Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2011 års resultat

Transkript

1 Nationella Diabetesregistret Årsrapport 211 års resultat 36% Antal döda i hjärt- kärlsjukdom per 1 patienter med diabetes % 28% Påverkbar 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom. Tvärsnitt i NDR: typ 2 diabetes, 3 74 år 25% 24% 24% 25% 25% 25%

2 Årsrapport 211 års resultat Nationella Diabetesregistret (NDR) Registercentrum Västra Götaland Författare Soffía Guðbjörnsdóttir Docent Nationella Diabetesregistret Registercentrum Västra Götaland Göteborg Björn Eliasson Adj. professor Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Jan Cederholm Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Allmänmedicin och klinisk epidemiologi Uppsala Universitet Uppsala Björn Zethelius Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Geriatrik Uppsala Universitet Uppsala Ann-Marie Svensson Sektionsledare statistik Registercentrum Västra Götaland Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Registercentrum Västra Götaland Statistiker Mervete Miftaraj Systemutvecklare Henrik Milefors Registercentrum Västra Götaland Registerkoordinator Kaisa Torstensson Registerhållare Soffía Guðbjörnsdóttir Ansvarig utgivare Staffan Björck T f Chef Registercentrum Västra Götaland Göteborg Huvudman Västra Götalandsregionen Göteborg ISSN Layout Ibiz reklambyrå Litorapid, Hisings Kärra Omslagsfoto Björn Eliasson

3 University, Uppsala and d d BD Innehållsförteckning Z AC Y Inledning... 4 Sammanfattning... 5 NDR och förbättringsarbete... 8 X W C S U T AB D E O F N G M I H K Sveriges kommuner och Landsting BD Norrbottens läns landsting AC Västerbottens läns landsting Z Jämtlands läns landsting Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting U Landstinget Västermanland C Landstinget i Uppsala län D Landstinget Sörmland AB Stockholms läns landsting O Västra Götalandsregionen E Landstinget i Östergötland F Landstinget i Jönköpings län N Landstinget Halland G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län I Gotlands kommun K Landstinget i Blekinge M Region Skåne Deltagande och rapportering...14 Nationella resultat Antal patienter och diabetesklassifikation...17 Livsstilsfaktorer Riskfaktorer Diabetesbehandling... 3 Blodtryck...32 Blodfetter...35 Njurpåverkan...37 ASA Processmått i diabetesvården Jämförelser kvinnor män år Landstingsredovisning...43 Jämförelser mellan landsting Eempel på spridning bland vårdcentraler inom ett landsting (Västra Götaland) Redovisning per landsting...47 Trender på landstingsnivå Landstingsprofiler Redovisning per sjukhus Sjukhusresultat Sjukhusprofiler... 1 Publikationer från NDR Sammanfattning av publikationer från NDR NDR och PROM Thursday, December 25, 28 2:27 PM 226 Original article Original Article New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR) doi: /j K. Eeg-Olofsson 1, J. Cederholm 2, P. M. Nilsson 3, B. Zethelius 4, A.-M. Svensson 5, S. Gudbjörnsdóttir Gudbjornsdó rnsdottir 1 & B. Eliasson 1 From the 1 Institute of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg, Gothenburg; 2 Department of Public Health and Caring Sciences Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala; 3 Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö; 4 Department of Public Health and Caring Sciences Geriatrics, Uppsala University, Uppsala; and 5 Center of Registers in Region Västra Götaland, Gothenburg, Sweden Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish national diabetes register Abstract. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Svensson A-M, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B (Institute of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg, Gothenburg; Department of Public Health and Caring Sciences Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala; Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö; Department of Public Health and Caring Sciences Geriatrics, Uppsala University, Uppsala; and Center of Registers in Region Västra Götaland, Gothenburg, Sweden) New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). J Intern Med 21; 268: Jan Cederholm a, Soffia Gudbjörnsdottir Gudbjornsdottir b, Björn Bjorn Eliasson b, Björn Zethelius c, Katarina Eeg-Olofsson b and Peter M. Nilsson d, on behalf of the NDR Objectives To estimate risks of fatal/nonfatal coronary heart disease (CHD), stroke and cardiovascular disease (CVD) with SBP in an observational study of patients with type 2 diabetes. Methods Twelve thousand, si hundred and seventy-seven patients aged 3 75 years, treated with antihypertensive drugs, without previous congestive heart failure, followed for 5 years. Results Risk curves of CHD and stroke increased progressively with higher baseline or updated mean SBP in a Co model, in all participants, and in two subgroups without (n U 1 34) or with (n U 2373) a history of CVD, with no J-shaped risk curves at low SBP levels. Hazard ratios for CHD and stroke per 1-mmHg increase in updated mean SBP in all participants, adjusting for clinical characteristics and traditional risk factors, were 1.8 ( ) and 1.2 ( ), P <.1. With updated mean SBP of mmhg as reference, SBP of at least 14 mmhg showed risk increases of 37% for CHD, 86% for stroke and 44% for CVD (P U.1 to <.1), whereas SBP of mmhg showed nonsignificant risk increases for these outcomes. With baseline SBP of mmhg, CHD and CVD risks increased with further SBP reduction, hazard ratios were 1.77 and 1.73 (P U.2), but decreased considerably for CHD, stroke and CVD with higher baseline SBP. Introduction DIABETICMedicine DOI: /j ginal Article: Complications k factor control in patients with Type 2 diabetes and onary heart disease: findings from the Swedish tional Diabetes Register (NDR) udbjörnsdottir, K. Eeg-Olofsson, J. Cederholm*, B. Zethelius, B. Eliasson and. Nilsson, on behalf of the Swedish National Diabetes Register (NDR) artment of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg University, Göteborg, *Department of Public Health and Caring Sciences, Family Medicine and ical Epidemiology and Department of Public Health and Caring Sciences, Geriatrics, Uppsala University, Uppsala, and Department of Clinical Sciences, Lund versity, University Hospital, Malmö, Sweden epted 3 October 28 bstract ims Patients with Type 2 diabetes and coronary heart disease (CHD) are infrequently treated to risk factor targets in current uidelines. We aimed to eamine risk factor management and control levels in a large sample of patients with Type 2 diabetes ith CHD. Methods This was an observational study of 1612 patients with first incidence of CHD before 22, and of 457 patients with first incidence of CHD before 25, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Results In patients with CHD 1 2 years before follow-up, the achievement of cardiovascular risk factor targets (follow-up 22/follow-up 25) was: HbA 1c < 7%, 47%/54% (P <.1); blood pressure 13/8 mmhg, 31%/4% (P <.1); total cholesterol < 4.5 mmol/l, 47%/6% (P <.1); and low-density lipoprotein-cholesterol < 2.5 mmol/l, 49%/65% (P <.1). Use of medication: antihypertensives, 9%/94% (P <.1); lipid-lowering drugs, 75%/86% (P <.1); and aspirin, 85%/89% (P <.5). A high prevalence of adverse lifestyle characteristics prevailed (22/ 25): overweight [body mass inde (BMI) 25 kg/m 2 ], 86%/85%; obesity (BMI 3 kg/m 2 ), 41%/42%; smokers in age group < 65 years, 16 23%/18 19%; as well as waist circumference 12 cm (men) or 88 cm (women), 68% in 25. Conclusions Patients with a combination of Type 2 diabetes and CHD showed an increased use of lipid-lowering drugs over time, corresponding to improving blood lipid levels. A discrepancy eisted between the prevalent use of antihypertensive drugs and the low proportion reaching blood pressure targets. Regretfully, a high prevalence of adverse lifestyle characteristics prevailed. Evidence-based therapy with professional lifestyle intervention and drugs seems urgent for improved quality of secondary prevention in these patients. Diabet. Med. 26, 53 6 (29) Keywords coronary heart disease, diabetes mellitus, hyperlipidaemia, hypertension, secondary prevention Hypertension is a well established risk factor for cardiovascular disease (CVD) in patients with diabetes [1]. An observational analysis from the United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS) [2] has demonstrated a linear relationship between mean in-study SBP and the risk of macrovascular and microvascular complications. Tighter BP control in hypertensive type 2 diabetic patients, by use of several antihypertensive drug classes versus placebo, has been documented to reduce the risk of both mic Abbreviations BMI, body mass inde; BP, blood pressure; CHD, coronary heart disease; DCCT, Diabetes Control and Complications Trial; HDL, high-density lipoprotein; LDL, low-density lipoprotein; MI, myocardial infarction; NDR, National Diabetes Register; PHC, primary healthcare; RIKS-HIA, Register of Information and Knowledge about Swedish Heart Intensive Care Admission Introduction The risk of coronary heart disease (CHD) is substantially increased in patients with Type 2 diabetes [1,2]. Furthermore, lity 1 year after CHD is higher in patients with vs. without diabetes [3]. Glycaemic control can reduce the risk of microvascular end-points [4], and myocardial infarction (MI) if metformin is used [5]. The importance of treatment with antihypertensive, lipid-lowering and antiplatelet drugs for primary prevention of cardiovascular disease has also been documented [6 8]. Recently the benefit of statin s with diabetes was high-lighted in a metalaborators Conclusion Risks of CHD and stroke increased progressively with higher SBP, with no J-shaped curves, although risk increase was significant only for SBP of at least 14mmHg, but not comparing and mmHg. Additionally, baseline SBP of mmhg showed increased CHD and CVD risk with further SBP reduction during follow-up, whereas baseline SBP of at least 13 showed benefits. J Hypertens 28: Q 21 Wolters Kluwer Health Lippincott Williams & Wilkins. Aims. To analyse the association between glycosylated haemoglobin A1c () and cardiovascular disease (CVD) in patients with type 2 diabetes in the Swedish National Diabetes Register (NDR). Journal of Hypertension 21, 28: Methods. An observational study of patients (age 3 79 years, previous CVD in 18%, baseline %) who were followed for 6 years (mean5.6 years) from until23. Keywords: blood pressure, cardiovascular diseases, diabetes, hypertension, myocardial infarction, stroke Abbreviations: CHD, coronary heart disease; CVD, cardiovascular disease; NDR, National Diabetes Register Results. Hazard ratios per 1% unit increase in baseline or updated mean for fatal nonfatal coronary heart disease (CHD), CVD and total mortality were , and , respectively (all P <.1), adjusted for several risk factors and clinical characteristics in Co regression. Adjusted 6- year event rates increased with higher baseline or updated mean with no J-shaped risk curves, in all patients and also when subgrouping by shorter a Department of Public Health and Caring Sciences/Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, b Department of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburgh University, Göteborg, Go Department of Public Health and Caring Sciences/Geriatrics, Uppsala University, Uppsala and d Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö Malmo, Malmö, Sweden c Department of Public Health and Caring Sciences/Geriatrics, Uppsala Correspondence to Peter M. Nilsson, MD, PhD, Professor of Clinical Cardiovascular Research, Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, S-25 2 Malmo Malmö, Sweden Tel: ; fa: ; Peter.Nilsson@med.lu.se Received 4 February 21 Revised 21 May 21 Accepted 27 May 21 Against this background, we assessed the association between SBP and risk of coronary heart disease (CHD), stroke and CVD, also with regard to lower and higher SBP levels, in an observational study of patients with type 2 diabetes on routine treatment with antihypertensive drugs from a national diabetes register (NDR). Patients and methods The Swedish national diabetes register (mean 3 years) or longer (mean 14 years) diabetes duration, by presence or absence of previous CVD, or by treatment with oral hypoglycaemic agents (OHAs) or insulin. Risk reductions of 2% for CHD and 16% for CVD (P <.1) were found in patients with a baseline mean of 6.5%, compared to those with a mean level of 7.5%. Compared to OHA-treated patients, insulin-treated patients had an increased risk of total mortality, due almost eclusively to an increased risk of non-cvd mortality, and due less to a weakly significant increased risk of fatal CVD. was not associated with non-cvd mortality. Conclusions. This observational study showed progressively increasing risks of CHD, CVD and total mortality with higher, and no risk increase at low levels even with longer diabetes duration, previous CVD or treatment with either insulin or OHAs. Patients achieving <7% showed benefits for risk reduction. Keywords: cardiovascular disease, coronary heart disease, diabetes,, myocardial infarction, stroke. Abbreviations: ACCORD, action to control cardiovascular risk in diabetes; ADVANCE, action in diabetes and vascular disease: pretera and diamicron modified release controlled evaluation; DCCT, diabetes control and complications trial; HPLC, high-performance liquid chromatography; ICD, international classification of diseases; OHA, oral hypoglycaemic agent; UK GPRD, United Kingdom General Practice Research Database; UKPDS,United Kingdom Prospective Diabetes Study; VADT, veterans affairs diabetes trial; WHO, World Health Organization. ª 21 The Association for the Publication of the Journal of Internal Medicine Department of Public Health and Caring Fakta om NDR NDRs organisation Drift och verksamhet NDRs riskmotorer för typ 1 och typ 2 diabetes Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS) och koordinatorer... 14

4 4 Årsrapport 211 Inledning Årsrapporten, ett underlag för förbättringsarbete Vi på NDR hoppas att ni finner årsrapporten för 211 års data användbar och först och främst som en inspiration till fördjupningsanalyser och för fortsatta förbättringsåtgärder på den egna mottagningen med hjälp av Täckningsgraden fortsätter alltjämt att öka och kan nu anses vara mycket hög, cirka 85%, vilket ger oss pålitliga data att utgå ifrån. Årsrapporten är omfattande och består till stor del av beskrivande statistik i lättolkade tabeller och figurer - en bild säger mer än tusen ord. I sitt format är rapporten väsentligen oförändrad från förra året men med tillkomst av några fördjupningsanalyser t.e av ålder vid insjuknade i diabetes, av mätmetoden och av NDRs nya riskmotor. I rapporten redovisas också resultat och inspirerande eempel från NDRs förbättringsprojekt, NDR-IQ 4. Årsrapporten redogör också för de publicerade och pågående vetenskapliga analyser som baseras på data från registret, här återfinns många kliniskt relevanta slutsatser för svensk diabetesvård. För att ge en snabb ögonblicksbild visas för varje landsting en måltavla, som visar landstingets värde jämfört med riksgenomsnittet (lägre än, i nivå med eller högre än rikets värde). Dessa omfattar landstingsvisa resultat för såväl beräknad deltagandegrad som en rad kvalitetsindikatorer för primärvård respektive medicinkliniker. För varje sjukhus visas också motsvarande måltavla. För de flesta indikatorerna visas både medelvärden och flera målnivåer, samt histogram för fördelningen, allt detta för att ge så nyanserad bild som möjligt. Skillnader mellan landsting är för många indikatorer relativt liten och har minskat. I år visar vi också eempel på skillnader mellan vårdcentraler inom ett landsting. Skillnader mellan sjukhusen är för vissa indikatorer fortfarande påtaglig. För varje klinik finns det goda möjligheter att med hjälp av göra egna fördjupningsanalyser.

5 Årsrapport Sammanfattning av 211 års rapport är ett kraftfullt verktyg i förbättringsarbetet på de enskilda enheterna, NDR-IQ projekten visar alltjämt på möjligheter till stora förbättringar genom systematiskt förbättringsarbete med hjälp av NDR. Patienten kan följa sina egna resultat och sätta individuella mål i Diabetesprofilen som kan skrivas ut från vid besöket, vilket kan vara ett stöd i mer personcentrerad vård. Antalet personer med diabetes som har amputerats har minskat. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes har minskat. Rapporteringen till NDR fortsätter att öka, år 211 registrerades totalt patienter med diabetes. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 85% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige. Detta betyder att registret ger en representativ bild av dagens diabetesvård i Sverige. Samtliga sjukhus registrerar i NDR. De flesta av landstingen har en uppskattad täckningsgrad över 8% och några runt 1%. Bara tre landsting Uppsala, Halland och Gotland, har lägre täckningsgrad än 6%. Förekomsten av diabetes kan variera något i landet och kan vara högre än 4% i vissa landsting som då leder till något för högt beräknad täckningsgrad, vilket bör beaktas. Fler och fler unga vuna med typ 1 diabetes registreras i NDR, vilket avspeglar den ökade förekomsten av typ 1 diabetes hos barn och ungdomar som har noterats i Sverige de senaste åren. Medelvärdet för för dessa unga vuna individer är högt. Har vården de resurser som behövs? Registreringskvaliteten har förbättrats i några landsting. Antal saknade värden (t.e om rökning och mikroalbuminuri) har blivit färre. Registrering kopplat till ersättningssystem verkar ha bidragit till denna utveckling i vissa landsting. I NDR finns nu en ny funktion där man lätt kan söka fram andel saknade värden för varje variabel. Årsrapporten fokuserar huvudsakligen på tidstrender och jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Analyser på vårdcentralnivå för ett landsting kan alltid beställas hos NDR, en möjlighet som utnyttjas av många landsting och kan vara en bra grund för det lokala förbättringsarbetet. Rapporten skall spegla viktiga rekommendationer i de nationella riktlinjerna i största möjliga mån men kan inte mäta individuella mål. Därför kräver resultaten tolkning från vårdprofessionen och kan då utgöra en grund för förbättringsarbeten. Det viktigaste förbättringsarbetet sker på de enskilda klinikerna/vårdcentralerna, som alla har tillgång till den egna statistiken online. Registreringsgrad/rutiner och patientunderlag måste alltid beaktas vid tolkning av data. Rapporten är inte utformad som underlag för vårdval eller för olika ersättningssystem. Faktum är att flera landsting använder registerdata (täckningsgrad eller resultat) i sina ersättningssystem, detta har inneburit mycket merarbete initialt för NDR men registerkvaliteten har i och med detta förbättrats. Det måste påpekas att flera viktiga kvalitetsområden är ännu inte belysta i NDR, eempelvis patientens upplevelse av välbefinnande eller vårdens kvalitet. Patientsammansättning (så kallad case-mi) kan påverka resultaten och rapporten tar inte hänsyn till det. Alla mätmetoder är inte standardiserade, t e blodtrycksmätning. Vidare kan det variera mellan olika enheter vilka patienter som registreras (remisspatienter, nyupptäckta osv) eller när och hur ofta patienterna registreras. Återigen, rapporten kräver tolkning från de berörda professionerna. Resultaten i årsrapporten redovisas som tvärsnitt de senaste åren (27 211) för att visa tidstrender. Resultaten visas på landstingsnivå, uppdelade på primärvården och medicinklinikerna separat. För medicinklinikerna visas resultaten uppdelade på patienter med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes enligt klinisk klassifikation. För primärvården redovisas samtliga patienter, där mer än 95% kliniskt klassats som typ 2 diabetes. Dessutom redovisas resultat på sjukhusnivå för patienter med typ 1 diabetes, dessa data är åldersstandardiserade.

6 6 Årsrapport 211 Åldersstandardiserade resultat uppdelade på män och kvinnor finns för flera resultatmått. Kvinnor med typ 2 diabetes har högre BMI, högre totalkolesterol och LDLoch HDL-kolesterol och fler kvinnor än män når behandlingsmålen för och blodtryck men färre kvinnor når lipidmålvärden. Färre kvinnor har lipidsänkande behandling men är lika ofta blodtryckssänkande behandling. Bland patienter med typ 1 diabetes har kvinnor högre medelvärde för och färre når målvärdet <52 mmol/mol. Andel rökare är något högre hos kvinnor. Bland patienter med typ 1 diabetes har fler kvinnor än män behandling med insulinpump. Vad dessa skillnader har för betydelse för eventuella framtida komplikationer måste belysas. För varje landsting redovisas medelvärden och frekvenser för valda indikatorer med 95% konfidensintervall. Vidare anges för varje indikator hur landstingets konfidensintervall avviker från riksgenomsnittets. Tidstrender för år för måluppfyllelse visas för samtliga landsting. För att ge en snabb ögonblicksbild presenteras för varje landsting och för varje sjukhus en måltavla, som visar landstingets värde jämfört med riksgenomsnittet (lägre än, i nivå med eller högre än rikets värde). Det är viktigt att poängtera att riksgenomsnittet för en indikator enbart är ett medeltal för riket och reflekterar inte vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Jämförelserna ska stimulera till diskussioner och förbättringar. Många landsting/sjukhus kan ha en betydande förbättringspotential. Vad gäller livsstilsrelaterade faktorer som fysisk aktivitet, fetma och rökning ses ingen positiv trend, vilket är ett allvarligt observandum. Av alla personer mellan 3 6 år med typ 2 diabetes i primärvården så röker var fjärde person, hälften av männen och 6% av kvinnorna är feta, var fjärde person rör sig mindre än en gång i veckan. Här har diabetesvården och samhället en enorm utmaning. Förebyggande hälsovård måste prioriteras. För medelvärden och måluppfyllelse har ingen tydlig positiv trend kunnat avläsas de senaste åren, snarare tvärtom. För personer med typ 2 diabetes som behandlas inom primärvården kan man dock ana att den negativa trenden nu är bruten. Noteras bör dock att vid debuten hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården stiger över tid, vilket borde betraktas som signal om diagnosförsening. För personer med typ 1 diabetes ses en klar fortsatt försämring för, det gäller både medelvärden, måluppfyllelse och andelen med mycket höga värden. För bättre överblick så redovisas fördelningen av för samtliga patienter i ett histogram. Ett stort tillskott av unga vuna med typ 1 diabetes till medicinklinikerna kan tydligt avläsas i histogrammen för ålder. Det bör noteras att de unga vuna med typ 1 diabetes på medicinklinikerna har höga och över tid stigande -värden. Equalis monitorerar laboratoriernas kvalitet avseende -rapporteringen i förhållande till en standard (IFCC-facit). Alla enheter i diabetesvården måste delta i uppföljningen av sina laboratoriemetoder genom Equalis för att säkerställa att enhetens -resultat är förankrade till IFCC-standarden och jämförbara från år till år. I vissa landsting kan metodfel givit falskt förhöljda -resultat. Blodsockersänkande behandling i primärvården har varit relativt stabil de senaste åren men en tendens till något färre som är endast kostbehandlade kan ses framförallt hos de yngre patienterna med kort diabetesduration, vilket är i enlighet med de nya riktlinjerna. Av alla kostbehandlade i åldrarna 3 7 år inom primärvården har 17% ett >52 mmol/mol. Insulinbaserad behandling i primärvården ökar inte. Vid medicinklinikerna minskar också andelen som har insulinbaserad behandling vid typ 2 diabetes, de nyare läkemedlen för typ 2 diabetes (inkretin-baserad behandling) kommer nu upp i knappt 5%. Behandling med insulinpump hos patienter med typ 1 diabetes ökar något för varje år, ca 15% av männen och ca 23% av kvinnorna har insulinpump, skillnader mellan de olika landstingen är relativt stora.

7 Årsrapport NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen (skillnader mellan landstingen minskar) och en stadig förbättring kan konstateras för riskfaktorerna blodtryck och LDLkolesterol, även om en viss avmattning kan anas vad gäller lipidvärderna. Allt fler behandlas med blodtryckssänkande läkemedel samtidigt som medelvärdet för blodtrycket sjunker tydligt. Hos samtliga patienter med typ 2 diabetes har andelen med systoliskt blodtryck 13 mm Hg ökat de senaste 5 åren och andelen >14 mm Hg har minskat. Fortfarande har dock så många som cirka 4% av patienterna inom primärvården blodtryck över 14/8 mm Hg. Vid typ 1 diabetes har alltfler (cirka 7%) blodtryck 13/8 mm Hg men fortfarande har cirka 2% blodtryck >14/8 mm Hg. Den absoluta majoriteten av alla blodtrycksvärden slutar på eller 5 mm Hg. Dubbelt så många värden slutar på jämfört med 5. Det betyder att i regel avrundas blodtrycksvärden och oftast till ett tiotal. Ett behov av mer standardiserade blodtrycksmätningar föreligger. Allt fler behandlas med lipidsänkande läkemedel men ökningen har planat ut de senaste åren och används nu av 45% (typ 1 diabetes), 63% (primärvården) och 75% (typ 2 diabetes vid medicinklinikerna). Av patienter som behandlas med lipidsänkande är andelen LDLkolesterol <2,5 mmol/l 56% för patienter med typ 1 diabetes, 69% vid typ 2 diabetes på medicinklinikerna och 58% i primärvården. Här råder det som sagt diskrepans mellan målvärdena i riktlinjerna och uppnådda värden. Anledning till dosjustering? 12% har mikroalbuminuri vid typ 1 diabetes år 211 och 2% av alla i primärvården. Risken ökar vid stigande diabetesduration. Makroalbuminuri (u-albumin >2 μg/min) är en ännu allvarligare njurskada och ses hos 6% av alla med typ 1 diabetes samt hos 8% hos patienter i primärvården. Andelen patienter utan hjärtsjukdom som får behandling med ASA fortsätter att minska. I primärvården behandlas 76% med ASA bland patienter med ischemisk hjärt sjukdom. Vad gäller processmått så saknas det fortfarande ofta datum (år och månad) för ögonbottenundersökning inom primärvården men av de som svarar får den absoluta majoriteten av patienterna ögonbottenundersökning inom den rekommenderade tidsperioden. För diagnos på sämsta ögat är det fortfarande ett stort bortfall tyvärr, här krävs ett utökat samarbete med ögonklinikerna för att förbättra registreringen. senaste året har genomgående utförts hos så många som cirka 9% av patienterna vid såväl medicinkliniker som i primärvården de senaste fem åren. Betydelsen av de olika riskfaktorerna för komplikationer samt övriga vetenskapliga analyser på NDR data redogörs för i avsnittet Sammanfattning av publikationer från NDR Patientrapporterat utfall i NDR testas och utvärderas i flera pilotprojekt. Fakta om NDR och de olika projekt som NDR deltar i finner ni längst bak i rapporten.

8 8 Årsrapport 211 NDR och förbättringsarbete Resultatregister och pedagogiskt förbättringsverktyg Registret möjliggör fokusering på viktiga kvalitetsindikatorer och flera processmått av betydelse i det lokala kvalitetsarbetet. Registret kan användas för jämförelser mellan den egna vårdenhetens resultat och medelvärden för riket och för att mäta måluppfyllelse mot nationella riktlinjer för diabetesvården. Utbildning NDRs ledning arbetar med aktiv informationsspridning. NDR erbjuder utbildning i hur man rapporterar och hur man på enheten tar fram sina data/resultat för analys och användning i det egna kvalitetsarbetet. Utbildningen sker i huvudsak i NDR-IQ-projekten och på begäran genom praktisk undervisning i datasal under en halvdag då man arbetar med sin egen enhets data. NDR-IQ, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården NDR driver sedan 23, i samverkan med Qulturum i Jönköping, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården, NDR-IQ, NDR i kvalitetsarbete. Projekten omfattar en utbildningsfas och en uppföljningsfas på ca 6 respektive 12 mån och vänder sig till både primärvård och medicinkliniker. Deltagarna består av tvärprofessionella team och syftet med projektet är att genom systemförändringar och nya arbetssätt och med NDR som verktyg uppnå bestående resultatförbättringar och ökad personfokuserad vård. Hittills har fyra projekt genomförts, se resultat nedan från NDR-IQ4 som avslutades i november 211. Förbättringsresultaten har i många fall varit påfallande och i samtliga hittills fyra genomförda projekt har man kunnat se förbättringar som överstiger de förbättringar man generellt kan utläsa i NDR. Det finns också flera fina eempel på bestående förbättringar över tid. NDR IQ4 Ett kvalitetsutvecklingsprojekt i diabetesvården I projektet ingick tvärprofessionella team från 5 primärvårdsenheter och 6 medicinkliniker. Syftet med projektet är som tidigare att genom systemförändringar och nya arbetssätt och med NDR som verktyg uppnå bestående resultatförbättringar och ökad personfokuserad vård. Gemensamma mätbara mål för projektet är att öka följsamheten gentemot nationella riktlinjer för diabetesvården, teamen har också satt egna mål. Registrering i NDR online eller eport från befintligt journalsystem patient för patient var en grundförutsättning för deltagande. I samarbete med Qulturum har NDR anordnat fem lärandeseminarier (LS), tre under utbildningsfasen (6 mån) och två under uppföljningsfasen (12 mån). Handledare besökte samtliga team före projektstart för praktisk handledning i hur man använder NDR i den dagliga diabetesvården och vid uppföljning av enhetens resultat. Deltagarna har analyserat sina egna resultat med stöd av registerdata, utifrån detta formulerat mål och åtgärdsplaner. I projektet ingår också patientrapporterade mått (NDR-patientenkät) (PROM). Gemensamma problemområden Rutiner kring uppföljning av resultat saknades hos många av teamen. Vissa team hade bristande samsyn och delaktighet inom teamet/enheten. Vissa team hade bristande struktur på återbesöken och avsaknad av PM för den lokala diabetesvården. Patienterna hade inte alltid tillgång till sina egna värden över tid. NDRs diabetesprofil användes för sällan.

9 Årsrapport Resultat De flesta enheter har förbättrat sina resultat och för många variabler i projektet överstiger förbättringen den generella förbättringen som ses i hela NDR under samma tidsperiod. Resultaten mellan de olika medicinklinikerna går inte att jämföra rakt av på grund av olika patientunderlag. var den variabel som var svårast att påverka. Summering Resultaten och förbättringarna varierar mycket stort mellan teamen. De enheter som regelbundet analyserat sina data gemensamt inom teamet och aktivt arbetat fram åtgärdsplaner har nått de bästa resultaten. För många av teamen föreligger det fortfarande stor förbättringspotential. Några av teamen behöver mer tid på sig för att få nya rutiner att sätta sig. Viktiga lärdomar involvera all personal inom enheten vid projektstart samt kontinuerligt rapportera till alla under projekttiden registrering online eller eport av data bör vara en väl inarbetad rutin schemalagd tid för regelbundna teamträffar där man analyserar sina data och arbetssätt samt formulerar åtgärdsplaner stöd från verksamhetschef/ huvudman är viktigt kontinuerlig systematisk utvärdering av processen är nödvändig Andel personer med typ 1 diabetes och LDL <2,5 mmol/l. Medicinkliniker. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. % Period 1 Period 2 Akademiska sjukhuset, typ 1 Alingsås lasarett, typ 1 Nyköpings sjukhus, typ 1 Södra Älvsborgs sjukhus/ Borås, typ 1 % Period 1 Period 2 Södra Älvsborgs sjukhus/ Skene, typ 1 Uddevalla sjukhus, typ 1 Riket MK, typ 1 Andel personer med typ 2 diabetes och systolisk blodtryck <13 mm Hg. Primärvård. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Hälsocentralen Nybro, typ 2 Rosengårdens vårdcentral, typ 2 Stora Trädgårdsgatans vårdcentral, typ 2 Period 3 Period 3 Vårdcentralen Emmaboda, typ 2 Riket PV, typ 2 förändringar tar tid, tålamod krävs ett strukturerat arbetssätt ger bästa resultatet fler besök och mer aktiv handledning av projektledningen hade behövts för några av teamen

10 1 Årsrapport 211 Här följer tre goda eempel från deltagande team. Slutrapport NDR IQ4 Diabetesmottagningen Uppsala Akademiska Egna mål <= 6,5% (mål 4%) Typ 1 >= 8% (mål 2%). Typ 1 7-8% (mål 25%). LDL <= 2,5 (mål 45%). <= 13 (mål 55%). Rökare (mål 1%). Problemområden Personalfaktorer. Patientfaktorer/egenvård. Diagnostik/ behandling. Information. Uppföljning samt Samverkan. Få patientbesök till läkare samt dålig kontinuitet. Resultat egna mål målet har vi delvis nått: 6,5% (31%). Typ 1 8% (23%) Typ 1 7 8% (23%). LDL 2,5 (36% ). 13 (74%). Rökning (12%). mmol/mol. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Akademiska sjukhuset. Typ 1 diabetes NDR före projektstart Inför besök utskrift av patientöversikt, registrering online eller i efterhand (ssk/läk), årlig genomgång av resultat vid enheten, genomgång tillsammans med primärvården. Förändringar Jobbat etra mycket med patienter som legat över 7,5% i, med tätare kontakt och besök. Regelbundna genomgångar av NDR med hela enheten. PM diabetes/handlingsplan. Frågeformulär inför besök (fylls i av patienten). Informationsbroschyr riktlinjer. Regelbundna möten med Barndiabetesteamet. Obligatoriskt besök till dietist för patient från Barnmedicin, Kostrådsbroschyr lipider. NDRs diabetesprofil till patienten. Diasend. Ökat lipidbehandlingen och förbättrat patienternas lipidvärden. Summering En framgångsrik process med förbättrade mätvärden i NDR, fortsatt god registreringsfrekvens, bättre logistik och ett utökat samarbete inom gruppen. Lärdomar Alla måste med och känna sig delaktiga. Förändringar tar tid. Diabetesprofilen till patienterna är vi alla överens om att den är ett mycket bra arbetsredskap både för patienten men även för oss. Patienten blir mer delaktig och tar eget ansvar för sjukdomen och behandlingen. Nästa steg Projektgruppen består och träffas regelbundet. Det kan dröja till nästa års provtagning för att se LDL-förändring, ny rutin måste införas. Bättre arbetstidsplanering för utvärdering och reflektion. 3 Period 1 Låg Period 1 Hög Period 2/3 Period 2/3 Period Figuren visar enskilda patienter som ligger under, respektive över på 73 mmol/mol före och efter projektet. Figuren visar tydligt hur många individer har lyckats sänka sitt höga.

11 Årsrapport Slutrapport NDR IQ4 Diabetesmottagningen Alingsås Lasarett Enhetens egna mål och resultat (typ 1). Variabel Måluppfyllelse mars 21 (%) % Period 1 Period 2 Mål (%) Andel personer med typ 2 diabetes och LDL <2,5 mmol/l. Alingsås lasarett. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Alingsås lasarett, typ 2 Riket MK, typ 2 Måluppfyllelse november 211 (%) < < < < Syst < Syst < LDL (alla) < 2, LDL (beh) < 2, Rökning Nej Rökning Saknas 15 2 Vilka problemområden hittades? Angående : Okunskap om målvärden och konsekvenser av otillräcklig kontroll. Bristande delaktighet i uppföljning. Problem med övergång från barnkliniken. Bristande mätning. Rädsla för hypoglykemier. Angående lipider: oenighet i teamet avseende målvärden och bristande kunskap om vad som kan göras. Uppföljning av lipidbehandling. Angående blodtryck: dåliga rutiner för kontroll och upptitrering av behandling. Period 3 Angående rökning: data i journalen inte tillförlitliga då vi inte frågar patienten vid besök. Okunskap rörande vad som fallerar vid över 8 och vad patienterna förväntar sig av oss. Hur användes NDR före projektstart? Endast årlig analys (utifrån årsrapporten) där vi diskuterade våra resultat i jämförelse med landet i övrigt. Förändringar Ny kallelse med blodsockerprotokoll, frågeformulär om självupplevd hälsa och syn på sin egenbehandling, fråga om rökning och egna mål. Patienterna som tar prover före besök får också provsvar samt information om målvärden FÖRE besöket. Test av Diabetesprofilen eller skriftlig information vad vi bestämt EFTER besöket. Utformande av patientpärm med information om diabetesbehandling, målvärden, problemlösning, kontaktinformation mm. Tätare besök (var tredje månad) för patienter under 2 år eller med otillfredsställande kontroll. Tätare uppföljning per telefon och mail avseende ändringar i behandling. Använda Diasend mer frekvent vid besök. Fler pumpar. Mer CGM. Konsensus och algoritm för lipidbehandling. Uppföljning med ny provtagning efter 4 6 veckor. Algoritm för blodtrycksbehandling, drop-intid för blodtryckskontroller. Rutiner för bättre journalföring avseende fysisk aktivitet och risknivåbedömning av fötter. Summering Vi har fått en bättre samsyn rörande både mål och metoder. Bättre organisation och uppföljning. Svårt att veta om patientens delaktighet ökat. Viktigaste lärdomar 1. Värdet av att teamet enas om riktlinjer, rutiner mm. 2. Behovet av regelbundna teamträffar 3. Att alla beslut om förändringar måste FÖLJAS UPP och utvärderas 4. Att ta fram statistik och identifiera patienter med NDR 5. Arbetet är långsiktigt Nästa steg Vi avser att fortsätta att följa upp och revidera vår handlingsplan och följa våra uppnådda resultat med hjälp av NDR. Vi har inte nått våra högt ställda mål. Nya diskuterade åtgärder: Mer strukturerad rökavvänjning, samarbete med hälsoenheten och gym avseende FYSS/FAR. Öka användningen av 24-timmars blodtrycksmätning. Vidareutbildning av oss själva avseende coaching till beteendeförändring. Försöka analysera, utröna psykologiska faktorer som hindrar bättre blodsockerkontroll.

12 12 Årsrapport 211 Bilden visar resultat från sjukhus i Västra Götaland. Alingsås har gjort stora förbättringar. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet <52 mmol/mol, 21 och 211. % Mariestad SLUTRAPPORT NDR IQ4 Lundby Riket Skövde NÄL Lidköping Borås Sahlgrenska Uddevalla Alingsås Västra Götaland Kungälv Falköping Mölndal Skene Östra Frölunda specialistsjukhus Nybro/Emmaboda Hälsocentral Egna mål Vi har inte satt upp några egna mål utan försökt uppnå mål som Socialstyrelsen har rekommenderat. Kartläggning Kartläggningen av provtagning/registrering Tagit fram patienter med som har värde över 52 mmol/mol Identifierat orsaken till det förhöjda värdet och åtgärdat genom medicinering samt livsstilsbehandling Problemområden Antalet rökare är stort Förhöjda lipider och blodtryck, samt NDR före projektstart Registrering 1 gång per år, vid årliga läkarebesökskontrollen, samt för att se antalet diabetiker i enheten. Jämförelse mellan övriga enheter. Förändringar Alla registreras i NDR Antalet årliga kontroller hos läkare har ökat Tätare kontroller/uppföljningar vilket har medfört tidigare behandlingsåtgärder Förhöjda blodtryck följs upp tidigare idag med dels 24-timmars blodtrycksmätning samt genom oftare kontrollserier hos distriktssköterskan Behandling enligt rekommendationer av Socialstyrelsens nationella riktlinjer följs mer noggrant idag, försöker nå målblodtryck Ökad uppmärksamhet på rökning och motion Andel personer med typ 2 diabetes och systoliskt blodtryck >14 mm Hg. HC Nybro. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. % Period 1 Period 2 Hälsocentralen Nybro, typ 2 Riket PV, typ 2 Summering Ökad medvetenhet hos patienten efter att ha infört tätare uppföljningar. Uppmärksamheten hos sköterskorna har också ökat under projektets gång. Period 3 Lärdomar Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med. Förhoppning om att team-arbetet mellan sköterskor och läkare ska öka. Nästa steg Information till personal om diabetesvård, framför allt inom läkargruppen Återkoppling till NDR vid patientbesök Jobba mer på målvärden när det gäller lipider Patientutbildning i grupp

13 Årsrapport NDR IQ1-4 9-årsuppföljning NDR har nu drivit IQ-projekten i 9 år och hittills är fyra projekt genomförda och antalet patienter som har berörts av dessa projekt är mycket stort (62 diabetesteam). Den stora majoriteten av teamen har varit framgångsrika i sitt förbättringsarbete. Till hösten 212 startar vi upp nästa förbättringsprojekt - IQ5 som kommer att pågå under 18 månader. Anmälningarna till detta projekt har redan börjat komma. IQ-konceptet har nu också börjat användas av Barnklinikerna, i det första projektet som nu pågår ses stora förbättringar vad gäller måluppfyllelse för. Under våren 212 har vi haft ett uppföljningsmöte med representanter från de 4 genomförda projekten. 18 team återsamlades med fokus på hur man bibehåller uppnådda resultat men också hur man följer upp och fortsätter sitt förbättringsarbete. Nedan visas eempel på data från vårdcentraler från de olika IQ projekten som var med vid återträffen, jämfört med riket. Dessa resultat tyder på tidigare behandling vid typ 2 diabetes, dvs färre kostbehandlade med höga. Vidare ses högre andel som når målvärdet för kolesterol hos vårdcentraler som har deltagit i projekten jämfört med riket. Många av deltagande enheterna har kunnat visa bestående förbättring över en längre tid, upp till 9 år efter att projekten startade. <52 mmol/mol Kostbehandling Vårdcentraler IQ-projekten 211 Kolesterol <4,5 mmol/l Vårdcentraler IQ-projekten 211 % Riket Gamleby HC Tranås VC Bodafors VC Lindsdals HC VC Moheda Hultsfred HC Stensö HC Stora Trädgårdsgatans HC Nässjö VC Åsa VC Kvarnholmens HC VC Åseda Jakobsbergs VC Mariebergs VC Enheter med minst 1 patienter visas % Riket Gamleby HC Lindsdals HC Mariebergs VC VC Moheda Bodafors VC Stensö VC Stora Trädgårdsgatans HC Kvarnholmens HC VC Åseda Tranås VC Hultsfred HC Jakobsbergs VC Nässjö VC Åsa VC Enheter med minst 1 patienter visas

14 14 Årsrapport 211 Deltagande och rapportering år 211 Deltagandegrad I Sverige beräknas cirka 4% av befolkningen ha diabetes. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Cirka 85 9% av all diabetes utgörs av typ 2. Antalet deltagande patienter i NDR för åren framgår av Figur 1, även uppdelat för medicinkliniker och primärvård. Under år 211 ökade antalet rapporterade patienter till NDR och totalt registrerades patienter. Rapporter förelåg detta år från alla landsting, från 94 medicinkliniker (1%) och från primärvårdsenheter (cirka 9% av samtliga), se Tabell 1. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 88% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige, vilket medför en god representativitet för data som presenteras på riksnivå. Även om deltagandegraden fortfarande varierar mellan de olika landstingen, så har representativiteten för landstingen generellt förbättrats, de flesta av landstingen har en uppskattad täckningsgrad över 8% och några runt 1%. Bara tre landsting, Uppsala, Halland och Gotland har lägre täckningsgrad än 6%. Förekomsten av diabetes kan variera något i landet och kan vara högre än 4% i vissa landsting som då leder till något för högt beräknad täckningsgrad se Figur 2. Tabell 1. Antal deltagande enheter per landsting för åren 21 och 211. Enheter inom primärvården med < 5 rapporterade patienter till NDR har ekluderats. Medicinkliniker Primärvården Totalt Landsting Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Samtliga

15 Årsrapport Figur 1. Antal deltagande patienter åren Antal Medicinkliniker Primärvården Totalt Figur 2. Andel patienter rapporterade till NDR bland samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år 211. Uppgifter om Sveriges folkmängd 31/12/211 är hämtade från SCB. % Uppsala Halland Gotland Stockholm Blekinge Norrbotten Västerbotten Jönköping Dalarna Skåne Östergötland Örebro Jämtland Kalmar Sörmland Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Kronoberg Västmanland Värmland Riket Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården

16 16 Årsrapport 211 Nationell utvärdering 211 Diabetesvård Landstingens och kommunernas insatser, Socialstyrelsen 212. Publikationen kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats Diagram A1 Riket Antal döda i hjärt- och kärlsjukdom bland läkemedelsbehandlade personer med diabetes per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes. Åldersstandardiserade värden Antal per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes Män Kvinnor Totalt Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Diagram A2 Riket Antal amputationer ovan fotled per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes i åldrarna 4 och äldre, åren Åldersstandardiserade värden Antal per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Diagram A3 Incidens Riket Antal förstagångspatienter i aktiv uremivård per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes. Åldersstandardiserade värden Antal per 1 personer med diabetes Män Kvinnor Totalt Källa: Svenskt njurregister (SNR) och Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen).

17 Årsrapport Nationella resultat i NDR Som tidigare utgår rapporten ifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården och rapporten bör sammantaget kunna bidra till att belysa en del av den kliniska diabetesverkligheten. Behandlingsmålen avses individualiseras och genom registrering i NDR kan individuella mål sättas och resultaten kan följas över tid på individnivå med hjälp av diabetesprofilen. I stället för bara ett målvärde redovisas ofta medelvärden eller flera olika målvärden. Antal patienter och diabetesklassifikation Antalet deltagande patienter för åren framgår av figur 1. Nästan alla landsting har ökat antal registrerade patienter det senaste året, särskilt i primärvården. Resultaten redovisas vid medicinklinikerna uppdelat enligt klinisk klassificering av diabetestyp. För primärvården rapporteras samtliga patienter med diabetes. Bortfallet har därmed blivit mycket litet, eftersom 97% av alla patienter vid medicinklinikerna har en klinisk klassning. De tre patientgrupper som används är: Patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker Patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker Alla patienter inom primärvården Bland samtliga patienter i primärvården har 97% klassats kliniskt som typ 2 diabetes, och endast 3% har debutålder <4 år och insulinbehandling. Primärvårdspatienterna betraktas därför i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2 diabetes. Tabell 2. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren Medelvärden anges med standardavvikelse Antal Medelålder, år 45,9 (15,3) 45,9 (15,5) 45,9 (15,7) 45,9 (16,) 45,8 (16,2) Medelduration, år 23,1 (14,5) 23,1 (14,6) 23,1 (14,7) 23,2 (14,9) 23,3 (14,9) Män (%) (55,6) (55,6) (55,6) (55,7) (56,2) Tabell 3. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren Medelvärden anges med standardavvikelse Antal Medelålder, år 62,4 (12,4) 62,3 (12,5) 62,4 (12,7) 62,6 (12,6) 62,5 (12,7) Medelduration, år 13,6 (9,5) 13,9 (9,5) 14,2 (9,6) 14,5 (9,7) 15 (9,8) Män (%) (63,8) (63,6) (64,5) (64,9) (64,3) Tabell 4. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Primärvården, åren Medelvärden anges med standardavvikelse Antal Medelålder, år 67,8 (11,8) 67,8 (11,8) 67,8 (11,9) 67,9 (12,1) 68,1 (12,) Medelduration, år 8,6 (7,6) 8,6 (7,7) 8,7 (7,7) 8,8 (7,8) 9, (7,8) Män (%) (55,) (55,2) (55,4) (55,5) (55,9)

18 18 Årsrapport 211 I tabell 2-4 redovisas kliniska karakteristika för de tre patientgrupperna som redovisas i denna årsrapport. Patienterna med typ 2 diabetes i primärvården skiljer sig från patienterna med typ 2 diabetes vid medicinklinikerna genom att de senare har lägre medelålder, längre diabetesduration och dessutom större andel insulinbehandling och högre medelvärde på. som kost- eller tablettbehandling enbart, eller insulinbehandling med eller utan tabletter och debutålder 4 år. Denna epidemiologiska kategoriindelning har visat god överensstämmelse med den kliniska klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2 diabetes kan ha LADA. Vi vill i detta sammanhang tillägga att i NDRs vetenskapliga rapporter definieras typ 1 diabetes epidemiologiskt som insulinbehandling enbart och debutålder <3 år, medan typ 2 diabetes definieras epidemiologiskt Tabell 5a. Nydebuterade patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut Antal Medelålder, år (SD) 36,9 (14,5) 36,7 (14,6) 37,5 (14,7) 36,9 (15,3) 37,3 (15,4) Antal BMI Medel BMI, kg/m² (SD) 24,3 (4,2) 24,7 (3,9) 24,6 (4,4) 24,6 (3,6) 24,6 (4,1) Antal Medel, mmol/mol (SD) 53,3 (18,4) 55,5 (16,1) 54,7 (17,3) 57,2 (19,2) 56,7 (17,9) Tabell 5b. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut Antal Medelålder, år (SD) 56,1 (14) 54,1 (13,8) 53,5 (13,6) 54 (14,4) 54,8 (15) Antal BMI Medel BMI, kg/m² (SD) 29,6 (5,6) 3,7 (6,3) 29,6 (5,4) 29,8 (5,9) 29,7 (5,8) Antal Medel, mmol/mol (SD) 53,3 (18,3) 56 (18,9) 54,1 (16,4) 52,5 (15,6) 54,6 (17,4) Tabell 5c. Nydebuterade patienter vid primärvården, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut Antal Medelålder, år (SD) 63,1 (12,2) 63,2 (12,4) 62,9 (12,5) 62,9 (12,6) 63 (12,4) Antal BMI Medel BMI, kg/m² (SD) 3,2 (5,4) 3,4 (5,6) 3,6 (5,7) 3,6 (5,7) 3,7 (5,6) Antal Medel, mmol/mol (SD) 5,1 (13,8) 5,8 (13,9) 52,1 (15) 52,4 (15) 52,2 (15,3)

19 Årsrapport Tabell 5 visar patientkarakteristika vid sjukdomsdebut under åren För typ 2 diabetes i primärvården är medelålder vid insjuknande oförändrat medan BMI vid diagnos stiger, noteras bör att vid debut hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården stiger över tid, vilket kan betraktas som signal om diagnosförsening. Anmärkningsvärt är även att vid debut hos patienter med typ 1 diabetes har stigit över dessa år, orsakerna till detta fynd bör analyseras, det kan göras på de enskilda enheterna. Figur 3. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes, uppdelat per åldersgrupper, åren Antal 6 5 Att prevalensen är lägre i högre åldrar förklaras av en ökande mortalitet med stigande ålder. Diabetesförekomsten i de olika åldersgrupperna ter sig stabil under denna tidsperiod, vi ser inga tecken på att fler och fler unga skulle insjukna i typ 2 diabetes. Figur 4. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes, uppdelat per åldersgrupper och medelvärde för BMI = kg/m 2, åren Medel BMI Åldersgrupper Åldersgrupper Figur 4 visar medel BMI vid debut av typ 2 diabetes i olika åldersgrupper, BMI är högst bland de yngsta som insjuknar. Under femårsperioden har en ökning av antalet registrerade patienter skett i alla åldersstrata: 31 4, 41 5, 51 6, 61 7, 71 8 och 81 9 års ålder. Ökningen proportionellt sett, av registrerade patienter, uppvisar en spridning i storleksordningen 6 8% i olika strata utan någon specifik trend över strata med stigande ålder. Numerärt sett återfinns flest antal registrerade patienter i åldersstratumet 61 7 år, vilket motsvarar en ökning på 8%. Figur 5, 6, 7 och 8 visar histogram för åldersfördelning (år). För typ 1 diabetes vid medicinkliniker år 211 (figur 6) jämfört med år 27 (figur 5) syns det tydligt att medicinklinikerna får in fler och fler unga med typ 1 diabetes, som resultat av den ökade förekomsten av typ 1 diabetes hos barn och unga de senaste åren. Åldersfördelningen inom primärvården visar att fortfarande är det mycket få unga patienter med typ 2 diabetes. Antalet registrerade patienter i NDR har ökat från år 27 till år 211, det vill säga med ett genomsnitt om cirka 83% under den senaste femårsperioden. Ökningen av rapportering har huvudsakligen skett i primärvården, där typ 2 diabetes utgör den absoluta majoriteten av diabetespatienterna. Bilden ovan visar ett väsentligen förväntat utfall med avseende på den åldersstratifierade prevalensen (förekomsten i en given åldersgrupp) av diabetes med den ökade graden av registrering som skett över den gångna femårsperioden. Bilden visar vidare att majoriteten av diabetespatienterna återfinns i åldrarna 4 8 år med störst absolutantal i åldersgruppen 61 7 år.

20 2 Årsrapport 211 Figur 5. Histogram för ålder (år). Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 27. % 6 Std. avvikelse 45,93849 Skevhet 15, :a percentil 94 5:e percentil 18 Medel Ålder Figur 6. Histogram för ålder (år). Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 211. % 6 Mean 45,75575 Std Deviation 16,248 Maimum 16 Minimum 18 N Ålder