekt som är skyddade som kulturminnen inom området är detta inget hinder mot att inrätta kulturreservat. Den som begär att området skall skyddas står för kostnaderna samt meddelar eventuella dispenser. Privatpersoner behöver dock ej stå för kostnaderna. Ett objekt som endast redovisats i ÖP 2002 har inget lagligt skydd. Objekten kan alternativt skyddas genom att bl.a. upprätta områdesbestämmelser eller detaljplaner utan att kulturreservat inrättas. (se även Riksintresse kap 2.4 och 4.6) Större områden av regionalt kulturhistoriskt intresse: Bjärsgård Färingtofta Anderstorp Djupadals Mölla- Västra och Östra Forestad Snälleröd Vedby, miljön i Vedby kyrkby Övriga objekt och miljöer av regionalt intresse: Dessutom finns enstaka bevaringsvärda objekt och miljöer inom Klippans kommun, nämligen: Hembygdsgården i Stidsvig, trelängad gård med ryggåsstuga. (Platsen skall under en tid ha fungerat som tingsställe). Prästgården i Östra Ljungby Hyllstofta ryggåsstuga Prästgården i Riseberga Hyllstofta ryggåsstuga 39

16 2.9 FRÅGOR AV STORT INTRESSE FÖR KOMMUNEN Vägar: Riksväg 13 (även den nya sträckningen) Länsväg 108 Ny anslutningsväg till väg 1838 (f.d. E4) EXTRACO/ELLCO Planskilda korsningar väg/järnväg Skånebanan Järnvägar Dubbelspår på Skånebanan (kust till kust) Europabanan (regionaltågstation Östra Lungby) Eventuella industrispår Flygplatser: Ljungbyhed, utbildningsflyg Sanering av förorenad mark Läderfabriksområdet, Klippans tätort Vandringsleder, Cykelleder Kommunövergripande vandrings- och cykelleder som är av stor betydelse Vägverket/kommunen Vägverket/kommunen Vägverket/kommunen/berörda företag Banverket/Vägverket Banverket EU/Regeringen/Banverket Kommunen/Banverket Kommunen/Luftfartsverket/Staten Kommunen/Staten Kommunen/Vägverket 40

17 2.10 HÄRIFRÅN TILL JÄMSTÄLLDHET De nationella målen för jämställdhet är antagna av riksdagen och utgör grunden för Regeringens jämställdhetspolitik. Vid planering för jämställdhet skall planeringen ta sin utgångspunkt i de nationella målen. Med jämställdhet menas att mäns och kvinnors lika skyldigheter, rättigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden vilket innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar ifråga om arbete och företagande Lika tillgång för flickor och pojkar, män och kvinnor till utbildning samt att utöva och utveckla personliga intressen och talanger Samma möjligheter att delta i samhälleliga och fackliga uppgifter Ett delat ansvar för hem och barn Frihet från könsrelaterat våld Lika rättigheter att utveckla personliga intressen är ett delmål som aktualiseras varje gång kommunen utformar nya ytor och utrymmen för spel, lek, idrott, motion, rekreation och avkoppling. När nya skolgårdar skall utformas, nya idrottslokaler byggas, golfbanor eller ridleder anläggas, fattas beslut som lägger grunden till mäns och kvinnors, pojkars och flickors lika villkor på fritiden. Ett delat ansvar för hem och barn är en annan viktig jämställdhetsfråga som indirekt berörs i all infrastrukturplanering när service, skolor, barnomsorg, nya bostadsområden och arbetsplatser lokaliseras i förhållande till vartandra. En trygg och säker miljö både dag och nattetid är ett viktigt delmål för ett jämställt samhälle. (Se även kap 3.6 Jämställdhetsaspekter.) Åbyhem 41

18 42

19 KAPITEL 3 KOMMUNENS MÅL Översiktsplanen är först och främst ett redskap för att styra utvecklingen. Den skall alltså inte uppfattas som ett försök att förutsäga framtiden. För en effektiv styrning bör planen grundas på mål och viljeinriktningar, som vägledande för all kommunal aktivitet. I detta kapitel redovisas viktiga mål för den kommunala verksamheten. Vissa mål är hämtade från tidigare antagna kommunala program och planer. Övriga har formulerats under arbetet med översiktsplanen. 3.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Klippans kommun skall vara en ekokommun med bra skolor, goda boendemiljöer och tillgängliga friluftsområden, ett handels- och industricentrum samt gynnsamma förhållanden för jord- och skogsbruk. I målen nedan är det gjort kopplingar till de 40 gröna råden i det globala Agenda-21 dokumentet, till Klippans kommuns lokala Agenda 21 plan samt till de nationella miljömålen 3.2 BEFOLKNING OCH BOENDE Den bebyggda miljön ska ge skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minimeras. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer skall värnas och utvecklas. Alla samhällsgrupper bör engageras i samhällsutvecklingen. Målet är också att öka Klippans befolkning. 3.3 NÄRINGSLIV Öka antalet arbetstillfällen Näringslivets roll i samhället betonas. Kommunens mål är att tillhandahålla ett attraktivt näringslivsklimat. Härigenom utvecklas de redan existerande företagen och nya företagare söker etablering i kommunen. Ett attraktivt näringslivsklimat medverkar också till att boende och besökare kan trivas i kommunen. Klippans kommuns näringslivsprogram, som antogs av kommunstyrelsen den 3 mars 1999 utgör riktlinjer. Verksamheter som kan integreras i blandad stadsbebyggelse skall kunna erbjudas lägen av varierande typ. Företag skall känna sig välkomna till Klippans kommun. Kommunen skall aktivt underlätta för företag som vill etablera sig här. För att värna om miljön kan ibland miljömässiga aspekter leda till att lokaliseringen av verksamheten måste styras inom kommunen. Beredskapen avseende industrimark skall vara god. Större industriområden skall i första hand utvecklas i tätorterna Klippan, Östra Ljungby-Stidsvig och Ljungbyhed. En god planberedskap med ett varierat utbud av industrimark är en förutsättning för ny industrietablering. I närheten av större industriområden skall markanvändningen anpassas till industriverksamheten med prioritering för denna så att konflikt ej uppstår mellan industrins behov och omgivningens krav på en god miljö 43

20 Den unika miljön i Klippans kommun ger goda förutsättningar för en ökad turistnäring. För att utveckla och stimulera turistnäringen krävs en övergripande marknadsföring av kommunen, förbättrad infrastruktur, tydligare skyltning, kartframställning och information i elektronisk form etc. Kommunen kan även stödja arrangemang och produktutveckling. Viktigt är att stärka jordbrukarnas roll i arbetet med en miljöanpassad och hållbar utveckling. Många olika näringsgrenar skall vara representerade inom kommunen. Kvinnors och mäns möjlighet till arbete inom kommunen bör ökas. 3.4 HANDEL Klippan skall verka för en levande centrumhandel och vara en handelsort med inriktning på regionen Klippans tätort är av tradition ett handelscentrum i regionen och det finns goda förutsättningar för att Klippans tätort skall återupprätta sin handelsposition tack vare att kommunen bl.a. satsar på förskönande åtgärder i den fysiska miljön tillsammans med köpmännen. Gårdsgata genomfördes 1998 på del av Storgatan i Klippan som ett led i en utveckling av centrumhandeln. Liknande åtgärder för övriga tätorter planeras. Under de senaste decennierna har försäljningen i ortens närhetsbutiker minskat. Positionen skall återtas. Genom ett gott samarbete med samhällets olika aktörer kan konsumtionsmönstret ändras till förmån för den lokala handeln. 3.5 BARN- OCH UTBILDNING God barnomsorg och goda utbildningsmöjligheter I Klippan finns en väl utbyggd förskole- och skolverksamhet indelat i fem geografiska ansvarsområden. I fyra av dessa finns eller är under uppbyggnad pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar från 1 år till 16 år. I kommunen finns också gymnasieskola med 12 gymnasieprogram samt särskola som har grannkommunerna i sitt upptagningsområde. Dessutom bedrivs vuxenutbildning i Komvux och kunskapslyftets regi i betydande omfattning. Viktiga mål under närmaste framtiden är bl.a. att alla elever som lämnar grundskolan bör ha godkända betyg i alla ämnen att samtliga elever skall ha tillgång till datorer att föräldrastyrelser skall finnas på någon skola inom varje område att barn/ungdomar med särskilda krav skall ges extra resurser att modeller skall finnas för kvalitetssäkring inom varje område samt att ändamålsenliga lokaler skall finnas för all verksamhet Naturbruksgymnasium finns i Östra Ljungby. Inom F5-området finns sedan 1998 trafikflygarhögskola (TFHS) under Lunds universitets ledning. Kommunen skall verka för att ytterligare högskoleutbildning lokaliseras till kommunen, samt att höja utbildningsnivån och skapa ett högteknologiskt centrum. Flygteknikerutbildning på gymnasienivå bedrivs även inom F5-området. 44

21 I Klippans kommun finns och skall finnas skolor som är anpassade till barnens olika åldrar och utveck- lingsnivåer. Barnen tas om hand från första levnadsåret ända upp i gymnasiet. Samtliga förskolor och sko- lor ligger nära naturen, vilket ger goda möjligheter att använda närområdena som kunskaps- och inspirationskällor. Här finns en skola för varje barn, för varje ålder och utveckling 45

22 3.6 JÄMSTÄLLDHETSASPEKTER Att integrera jämställdhetsfrågan i planeringen. Med jämställdhet menar vi mäns och kvinnors lika skyldigheter, rättigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden vilket innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män Samma möjligheter till ekonomisk oberoende Lika villkor och förutsättningar ifråga om arbete och företagande Lika tillgång för flickor och pojkar, män och kvinnor till utbildning samt att utöva och utveckla personliga intressen och talanger Samma möjligheter att delta i samhälleliga och fackliga uppgifter Ett delat ansvar för hem och barn Frihet från könsrelaterat våld Det är av stor vikt att jämställdhetsperspektivet betonas i bedömningar för framtiden och i beskrivningar av verkligheten. Att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv innebär att främja mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället samt att synliggöra mäns och kvinnors olika livsvillkor. En rättvis utveckling för kvinnor eftersträvas. Bilen är t.ex. en förutsättning för att ta del av det utbud av boende och samhällsservice som finns. Det är ur jämställdhetssynpunkt angeläget att klargöra fakta kring vem som i synnerhet missgynnas av bristfälliga lokala kollektivförbindelser. Generellt sett arbetar kvinnor närmare bostaden än vad män gör och använder sig således i mindre utsträckning av regionala transporter i sitt dagliga liv. Däremot nyttjar kvinnor den lokala kollektivtrafiken i större omfattning. Ur ren jämställdhetssynpunkt kan satsningar som lockar företagande till kommunen bättre bidra till ökad jämställdhet, än satsningar på tidskrävande pendling till andra delar av regionen. (se även kap 2.10) 3.7 KOMMUNIKATIONER/TRANSPORTER God tillgänglighet Det är viktigt att utnyttja och utveckla den infrastruktur som finns i kommunen. Flera stora allmänna vägar, liksom järnvägen (Skånebanan) passerar genom kommunen. Det strategiska läget i Skåne med goda kommunikationer till tillväxtområden som Öresundsregionen och vidare till kontinenten skall tas till vara. Flygplatsen i Ljungbyhed kan utnyttjas för civil flygtrafik..1 Allmänna vägar Det är nödvändigt att bl.a. väg 13 får en fortsatt (ny) sträckning med förhöjd standard från väg 21 ner mot Ljungbyhed. Väg 13/108 behöver snarast få en sträckning med förhöjd standard från Ljungbyhed och söderut mot Malmö-Lund regionen. Detta kommer att öka tillgängligheten till både Ljungbyhed och Söderåsen samt Lund - Malmö regionen samtidigt som trafiksäkerheten givetvis ökar. Väg 108, delen Ljungbyhed Örkelljunga, är också viktig för den regionala trafikförsörjningen. 46

23 För att på sikt få bort den tunga trafiken på Stidsvigsvägen genom samhället planeras en ny väg mellan Extraco och väg 1838 (f.d. Europaväg 4), som bör gå norr och öster om Stidsvig..2 Järnvägar Det finns en betydande enighet om järnvägssystemets betydelse för Skåne och regionens utveckling. Det är viktigt att kapacitet finns för att ta till vara utvecklingspotentialen som finns i tågtrafiksystemet. Tågen är ur miljösynpunkt det bästa kommunikationsmedlet och tågtrafiken till och från Klippan måste förbättras och uppmuntras. Pågatåg eller liknande lokala trafiklösningar bör etableras. Skånetrafikens tidtabeller måste synkroniseras med t ex pågatågen från Stehag till Lund/Malmö. Gångtrafikanter och då inte minst personer med funktionshinder måste kunna nå perrongerna på stationsområdet på ett trafiksäkert sätt. Möjlighet att passera Klippans stationsområde planskilt såväl norrut som söder ut är nödvändigt inte minst med tanke på alla anställda inom det snabbt växande fabriksområdet söder om järnvägen. På sikt bör även Ljungbyhed kunna erbjudas ett industrispår. Detta kan lämpligen även nyttjas för persontrafik..3 Europabanan Europakorridoren AB driver detta projekt. Reservat för EUROPABANAN (snabbtåg Stockholm Hamburg) redovisas i kommunens norra del parallellt med Europaväg 4. Första etappen planeras inom Stockholmsområdet. I Europakorridoren blir det möjligt att utnyttja tågets och bilens bästa sidor det gäller inte minst från miljösynpunkt. Europabanan är ett viktigt strategiskt projekt. Någon exakt sträckning kan inte redovisas i detta skede. Ett byggande kommer att föregås av en noggrann miljökonsekvensbeskrivning och i samråd med berörda markägare m.fl. intressenter..4 Bussar kollektivtrafik Åtgärder inom kollektivtrafikförsörjningen är speciellt viktiga för kommuner med glesare befolkning och bedöms ha stor inverkan på den regionala balansen. Det skall vara möjligt att bo och verka i hela Skåne. En bred satsning på kollektivtrafiken är nödvändig för att uppnå Region Skånes övergripande miljömål. Miljöanpassade kollektiva trafiksystem av god kvalitet skall finnas. Nuvarande busslinjer får inte försämras. Idag trafikeras Klippans kommun med följande busslinjer: Expressbuss 580 Helsingborg - Klippan Kristianstad (SkåneExpressen 8) Regionbussar 510 Ängelholm Östra Ljungby Klippan 518 Klippan Ljungbyhed Röstånga Stehag (med anslutning till järnväg) 520 Helsingborg Åstorp Klippan 521 Klippan Örkelljunga Markaryd 531 Klippan Perstorp Hässleholm Dessutom finns det möjlighet att beställa närtrafik (kompletteringstrafik, se karta ) inom 6 olika glesbygdsområden i kommunen. 47

24 .5 Övergripande gång- och cykelvägar Det finns en enighet om att cykeltrafikens förutsättningar behöver förbättras. Cykelstråken har betydelse inte bara av hälso- och rekreationsskäl utan också där det är möjligt för arbetspendling. Det är viktigt att övergripande gång- och cykelvägar såväl inom som till angränsande kommuner byggs ut. Alla boende såväl inom som utom kommunen skall kunna nå Klippans tätort på, om möjligt från övrig trafik, separera- de GC-vägar. Det skall vara naturligt att ta cykeln istället för att bli skjutsad. Av högsta prioritet är: GC-vägen mellan Klippan och Östra Ljungby GC-vägen mellan Klippan och Ljungbyhed (i dess förlängning även Skäralid) GC-vägen mellan Klippan, Vedby och Hyllstofta..6 Flyg Flygtrafiken bedöms vara viktig för den regionala utvecklingen. Ambitionen är att göra Ljungbyheds flygplats till en utbildningsflygplats. Trafiken kommer förhoppningsvis att öka vilket kommer att medföra ett ökat transportbehov till och från flygplatsen. Det är viktigt att skapa miljömässigt- och säkerhetsmässigt bra anknytningar med god tillgänglighet. Vilka konsekvenser för flygplatsen och samhället som blir följden av ett eventuellt framtida riksdagsbeslut är i dagsläget helt hypotetiska. F5-området, Thulinvägen 48

25 3.8 Ett hållbart samhälle Beredskapshänsyn i samband med planering och samhällsutveckling skall beaktas. Enligt BIS, Beredskap i samhällsplaneringen, bör en beredskapsplan finnas i händelse av: 1. Sammanbrott (olycka, sabotage, krigshandling, oväder) i kraftledningssystemet 2. Haveri i fjärrvärmeverk 3. Sammanbrott i järnvägssystemet 4. Sammanbrott i huvudvägsystemet 5. Trafikinfarkt 6. Svår olycka på överordnat gatu- och vägnät 7. Stopp för tillförsel av olja, bensin och naturgas 8. Svår olycka med farligt gods (på väg eller järnväg) 9. Hantering av farliga ämnen (industriproduktion, industriprocesser, transporter, utsläpp) 10. Långvarigt elavbrott 11. Flyghaveri inom tätbebyggt område 12. Långvarigt avbrott för tillförsel av livsmedel 13. Stopp för tillförsel eller förgiftning av dricksvatten (haveri, sabotage, angrepp) 14. Driftstörningar (el, värme, vatten, avlopp, reningsverk, avfallsanläggning, telesystem) 15. Spolierande av viktiga natur- och kulturmiljökvaliteter 16. Sociala och etniska konflikter 17. Översvämningar, markskred 18. Gifter i mark (förorenad mark) 19. Risker för brand i skog och öppen mark 20. Brottsförebyggande åtgärder Beredskapsplaner tillämpas under eller i omedelbar närhet till en olycka eller störning. Beredskapsplaner finns eller kommer att finnas och dessa kommer att hållas ajour regelbundet. Planerna redovisar skadebegränsande åtgärder. I de fall brister upptäcks åtgärdas dessa i möjligaste mån snarast. Som exempel kan nämnas kommunens planer på att flytta den nuvarande transportvägen genom Stidsvig till Extraco. Ny väg föreslås att byggas norr om bebyggelsen. Ett annat exempel är flyttningen av rekommenderad väg för farligt gods från nuvarande väg 13 till väg Detta för att undvika att transporterna från norr kör genom Ljungbyheds samhälle till F5-områdets nya infart. Väg 13:s belägenhet intill Rönne å är olycklig med tanke på en eventuell olycka. Bedömning av riskfaktorer En prioritering av robusthets- och riskfaktorer bör utgå från en bedömning av sannolikheten för att en olyckshändelse, ett sabotage m.m. inträffar, samt konsekvenserna för samhället om detta inträffar. När kommunen gör en riskanalys görs det en riskidentifiering riskbedömning och förslag på riskreducerande åtgärder. Därefter sker en riskvärdering följd av riskreducerande åtgärder. Slutligen sker det en uppföljning för att utröna huruvida åtgärderna var tillräckliga. Detta arbete sker fortlöpande i kommunen. Människor skall känna sig säkra och trygga när de rör sig i kommunen. Parkerna skall vara öppna och väl belysta vid mörker (kvällar och nätter). Det är viktigt att de som rör sig i området är väl synliga. Gång- och cykeltunnlar bör göras bredare så att synligheten ökar. I garage och parkeringshus kan med fördel förläggas någon verksamhet. Där detta skett har brottsligheten minskat d.v.s. färre inbrott och bilstölder. Inom ett välskött område minskar brottsligheten. Genom att bilda brottsförebyggande råd stimuleras till delaktighet vilket minskar omflyttningen och ger bättre ekonomi. 49

26 3.9 Landsbygden Landsbygden skall leva Ett hållbart jord- och skogsbruk och landsbygdsutveckling är viktigt för sysselsättningen och för land- värden ska värnas och utvecklas. Den biologiska mångfalden skapsbilden i kommunen. Förutsättningarna för boende på landet skall vara goda. Landskap med särskilda bevaras FRILUFTSLIV OCH TURISM Satsning på friluftsliv Kommunen är rik på vackra och stora strövområden. De skall tas till vara. Terrängen i kommunen lämpar sig väl för bl.a. hästsport. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet skall värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Behovet av grönområden i tätorter och tätortsnära områden skall tillgodoses i den kommunala planeringen. Vid tätorterna skall det finnas närströvområden, dit man skall kunna ta sig utan bil. Områdena bör även vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Möjligheten att anlägga flera vandringsstigar längs åarna kommer att utredas. (se även kap 3.3 och kap 4.7.7) 3.11 MILJÖSKYDD Sund miljö I Klippans kommun finns bl.a. övergripande mål för Agenda 21 arbetet, antagen av kommunfullmäktige den 23 juni och en Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997, antagen av kommunfullmäktige den 23 september Människor skall inte utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- och säkerhetsrisker. Utsläpp av förorenande ämnen skall minskas. Gränsvärden får inte överskridas. Riktvärden för buller bör inte överskridas. Kommunens boende- och rekreationsmiljö skall vara god med ekologisk balans i natur- och landskapsmiljö. De skyddsvärda objekt, som behandlas i Klippans kommuns naturvårdsinventering (N-inv.) måste skyddas. En väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning är en självklarhet. 50

27 3.12 AGENDA 21 Ett hållbart samhälle Kommunfullmäktige antog den 23 juni 1998 kommunens Agenda 21-program. Revidering/översyn av Agenda 21- programmet pågår kontinuerligt. Den biologiska mångfalden skall bevaras och utvecklas. Mark- och vattenområden skall vara fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Texten i översiktsplanen har justerats och kompletterats i enlighet med Agenda 21 pro- grammet. Följande mål har angetts: Minska koldioxidutsläppen Det allmänna kommunikationsnätet måste utvecklas med bl.a. tätare turer Bygg ut GC-nätet inom och mellan tätorterna för att bl.a. minska bilåkandet Vid trafikplanering skall hänsyn tas till miljön Hastigheten bör sänkas till 30 km/tim i tätbebyggt område där trafiksäkerheten kräver det t.ex. vid skolor, förskolor och daghem Vid kommunal upphandling skall man bedöma produktens miljöbelastning Kommunens fordon och maskiner bör drivas med det miljövänligaste alternativet Det osorterade avfallet skall halveras fram till år 2005 Minska pappersslöseriet för att spara naturresurser Kommunens mark skall skötas så att den biologiska mångfalden ökar Kommunen bör förbättra sin rådgivning inom ekologiska och energitekniska frågor Öka miljömedvetenheten hos kommuninvånarna Klippans kommun är medlem i SeKom, Svenska Eko kommuner. Detta för att kommunen skall kunna utbyta erfarenheter i frågor som kommunen prioriterar högt Övergripande mål för Agenda 21 arbetet skall samordnas med andra planer De kommunala verksamheterna skall kontinuerligt arbeta med Agenda 21 För övrigt påpekas att miljöhänsyn inte alltid innebär högre kostnader. Investeringar för förbättring av miljön måste göras långsiktigt. Läderfabriksområdet är i stort behov av att sanering 51

28 3.13 ENERGI Effektiv användning av energi Kommunen skall fortsätta med egna energibesparande åtgärder och dessutom stimulera ökad användning av biobränslen. Kommunal energirådgivning har bedrivits sedan 1998 med syfte att minska el-beroendet till förmån bl.a. för fjärrvärme Vid detaljplaneläggning och bygglovgivning skall goda energitekniska lösningar eftersträvas. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser skall ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst skall förnybara energikällor användas. Energiplan för klippans kommun, slutligt förslag antogs av kommunfullmäktige I kapitel 3, Energiplan 1998, behandlas följande mål: 3.1 Inriktningsmål Miljö Beredskap Ekonomi Verksamhetsmål Fjärrvärme Elförsörjning Naturgas Fysiska planeringen Energihushållningen Klippans Värmekraftverk, med ackumulatortank För produktion av hetvatten uppförde Klippans kommun anläggningen i kvarteret Novisen För basproduktion finns en värmepump på 2 MW som utnyttjar å-vatten sommartid och vatten från en aqvifär vintertid. 52

29 3.14 SOCIAL OMSORG Bästa möjliga sociala service Socialtjänsten skall medverka i samhällsplaneringen för att bevaka de sociala aspekterna med ambitionen att tillgodose goda levnadsförhållande för alla. Genom en socialt medveten bostadsplanering kan segrega- tion motverkas och andra sociala problem byggas bort t.ex. genom att en bra social kontroll naturligt kan infinna sig i nyplanerade områden. Exempel på anpassning för personer med funktionshinder Samhället skall byggas för människor. Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda förhållanden. Stöd och hjälp skall ges till den som det behöver. Äldre och handikappade skall ha möjlighet att leva och bo självständigt i egen bra bostad. Tillgång skall finnas till handikappanpassade friluftsanläggningar. Alla anläggningarna bör vara tillgängliga för personer med funktionshinder NATURRESURSER God och långsiktig hushållning Vid all användning av naturresurser skall principen minsta möjliga påverkan gälla. På så sätt bevaras handlingsfrihet inför framtiden. En regional grushållningsplan för nordvästra Skåne har utarbetats Grushushållningsplanen bör ligga till grund vid prövning av framtida grusuttag i såväl kommunen som regionen. Som underlag finns även den av Länsstyrelsen i f d Kristianstads län inventerade grus och moränförekomsten i länets nordvästra del, Naturgrus skall utnyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan ifrågakomma med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kul- turlandskapet skall bevaras. Förnyelsebar energi och återvinning är viktiga begrepp för en god hushållning. 53

30 3.16 AVFALL De varor som produceras måste bli materialsnålare, lättare att återvinna och energieffektivare. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet skall minska. Avfall och restprodukter skall sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Den totala mängden deponerat avfall bör minska med 50-70% till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Effektivare användning av resurser och kretsloppsanpassning är nödvändiga ingredienser i det håll- bara samhället KULTURMILJÖVÅRD Bevara kulturarvet Klippans kommun är en kulturbygd I prop. 1998/99:114 lade regeringen och Riksantikvarieämbetet fast nationella mål för kulturmiljövården. Dessa syftar bl.a. till att bevara och levandegöra kulturarvet och att främja den lokala kulturella identite- tionella kulturminnesvården omformas idag så att hela kulturmiljöer betonas mer än enskilda ten. I regeringspropositionen Svenska miljömål betonas särskilt kuturmiljöns roll i miljöarbetet. Den tradi- objekt. med många värdefulla fornlämningar från fädernas liv. Vår historia måste förvaltas och synliggöras. Miljö- och byggnämnden och kulturnämnden arbetar fortlöpande med kulturmiljöprogram som anger vad som anses vara bevarandevärda byggnader och miljöer. Råd och anvisningar för byggnadsvård redovisas. Rapporter har hittills publicerats för Färingtofta, Bonnarp, Ljung- byhed och Klippans tätort. Fornlämningar och fornlämningsområden De flesta kända fasta fornlämningar ingår i arkeologiskt känsliga områden som redovisas på kartbilaga 5. Övriga kända och ej synliga fasta fornlämningar redovisas ej på kartan. De finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Mölletofta Även dessa skyddas av kulturminneslagen. I riksintresseområdena skall förändringar som berör den be- karaktär. I de särskilt värdefulla områden som anges i översiktsplanen skall förändringar anpassas på ett byggelse och de miljöer riksintresset är knutet till ske med största varsamhet och med respekt för deras sådant sätt att den värdefulla miljön inte förvanskas eller utplånas. 54

31 KAPITEL 4 TILLGÅNG OCH ANSPRÅK PÅ MARK OCH VATTEN 4.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas anspråken på mark och vatten sektorsvis. Indelningen i olika verksamheter följer i stort dispositionen av f.d. naturresurslagens andra kapitel. Fr.o.m. 1/1-99 gäller Miljöbalkens 3 kapitel. Härutöver behandlas "bebyggelse" som en särskild sektor. Både pågående markanvändning och anspråk inför framtiden redovisas. Till grund ligger ett omfattande underlagsmaterial, vilket redovisas i respektive avsnitt. Prioriteringar och riktlinjer i kapitel 5, 6 och 7 baseras bl.a. på detta kapitel. 4.2 STÖRRE OMRÅDEN OBETYDLIGT PÅVERKADE AV EXPLOATERINGS- FÖRETAG. (Kartbilaga 1) Lagtext I f.d. naturresurslagen och numera miljöbalken, 3 kap 2, stadgas att stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder, som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Storleken på de områden, som skall skyddas är inte klart definierad. Syftet med lagrummet är dock att bibehålla stora sammanhängande landsbygdsområden och därmed bevara handlingsfriheten i det framtida resursutnyttjandet. Dessutom är skyddet av värde för jord- och skogsbruket (MB 3 kap 4 ), friluftslivet och landskapsbilden (Naturreservat enligt MB). Bestämmelsen anger en strävan att lokalisera större ex- ploateringsföretag till områden och stråk, som redan är exploaterade. Allemansrätten Allemansrätten innebär att den svenska naturen står öppen för oss alla. Vi kan njuta av dofter, fågelsång, blommande ängar och skogens tysta ro. MEN! Vi måste vara varsamma mot naturen och visa hänsyn mot både människor och djur. Vi får inte störa och inte förstöra. Det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillå- ter inte vad som helst. Du får ta dig fram till fots, cykla, rida, åka skidor och tillfälligt vistas i naturen om du inte riskerar att skada gröda, skogsplantering eller annan känslig mark. Du måste respektera hemfriden och får inte passera 55