Sammanträde i vuxen- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Vuxen- och omsorgsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i vuxen- och omsorgsnämnden Tid och plats för sammanträde Torsdagen den 26 maj 2016, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, L, V); kl Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Åsa Tallberg (V) Ersättare: Annika Eriksson (S) Tid och plats för justering Onsdagen den 1 juni 2016, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Offentliga 1-16 Ej offentliga 17 Nr. Diarienummer Ärende 1 SN Ekonomiska uppföljningar efter april 2 SN Investeringsuppföljning efter april 3 SN Redovisning av åtgärder till Inspektionen för vård och omsorg, Dnr / SN Redovisning av nämndens åtgärder till Inspektionen för vård och omsorg, Dnr /2016 (Ärendet dukas på nämnden) 5 SN Kartläggning av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer

2 Vuxen- och omsorgsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 6 SN Revidering av handlingsplan för vuxen- och omsorgsnämndens arbete med våld i nära relationer 7 KS Reglemente för vuxen- och omsorgsnämnden 8 SN Handlingsplan för biståndsenheten 9 SN Revidering av riktlinjer för biståndshandläggning 10 SN Införande av Trygg Hemgång 11 SN Omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning (Komplettering av ärendet kommer att ske) 12 KS Motion - Utformning av nytt äldreboende 13 SN Redovisning av verksamhetsuppföljningar Hemtjänst Gnesta 14 SN Rapportering av ej verkställda biståndsbeslut enligt SoL och LSS 15 SN Redovisning av delegationsbeslut 16 SN Anmälningsärenden 17 SN Förvaltningschefen informerar Ingrid Jerneborg Glimne Ordförande Marie Solter Sekreterare

3 Vuxen- och omsorgsförvaltningen UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: SN Vuxen- och omsorgsnämnden Ekonomisk uppföljning efter april Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Nämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen. Gemensam verksamhet Förvaltningen har en budget på tkr. Avvikelsen efter april är tkr, och förklaras under respektive enhet. Arbetet med organisationsförändringar i enlighet med kommunledningens beslut fortsätter. En justering av organisationen har genomförts i och med att daglig verksamhet inom enheten Vuxenutbildning-Integration-Arbetsmarknad (VIA) har flyttats till verksamheten Äldre och personer med funktionsnedsättning. PWC har gjort en kostnadsöversyn av vissa verksamheter, som visade på en rad förbättringsförslag för att få effektivare verksamheter. Verksamhetsstöd - uppföljning - tillsyn Under enheten finns kostnader för förvaltningschefen, kvalitetsansvarig och utredare, samt förvaltningens verksamhetsstöd Treserva. Fr o m maj är två interimskonsulter knutna till verksamheten fram till augusti när nya förvaltningschefen börjar sin tjänst. Prognos: -500 tkr Individ och familjeomsorg I dagsläget visar verksamheten en avvikelse på tkr. På grund av fortsatt personalbrist har inhyrd personal använts för att täcka arbetskraftsbehovet. Hittills är kostnaden för personal och inhyrd personal enligt personalbudgeten. Färre placeringar än budgeterat gör att avvikelsen är stor. I dagsläget bedöms ett överskott vid årets slut på+800 tkr, men behov av placeringar av

4 Socialförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJ NING 2(4) barn/vuxna kan uppkomma snabbt varför prognosen är osäker. Prognos: +800 tkr Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Totalt för verksamhetsområdet som har en budget på tkr är avvikelsen efter april tkr. Prognosen är gjord efter det dagsläget, men sommaren är alltid svår att förutse, bl.a. hur mycket vikarier som behöver sättas in. Det är även svårt att bedöma resultatet av branden på Frustunagården, men det här borde vara den bästa prognos som går att göra. * Bistånd Under biståndsenheten ligger bl.a. kostnader på tkr för hemtjänst. Här finns en stor positiv avvikelse, p.g.a. att hemtjänsten har haft svårt att identifiera sina timmar. Arbete pågår så att redovisningen ska stämma. Tjänsten som biståndschef har varit vakant vilket också bidrar till avvikelsen. * Hemtjänst Inom hemtjänsten pågår ett stort arbete för att få en bättre planering för arbetet Bra grundbemanning och färre vikarier, samt utbildning i verksamhetssystemen ska göra att arbetet flyter lättare. * Äldreboende Frustunagården prognostiserar att man ska klara verksamheten enligt budget. Ekhagen beräknar en negativ avvikelse på -300 tkr. Det beror på att man haft hög arbetsbelastning och en resursförstärkning kommer att tillföras så att man kan öka bemanningen från 0,6 åa/boende till 0,7 åa ca 250 tkr. Försening av Liljedalshemmets flytt gör att man räknar med en avvikelse på -100 tkr. * Boende LSS LSS-boendena är Landshammarsgatan, Kullagatan, Ringvägen, Regnbågen, Dammlöta Hage och Mårdstigen. Regnbågen har en negativ avvikelse vilket beroede på trasiga larm så att man måste sätta in vaken nattpersonal. Den största negativa avvikelsen avser Dammlöta Hage som håller på att förändra sin verksamhet, vi behöver hitta bra lösningar för de två personer som bor kvar. * Daglig verksamhet LSS Här ligger kostnaderna för Åsbackas dagliga verksamhet, Sambavägen och Flammans bokcafé. Den positiva avvikelsen beror på att personal varit sjukskriven och inget behov av vikarier har funnits. * Övrigt Under övrigt ligger personlig assistans och verksamhetschefen. En positiv avvikelse förväntas för assistens där budgeterade löner varit högre än verkligheten. Prognos: Enligt budget Vuxenutbildning - Integration - Arbetsmarknad

5 Socialförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJ NING 3(4) Verksamhetsområdet som omfattar flyktingverksamhet, vuxenutbildning, servicetjänster, bilar, sysselsättning och integration leds av personalchefen under kommunstyrelsen och kommer följs den budget som är lagd. Den ekonomiska redovisningen ligger kvar under vuxen och omsorgsnämnden och kommer flyttas över till kommunstyrelsen Prognos: Enligt budget Hälso och sjukvårdsenheten Avvikelsen efter april är +975 tkr vilket främst beror på lägre personalkostnader än budgeterat, vilket avser vakanta tjänster för arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Kostnaderna för tjänster som delegeras till hemtjänsten är högre än budgeterat, men en budgeterad konsultkostnad under administrationen som inte kommer användas, gör att dessa poster tar ut varandra. Personalen på enheten har lyckats planera semesterperioden så att ett fåtal vikarier behöver tas in. Nytt arbetssätt mellan enheten och hemtjänsten gör att kostnaderna minskar. Prognos: +500 tkr Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Prognos Prognos Budget Utfall - budget Avvikelse Avvikelse Jan-April April Februari Nämndkostnader Vsh. Stöd - Uppföljning - Tillsyn Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg o funktionsned Därav: Bistånd Hemtjänst Äldreboende Boende LSS Daglig verks. LSS Övrigt Vuxenutb/Intergr/Arb. Markn Hälso- och sjukvård Totalt

6 Socialförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJ NING 4(4) Anne Ringdahl Verksamhetschef ÄoF Kerstin Glockner Verksamhetschef HSE Maud Höglander Verksamhetschef IFO Lena Lindberg Ekonom

7 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Vuxen- och omsorgsnämnden Investeringsuppföljning efter april Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Godkänna investeringsuppföljning till och med april Ärendebeskrivning Vuxen- och omsorgsnämndens investeringar uppgår till 3 228,5 tkr under Av dessa är 655 tkr nya för 2016 och resterande 2 573,5 tkr är kvarstående från Fram tom april har 445 tkr förbrukats av investeringsmedel före Förvaltningen gjorde ingen förnyelse av investeringsbehovet inför 2016, vilket påverkar utseendet av investeringsplanen. Behovet nu är störst av införande av nytt verksamhetssystem. Det måste vara klart under Förvaltningen kommer att presentera ett förslag för ombudgeteringar under hösten Pågående investeringar 2016 Vuxen- och omsorgsnämnden Beslut Upparbetat Prognos Avslutas Kommentarer Investeringar ej framskrivna Fortsätter 2017 VoN sängar Frustunagården X VoN sängar Ekhagen X VoN Diverse inventarier Liljedalshemmet VoN Flamman, Powerhuset smartboard Ombyggnation Ekhagens äldreboende, innerväggar Uppgradering av IT system, Införsel Timecare Pool VoN IT-utveckling, Time Care, Tes, Treserva X X Fortsätter Fortsätter 2017 Totalt tidigare beslut

8 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Investeringar 2016 ej framskrivna Ny bil, VIA Digital utrustning, VIA Kontorsutrustning, Boende-vsh Sängar/möbler Ä-bo Kontorsutrustning, Daglig vsh Inventarier, HSL Totalt nya Totalt investeringar Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet har inte bedömts vara tillämplig i ärendet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Britt-Marie Ellersten Tf. Förvaltningschef Lena Lindberg Ekonom Anne Ringdahl Verksamhetschef ÅoF

9 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE IVO:s dnr /2016 Upprättad: Diarienummer: SN Vuxen- och omsorgsnämnden Redovisning av åtgärder till Inspektionen för vård och omsorg Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Tjänsteskrivelsen lämnas som nämndens svar i ärendet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 2. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning Vuxen- och omsorgsnämnden redovisar till inspektionen för vård och omsorg (IVO) vidtagna och planerade åtgärder med anledning av IVO:s föreläggande efter tillsynsbesöket på särskilt boende, bostad med särskild service för vuxna, hemtjänst och hemsjukvård i Gnesta. IVO:s föreläggande från har dnr /2016. Ärendebeskrivning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde inspektion i mars 2015 inom äldreboenden, hemtjänst, bostad med särskild service och hälso- och sjukvård. Utifrån konstaterade brister i verksamheten ställde IVO krav på åtgärder som nämnden redovisade i sitt svar, tjänsteskrivelse SN I november 2015 återkom IVO med ny inspektion för att följa upp de förbättringsåtgärder som nämnden redovisat. Utifrån inspektionen i november 2015 finner IVO följande i sitt svar: 1. De brister som myndigheten konstaterat vid tidigare granskningar av hälsooch sjukvården i Gnesta kommun kvarstår. De åtgärder som Vuxen- och omsorgsnämnden redovisat till IVO har inte genomförts eller har inte haft avsedd effekt. 2. Nämnden fullgör inte sin skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL). 3. Det finns skäl att befara att underlåtenheten att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete medför fara för patientsäkerheten. På grund av befarad fara för patientsäkerheten avseende den kommunala hälsooch sjukvården i Gnesta kommun förelägger IVO Vuxen- och

10 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(6) omsorgsnämnden att vid ett vite av kr senast den 1 juni 2016 vidta åtgärder för att A. Inom nämndens ansvarsområde säkerställa en strukturerad och kontinuerlig samverkan mellan a) sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom hemtjänsten, b) sjuksköterskor och omvårdnadspersonal vid särskilt boende för äldre, samt c) sjuksköterskor och personal vid bostäder med särskild service enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. B. Säkerställa att nämnden systematiskt och kontinuerligt arbetar med riskanalyser inom den kommunala hälso- och sjukvården för att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. C. Säkerställa att nämnden kontinuerligt följer upp att de personer som är föremål för kommunala hälso- och sjukvård får en omsorgsfull och sakkunnig vård av god kvalitet. IVO förelägger vidare Vuxen- och omsorgsnämnden att senast den 1 juni 2016 komma in med en redovisning av de åtgärder som vidtagits i förhållande till ovanstående föreläggande. Om åtgärder inte vidtagits men planeras ska det framgå tillsammans med tidsplan för åtgärden ska vara slutförd. Förvaltningens synpunkter Vuxen- och omsorgsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på begärd redovisning till IVO. Utifrån IVO:s föreläggande av konkreta åtgärder som vidtagits samt en tidsplan för planerade åtgärder i förhållande till föreläggandet redovisar nämnden nedanstående åtgärder. A. Inom nämndens ansvarsområde säkerställs en strukturerad och kontinuerlig samverkan mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom hemtjänsten sjuksköterskor och omvårdnadspersonal vid särskilt boende för äldre, samt sjuksköterskor och personal vid bostäder med särskild service enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Patientansvarig sjuksköterska (PAS) Inom hemtjänsten, särskild boende och inom bostad med särskild service har varje brukare/patient en namngiven PAS (patientansvarig sjuksköterska) from Enligt en ny framtagen rutin för internt samarbete träffar PAS för hemtjänsten i Gnesta sina hemtjänstgrupper varje vardagsmorgon klockan för information. PAS och hemtjänsten i Björnlunda har dagliga morgonrapporter per telefon. PAS för de olika enheterna inom äldreboenden kommer ut till

11 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(6) boendena ca varje vardag och stannar där till lunch. Eftermiddagar hjälps sjuksköterskorna åt att bemanna äldreboendena så att det alltid finns en sjuksköterska på plats. Bostäder med särskild service och särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning träffar sin PAS var fjärde vecka på teamträffar och oftare vid behov. Varje PAS har sin enhet där de har huvudansvaret för sina patienter. När PAS inte är i tjänst har anhöriga, patienter samt boendepersonalen tillgång till tjänstehavande sjuksköterska på vardagarna. Tjänstehavande sjuksköterska återrapporterar till PAS om viktiga händelser och åtgärder. På jourtid finns en sjuksköterska för hela kommunen som tar emot akuta ärenden och lämnar en skriftlig helgrapport till alla sjuksköterskor. Riskanalys om förändrat arbetssätt för hälso- och sjukvårdspersonalen är genomförd. Utökad tjänstgöringsgrad för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) From den 2 maj 2016 kommer MAS-tjänsten att utökas till 75 % tjänst. Strukturerat internt samarbete - teamträffar På en gemensam planeringsdag den 4 mars 2016 med hälso- och sjukvårdsenhet och hemtjänst beslutades hur det interna samarbetet ska förbättras. På planeringsdagen deltog all personal från båda enheterna, enhetscheferna, verksamhetschef, MAS och kvalitetscontroller. Beslut togs om att de fyra geografiskt indelade områden inom hemtjänsten har teamträffar var tredje vecka med sin PAS och vid behov deltar arbetsterapeut och sjukgymnast. Träffarna sker kontinuerligt from enligt fastställd tidsplan. Särskilt boende och bostad med särskild service har teamträffar i samband med APT var fjärde vecka och oftare vid behov. Teamträffar sker enligt en ny framtagen rutin för internt samarbete samt schema och dagordning för träffarna. Deltagandet i mötena är obligatoriskt. Rutin med schema bifogas. Gemensamma lokaler för ledningen From den 28 april 2016 sitter förvaltningschef, verksamhetschef för äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt verksamhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten i samma lokaler för att fördjupa samarbetet. I samma lokaler sitter även utredare och kvalitetscontroller som tillsammans hjälper till att underlätta samverkansarbetet. Arbetsmodellen Trygg hemgång Förvaltningen har fortsatt arbetet från år 2015 med arbetsmodellen Trygg hemgång genom att förtydliga arbetssättet i en framtagen arbetsmodell och genom att förankra och förbereda omstarten som sker den 1 juni Internrekrytering av två undersköterskor pågår. Arbetsmodellen Trygg hemgång kommer att bestå av ett team med två undersköterskor och vid behov av en sjuksköterska, arbetsterapeut och

12 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(6) sjukgymnast. Arbetsmodellen möjliggör en trygg hemgång för den enskilde efter en sjukhusvistelse. Arbetssättet kräver ett nära samarbete i teamet och med ordinarie hemtjänst. Det unika med modellen är att det är undersköterskan i trygg hemgångsteam som är den sammanhållande länken. Trygg hemgång innebär utökade hemtjänstinsatser under 14 dagar under dagtid vardagar. Under övrig tid ger ordinarie hemtjänst insatserna. Riskanalys för förändrat arbetssätt inom hemtjänsten är genomförd. Trygg hemgång arbetsmodell för hemtjänst och hemsjukvård bifogas. Uppföljning av internt samarbete och Trygg hemgång Förvaltningen kommer att följa upp det interna samarbetet i teamträffarna under maj-juni och september Uppföljningarna sker genom att förvaltningens verksamhetsuppföljare deltar på en teamträff inom alla grupper på äldreboenden, bostad med särskild service och hemtjänst. Uppföljningen kommer att bestå av observationer under träffarna av bl.a. bemötande och attityder, genomgång av minnesanteckningar från mötena samt av en enkel undersökning bland mötesdeltagarna om hur de anser att samarbetet fungerar i sin grupp samt förslag till förbättringsåtgärder. Resultatet kommer att redovisas till nämnden i november Uppföljningsplan bifogas. Från juni till september 2016 följs det nya arbetssättet Trygg hemgång upp genom en brukarundersökning med några enkla frågor. Syftet är att få den enskildes uppfattning om sin första tid hemma. I samband med att Trygg hemgång avslutar sina insatser hos den enskilde lämnas en uppföljningsenkät. Enkätsvaret skickar den enskilde i ett frankerat kuvert till förvaltningens verksamhetsuppföljare som sammanställer resultatet till nämnden i november Fortsättningsvis kommer uppföljningarna ske enligt nämndens uppföljningsplan. Implementering av strukturerat internt samarbete och Trygg hemgång Verksamhetscheferna för äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt för hälso- och sjukvårdsenheten har gått igenom de nya ruinerna för internt samarbete samt arbetsmodellen Trygg hemgång med sina medarbetare på APT. Enhetscheferna inom äldreomsorg och funktionsstöd kommer i sin tur att göra rutinerna kända i sina arbetsgrupper. Förvaltningens kvalitetscontroller har besökt ledningsgruppen för äldreomsorg och funktionsstöd samt varit på hälso- och sjukvårdens sjukskötersketräff för att berätta om hur uppföljningen av internt samarbete och Trygg hemgång kommer att ske under B. Säkerställa att nämnden systematiskt och kontinuerligt arbetar med riskanalyser inom den kommunala hälso- och sjukvården för att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalyser inom kommunal hälso- och sjukvård Nämnden har säkerställt ett systematiskt och kontinuerligt arbete med

13 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(6) riskanalyser genom att revidera och förtydliga nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete vid nämndsammanträdet den Enligt nämndens reviderade ledningssystem ska alla nämndens verksamheter kontinuerligt arbeta med riskanalyser i enheternas eget systematiska kvalitetsarbete för att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. Förvaltningen har förtydligat skyldigheten att göra riskanalyser i förebyggande syfte i en reviderad rutin från den samt tagit fram en blankett med sannolikhetsbedömning. Verksamheterna/enheterna ska enligt rutinen fortlöpande bedöma risker för händelser som skulle kunna inträffa och medföra brister i verksamhetens kvalitet. Sannolikheten att händelsen inträffar ska bedömas likaså de negativa konsekvenserna till händelsen. Åtgärder ska vidtas för att förebygga negativa konsekvenser samt vid behov ska rutiner och processer ändras. Riskanalyser på verksamhetsnivå ska enligt rutinen göras vid t.ex. 1. Negativa händelser/avvikelser fortlöpande under året 2. Inför semesterperiod vid behov 3. Om verksamheten förändras 4. Om man inför nya arbetssätt eller metoder Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutin Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet övergripande organisationsnivå bifogas. C. Säkerställa att nämnden kontinuerligt följer upp att de personer som är föremål för kommunala hälso- och sjukvård får en omsorgsfull och sakkunnig vård av god kvalitet. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser Nämnden har säkerställt genom revidering och förtydligande av nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete vid nämndsammanträdet den att kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser sker. Enligt nämndens reviderade ledningssystem ska medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef upprätta en uppföljningsplan utifrån hälsooch sjukvårdslagen samt kontinuerligt följa upp att patienter får en omsorgsfull och sakkunnig vård av god kvalitet av den kommunala hälso- och sjukvårdsenheten. Utifrån revisioner, inspektioner, synpunkter och klagomål, vårdskador, egna uppföljningar och granskningar kommer gällande rutiner och processer revideras och förändras vid behov. Uppföljningar som sker enligt plan är följande: Uppföljning av vårdplaner och dokumentation - stickprover Journalgranskning stickprover Uppföljning av läkemedelsgenomgångar - berörda enheter Uppföljning av avvikelser - alla enheter Delegationer stickprover löpande

14 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 6(6) Uppföljning av hygienronder - alla enheter Oanmälda granskningar - avseende patientsäkerheten kontinuerligt Uppföljning av utbildningar i lyftkörkort, hygien, cirkulation, diabetes, delegeringar Resultaten av uppföljningar samt vidtagna förbättringsåtgärder redovisas årligen i hälso- och sjukvårdsenhetens patientsäkerhetsberättelse. Plan för uppföljningar inom hälso- och sjukvårdsenheten bifogas. Checklista för jämställdhet Jämställdhetsanalys i detta ärende är ej aktuellt. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Rutin för internt samarbete för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvårdsenheten 3. Trygg hemgång arbetsmodell för hemtjänst och hemsjukvård 4. Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5. Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet - övergripande organisationsnivå 6. Blankett - riskanalys 7. Plan för uppföljningar inom hälso- och sjukvårdsenheten Beslutet ska skickas till: ~ Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Box 423, Örebro ~ Anne Ringdahl, verksamhetschef ÄoF ~ Kerstin Glockner, verksamhetschef HSE Marja Kammouna Förvaltningschef Anita Johansson Kvalitetscontroller

15 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Rutin Rutin för internt samarbete för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvårdsenheten Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Rutin för internt samarbete Rutin VC ÄoF, VC HSE Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Verksamhetschef ÄoF och HSE Dokumentinformation t.v. Dokumentet gäller för ÄoF, HSE

16 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Rutin 2(3) Rutin för internt samarbete för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvårdsenheten Vuxen- och omsorgsnämnden säkerställer genom sitt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att det finns riktlinjer och rutiner för att säkra god kvalitet i verksamhet. Anställda inom vuxen- och omsorgsförvaltningens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvårdsenheten ska enligt denna rutin samverka och samarbeta internt för att säkra god kvalitet och vård i verksamhet. Lagstiftning Nämnden ska identifiera och fastställa de processer där samverkan behövs för att säkerställa kvaliteten på de insatser som ges. Av processer och rutiner ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten, LSS-verksamheter, vårdgivare och myndigheter, föreningar och andra organisationer (5 SoL). De processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada ska identifieras. Det ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter (6 HSL). Internt samarbete Det interna samarbetet mellan verksamhet och patientansvarig sjuksköterska sker genom: teamkonferenser enligt schemat nedan, dagliga morgonrapporter med hemtjänstgrupperna i Gnesta och Björnlunda, genom besök av ansvarig sjuksköterska på äldreboendena varje vardagsmorgon eller via telefonsamtal vid behov. Omsorgspersonalen har en skyldighet att informera/rapportera avvikelser, observationer och andra viktiga händelser av betydelse till ansvarig PAS. Personalen har tillgång till tjänstgörande sjuksköterskor under dygnets alla timmar. Vid akut sjukfall kontaktar sjuksköterskan ansvarig läkare. Omsorgspersonalen kan vara behjälplig och skicka brukaren/patienten till sjukhus efter sjuksköterskans bedömning. Teamkonferenser Deltagandet i teamkonferenserna är obligatoriskt. Mötet har en dagordning med förutbestämda punkter. Träffarna har roterande ordförandeskap och föring av minnesanteckningar. Minnesanteckningar samt ärenden till nästkommande träff förvaras i en teampärm. Teampärmarna för hemtjänsten förvaras i varje grupprum. Rummen ska alltid vara låsta då personal inte finns där. Äldreboendena och hemtjänstgrupperna har teamkonferenser med patientansvarig sjuksköterska och paramedicinare var tredje vecka. Boendena för personer med funktionsnedsättning har teamkonferenser med patientansvarig sjuksköterska och vid behov paramedicinare var fjärde vecka. På kortvårdsenheten sker teamträffar tillsammans med HSE- och biståndsenheten utifrån den tid biståndsbeslutet gäller. Beslut från teamträffarna dokumenteras av kontaktpersonal och sjuksköterska. Uppföljning Teamkonferenser, morgonrapporter, utbildning och handledning till personal utvärderas av verksamhetschef för HSE och ÄoF, MAS och kvalitetscontroller två gånger per år.

17 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Rutin 3(3) Schema för internt samarbete Teamkonferens Syfte Hur ofta Deltagare Notering HSE, kortidsvård, biståndsenhet Verkställighet och uppföljning av beslut Efter biståndsbeslut SSK, paramedicinare, omsorgspersonal Januari till december HSE och hemtjänst Information och samordning av insatser Var tredje vecka PAS, paramedicinare, omsorgspersonal i respektive grupp Obligatorisk närvaro HSE/hemtjänst arbetsmodellen "Trygg hemgång" Säkra god och säker vård och omsorg efter sjukhusvistelse Teammöten vid behov och efter biståndsbeslut PAS, kontaktpersonal, paramedicinare Start maj 2016 HSE och äldreboenden Säkra god och säker vård och omsorg Var tredje vecka, vid välkomstsamtal, ev. revidering av genomförande PAS, omsorgspersonal, paramedicinare, enhetschef Alltid vid förändringar HSE, boenden för personer med funktionsnedsättning Infoutbyte i samband med APT, säkra god vård och omsorg, delegationsutbildning Var fjärde vecka, vid välkomstsamtal, ev. revidering av genomförande PAS, omsorgspersonal, paramedicinare och enhetschef vid behov Alltid vid förändringar Dag- och dagliga verksamheter Stöd och handledning Vid behov HSE-enheten, omsorgspersonal, enhetschef vid behov Vid behov under året HSE Utbildning i basal hygien, cirkulation, palliativ omvårdnad, diabetes, lyftkörkort Vart annat år enligt plan Omsorgspersonal inom hemtjänst, äldreboendena, LSS-boendena Enligt plan HSE Gemensam planering för nydelegeringar, förnyelser av delegeringar, insulindelegeringar Årligen Juni månad för sommarvikarier Omsorgspersonal inom hemtjänst, äldreboendena, LSS-boendena, SoL-boende för funktionsnedsatta Löpande under året HSE och paramedicinare Handledning till omsorgspersonal Vid teamträffar enligt samverkansrutin och vid behov Omsorgspersonal på hemtjänst, SÄBO, LSSboenden Löpande under året

18 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Trygg hemgång arbetsmodell för hemtjänst och hemsjukvård Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Trygg hemgång arbetsmodell för hemtjänst och hemsjukvård Styrdokument VON Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Vuxen- och omsorgsförvaltning Dokumentinformation SN Tillsvidare Dokumentet gäller för Hemtjänst och hemsjukvård i Gnesta kommun

19 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 2(5) Innehållsförteckning TRYGG HEMGÅNG ARBETSMODELL FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 TRYGG HEMGÅNG ARBETSMODELL FÖR HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD... 3 SAMMANFATTNING... 3 SYFTE... 3 MÅLSÄTTNING... 3 MÅLGRUPP... 3 METOD... 3 GENOMFÖRANDE... 4 UPPFÖLJNING AV INSATSEN TRYGG HEMGÅNG... 5

20 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 3(5) Trygg hemgång arbetsmodell för hemtjänst och hemsjukvård Sammanfattning Trygg hemgång är en arbetsmodell som startar i Gnesta kommun 1 juni Med hjälp av ett team bestående av två undersköterskor och vid behov av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast möjliggörs en trygg hemgång för den enskilde efter en sjukhusvistelse. Det unika med modellen är att det är undersköterskan i trygg hemgångsteamet som är den sammanhållande länken. Biståndsbeslutet Trygg hemgång innebär utökade hemtjänstinsatser med max två timmar per vardag under 14 dagar. Övrig tid ger ordinarie hemtjänst insatserna. Bestämmelserna och debitering enligt maxtaxa gäller för Trygg hemgång. Den enskilde kommer överens med personalen i Trygg hemgång hur insatserna ska se ut. Successivt fasas insatser över helt från trygg hemgångsteam till ordinarie hemtjänst. Syfte Syftet med arbetssättet Trygg hemgång är att för den enskilde möjliggöra en trygg hemgång efter en sjukhusvistelse med stöd av utökade hemtjänstinsatser i hemmet. Målsättning Målsättningen med arbetssättet Trygg hemgång är att den enskilde ska kunna återvända hem efter en sjukhusvistelse på ett tryggt och säkert sätt och därmed behålla möjligheten att kunna bo kvar hemma med eller utan stöd från ordinarie hemtjänst. Målgrupp Trygg hemgång riktar sig till dem som tidigare inte haft några insatser. Trygg hemgång kan även rikta sig till dem där särskilt otryggheten är ett problem inför hemgång. Även de personer som absolut vill gå hem och egentligen inte vill ha hemtjänst kan erbjudas Trygg hemgång. Metod Hemgången till den egna bostaden kan vara förknippad med oro och osäkerhet om den egna förmågan att klara av vardagens aktiviteter. Trygg hemgång är en arbetsmodell som består av att ett team med två undersköterskor som skapar trygghet runt hemtjänsttagaren vid hemkomst från sjukhus. Vid behov kopplas sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast in. Det unika med modellen är att det är undersköterskan i trygg hemgångsteam som är den sammanhållande länken mellan den enskilde, hemtjänst och hemsjukvård. Om/när undersköterskorna i trygg hemgångsteam inte har pågående uppdrag går de tillbaka till sina ordinarie hemtjänstgrupper.

21 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4(5) Genomförande Vårdplanering Beslut om Trygg hemgång ska alltid föregås av en vårdplanering antingen på sjukhus eller i hemmet. Handläggare och vid behov legitimerad personal deltar i vårdplaneringen. Handläggaren beslutar om Trygg hemgång, lämnar ut informationsbroschyr och meddelar trygg hemgångsteam om beslutet. Beslutet Trygg hemgång innebär insatser motsvarande max två timmar per vardag under 14 dagar. Bestämmelserna och debitering enligt maxtaxa gäller för Trygg hemgång. Beslut och insats om Trygg hemgång fattas och skickas direkt till verkställighet av handläggaren. Handläggaren säkerställer beslutet genom att informera hemtjänstens planerare och enhetschef om beslutet om Trygg hemgång. Hemkomst och insatser Trygg hemgångsteam i Gnesta kommun kommer att bestå av två undersköterskor. De arbetar dagtid Patientansvarig sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut kontaktas vid behov. Inför hemgången har undersköterskorna i trygg hemga ngsteam uppdraget att förbereda den trygga hemgången. Det kan innebära kontakt med anhöriga, enhetschef, samordnare, hemtjänst och hemsjukvård samt att förbereda informationen som ska sättas in i den enskildes mapp Trygg hemgång. Det kan också innebära att i nära samarbete med hemsjukvården se till att det finns mat och mediciner hemma, att förflyttningarna fungerar, att hjälpmedel finns på plats m.m. Hemkomstdagen möts den enskilde av undersköterskan från Trygg hemgång. Om möjligt ska två undersköterskor möta upp för att behålla kontinuiteten och minska sårbarheten vid en eventuell frånvaro. Personalen går igenom en framtagen checklista under dag ett. Beslutet Trygg hemgång innebär att den enskilde tillsammans med personalen i trygg hemgångsteam kommer överens om hur insatserna ska se ut från dag ett till maximalt dag 14. Överenskommelsen dokumenteras på veckoschema och placeras under särskild flik i pärmen för Trygg hemgång så att den enskilde kan ta del av den. Insatser som behövs på kvällar, helger och nätter utförs av ordinarie hemtjänst. Samordning sker mellan Trygg hemgång och planerare för hemtjänst. Det innebär att personal från trygg hemgångsteam redan dag ett kommer i kontakt med den ordinarie hemtjänsten för överrapportering. I hemtjänsten finns kontaktpersonal som har i uppdrag att bidra till att skapa ett tryggt boende och bibehållen god livskvalitet. Ett nära samarbete krävs med den ordinarie hemtjänsten med anledning av att den enskildes insatser successivt ska lämnas över från trygg hemgångsteam till ordinarie hemtjänst. Om teamet har en hemtjänsttagare som inte har behov av ordinarie hemtjänst under dessa 14 dagarna men teamet ser ett enstaka behov av tillsyn eller kortare insats kan teamet ta direktkontakt med planerare för hemtjänst för att få detta utfört. Dag två går samma personal hem till den enskilde som mötte upp dag ett.

22 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5(5) Personalen lägger mycket av sin arbetstid i början till den enskilde. Målet är att succesivt fasa ut sig själva så att ordinarie hemtjänst kan ta vid. Tiden används till att hitta bra former för hur vardagen ska fungera. Stor vikt läggs vid vardagsrehabilitering som till exempel att kunna tvätta sig själv, laga frukost, ta på sig kläder, förflyttningar m.m. Dokumentation Undersköterskorna i trygg hemgångsteam dokumenterar i veckoschema, social journal och genomförandeplan, hälso- och sjukvårdspersonal i sina journaler. Trygg hemgångsmapp Alla hemtjänsttagare i Trygg hemgång ska ha en mapp med innehåll enligt checklista. Veckoschemat används till att planera tiden i Trygg hemgång och anslås i hemmet. Schemat kan innehålla viss träning som ska göras, besök i affär m.m. Riskbedömning ur brukarperspektiv samt senior alert ska fyllas i under denna period. Genomförandeplan ska påbörjas så snart som möjligt. Uppföljning av insatser Handläggaren är sammankallande och bokar tid för uppföljning redan vid utskrivning/vid hemgång till åtta dagar efter hemkomst. Undersköterska från trygg hemgångsteam deltar alltid tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Önskvärt är att blivande kontaktpersonal från ordinarie hemtjänst också deltar. Uppföljningen ligger till grund för kommande insatser och hur genomförandeplanen ska se ut. Undersköterska från trygg hemgångsteam upprättar tillsammans med den enskilde en genomförandeplan på de nya insatserna och lämnar över till kontaktpersonalen i ordinarie hemtjänst. Uppföljning av insatsen Trygg hemgång Från juni till september 2016 följs det nya arbetssättet upp genom en brukarundersökning med några enkla frågor. Syftet är att få den enskildes uppfattning om sin första tid hemma. I samband med att Trygg hemgång avslutar sina insatser hos den enskilde lämnas en uppföljningsenkät. Blanketten finns i den enskildes mapp. Enkätsvaret skickar den enskilde i ett frankerat kuvert till förvaltningens verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) som sammanställer resultatet till nämnden. Fortsättningsvis kommer kvalitetsuppföljning av Trygg hemgång att genomföras enligt nämndens uppföljningsschema.

23 Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument VON Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Vuxen- och omsorgsförvaltning Dokumentinformation SN SN Tillsvidare Dokumentet gäller för Vuxen- och omsorgsnämnden och -förvaltningen

24 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 2(8) Innehåll Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun... 3 Ledningssystemets grundläggande utbyggnad inom vuxen- och omsorgsnämnden3 1. Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9, 3 kap Vuxen- och omsorgsnämndens framtidsplan, delårsrapport, årsredovisning och bokslut Övergripande plan Internkontrollplan Planer för arbetet inom vuxen- och omsorgsnämndens verksamheter Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser Intern och extern samverkan Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet Planer för uppföljning och tillsyn... 8

25 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 3(8) Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun Syftet med Vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem är att fastsälla en struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete innehållande styrning, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för vuxen- och omsorgsnämnden att skapa ordning och tydliggöra nämndens och förvaltningens arbete så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser undanröjs och att ständiga förbättringar uppnås. Genom tydlig struktur, att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt samt genom allas delaktighet, skapas en lärande organisation som ger förutsättningar för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vuxen- och omsorgsnämndens verksamheter tillämpas utifrån 3 kap. 3 Socialtjänstlagen (SoL) 6 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 31 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialstyrelsens föreskrifter SOFS 2011:9. Ledningssystemets grundläggande utbyggnad inom vuxen- och omsorgsnämnden Förutom gällande lagstiftning och föreskrifter, riktlinjer, avtal, policys och rutiner ingår också i ledningssystemet: ~ Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9, 3 kap. ~ Vuxen- och omsorgsnämndens framtidsplan, delårsrapport och årsberättelse ~ Övergripande plan ~ Internkontrollplan ~ Planer för arbete inom vuxen- och omsorgsnämndens verksamheter ~ Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser ~ Intern och extern samverkan ~ Planer för uppföljning och tillsyn 1. Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9, 3 kap Vuxen- och omsorgsnämnden Vuxen- och omsorgsnämnden är vårdgivare och har övergripande ansvar för den verksamhet som bedrivs i nämndens regi enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt för den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen Förvaltningschef/socialchef Socialchef har det övergripande ansvaret på förvaltningsnivå för styrning, samverkan, planering, genomförande, uppföljning, utveckling och utvärdering av

26 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 4(8) det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxen- och omsorgsförvaltningen. Verksamhetschef Vuxen- och omsorgsförvaltningen har tre verksamhetsområden med var sin verksamhetschef d.v.s. individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetschef för äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning har: ~ övergripande ansvar för att tillsammans med enhetschefer planera, samverka, följa upp, utveckla verksamheten, säkra kvaliteten och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschef för individ och familjeomsorg har: ~ ansvar för att planera, samverka, följa upp, utveckla verksamheten, säkra kvaliteten och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet ~ ansvar för att leda och utforma enhetsspecifika rutiner för sin verksamhet Verksamhetschef för kommunal hälso- och sjukvård har: ~ ansvar för att planera, samverka, följa upp, utveckla verksamheten, säkra kvaliteten och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet ~ ansvar för att leda och utforma enhetsspecifika rutiner för sin enhet ~ ansvar för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom de enheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Detta sker i samverkan med MAS. Enhetschef ~ ansvarar för att planera, leda, samverka och samarbeta externt och internt, följa upp, utveckla, dokumentera och utforma enhetsspecifika rutiner för sin enhet ~ ansvarar för att dokumentera och följa upp kvalitetsarbetet inom sin enhet Medarbetare ~ ansvarar för att utföra vård, omsorg och sociala insatser av god kvalitet och med hög säkerhet (utförare) ~ har ansvar för att samarbeta internt med andra enheter inom förvaltningen enligt rutiner för teamsamarbete ~ ansvarar för att bedriva en rättssäker myndighetsutövning (handläggare, socialsekreterare m.m.) ~ har ansvar att följa de regler, rutiner och arbetssätt som finns i verksamheten ~ ansvarar för att rapportera och dokumentera missförhållanden och risk för missförhållanden, avvikelser samt synpunkter och klagomål och medverka i uppföljningen ~ har ansvar att medverka i riskinventering ~ har ansvar att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete

27 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 5(8) Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar tillsammans med verksamhetschef för att; ~ upprätta hälso- och sjukvårdsregler och rutiner utifrån gällande lagstiftning, Socialstyrelsens författningar, Vuxen- och omsorgsnämndens och Kommunens riktlinjer ~ säkra att hälso- och sjukvården är säker, ändamålsenlig och håller god kvalitet. Detta sker i samverkan med verksamhetschef enligt 29 HSL. ~ genomföra planerade och oplanerade tillsynsbesök ~ ge stöd till verksamheter och enheter så att de kan erbjuda god kvalitet i kommunal hälso- och sjukvård ~ kontinuerligt följa upp att patienter får en vård av god kvalitet Legitimerad personal (arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska) har ansvar för att: ~ utföra hälso- och sjukvård av god kvalitet utifrån vetenskapliga och utprovade metoder ~ samarbeta internt med andra enheter inom förvaltningen enligt rutiner för teamsamarbete ~ följa de regler, rutiner och arbetssätt som finns inom verksamheten hälso- och sjukvård ~ rapportera synpunkter och klagomål till ansvarig chef ~ medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete Medarbetare inom vuxen- och omsorgsförvaltningens verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) Medarbetare inom verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) ansvarar för att: ~ ge stöd till verksamheter och enheter i deras arbete för god kvalitet i verksamhet ~ uppgifter och resultat från verksamheterna och enheterna sammanställs till nämndens framtidsplan, delårsrapporter, årsredovisning och bokslut och andra dokument ~ förslag till nämndens styrdokument, riktlinjer och planer sammanställs Kvalitetscontroller och Lex Sarah-ansvarig ansvarar för att: ~ samtliga anställda inom vuxen- och omsorgsförvaltningen får information om skyldigheten att rapportera missförhållanden enligt Lex Sarah ~ Lex Sarah rapporter utreds ~ verksamhetsuppföljningar sker enligt uppföljningsplan ~ verksamheter och enheter får stöd i deras kvalitetsarbete

28 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 6(8) Andra utförare än nämndens egna Vid köp av vård, stöd, omsorg och service från privata och andra utförare än nämndens egna tecknar nämnden avtal. I avtal och förfrågningsunderlag anges nämndens krav på utförarens ledningssystem och kvalitetsarbete inklusive ansvarsfördelning mellan nämnden och utföraren. 2. Vuxen- och omsorgsnämndens framtidsplan, delårsrapport, årsredovisning och bokslut Vuxen- och omsorgsnämnden fastställer årligen arbetet för vuxen- och omsorgsnämndens arbete i nämndens framtidsplan. Framtidsplanen innehåller bl.a. nämndens mål utifrån Kommunfullmäktiges mål. Vuxen- och omsorgsnämndens, förvaltningens, verksamheternas och enheternas arbete redovisas i nämndens delårsrapporter, årsredovisningar och bokslut. 3. Övergripande plan I den årliga övergripande planen anges och förtydligas arbetet för vuxen- och omsorgsnämndens verksamhetsstyrning, verksamhetsplanering och uppföljning av verksamhetsområden inom förvaltningen. Övergripande plan fastställs av vuxenoch omsorgsnämnden en gång per år. 4. Internkontrollplan I den årliga internkontrollplanen anges och förtydligas vuxen- och omsorgsnämndens uppföljningar. Internkontrollplan fastställs av nämnden en gång per år. 5. Planer för arbetet inom vuxen- och omsorgsnämndens verksamheter ~ Kommunfullmäktige fastställer fyraåriga planer för äldreomsorg och för omsorg om personer med funktionsnedsättning. Syftet med planerna är att enkelt och tydligt beskriva ambitionsnivå och ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra vård och omsorg i Gnesta kommun. Planen samspelar med kommunens övriga styrdokument, planer och planeringsprocesser. ~ Vuxen- och omsorgsnämnden har fastställt lokala värdighetsgarantier för äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. ~ Vuxen- och omsorgsnämnden har antagit en handlingsplan för arbete med våld i nära relationer inom vuxen- och omsorgsnämnden. 6. Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser Enheterna inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt verksamheterna individ- och familjeomsorg och kommunal hälso- och sjukvård upprättar årliga framtidsplaner. Framtidsplaner, årsberättelser och patientsäkerhetsberättelser ingår som en del i nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Planer och berättelser anmäls årligen till vuxen- och omsorgsnämnden.

29 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 7(8) Processer och rutiner Processer och rutiner ingår som en central del i verksamheternas och enheternas systematiska kvalitetsarbete och beskriver hur arbetet ska bedrivas. Verksamheterna och enheterna ska fortlöpande upprätta och förbättra de viktigaste enhetspecifika processerna och rutinerna. Processer och rutiner ska följas upp och förbättras dels kontinuerligt och dels vid behov för att säkerställa god kvalitet i verksamhet. Behov av uppföljning och förbättring av processer och rutiner kan uppstå bl.a. i samband med upptäckt av fel, brister, missförhållanden och risker för missförhållanden i verksamheten, genom inkomna synpunkter och klagomål, genom brukarundersökningar och socialstyrelsens öppna jämförelser, genom olika nya och uppdaterade styrdokument och genom ändringar i organisationen. Förvaltningen har tillsammans med verksamheter och enheter upprättat gemensamma övergripande processer och rutiner för t.ex. intern samverkan, hantering av synpunkter och klagomål och rapportering av missförhållanden. Även dessa ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom förvaltningen. Enhetsspecifika framtidsplaner Enhetsspecifika framtidsplaner följer bl.a. Socialstyrelsens rubriceringar för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 enligt följande: Uppdrag och organisation (Verksamhet/inriktning - Omfattning/volym - Organisation - Personal, Resurser och ansvar inklusive Medarbetarsamtal, Lönesamtal, Arbetsmiljö, Personalens delaktighet i kvalitetsarbete, Utbildning/kompetensutveckling ) ~ Omvärldsanalys - Händelser av betydelse ~ KF:s mål och vuxen- och omsorgsnämndens mål och mått (Enhetens aktiviteter för måluppfyllelse) ~ God kvalitet i verksamhet (Värdegrundsarbete - Processer och rutiner - Brukarundersökningar och öppna jämförelser) ~ Systematiskt förbättringsarbete (Riskanalys - Egenkontroll - Utredning och hantering av synpunkter och klagomål, Avvikelser enligt HSL-lagen och Rapportering av Lex Sarah, Förbättrande åtgärder, Förbättrande processer och rutiner) ~ Samverkan och samarbete både internt och externt ~ Uppföljning och utvärdering ~ Ekonomi Årsberättelser I de enhetsspecifika årsberättelserna redovisar enheterna och verksamheterna sina arbeten utifrån rubriceringar och planering i framtidsplaner. Medicinsk ansvarig sjuksköterska sammanställer tillsammans med verksamhetschef en årlig årsredovisning för hälso- och sjukvårdseneheten - patientsäkerhetsberättelse. 7. Intern och extern samverkan Genom vuxen- och omsorgsnämndens ledningssystem, ansvarsfördelning,

30 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sid 8(8) nämndens och enheternas framtidsplaner och årsredovisningar säkerställer nämnden att det finns riktlinjer och rutiner för intern och extern samverkan utifrån den enskildes behov av insatser. 8. Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet Enhetschef och verksamhetschef ansvarar för att riskanalyser görs för brister i verksamhetens kvalitet fortlöpande under året. Analyser görs för att identifiera risker, för att bedöma sannolikheten för negativa konsekvenser och för att förebygga sådana konsekvenser genom olika åtgärder ex. ändring av gällande processer och rutiner. Riskanalyser görs vid t.ex: ~ Risker för negativa händelser/avvikelser ~ Då arbete utförs som anses särskilt riskfyllt ~ Inför semesterperioden ~ Om verksamheten förändras ~ Om man inför nya arbetssätt eller metoder 9. Planer för uppföljning och tillsyn Verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) inom förvaltningen följer upp samtliga verksamheter utifrån SoL och LSS enligt en treårsplan. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar tillsynsplan utifrån HSL och genomför tillsyner genom att följa upp kontinuerligt att patienter får en omsorgsfull och sakkunnig vård av god kvalitet av den kommunala hälso- och sjukvårdsenheten.

31 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer och rutiner Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet övergripande organisationsnivå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitetövergripande nivå Rutin Förvaltningschef Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Verksamhetschef t.v. Dokumentinformation Dokumentet gäller för Kvalitetsledningssystem rutin för riskanalys Alla enheter inom Vuxen- och omsorgsförvaltningen

32 Socialförvaltningen Blankett riskanalys 2(2) Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet enligt SOSFS 2011:9 övergripande organisationsnivå Skyldigheten att arbeta med riskanalyser följer av 5 kap. 1, 7och 8 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med riskanalys är att identifiera och bedöma risk för att en händelse skulle kunna inträffa som kan medföra brister eller vårdskador i verksamhetens kvalitet. Sannolikheten för sådana händelser ska uppskattas och en bedömning ska göras av vilka negativa konsekvenser de kan medföra. Åtgärder för att förebygga sådana konsekvenser ska vidtas. Om så behövs ska även processer och rutiner förbättras/förändras i verksamheten. Ansvarig för upprättande av riskanalys Ansvarig för att den övergripande riskanalysen, sannolikhetsbedömningen, förebyggande åtgärder, förbättrande processer och rutiner samt uppföljning utförs är verksamhets- /enhetschefen. Verksamhets-/enhetschef och representanter för arbetstagare, alternativt alla arbetstagare, upprättar en riskanalys. Beslut om åtgärder fattas av enhetschef tillsammans med verksamhetschef. När görs en riskanalys Riskanalyser ska omfatta verksamhetens alla delar och görs t.ex. vid; Negativa händelser/avvikelser fortlöpande under året Inför semesterperioden Om verksamheten förändras Om man inför nya arbetssätt eller metoder Dokumentation av riskanalyserna Riskanalyserna sparas och förvaras i verksamheten för uppföljning och för att vid tillsyn kunna redovisa att ett fortlöpande systematiskt kvalitetsarbete pågår på enheten, enligt ledningsarbete för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 kap. 5. Dokumentnamn Senast reviderad Beslutsinstans Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet Förvaltningschef

33 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Blankett riskanalys Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet enligt SOSF 2011:9 övergripande organisations nivå Verksamhet Enhet Datum Ansvarig chefs namnteckning Beskriv risken/riskerna för brister i verksamhetens kvalitet Uppskatta sannolikheten att bristen/bristerna inträffar (Se sannolikhetsbedömning längst ned i dokumentet!) Vilka åtgärder vidtas för att förebygga risken av negativa händelser Förbättrande processer och rutiner utifrån riskanalysen Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet Förvaltningschef

34 Sannolikhet = Väsentlighet Vuxen- och omsorgsförvaltningen Blankett riskanalys 2(2) Namn på övriga deltagare i riskanalysen Yrkesgrupp/annan kategori Uppföljning Uppföljning hur blev det Sannolikhetsbedömning Allvarlighetsgrad = Risken Katastrofal (4) Betydande (3) Måttlig (2) Mindre (1) Mycket stor (4) Stor (3) Liten (2) Mycket liten (1) Mycket stor - Kan inträffa dagligen = 4*4 = 16 poäng Stor - Kan inträffa varje vecka = 3*4 = 12 poäng Liten - Kan inträffa varje månad = 2*4 (3*3) = 8-9 poäng Mycket liten - Kan inträffa en gång per år = 1*4 (2*3) = 4-6 poäng Obefintlig Kan inträffa eventuellt = 1*2 (1*1) = 1-2 poäng Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riskanalys för brister i verksamhetens kvalitet Förvaltningschef

35 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Uppföljningsplan Uppföljningsplan - Hälso- och sjukvårdsenheten 2016 Granskning Enhet Metod Datum Vårdplaner Stickprover Genomgång 10 % av vårdplaner Löpande 2016 Dokumentation - journaler Uppföljning av läkemedelsgenomgång Stickprover Genomgång 10 % journalerna Löpande 2016 Berörda enheter Genomgång av protokoll Efter kontrollerna Avvikelser Alla enheter Genomgång av alla Kontinuerligt Delegationer Stickprover Genomgång Löpande Hygienronder Alla enheter Genomgång av protokoll Efter kontroller Oanmälda granskningar Enligt plan MAS Kontinuerligt Utbildning lyftkörkort Utbildning hygien Utbildning cirkulation Utbildning diabetes Utbildning delegering Lyftkörkortutbildning till omsorgspersonlen. Genomgång av arbetsmaterial och antal delatagande. Utbildning ges även löpande under året. Genomgång av arbetsmaterial och antal delatagande Genomgång av arbetsmaterial och antal delatagande Genomgång av arbetsmaterial och antal delatagande Genomgång av arbetsmaterial och antal delatagande Juni 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 Löpande under år 2016

36 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Vuxen- och omsorgsnämnden Kartläggning av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun för år 2015 Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Vuxen- och omsorgsnämnden godkänner kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun för år Sammanfattning I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) i 3 kap. 7 anges att socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Ett av arbetssätten för att nå målen i Handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer, Gnesta kommun, vuxen- och omsorgsnämnden (SN ) är att årligen göra en kartläggning av omfattningen i kommunen. Kartläggningen har som syfte att ge en bild av omfattningen av våld av närstående, det vill säga våldsutsatthet hos vuxna personer, hur många barn som upplever eller har upplevt våld samt antalet våldsutövare. I kartläggningen presenteras polisanmälningar, uppgifter från vuxen- och omsorgsförvaltningen, främst från individ- och familjeomsorgen, landstinget Sörmland samt officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet. Ärendebeskrivning I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) i 3 kap. 7 anges att socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld genom att bland annat gå igenom dokumentation i pågående ärenden, hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik och hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som bevittnat våld från

37 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) hälso- och sjukvården och andra myndigheter samt organisationer. Enligt 3 kap. 1 socialtjänstlagen har socialnämnden bland annat som uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Ett av arbetssätten för att nå målen i Handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer, Gnesta kommun, vuxen- och omsorgsnämnden (SN ) är att årligen göra en kartläggning av omfattningen i kommunen. Kartläggningen har som syfte att ge en bild av omfattningen av våld av närstående, det vill säga våldsutsatthet hos vuxna personer, hur många barn som upplever eller har upplevt våld samt antalet våldsutövare. I kartläggningen presenteras uppgifter från individ- och familjeomsorgen i vuxen- och omsorgsförvaltningen, övriga verksamheter/enheter inom förvaltningen, inkomna polisanmälningar från polismyndigheten Region Öst, landstinget Sörmland samt officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet. Kartläggning av omfattningen i Gnesta kommun har tidigare gjorts för åren Förvaltningens synpunkter Insamling av uppgifter har gjorts av förvaltningens samordnare för arbetet med våld i nära relationer. I oktober 2014 gjordes ändringar i individ- och familjeomsorgens verksamhetssystem Treserva. Ändringarna rör våldsutsatta personer och våldsutövare vilket har förbättrat möjligheterna att ta fram statistik för dessa ärenden. För kartläggning av år 2015 och framåt är därför möjligheterna att ta fram statistik bättre, eftersom det nu går att få fram statistik från systemet för helår. För att minska risken för att kunna identifiera personer i kartläggningen har uppgifter från individ- och familjeomsorgen med tal om tre eller lägre redovisats som <4. Förvaltningen föreslår att vuxen- och omsorgsnämnden godkänner kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun för år Ekonomiska konsekvenser Genom kännedom om mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i kommunen kan behov bättre analyseras och arbetet mot dessa former av våld bättre planeras, vilket kan leda till att de ekonomiska resurserna bättre kan fördelas. Ökad kännedom om utsattheten för denna typ av våld kan leda till att fler utsatta upptäcks. Detta kan leda till att fler får hjälp, vilket kan leda till lägre samhällskostnader ur ett längre perspektiv.

38 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Juridiska konsekvenser Enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Enligt 3 kap. 1 socialtjänstlagen har socialnämnden till uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har bedömts vara tillämplig i detta ärende. 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt med en jämställdhetsanalys? Eftersom ärendet rör det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, är checklistan tillämplig att använda. 2. Bakgrundsbeskrivning Enligt forskning, till exempel Nationellt Centrum för Kvinnofrids studie Våld och hälsa: En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa och Brottsförebyggande rådets studie Brott i nära relationer: En nationell kartläggning, båda från år 2014, är kvinnor i större utsträckning än män utsatta för våld av aktuell eller tidigare partner, kvinnor blir i större utsträckning än män utsatta för upprepat och systematiskt psykiskt våld av aktuell eller tidigare partner och fler kvinnor än män har blivit utsatta för sexuellt våld av aktuell eller tidigare partner. Män är i större utsträckning utsatta för våld av en okänd person och utomhus. Vissa grupper i samhället kan vara särskilt utsatta när det gäller att utsättas för våld i nära relationer. I propositionen Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (2006/07:38) lyfte regeringen fram följande grupper som särskilt utsatta: kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med missbruksproblem, äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld. Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet i Sverige är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer är ett samhällsproblem, folkhälsoproblem, brott mot mänskliga rättigheter och ett jämställdhetsproblem (Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, Socialstyrelsen 2015).

39 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) För statistik, även könsuppdelad sådan, se föreliggande ärende. 3. Jämställdhetsanalys Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet är konkretiserat i fyra delmål (prop 2005/06:155): En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I mallen för konsekvensanalys förordas följande tabell för att underlätta analysen av påverkan på de nationella övergripande jämställdhetsmålen. Positiv påverkan Ingen påverkan Negativ påverkan Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Makt X X Ekonomi X X Obetalt arbete Våld X X X X Makt: Påverkas kvinnor/män och flickor/pojkars rättighet att få sina behov tillgodosedda och utöva inflytande? Ja, eftersom en kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer kan synliggöra situationen i kommunen vad gäller våldsutsatta, våldsutövare och barn som upplever våld. På så vis kan möjligheten öka att fler får sina behov tillgodosedda gällande stöd och hjälp. Utifrån kartläggningen kan en analys göras av behov av vidare arbete och insatser. Ekonomi: Påverkas kvinnor/män och flickor/pojkars möjlighet att få del av kommunens fördelning av resurser och särskilda satsningar? Ja, eftersom kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i kommunen kan leda till att problematiken uppmärksammas, att arbetet bedrivs långsiktigt och att ekonomiska resurser

40 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) används till att arbeta mot dessa former av våld. Obetalt arbete: (Utgångspunkten är att kvinnor/män ska dela lika på det obetalda arbetet). Påverkas kvinnors/män möjlighet att kombinera förvärvsarbete med ansvarstagande för det obetalda hem- och omsorgsarbetet? Nej, kartläggningen innehåller inga uppgifter om eller åtgärder gällande fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Våld: Påverkas kvinnor/mäns upplevelse av trygghet samt risk för att utsättas för kränkning, sexuella trakasserier och våld? Ja, både kvinnor och män och flickor och pojkar utsätts för våld och genom ökad kännedom och fortsatt arbete mot dessa former av våld kan en positiv påverkan ske. 4. Könskonsekvensbeskrivning Det är viktigt att alla våldsutsatta har möjlighet att få stöd och hjälp och det är därför viktigt att omfatta alla i arbetet mot våld i nära relationer. Det är även viktigt att uppmärksamma den vanligaste formen av våld i nära relationer, det vill säga mäns våld mot kvinnor. Se Handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer, Gnesta kommun, vuxen- och omsorgsnämnden (SN ) för mer ingående beskrivning av problematiken. I föreliggande ärende sammanställs uppgifter om våldsutsatthet hos vuxna och barn samt våldsutövare i kommunen. Det finns även uppgifter om våldsutsatthet regionalt och nationellt. 5. Gnesta kommuns jämställdhetsmål Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla. Enligt tidigare jämställdhetsstrateg i kommunen är ovanstående mål ej aktuellt längre. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer är en del av Gnesta kommuns jämställdhetsarbete och omfattas av planen Övergripande jämställdhetsplan i enlighet med CEMR- deklarationen (KS ). Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år Britt-Marie Ellersten, Inga-Lill Malmsjö Tf. Förvaltningschef er Maud Höglander Verksamhetschef individ- och familjeomsorg

41 Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 Kartläggning (fylls i efter godkännande) Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Samordnare för arbetet med våld i nära relationer Dokumentinformation Kartläggningen visar omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun under år Vuxen- och omsorgsnämnden SN Tills vidare Dokumentet gäller för Vuxen- och omsorgsförvaltningen

42 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 2 (26) Innehåll Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år Inledning... 3 Om innehållet i kartläggningen... 4 Aktualiseringar och ärenden på IFO... 5 Inkomna polisanmälningar till IFO... 5 Aktualiseringar och ärenden avseende våldsutsatta och våldsutövare/våldsutövande föräldrar... 6 Barn som upplever våld... 7 Övriga verksamheter och enheter inom vuxen- och omsorgsförvaltningen. 9 Information Barnahus Nyköping Information från landstinget Sörmland Vårdcentralen i Gnesta Information från barnavårdscentralen (BVC) i Gnesta Information från barnmorskemottagningen i Gnesta Information från barn- och ungdomspsykiatrin och Unga vuxna Information från vuxenpsykiatrin Officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) Anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) mot kvinnor Anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) mot män Anmälningar avseende grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning Anmälningar avseende våldtäkt mot kvinnor och män Anmälningar avseende misshandel (inklusive grov) mot flickor Anmälningar avseende misshandel (inklusive grov) mot pojkar Anmälningar avseende grov fridskränkning mot barn och ungdomar Anmälningar avseende våldtäkt för barn och ungdomar Besöksstatistik på kommunens hemsida Samlad bild utifrån kartläggningen Våldsutsatthet hos vuxna personer Barn som bevittnat och/eller utsatts för våld Referenser Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

43 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 3 (26) Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 Inledning Kartläggningen har som syfte att visa på omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun, det vill säga våldsutsatthet hos vuxna, hur många barn som upplever eller har upplevt våld och antalet våldsutövare. Denna kartläggning avser år I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4, 3 kap 7 ) anges att socialnämnden 1 ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. Socialstyrelsen rekommenderar att socialnämnden fortlöpande bör kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld för att kunna göra en sådan analys. Detta kan till exempel göras genom att gå igenom dokumentationen i pågående ärenden, hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik och hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som bevittnat våld från hälso- och sjukvården och andra myndigheter samt organisationer (SOSFS 2014:4). Att kartlägga omfattningen av våld eller andra övergrepp är ett sätt för nämnden att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, vilket socialnämnden har i uppgift enligt 3 kap. 1 socialtjänstlagen (Socialstyrelsen 2015). Hur kartläggningen ska genomföras anges på ett övergripande sätt i vuxen- och omsorgsnämndens handlingsplan i Gnesta kommun (diarienummer SN ) som har reviderats under våren 2016 och som har anmälts till nämndsammanträde den Ingående beskrivning av hur kartläggning ska göras beskrivs i ett separat dokument, Rutiner för kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer. Detta rutindokument är med i rutinförteckningen i handlingsplanen (SN ). Kartläggningar av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun har tidigare gjorts för åren 2012, 2013 och Då detta fortfarande är en förhållandevis ny rutin kommer kartläggningen att följas upp och utvecklas vidare, till exempel gällande vilka uppgifter och från vilka verksamheter uppgifter samlas in. 1 I Gnesta kommun heter motsvarande nämnd vuxen- och omsorgsnämnden sedan 1 januari Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

44 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4 (26) Om innehållet i kartläggningen Inkomna polisanmälningar till IFO från Polismyndigheten Region Öst Individ- och familjeomsorg (IFO), vuxen- och omsorgsförvaltningen Övriga verksamheter och enheter inom vuxen- och omsorgsförvaltningen Vårdcentralen, Gnesta Barnavårdscentralen, Gnesta Barnmorskemottagningen och ungdomsmottagningen, Gnesta Barn- och ungdomspsykiatrin/unga vuxna Officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå): - Våldsutsatta vuxna personer: misshandel, grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och våldtäkt. - Våldsutsatta barn: misshandel, grov fridskränkning och våldtäkt. Gällande uppgifter från Kriminalvården har uppgifter kring dömda för brott så som grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och misshandel begärts, men sådant har inte varit möjligt att ta fram utifrån hur statistik förs inom myndigheten. Uppgifter från kvinnojouren Mira kan inte redovisas för år 2015 eftersom Gnesta kommun inte har beviljat kvinnojouren Mira bidrag under året och kvinnojouren därmed inte för separat statistik för kommunen. Uppgifter från Brottsofferjouren Sörmland redovisas inte för år 2015 eftersom de inte har redovisat sin statistik utifrån kommun för år Uppgifter från IFO, såväl inkomna polisanmälningar som aktualiseringar och ärenden på IFO, och som avser färre personer än fyra presenteras som <4. Anledningen till detta är att minska risken för att de berörda personerna ska identifieras. Om antalet är 0, skrivs 0. Könsuppdelad statistik presenteras, men för att undvika att enskilda personers identitet röjs presenteras inte det totala antalet. I detta avseende bedöms det vara av större vikt att presentera statistiken könsuppdelad än i totalt antal. Ålder, bostadsort och medborgarskap presenteras endast genom att fördelningen beskrivs utan att antal eller andel anges. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

45 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5 (26) Aktualiseringar och ärenden på IFO Inkomna polisanmälningar till IFO Nedanstående uppgifter avser antal polisanmälningar som har inkommit till IFO i vuxen- och omsorgsnämnden under år 2015 gällande våld mot närstående i parrelation. Brotten som avses är grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och misshandel i nära relationer. Anmälan innehåller också information om barn som kan ha bevittnat våld. Uppgifter från polisen Antal 2015 Antal 2014 Antal 2013 Antal 2012 Antal polisanmälningar avseende våldsutsatta personer. 5 kvinnor, <4 män, 6 kvinnor, 0 män. 8 kvinnor, 0 män. 11 kvinnor, <4 män. Utifrån inkomna polisanmälningar finns det uppgifter om antal våldsutövare. 4 män, <1 kvinna, 0 kvinnor, 6 män. 8 st. (Kön ej känt.) 14 st. (Kön ej känt.) Utifrån inkomna polisanmälningar finns det uppgifter om antal anmälningar där barn kan ha bevittnat våld. 5 anmälningar. 4 anmälningar. 7 anmälningar. 6 anmälningar. Åldersfördelning Gällande åldersfördelningen är de flesta mellan 34 och 45 år, men det finns även utsatta som är i tjugoårsåldern. Under år 2014 var de flesta mellan 20 och 50 år, vilket överensstämmer med fördelningen under , förutom att det under år 2012 var fem personer i åldersgruppen år som hade gjort polisanmälan om våld i nära relationer. Bostadsort Under år 2015 var alla som anmälde våld mot närstående i parrelation bosatta i Gnesta tätort. Även tidigare år ( ) har de flesta varit bosatta i Gnesta tätort. Medborgarskap Nästan alla som anmälde våld mot närstående i parrelation under år 2015 hade svenskt medborgarskap. Även tidigare år ( ) har de allra flesta haft svenskt medborgarskap. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

46 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 6 (26) Aktualiseringar och ärenden avseende våldsutsatta och våldsutövare/våldsutövande föräldrar Tabellen nedan visar till att börja med aktualiseringar från kronologiska pärmen som rör mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer, det vill säga där aktualiseringen inte har lett till ansökan. Därefter redovisas aktualiseringar med de egna koderna ViNR våldsutsatt och ViNR våldsutövare, som har kunnat göras i Treserva på IFO sedan oktober Tabellen redovisar också beviljade insatser för våldsutsatta och våldsutövande föräldrar. Vissa av aktualiseringarna i nedanstående tabell redovisas även ovan under rubriken Inkomna polisanmälningar till IFO. I ovanstående tabell redovisas dock endast de aktualiseringar som har gjorts utifrån att polisanmälan inkommit till IFO. Inom parentes framgår uppgifterna för år Jämförelser med år 2014 inte kan göras med raden Aktualiseringar i Treserva 2015 då de egna aktualiseringskoderna ViNR Våldsutsatt och ViNR Våldsutövare skapades i oktober Aktualiseringar i kronologiska pärmen (aktualisering avslutats utan ansökan). Aktualiseringar i Treserva (samtliga aktualiseringar, oavsett hur aktualiseringen har avslutats). Beviljade insatser Stödsamtal Skyddat boende Våldsutsatta personer 87,5 % kvinnor. 12,5 % män. Minskning från (2014: 90 % kvinnor, 10 % män) ViNR Våldsutsatt : 92 % kvinnor. 8 % män. (Lika många unika personer som aktualiseringar.) Enskilda samtal: <4 st. 100 % kvinnor. Ökning från Gruppsamtal: 0 st. (2014: <4 st. 100 % kvinnor.) <4 st. 100 % kvinnor. Ökning från (2014: < 4 st. 50 % kvinnor, 50 % män.) Våldsutövare 0 st. (2014: 0 st.) ViNR Våldsutövare : 0 st. 0 st. (2014: 0 st.) 0 st. (2014: 0 st.) Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

47 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 7 (26) Barn som upplever våld Nedanstående uppgifter avser barn där aktualiseringsorsakerna har varit bristande omsorg: våld inom familjen, övergrepp fysiska, övergrepp psykiska eller övergrepp sexuella under år Majoriteten har registrerats som bristande omsorg: våld inom familjen (knappt 70 %). Ingen aktualisering har registrerats med orsaken bristande omsorg: övergrepp sexuella under år Det går inte att avgöra om det är barn som har sett eller hört våld och/eller om de själva har utsatts för våld. Av de nedanstående 56 aktualiseringsorsakerna är flera av dem knutna till en och samma aktualisering, då flera anmälningar inkomna ungefär samtidigt, var och en med egen aktualiseringsorsak, kan knytas till samma aktualisering. Det är från aktualiseringen som beslut om utredning ska inledas eller inte fattas. Därmed kan det se ut som att antalet inledda utredningar i jämförelse med antal aktualiseringsorsaker är litet. Under år 2012 gjordes det aktualiseringar med ovan nämnda aktualiseringsorsaker med 19 unika personer där ingen utredning inleddes och aktualiseringar med 7 unika personer där utredning inleddes. Under år 2013 gjordes det aktualiseringar med 13 unika personer där utredning inte inleddes och aktualiseringar med 13 unika personer där utredning inleddes. Detta kan jämföras med att under år 2015 var det 16 unika personer som var föremål för utredning och under år unika personer (2012: 7 unika personer, 2013: 13 unika personer). De flesta utredningarna avslutas med motiveringen att avsluta utredningen utan åtgärd eller insats. Socialsekreterarna bedömer i de flesta fall att föräldrarna/vårdnadshavarna har tagit sitt ansvar för att skydda barnet. I några utredningar rekommenderar socialsekreterarna samarbetssamtal. Sedan 1 oktober 2014 finns det enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4, 6 kap. 1 ) krav på att utredning ska inledas om socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller ha bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

48 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 8 (26) Barn som upplevt våld (sett/hört och/eller själva utsatts) Aktualiseringsorsaker Anmälningar 0-17 år (av ovanstående aktualiseringar) 56 stycken/23 flickor/33 pojkar (35 unika personer/ 12 flickor/23 pojkar). 96 % av ovanstående 56 aktualiseringsorsaker var anmälningar. Av dessa kom flest (20 stycken) från polisen. 45 stycken (24 unika personer/ 11 flickor/13 pojkar). 100 % av ovanstående 45 aktualiseringsorsaker var anmälningar. Av dessa kom flest (13 stycken) från polisen. Antal aktualiseringar 2 46 aktualiseringar. 34 aktualiseringar. Utredningar 3 Beviljade insatser 23 utredningar (17 utredningar inleds & 6 tillförs pågående ärende). (16 unika personer/ 4 flickor/12 pojkar). 1 insats (insatsen beviljades framförallt på grund av andra faktorer i familjesystemet). 18 utredningar (9 utredningar inleds & 9 tillförs pågående ärende). (13 unika personer/ 5 flickor/8 pojkar). 0 st : Av dessa 46 aktualiseringar (med unik aktualiseringsid) avslutades 23 med beslut om att inte inleda utredning och 23 med beslut om att inleda utredning/tillföra till pågående ärende. 2014: Av dessa 34 aktualiseringar (med unik aktualiseringsid) avslutades 15 med beslut om att inte inleda utredning och 19 med beslut om att inleda utredning/tillföra till pågående ärende. 3 Uppgifterna för utredningar baseras på aktualiseringslistor där aktualiseringarna har avslutats till ärende/har blivit kopplade till ärende/akt, det vill säga där utredning har inletts eller tillförts pågående ärende. I statistik över beslut kan utredning ha inletts med annan orsak än den orsak som angivits i aktualiseringen och därför ge andra uppgifter. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden

49 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 9 (26) Barn som upplever våld (aktualiseringar och ärenden på IFO) Könsfördelning av aktualiseringar (unika personer) Flickor Pojkar Övriga verksamheter och enheter inom vuxen- och omsorgsförvaltningen Begäran om uppgifter om kännedom om pågående och/eller tidigare utsatthet för våld av närstående hos brukare/klienter/patienter har skickats till verksamhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten, rektor för Utbildningscentrum samt enhetscheferna inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kartläggning av omfattningen av mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer i Gnesta kommun år 2015 (fylls i efter godkännande) Vuxen- och omsorgsnämnden