Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014

Transkript

1 Generaldirektören Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 Uppdraget Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet för budgetåret 2013) att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering: SiS ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär exempelvis att säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i verksamheten. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara inom myndigheten efter Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 16 september Detta beslut om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för verksamhetsåret 2014 är SiS svar på regeringens uppdrag. Bakgrund och nulägesbeskrivning För perioden fattade regeringen beslut om en plan 1 för genomförandet av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. För SiS innebar det att Socialdepartementet under den här perioden gav SiS i uppdrag (i regleringsbrevet) att 1 Fastställande av plan för genomförande av jämställdhetsintegrering i regeringskansliet N204/3108/JÄM Statens institutionsstyrelse Besök Adress Drottninggatan 29 Box Stockholm Telefon E-post registrator@stat-inst.se Org-nr Fax Internet

2 2 [10] redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att systematiskt genomföra jämställdhetsintegrering i verksamheten. För att stödja myndigheterna i arbetet tillsatte regeringen 2005 kommittén Jämstöd, som under två år arbetade med att pröva och utveckla nya metoder och utbildningar på området. SiS deltog under mars november 2006 i Jämstöds utvecklingsprogram tillsammans med andra myndigheter. Regeringen gav därefter, under åren , Göteborgs universitet i uppdrag att vara ett fortsatt stöd för statliga myndigheter: program JÄMställdhet i staten Jämi. SiS deltog under den tiden i en av programmens referensgrupper. Jämi gjorde bland annat en fördjupad undersökning av SiS och nio andra statliga myndigheters jämställdhetsarbete 2 och redovisade sitt uppdrag i en slutrapport 3. Som ett svar på regeringens uppdrag fattade SiS våren 2006 beslut om en plan för jämställdhetsintegrering av kärnverksamheten 4, det vill säga en strategi för att säkerställa en jämställd vård och behandling på ungdomshemmen och LVM-hemmen. SiS reviderade samtidigt en tidigare jämställdhetspolicy och klargjorde viljeriktningen för det planerade arbetet i SiS policy för en jämställd vård och behandling 5. Planen innebar att SiS genomförde en intern kartläggning 6 och en extern forskningsstudie Syftet var att få kunskap om eventuella obefogade skillnader i genomförandet av vården, från inskrivning till utskrivning, för pojkar och flickor respektive män och kvinnor. Resultaten från kartläggningen och forskningen låg till grund för den handlingsplan 8 för en jämställd vård och behandling som ledningen fattade beslut om våren Handlingsplanen pekade ut prioriterade utvecklingsområden och klargjorde vilka åtgärder som SiS skulle vidta, när de skulle vidtas och vilka avdelningar/enheter inom SiS som ansvarade för genomförandet. SiS följde upp handlingsplanen Jämi rapport 2/10 Processer i arbetet med jämställdhetsintegrering Ett samtal med tio myndigheter 3 Jämi rapport 4/10 Slutrapport program Jämi Beslut om plan för jämställdhetsintegrering, dnr: Beslut om policy för en jämställd vård och behandling, dnr: Allmän SiS-rapport 2008:6: SiS vård och behandling ut ett jämställdhetsperspektiv 7 Forskningsrapport nr : Kön och behandling inom tvångsvården - en studie av hur vården organiseras med avseende på genus 8 Beslut om SiS handlingsplan för en jämställd vård och behandling, dnr:

3 3 [10] Under åren omfattades SiS också av regeringens handlingsplan för att förstärka arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, genom uppdrag i regleringsbrevet. Det fortsatta jämställdhetsintegreringsarbetet har haft ett fokus på att bemöta sexualitet i behandlingsarbetet och på att främja sexuell hälsa. De samtalsgrupper med ungdomar och klienter som etablerats fortsätter. Samtalsledarna ingår i ett nätverk och får del av handledning. Tillsammans med handledarna har gruppen lagt grunden till en manual för det fortsatta arbetet. SiS har 2011 och 2012 arrangerat konferenser på temat jämställdhet och sexuell hälsa, riktad till dem i verksamheten som arbetar praktiskt eller strategiskt med frågorna. Då har SiS bland annat introducerat ett metodstöd som tar upp normer kring maskulinitet och bemötande av HBT-personer i vård och behandling, presenterat pågående (SiS-finansierad) forskning om sexuellt risktagande bland unga placerade på SiS och forskarnas utveckling av en modell för sexualrådgivning särskilt anpassad till SiS målgrupp. SiS har anslutit sig till Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) myndighetssamverkan och samfinansierar en nationell konferens i november SiS ingår fortsatt i det myndighetsnätverk om prostitution och människohandel för sexuella ändamål som Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar. SiS har en dialog med Socialstyrelsen om nya bedömningsmetoder för arbete mot våld i nära relationer. Process att ta fram handlingsplanen SiS har medvetet valt att inte utse en särskild arbetsgrupp eller projektledare för att ta fram handlingsplanen. Strategin har istället varit att integrera arbetet i de ordinarie beslutsprocesserna, det vill säga i ledningsgrupper på lokal, regional och central nivå. Huvudkontorets vård- och behandlingsenhet har samordnat arbetet, med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgsuniversitet (projektet JIM). Funktionen som samordnar arbetet på Vård- och behandlingsenheten har deltagit på två ledningsgrupper i respektive verksamhetsområde, med stöd av Göteborgs universitet (se nedan Stöd och samordning). På ledningsgrupp 1 har samordningsfunktionen bistått verksamhetsdirektörerna i att förmedla uppdraget till institutionscheferna och presenterat en bakgrund till myndighetens tidigare och pågående arbete med jämställdhetsintegrering. På ledningsgrupp 2 har

4 4 [10] institutionscheferna redogjort för sin planering, som de förankrat i sina respektive ledningsgrupper på institutionerna. De utvecklingsområden som ungdomshemmen och LVM-hemmen har identifierat ligger till grund för SiS handlingsplan. Handlingsplanen utgör ett underlag i arbetet med myndighetens verksamhetsplan för år De målsättningar och aktiviteter som generaldirektören prioriterar och beslutar i den processen kommer att ligga i så kallade resultatkontrakt för år 2014, för respektive institution. Resultatkontrakt är det verktyg SiS använder sig av i den ordinarie årscykeln för verksamhetsplanering och uppföljning. Myndighetens uppdrag och mål kopplat till jämställdhet SiS ska utforma verksamheten på ungdomshem och LVM-hem så att den utgår från flickors och pojkars samt kvinnors och mäns villkor och behov. Det framgår av SiS instruktion 9. SiS tidigare kvalitetsmål (av vilka ett var att vården och behandlingen skulle bedrivas jämställt) har ersatts av treåriga strategiska planer. Den nuvarande strategiska planen avser åren I den finns inget motsvarande mål som rör en jämställd kärnverksamhet. SiS har en policy (se nedan) för en jämställd vård och behandling och det står i SiS etiska riktlinjer att den enskilde klienten har rätt till en jämställd vård och behandling. Myndighetens jämställdhetsmål För SiS innebär en jämställd vård och behandling att verksamheten tillgodoser och tillvaratar flickors och pojkars respektive kvinnors och mäns behov och intressen. Den viljeriktningen har myndigheten konkretiserat i tre punkter i SiS policy för en jämställd vård och behandling: - att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner får en vård och behandling som utgår från deras individuella behov - att personalen synliggör och motverkar könsstereotypa normer i vården och behandlingen 9 Förordning (2007:1132) med instruktion för Statens institutionsstyrelse

5 5 [10] - att flickor och pojkar, kvinnor och män på SiS institutioner är bättre rustade för att leva ett jämställt liv efter institutionsvistelsen än när de skrevs in Kopplingar till de nationella jämställdhetspolitiska målen Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, samt de fyra delmål som vägleder regeringens politik: jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra 10. Vid varje placering på SiS särskilda ungdomshem eller LVM-hem utgår behandlingsplaneringen från den förekomst av problem och behov av hjälp som socialtjänsten och den enskilde redogör för och som personalen också bedömer. Särskilda intervjuer (ADAD och DOK) med den enskilde utgår från flera livsområden, varav fysisk och psykisk hälsa är två. Inom dessa områden uppmärksammar SiS såväl utsatthet som utövande av våld och till viss mån också sexuell hälsa. I den bemärkelsen är kopplingen till regeringens delmål om frihet ifrån våld i nära relationer tydlig liksom de fokusområden som regeringen pekar ut, som rör åtgärder mot sexuellt våld och insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Tidigare kartläggningar 11 har visat skillnader mellan könen dels när det gäller hur personalen bemöter sexualitet i behandlingsarbetet och dels tillgång till sexualrådgivning och samtalsgrupper (med fokus på relationer, sexualitet och våld) på avdelningarna. Utöver de livsområden som utgör grunden för utredning och behandlingsplanering arbetar verksamheten med att öka den enskildes förmåga att klara ett självständigt liv efter vistelsen på ungdomshemmet eller LVM-hemmet. Inom ramen för det arbetet finns kopplingar till regeringens delmål om en jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Området är relevant för SiS att fokusera på eftersom den tidigare kartläggningen 12 visar att det förekommit vissa skillnader mellan könen också när det gäller i vilken utsträckning och med vilket stöd man får tillfälle att träna på att exempelvis planera, inhandla och laga mat, städa och tvätta. 10 Skr. 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning Allmän SiS-rapport 2008:6: SiS vård och behandling ut ett jämställdhetsperspektiv, Forskningsrapport nr : Kön och behandling inom tvångsvården - en studie av hur vården organiseras med avseende på genus 12 Allmän SiS-rapport 2008:6: SiS vård och behandling ut ett jämställdhetsperspektiv

6 6 [10] På nämnda områden kan SiS genom målsättningar och aktiviteter i handlingsplanen bidra till regeringens målsättningar och myndighetens egen policy för en jämställd vård och behandling. Arbetet med jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse Mål och styrning Planen innehåller dels målsättningar och aktiviteter i verksamheten som SiS bedömer kan genomföras inom befintlig kostnadsram och dels sådana som kräver stimulansmedel. Beslut om prioriteringar och omfattning av dessa aktiviteter görs inom ramen för myndighetens arbete med verksamhetsplanen för En första målsättning i handlingsplanen är att öka personalens kunskaper genom utbildning och handledning. Målsättningen är att kvinnor och män i personalen på ungdomshem och LVM-hem utvecklar sitt behandlingsarbete och bemötande för att motverka att stereotypa förväntningar om kön påverkar hur de tillgodoser de ungas och klienternas behov och tillvaratar deras intressen. Bemötande avser hur personalen arbetar i mottagningsrutiner, omvårdnad och i samvaron på avdelningar och i skola men också kopplat till specifika områden, till exempel hur vi bemöter sexualitet, utagerande beteende, hot eller våld eller hur vi arbetar för att öka individens förmåga att klara ett självständigt liv efter tiden på institutionen. Upplägget med fokus på bemötande ligger i linje med en större pågående satsning på att göra SiS värdegrund tydlig och gemensam. Utbildning och handledning kommer i relevanta delar att integreras i det pågående värdegrundsarbetet. En andra målsättning är att skapa forum för samtal med unga och klienter. Målsättningen är att påverka attityder och öka medvetenheten hos unga och klienter på ungdomshem och LVM-hem om normer och rätten till icke-diskriminering, med fokus på relationer och våld. En tredje målsättning är att öka kunskapen hos strategiska funktioner i planering, uppföljning och kvalitetsarbete. Målsättningen är att verksamhetskontrollers och andra nyckelfunktioner integrerar ett jämställdhetsperspektiv i befintliga strukturer, processer och rutiner. Se rubriken Plan för SiS år 2014 nedan, för en specificering av aktiviteter och beräknade kostnader.

7 7 [10] Utöver dessa målsättningar i handlingsplanen planeras en rad insatser att genomföras under verksamhetsåret 2014 som har relevans för uppdraget men där SiS inte ser samma behov av externa stimulansmedel. Dessa beskrivs nedan och kan om de blir aktuella finansieras med interna utvecklingsmedel. Exempelvis pågår sedan ett par år tillbaka ett SiS-finansierat forskningsprojekt om ungas sexuella risktagande och utveckling av anpassad sexualrådgivning. Under år 2014 kommer ett flertal ungdomshem att involveras i det arbetet. Det innebär en fortsättning på SiS arbete att beröra sexualitet i behandlingsarbetet och tidigare utbildning (i samarbete med Riksförbundet för sexuell upplysning) av behandlingspersonal. Likaså finns ambitioner inom missbruksvården att integrera ett jämställdhetsperspektiv och utmana könsstereotypa normer som omgärdar SiS arbete att utreda klienternas behov av stöd och åtgärder (inom ramen för den ordinarie behandlingsplaneringen) när det gäller förmågan att klara ett självständigt boende och hushåll. Ytterligare ett aktuellt område är att öka kompetensen att bemöta unga och klienter som varit, är eller riskerar att utsättas för våld. SiS har ett upparbetat samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid som kan resultera i någon form av uppdragsutbildning för personal på de ungdomshem och LVM-hem som möter målgruppen. Inom ramen för det arbetet har SiS också ett samarbete med Socialstyrelsen som kan innebära ett avgränsat försök att pröva bedömningsmetoder för arbete mot våld i nära relationer. Kunskap och utbildning Det finns kunskap i myndigheten från tidigare utbildning för chefer och avdelningsföreståndare att leda för en jämställd kärnverksamhet. Motsvarande kunskap finns hos verksamhetsutredare på regional nivå och hos den centrala samordningsfunktionen på huvudkontoret. Det tidigare jämställdhetsintegreringsarbetet är dokumenterat i rapporter, kartläggningar, planer och aktuella riktlinjer som kontinuerligt kommuniceras i myndighetens interna utbildningar. SiS uppfattar inte att det finns något generellt behov av kunskap och utbildning i jämställdhetsintegrering som strategi men är intresserade av det stöd som projektet JIM och myndighetsnätverket kan bidra med och eventuella utbildningar för nyckelpersoner i arbetet.

8 8 [10] Metoder och arbetssätt Målsättningar och aktiviteter i arbetet kommer att vara integrerade i SiS verksamhetsplan för år 2014, i form av resultatkontrakt för respektive ungdomshem eller LVM-hem. Det innebär att planering, genomförande och uppföljning av arbetet följer myndighetens ordinarie årscykel. Inom respektive verksamhetsområde kommer verksamhetskontoret, med stöd av vårdoch behandlingsenheten, att samordna arbetet för de målsättningar i planen/resultatkontrakten som är gemensamma för flera institutioner. En uttalad ambition i det arbetet är att använda befintlig kunskap och erfarenheter från tidigare jämställdhetsintegreringsarbete. Det kan exempelvis vara resurser i form av avdelningsföreståndare eller institutionschefer som deltagit i den tidigare satsningen på jämställt ledarskap (JGL under åren ) eller medarbetare med sakkunskap och erfarenhet av att etablera samtalsgrupper om våld och relationer eller att bemöta sexualitet i behandlingsarbetet. SiS har medvetet undvikit aktiviteter som föreläsningar eller enstaka utbildningar. De utbildningar som verksamheterna är i behov av är samtliga kopplade till efterföljande uppdrag på ungdomshemmet eller LVM-hemmet, i form av att etablera samtalsgrupper/cirklar eller att åstadkomma varaktig förändring i bemötandet och att integrera det arbetet i den långsiktiga värdegrundssatsning som för närvarande involverar hela myndigheten. I bemötandefrågorna och värdegrundsarbetet spelar handledning/stöd en viktig roll, som ger personalen stöd att omsätta kunskapen från utbildning i praktisk verksamhet. Stöd och samordning Vård- och behandlingsenheten samordnar jämställdhetsintegreringsarbetet. Samordningsrollen är en funktion knuten till enheten och innebär ett ansvar att samordna arbetet för en jämställd vård och behandling. Arbetet sker i ordinarie forum för gemensam planering och utveckling av verksamheten, som ledningsgrupper, nätverk och i SiS vård- och behandlingsråd. Utredare på regional nivå, på SiS tre verksamhetskontor, har motsvarande samordnande roller under planering och genomförande av handlingsplanen. På ungdomshemmen och LVM-hemmen är det institutionschefen eller den han eller hon utser som samordnar arbetet.

9 9 [10] SiS ingår under genomförandeåret 2014 i Göteborgs universitets myndighetsnätverk (det så kallade JIM-projektet), knutet till Nationella sekretariatet för genusforskning. SiS deltar också i Nationellt centrum för kvinnofrids myndighetssamverkan och i nätverk om prostitution och människohandel för sexuella ändamål, som Länsstyrelsen i Stockholms län sammankallar till. Uppföljning Uppföljningen av verksamhetsåret 2014 ligger till grund för prioriteringarna för nästkommande år. Genom att integrera jämställdhetsarbetet i den ordinarie årscykeln 2014 fångar SiS upp behov av utveckling som kan innebära fortsatta insatser år Verksamhetsuppföljningen ligger också till grund för de treåriga långsiktiga strategiska mål som ledningen fattar beslut om. Nästkommande treårsperiod är I och med att målsättningar och aktiviteter utgör en del av verksamhetsplanen och inte löper vid sidan av densamma så är arbetet också integrerat i SiS ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är så SiS ser på uppdraget: att arbetet för en jämställd kärnverksamhet är ett av flera åtaganden som ytterst handlar om att upprätthålla och utveckla tjänster av god kvalitet, som präglas av respekt för den unges och klientens människovärde och integritet. Plan för SiS år 2014 De tre områden som SiS bedömer kräver någon form av stimulansmedel utöver SiS egen finansiering är följande: 1.) Personalutbildning och handledning som ger SiS kunskap att synliggöra och motverka könsstereotypa normer i vården och behandlingen. Det pågår ett omfattande arbete inom myndigheten som syftar till att utveckla SiS värdegrund och bemötande på ungdomshem och LVM-hem. För SiS är det viktigt att de insatser som prioriteras år 2014 integreras i det pågående arbetet. Personalutbildningen prövas i begränsad omfattning på ett urval institutioner och knyter an till pågående satsningar inom myndigheten som att stärka barn och ungas rättigheter, SiS etiska riktlinjer och arbete med att ta fram gemensamma värdeord. Personalutbildningen är en fortsättning på den chefsutbildning som SiS genomförde åren och riktar sig till behandlingspersonal på institutionerna. Utbildningen följs av handledning för att stödja behandlingspersonalen i att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet på avdelningarna.

10 10 [10] Beräknade kostnader för utbildning och handledning uppgår till kronor. 2.) Etablera samtalsgrupper med unga och klienter som ger dem kunskap om våld och relationer. SiS har under flera år arbetat med att utforma samtalsgrupper för unga och klienter. På ett urval institutioner pågår sådan verksamhet och ansvarig personal har fått utbildning och stöd genom handledning. I samarbete mellan utbildare och deltagare har en manual tagits fram för samtalsgrupperna. För att stödja befintliga samtalsgrupper och etablera nya önskar SiS utbilda egna utbildare. Beräknade kostnader för utbildningssatsningen uppgår till kronor. 3.) Utbilda funktionen controllers eller andra nyckelfunktioner i planerings- och uppföljningsarbetet. SiS controllers ansvarar för budget och verksamhetsplanering och har inte omfattats av tidigare jämställdhetsutbildning. Det är angeläget för verksamheten att dessa funktioner och eventuella andra nyckelpersoner i det systematiska kvalitetsarbetet har kunskap om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i dessa processer. Beräknade kostnader för utbildning och interna stödjande nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte uppgår till kronor. Total kostnad för stimulansmedel uppgår till kronor. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Kent Ehliasson. Föredragande har varit utredaren Åsa Frodlund. I beredningen har enhetschefen Anita Andersson deltagit. Kent Ehliasson Åsa Frodlund