Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff

Transkript

1 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff Närvarande Matilda Lidström-Dougnac, Försvarsmakten, Karina Solax Stridh, Försäkringskassan, Helena Barret, Skolverket, Åsa Frodlund, SiS, Maria Hillerbrand, CSN, Johanna Giorgi, Tillväxtverket, Lena Hallén, MSB, Ann Traber, Konstnärsnämnden, Hedvig Stenius, Kriminalvården, Atosa Anvarizadeh, Pensionsmyndigheten, Kristin Lilieqvist, Skatteverket, Annncristin Länta, Sametinget, Kerstin Andersson, Boverket, Mona Johansson-Rapp, Boverket, Lillemor Dahlgren, Göteborgs universitet, Sofie Karlberg, Göteborgs universitet Vad har hänt sen sist? JiM: Efter dialog med jämställdhetsenheten på departementet och myndighetshandläggarna har de nu formulerat texter till regleringsbreven. I vissa fall står det jobba enligt den plan som ni lämnat in, i vissa fall finns det mer detaljstyrning. Arbete ute på myndigheterna ska inte redovisas i årsredovisningen utan i en längre rapportering, som vi har förstått.. JiM har flera gånger lyft till regeringen att vi vill ha följeforskning på arbetet. JiM har en extraresurs nu under hösten, dessutom finns en forskningssamordnare kopplat till sekretariatet. Eventuellt blir det även extraresurser under Kriminalvården: Myndigheten har utlyst en tjänst som nationell samordnare som ska ansvara för uppdraget under nästa år. Planen är presenterad för ledningsgruppen i region väst, som är väldigt engagerade över pilotarbetet med våld och genus, kopplat till maskulinitet. Dessutom har myndigheten ett uppdrag kopplat till våldsamma kvinnor och våldsamma män, där det finns mycket pengar. Boverket: De begärde 2 miljoner men fick drygt 1 miljon. Planen finns nu med i myndighetens verksamhetsplanering. Nästa år och två år framåt ska de dela ut medel till jämställda offentliga miljöer (30 miljoner). MSB: Letar efter en intern projektledare, handlingsplanen lutar sig på en pilot inom utbildningsverksamheten som ska jämställdhetsintegreras, innan det arbetet görs på hela myndigheten. Projektledaren ska hålla ihop pilotuppdraget och vara ledningens stöd. De vill även ha en forskare, som de börjat leta efter nu. Ett tips från JiM är Karlstad universitet. Lillemor träffade MSB:s ledningsgrupp efter att planen var inlämnad, de var öppna för att arbeta med lednings- och styrsystem och därför får de det belopp som de sökt, men då måste de också börja jobba med den delen. Skolverket: De har fokuserat på styrningsprocesser och den projektmodell de arbetar med. Vad innebär ett jämställdhetsperspektiv i detta? Dessutom kopplar de på kommunikationsdelen. SiS: Har fått de pengar de sökt. De ska arbeta med piloter, bland annat bemötande på institutioner, genom utbildning och handledning av personal under Fokus på våld,

2 samtalsgrupper och att utbilda utbildare själva, internt. Flera institutioner har även sökt interna medel. Pilotprojekten ska integreras i hela verksamheten så småningom. Sametinget: Planen är inlämnad men inte hört något. De får medel för allt de sökt men utom konferensen, som var en ganska stor pott. Myndigheten har velat satsa på samebyarna eftersom det är en stor mansdominans. Skatteverket: Den lilla handlingsplan som återstod efter att GD tagit bort det mesta finns nu med i VP:n. Kristins chef är ytterst ansvarig. Ska föra in könsuppdelad statistik i årsredovisningen. Finns en arbetsgrupp som ska göra studiebesök och se hur olika servicekontor arbetar med bemötandefrågor. Har insett att FK och Skatteverket borde samarbeta. Försäkringskassan: Har fått de medel de sökt, vilket gör att de kan dra lite i de andra myndigheterna, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Största delen är utbildningssatsningen, utveckla alla de utbildningar som redan finns, genomlysa och utveckla nya. Finns initiativ runt om på lokal nivå men inget har samordnats. Konstnärsnämnden: Den största utmaningen är att jobba med övergripande projekt. Kommer inte anställa, men behöver en projektledare, en som skriver och en som coachar bedömningsprocesser. Styrelsen är positiv. Har fått hela det sökta beloppet. Tillväxtverket: Utmaningen är att få medarbetarna att börja mäta, men sen också förstå siffrorna, visar de på något bra eller dåligt? T.ex. har de tidigare ställt krav på att 20 % av företagsutvecklingscheckarna ska gå till till kvinnor. Helt plötsligt blev det 26 %. Pensionsmyndigheten: Utlyst en tjänst. CSN: Tre produktionsavdelningar, som var och en ansvarar för sig, men en person ska samordna arbetet. Börja med att utbilda chefer så att de förstår vad de ska ansvara för. Ska även utlysa en tjänst. Försvarsmakten: Har fått de pengar som de sökt och ska anställa tre verksamhetsutvecklare. En fokuserad på styrdokument, en på utbildning och en på uppföljningsmekanismer. Har skickat jobbannonsen till Försvarsmaktens genuspool, dvs. de som gått utbildningar inom Försvaret. De har dessutom fått ansökningar från personer som arbetat på DO, forskare på universitetet osv. Högsta ledningen är med i arbetet. Medskick från referensgruppen Ambitionsnivå, utgå från där ni är i dag. Hur mycket får ni jobba för att jobba er in i myndigheten? Om det finns motstånd, tänk på att det också tar tid. Finns möjlighet att skruva på planerna, utan att ta bort någonting. Normkritik och intersektionalitet, vet vi alltid vad vi pratar om? Behövs det mer kunskap ute på myndigheterna? Jobba mer med att formulera mål, effekter och aktiviteter. Målen är fluffiga och har inte alltid så självklar koppling till aktiviteterna. Departementet tycker att det generellt var en hög kvalitet på planerna men att de behövs tydligare koppling mellan mål och aktivitet. Så att vi förstår varför vi gör sakerna.

3 Referensgruppen såg fler gemensamma utvecklingsområden, som bedömningssystem och projektmodeller. Att verkligen arbeta med verksamhetsplaneringsprocessen, istället pratar många om att genomlysa, analysera, men var är görandet? Vi är förtjusta i begrepp som beakta, vad är att beakta? Jämställdhet ska vara naturligt, vad är det? En plan innebär vi ska göra. Mycket kartläggningar ska genomföras, inte glömma bort det som vi redan vet och de fakta som redan finns. Kan kännas som att man är rädd för att gå vidare från det vi redan vet. Många myndigheter har redan uppdragen att jämställdhetsintegrera, de är nyfikna på varför det inte har skett innan? Länsstyrelserna har i stort sett nätverk i alla län och i de nätverken sitter representanter från många myndigheter. Vad vet myndigheterna på central nivå om dessa? Hur kan de som har regionala kontor engagera dem i detta arbete? Lillemor kommer att skicka ut en fråga till länsstyrelserna och fråga var det finns myndighetsrepresentanter i respektive län, och sen skicka tillbaka till myndigheterna. Boverket har skrivit att de ska få in jämställdhetsperspektiv i remissvar och det skulle referensgruppen vilja att fler myndigheter gör. Skolverket den myndighet som troligtvis har mest intern kompetens, hur har de använt den i detta arbete? Gemensamma utbildningssatsningar Manlighet/maskulinitets-utbildningen syns inte så tydligt i planerna. Däremot har flera nämnt verksamhetscontrollerutbildning, statistik, upphandling och kommunikation. Första steget är gemensam utbildningsstart (troligtvis redan i februari), andra steget är en specialiserad insats och den sista är ett gemensamt utbildningsavslut. Några myndigheter nämner att de inte vill ha en basutbildning till, utan konkreta verktyg ganska snabbt. En lösning är att de som ska gå de gemensamma utbildningarna måste ha gått ett basutbildningspass. JiM funderar över lösning på detta. Tre dagar är mycket tid och kan bli ett problem säger några myndigheter, men tanken är att mycket arbete ska göras på plats under utbildningsdagarna. Manlighet/maskulinitet och jämställt bemötande kommer att vara en dag. Fundera över vilka personer på er myndighet som skulle behöva gå den här typen av utbildning. Kick-off 29 januari reservera datumet! Den 29 januari kommer vi att ha en kick-off för genomförandet av 18 myndigheters jämställdhetsintegreringsarbete. Tiden är från klockan 13 till klockan 17, centralt i Stockholm. Det är inte en extern inbjudan, utan inbjudna är nätverk, referensgrupp, expertgrupp, myndighetshandläggarna, generaldirektörer och förhoppningsvis jämställdhetsministern. Expertgruppen att hålla korta brandtal, på cirka 15 minuter. 10 personer per myndighet kan bjudas in.

4 Utvärderingsenkäter Skicka utvärderingsenkäterna vidare till de grupper som vi i JiM har mött! Ligg gärna på så att folk fyller i dem. Dels för att utveckla vår verksamhet i JiM, men även för att vi ska kunna delrapportera till departementet. Om vi utökar vårt stöd, vad vill ni ha? En utbildningsdag kopplat till en dokumentbank med vilka SOU:s som är relevanta för att kunna göra sitt jobb. Visa på ett grundpaket med de viktigaste dokumenten, 80-talet och framåt. Varför har det gått som det gått? Stöd i hur ska man läsa statistiken för att verkligen ha på fötterna, t.ex. koppla lathund om kvinnor och män till detta. Vilken statistik är värd att följa och ha koll på? Kvalitetssäkring och att följa upp nätverkets arbete, men även på ledningsnivå. Att det finns någon som knackar på dörren ibland och säger Hej, det här är viktigt! Bollplank inför upphandlingar eller andra stora satsningar. Lillemor: I planen för vårt arbete finns att vara någon help desk, att kunna ringa, maila och fråga oss. I början av 2015 ska vi redovisa arbetet, därför tänker vi oss en löpande uppföljning, kanske regelbundet varje månad. Vad händer, något bakslag, går det framåt? Finns det något bra sätt att dokumentera det man gör? Har vi, i JiM, några bra idéer kring det? Viktigt att det kommer frågor från departement till ledningen, uppifrån och ner. Att handläggarna på departementet kräver ett svar, en påminnelse, så man ser att det är ett prioriterat område. Om vi (MSB) är medarbetare som ska ha koll på vad jämställdhetsintegrering är, finns det någon möjlighet att ha ett lunchseminarium med JiM och berätta vad det handlar om? Eventuellt ha mindre sådana här konstellationer, liknande nätverksträffarna, med myndigheter som har liknande handlingsplaner, med mer praktiskt arbete. Att påminna, stöta på! Lära oss att formulera mål, mätbara. I arbetet med årsredovisningen, när man har könsuppdelad statistik, vad kan man säga och inte säga, hur kan man rigga systemen för ännu bättre underlag året därpå? En artikelserie på intranätet om jämställdhetsintegrering, om man kunde ha basmaterial, där man kan sno färdiga formuleringar. Lillemor: allt som finns på Jämställ.nu får ni ta rakt av! Där finns beskrivningar, klipp och klistra, ange Jämställ.nu som källa. Fixa inspiration inför utbildning av en ledningsgrupp eller liknande. Handledningsbehov, det speciella i att bedriva jämställdhetsutveckling. Avstämning, så att man inte hamnar snett från början. Tips på genusvetare, konsulter. Lillemor: det kan vi inte göra, men däremot kan vi hjälpa till med

5 kravspecifikation. Men kolla databasen Vem gör vad? Har de använt en extern konsult så står det där. Samverkansprojekten Hela livet CSN, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan (gemensam informationssatsning). Sammankallande myndighet: Försäkringskassan. Bidragsgivning Vetenskapsrådet, Ungdomsstyrelsen, Tillväxtverket, Sametinget, Konstnärsnämnden, Musikverket, Skolverket. Sammankallande myndighet: Konstnärsnämnden. Icke medborgarnära verksamheter Boverket, MSB, Tillväxtverket, Försvarsmakten. Sammankallande myndighet: Boverket. Servicekontoren Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket. Sammankallande myndighet: Försäkringskassan. /Sofie Karlberg och Lillemor Dahlgren