Dnr Socialdepartementet (S2008/8418/ST)

Transkript

1 Dnr Generaldirektören Socialdepartementet Uppdrag att förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller människohandel för sexuella ändamål (S2008/8418/ST) Inledning Statens institutionsstyrelse (SiS) har i enlighet med regeringsbeslut den 16 oktober 2008 fått i uppdrag att inom sin verksamhet förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget är en del av regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). SiS ska identifiera och stärka insatserna på institutionerna och i samråd med socialtjänsten utveckla arbetssätt som minskar risken för återfall i prostitution efter det att personerna lämnat SiS institutioner. Medel för uppdragets genomförande beräknas till sammanlagt 3,5 miljoner. SiS redovisade en genomförandeplan den 18 december Projektet pågår under tiden och består av tre faser; förberedelsefas januari oktober 2009, genomförandefas november 2009 december 2010 utvärderingsfas under tiden januari mars Statens institutionsstyrelse Besök Post Drottninggatan 29 Box Stockholm Telefon Fax E-post Internet registrator@stat-inst.se Org-nr

2 Dnr [7] Enligt beslutet ska myndigheten inkomma med en delredovisning i form av en nulägesbeskrivning senast den 31 december Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars Härmed överlämnar SiS en delredovisning av uppdraget. Organisation Uppdraget organiseras som ett projekt och leds av en utredare från SiS Forsknings och Utvecklingsenhet, FoU som också ansvarar för ledning och rapportering av uppdraget till Socialdepartementet. En referensgrupp bestående av representanter från SiS institutioner följer utvecklingen av projektet och diskuterar konkreta samarbetsfrågor mellan SiS huvudkontor och institutionerna. Därutöver finns en styrgrupp med representation från SiS ledning, FoU enheten, SiS centrala brukarråd, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Styrgruppens huvudsakliga uppgift är att koordinera gemensamma övergripande policyfrågor och löpande informera om arbetets utveckling till SiS ledning. SiS uppdrag Det är väl känt att det finns ett samband mellan missbruk och prostitution eftersom prostitution ofta kan vara ett sätt att finansiera missbruket. På grund av sambandet har en väl fungerande missbruks och beroendevård betydelse för att motverka prostitution. Det är relativt vanligt att kvinnor, men även män, som placeras på SiS institutioner befinner sig i eller har befunnit sig i prostitution eller prostitutionsliknande omständigheter. SiS uppdrag utgår från en verklighet där prostitution sällan är den huvudsakliga problematik kring vilken vård och behandling inriktas och struktureras. Uppdraget omfattar även de vuxna missbrukare och ungdomar som utsatts eller riskerar att utsättas för människohandel för sexuella ändamål. Det finns ett tydligt samband mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål men prostitution har även andra grundorsaker och är inte alltid kopplad till handel med människor. Definition av prostitution Det finns inte en form av prostitution utan många. Traditionellt förknippas prostitution med kvinnor som säljer sexuella tjänster på gatan, men prostitution är inte heller ovanligt bland pojkar och män där arenorna är många fler än på gatan. Förmedling av sexuella tjänster sker idag allt oftare via Internet. Än svårare blir det om man också

3 Dnr [7] beaktar alla de gråzoner till prostitution som finns och som blir särskilt tydligt när det gäller ungdomar. Övergången mellan en sexualitet som präglas av ömsesidighet till att istället handla om att köpa eller byta tjänster kan många gånger vara diffus och gör att framförallt ungdomar inte uppfattar sig som prostituerade. Det är viktigt att hitta en definition som ungdomar och vuxna kan relatera till. Prostitutionsbegreppet innebär att de personer som benämns som prostituerade tilldelas en identitet som antyder att prostitutionen bottnar i inre egenskaper. I syfte att undvika själva prostitutionsbegreppet har vi valt att fokusera på utbyte av tjänster och använder följande definition av prostitution för såväl flickor/pojkar som kvinnor/män; Försäljning och byte av sexuella tjänster i utbyte mot droger, saker, pengar, boende, att bli accepterad, få bekräftelse. Definition av människohandel Att definiera människohandel för sexuella ändamål är komplicerat. Det finns en definition enligt brottsbalken (1962:700) men är i praktiken inte alltid alldeles lätt att fastställa. Det saknas t.ex. uppgifter om hur många barn, ungdomar och vuxna personer inom Sverige som säljs och utnyttjas exempelvis för sexuella ändamål. I projektet kommer fokus att ligga på försäljning och byte av sexuella tjänster. Den 1 juli 2002 blev människohandel för sexuella ändamål brottsligt i Sverige. En definition av begreppet människohandel enligt 4 kap 1a brottsbalken, innefattar följande element; Förflyttande/övertagande av kontroll av person genom någon form av påtryckning i syfte att exploatera. Detta kan ske såväl inom ett land som mellan länder. En handelsåtgärd som rekrytering, inhysning eller transport krävs, liksom ett syfte att utnyttja genom exempelvis prostitution eller arbetskraftsexploatering. Projektets genomförande I december 2008 anordnades två konferenser om institutionernas kunskaper och erfarenheter av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En första kartläggning i form av en enkätundersökning genomfördes i slutet av 2008, där företrädare för institutionsledningen ombads bedöma målgruppens storlek på den egna institutionen, se nedan. Kartläggning SiS har på olika sätt undersökt hur stor målgruppen är inom myndigheten. Initialt har resultat från de självskattningsintervjuer som används inom ungdoms (ADAD) och vuxen (DOK) vården sammanställts. För ungdomsvården har tidsperioden undersökts och för vuxenvården perioden Svaren visar att nio procent av flickorna och två procent av pojkarna haft sex i utbyte mot pengar, droger, alkohol etc. Uppgifter från intervjuer med klienter under perioden visar att sju procent av kvinnorna och mindre är en procent av männen har haft inkomst av prostitution innan

4 Dnr [7] placeringen på LVM hemmet. Vid den här typen av känsliga frågor är en viss underrapportering att vänta. Den enkätundersökning som genomfördes i slutet av 2008 visar att SiS personal skattar förekomsten och behovet av insatser högre än ungdomar och klienter själva. För att få ytterligare kunskap om omfattningen kommer alla ungdomar och klienter som placeras på SiS institutioner under 2010 att intervjuas utifrån den definition som används i projektet. Frågorna utgör ett komplement till ADAD respektive DOK inskrivningsintervjuer och ska ställas i samband med dessa intervjuer. De nya frågorna kan komma att utgöra underlag vid en kommande revidering av ADAD och DOK. Intervjuer med socialtjänsten För att få en bild av socialtjänstens kunskap om de ungdomar och vuxna klienter som placeras har socialsekreterare ombetts att svara på två frågor i samband med ansökan om placering på SiS institutioner. Frågorna har ställts under perioden den 1 september 30 november 2009 enligt följande; 1) Känner ni till, har kunskap om klienten/ungdomen utfört sexuella tjänster i utbyte mot droger, saker, pengar, boende, att bli accepterad, få bekräftelse? 2) Bedömer ni att klienten/ungdomen varit utsatt för människohandel för sexuella ändamål? Totalt har 353 svar inkommit under mätperioden. Av dessa avsåg 179 ungdomar (13 20 år) varav 49 flickor och 130 pojkar samt 174 klienter (18 70 år) varav 65 kvinnor och 109 män. De ungdomar som dömts till vård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård omfattas inte av undersökningen eftersom socialtjänsten inte ansvarar för deras placering. Allmänt kan konstateras att socialtjänsten många gånger saknar tillräcklig kunskap om sexuell exploatering inom målgruppen. Detta stärker bilden av att det finns ett mörkertal både vad gäller socialtjänstens och SiS kunskap om förekomsten av ungdomars och vuxna klienters utsatthet vad gäller prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Nedan redovisas kort socialtjänstens svar på de frågor som ställts. Fråga 1 Av socialtjänstens svar framgår att man är helt säker eller anser det vara troligt/sannolikt att majoriteten av ungdomarna inte har utfört sexuella tjänster. Ett mindre antal ungdomar, varav flertalet är flickor, har utfört/sannolikt utfört sexuella tjänster. Vad gäller de vuxna klienterna svarar socialtjänsten att man är helt säker eller anser det vara troligt/sannolikt att en tredjedel av kvinnorna och drygt två tredjedelar av männen

5 Dnr [7] inte har utfört sexuella tjänster. Socialsekreterarna är helt säkra eller anser det vara troligt/sannolikt att lite mindre än hälften av kvinnorna har utfört sexuella tjänster. Ett fåtal män bedöms ha samma erfarenhet. Svaren visar också att det finns en förhållandevis stor grupp av både män (31 st.) och kvinnor (18 st.) som socialtjänsten saknar tillräcklig kunskap om för att kunna göra en bedömning. Fråga 2 Av socialtjänstens svar framgår att man är helt säker eller anser det vara troligt/sannolikt att nio av tio ungdomar inte har varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. En pojke har varit utsatt och tre flickor och en pojke bedöms sannolikt ha varit utsatta. Vad gäller klienterna svarar socialtjänsten att man anser det vara troligt/sannolikt att två fjärdedelar av kvinnorna inte har varit utsatta för människohandel. Vad gäller männen har en övervägande majoritet inga/sannolikt inga erfarenheter av människohandel för sexuella ändamål. Av kvinnorna har enligt socialtjänsten en fjärdedel troligen/sannolikt varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Det finns inga motsvarande uppgifter för männen. Socialsekreterarna saknar tillräcklig kunskap om en fjärdedel av kvinnorna respektive männen för att kunna göra en bedömning. Insatser på SiS institutioner Efter att ha identifierat målgruppen blir nästa steg ett adekvat bemötande och omhändertagande av målgruppen på institutionerna. Insatserna för de ungdomar och klienter som vårdas på institutionerna stärks bl.a. genom kunskapshöjande och metodutvecklande insatser för personalen. SiS prövar i samarbete med Riksförbundet för Sexuell upplysning (RFSU) en utbildning om grunderna i sexualitet och socialt arbete för personalen på sex utvalda institutioner. Utbildningarna pågår under tiden november 2009 februari 2010 och syftar till att synliggöra värderingar och attityder kring sexualitet. Målet med utbildningen är att öka personalens kunskaper om sexualitet, ge personalen förutsättningar att samtala om sexualitet, i arbetsgruppen och klientarbetet samt att utveckla gemensamma förhållningssätt. Under den tid ungdomarna och klienterna vårdas på institutionerna är t.ex. Motiverande samtal (MI) en utmärkt metod och förhållningssätt att använda för att prata om känsliga ämnen. Kompetensen är utbredd bland personalen på ungdomshemmen och LVM hemmen och når en stor del av de ungdomar och klienter som vårdas på institutionerna. Därutöver erbjuds individuella samtal av terapeutisk karaktär (som utförs av psykologer eller socionomer med steg 1 kompetens), familjeoch nätverkarbete och kontakter med externa professionella (BUP m.fl.).

6 Dnr [7] Det förebyggande arbetet på institutionerna förstärks genom att innehållet i de olika gruppverksamheterna på institutionerna utvecklas. SiS prövar en ledarutbildning i form av ett pilotprojekt för i första hand personal på ett urval av ungdomshemmen under våren 2010, men även LVM hemmens gruppverksamhet kommer att omfattas av satsningen. Ledarutbildningen ger deltagarna kunskap och förutsättningar att leda reflekterande normkritiska samtal i grupp med ungdomarna på sina institutioner. Gruppsamtalen syftar till att öka ungdomarnas medvetenhet om det normsystem som omger föreställningar kring exempelvis kön och makt. Samtalen ska göra det möjligt för ungdomarna att själva lyfta angelägna teman som exempelvis vad det betyder att vara tjej eller kille, killars och tjejers relationer till det egna könet och motsatta könet. Samverkan med socialtjänsten En viktig del i åtgärdskedjan är en tidig gemensam planering med socialtjänsten, ungdomen och klienten i syfte att utveckla eftervårdsprogram som förebygger prostitution efter avslutad vård/utredning på institutionen. SiS planerar att ta fram en manual baserad på erfarenheter av olika vårdkedjemodeller till stöd för institutionerna vid planeringen av eftervårdsinsatser i samverkan med ungdomen/klienten och socialtjänsten. Det kan handla om att etablera kontakt med verksamheter som arbetar med behandling av ungdomar och klienter som varit utsatta för någon form av sexuell exploatering, som prostitutionsgrupper, mottagningar inom hälso och sjukvården etc. Kompetenshöjande insatser för personalen För att kunna utveckla vården behövs olika former av utbildningssatsningar. Under våren 2010 anordnas tre regionala seminarier för personalen på institutionerna som syftar till att höja kunskapen om de bakomliggande mekanismer som påverkar prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utbildningsinsatser i dessa frågor är av central betydelse för att medvetandegöra personalen om relevanta risk och skyddsfaktorer för målgrupperna inom SiS. Information om projektet SiS har tagit fram två broschyrer för socialtjänsten och personalen på institutionerna med information om satsningen. En som ger en beskrivning av projektet och en som redogör för vad som ska genomföras under 2010 och hur det ska gå till. Se bifogade broschyrer.

7 Dnr [7] Uppföljning Projektet följs upp med stöd av SiS dokumentationssystem och övriga uppföljningssystem. Vidare kommer frågeformulär som särskilt konstruerats för projektet att användas. Ett syfte med uppföljningen är att kartlägga omfattningen av försäljning och byte av sexuella tjänster och beskriva målgruppen. Ett andra syfte är att analysera och utvärdera effekter av kompetenshöjande insatser för personal. Ett tredje syfte är att följa upp och analysera behandlingsinsatser under tiden på institution samt förekomst av eftervårdsprogram. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Ewa Persson Göransson. I handläggningen har utvecklingsdirektören Nils Åkesson deltagit. Föredragande har varit utredaren Anita Andersson Ewa Persson Göransson Anita Andersson Kopia: Ledningsgruppen Institutionschefer Registratorer HK chefer Fackliga företrädare Huvudskyddsombudet