Granskningsutlåtande Detaljplan för område intill Gröndals kyrka, del av Liljeholmen 1:1 m.fl. i stadsdelen Gröndal i Stockholm Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET GRANSKNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN Emma Castberg SID 1 (12) Tfn Granskningsutlåtande Detaljplan för område intill Gröndals kyrka, del av Liljeholmen 1:1 m.fl. i stadsdelen Gröndal i Stockholm Dp Innehåll Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Granskning... 2 Synpunkter inkomna under granskning... 2 Remissinstanser... 2 Sakägare enligt fastighetsförteckningen... 2 Besvärsberättigade... 3 Övriga Föreslagna förändringar efter granskningsskede innan antagande Synpunkter inkomna under samråd och granskning som ej tillgodosetts 11 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra för nya bostäder längs Lövholmsvägen intill Gröndals kyrka. Planförslaget skickades ut för granskning Under granskningen har 10 yttranden inkommit och under samrådstiden inkom drygt 60 yttranden. De flesta remissinstanser, myndigheter och företag tillstyrker planförslaget. Några remissinstanser avstyrker planförslaget utifrån byggnadstyp, arkitektur, påverkan på kulturhistorisk intressanta byggnader och tillgänglighet. Flertalet boende i området motsätter sig detaljplanen främst utifrån önskan att bevara Gröndals lummiga karaktär och natur, men även pga trafiksäkerhet, olägenhet för grannar, exploateringsgrad och byggnadstyp. Inkomna synpunkter under granskningstiden föranleder inga betydande ändringar av förslaget. Redaktionell ändring görs i planbeskrivningens illustrationsplan för att förtydliga Talgdankens fastighetsgräns och kyrkans klockstapel. Kontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas.

2 2 (12) Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med planläggningen är att tillskapa byggrätt för tre flerfamiljshus i en bergsslänt längs Lövholmsvägen strax söder om Gröndals kyrka. Byggnaderna föreslås blir fem våningar, varav en till två ligger i souterräng mot berget. Husen planeras utifrån att fungera som en sammanhållen enhet och gestaltas också utifrån det. Terrängen tillsammans med trafikbuller ger premisser för bebyggelsen, samtidigt är det viktigt med levande bottenvåningar och möjliggöra för affärsverksamhet, kontor eller dylikt. Av plantekniska skäl inkluderas ett något större område än marken som bebyggs i detaljplanen. Mot söder inkluderas en liten markremsa som tillhör bostadsfastighet Talgdanken 1, men som i detaljplan har reglerats som allmän platsmark. I planförslaget regleras markremsan som kvartersmark för bostadsändalmål. Mot norr inkluderas ett område med allmän plats, park och kyrkans klockstapel för att denna inte tidigare har varit detaljplanelagd. Även trottoaren på Lövholmsvägen är inkluderat i planområdet för att kunna reglera att balkonger får gå ut över trottoaren. Granskning Aktuell detaljplan har skickats ut för granskning under perioden Information skickades ut enligt sändlista till remissinstanser, berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen samt andra intressenter som under samrådet skriftligen framfört synpunkter. Övriga informerades genom annons i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Planförslaget visades i Tekniska Nämndhuset samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Synpunkter inkomna under granskning Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under granskningstiden, följt av stadsbyggnadskontorets ställningstagande. Yttrandena i sin helhet finns att ta del av i planakten. Remissinstanser Länsstyrelsen Lämnas utan åtgärd. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Fortum fjärrvärme har ingen erinran utan framför att fjärrvärme kan erbjudas. Anslutningsavgift kan komma att tas ut och man önskar att projektet ska samordnas med projekt i Sannadalsparken, om det är möjligt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Noterar informationen. Sakägare enligt fastighetsförteckningen Svenska kyrkan, Hägerstens församling Kompletterar tidigare lämnade synpunkter i samrådsskedet. Framför att de inte kan se kyrkans klockstapel i kartan, och undrar därmed vad planen för den är. Det som framförallt oroar är sprängningsarbeten. Kyrkans södra del är förankrad i berget medan övriga delar vilar på pålar och det finns ett

3 vattentryck underifrån mot kyrkans bottenplatta. Det kan bli stora konsekvenser vid sprickbildning och i värsta fall kollaps av byggnaden. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3 (12) Stadsholmen AB Ingen erinran mot att nya bostäder uppförs enligt planförslaget men framför att det är ytterst angeläget att exploateringen sker med största hänsyn till befintlig bebyggelse och hyresgäster, samt att vägnätet hålls öppet fram till Stadsholmen AB:s fastighet Stora Fågelsången. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I plankartan, som är den juridiska handlingen finns klockstapeln med. Ett misstag har gjorts som gör att klockstapeln inte finns med i illustrationsplanen i planbeskrivningen. Stadsbyggnadskontoret gör denna redaktionella ändring i antagandehandlingarna. Ett bergtekniskt utlåtande har tagits fram som beskriver berget och metoden för bergsskärning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med dagens byggteknik går att bygga på platsen utan att skada omgivande bebyggelse. Genomförandet med markarbeten ansvarar byggherren för. Frågor rörande genomförandet hanteras i senare skede av exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontorets bygglovsavdelning. Synpunkterna noteras. Besvärsberättigade Tor och Maria Dal, Grenljusbacken 26 Framför att naturmarken i det aktuella området är en viktig rest av skärgårdslandskapet med sina höjdskillnader och rundslipade berghällar. Stadsbyggnadskontoret har bedömt att området inte har något särskilt landskapsvärde men att naturmarken är en del av helheten för kyrkans och Sannadalshöjdens bebyggelse. I startpromemorian påpekar stadsbyggnadskontoret att vikten av att ursprungsidén är läsbar. Lars Isakson, Fregattvägen 6 Begär att detaljplanen inte godkänns av stadsbyggnadsnämnden. Framför att planförslaget medför förfulning av området genom att de förslagna huskropparna kommer upplevas som en hög mur utmed Sannadalsplatån. Motsätter sig bebyggelse, men om det nödvändigtvis ska bebyggas så är terrasshus med glasade terrasser en bättre byggnadstyp för platsen. Husen skulle då inte upplevas som en mur, som i nuvarande förslag. Har tidigare framfört önskemål om en barnkonsekvensanalys och beklagar att en sådan inte har gjorts. Påtalar vidare ett flertal brister i trafiksäkerheten vid förskolan samt föreslår lösning med enkelriktad trafik på Fregattvägen och trafiksignaler vid övergångstället. Anser inte att det behövs någon ny lekplats i och med att Sannadalsparken finns i närhen samt önskar att affärslokalerna ska tas bort då det endast medför trafikproblem. Anser dessutom att det är tjänstefel av stadsbyggnadsnämndens borgarråd och ledarmöter att inte besöka de gamla närförorterna för att på plats få en uppfattning om vad stadsplaneförslagen får för inverkan på boendemiljön och trafiken.

4 4 (12) Åsa Blomqvist och Arne Kriström, Lövholmsvägen 72 Anser att planförslaget inte ska antas och att det inte uppfyller kraven i 2, 4 och 5 kap i plan- och bygglagen utifrån följande punkter: MILJÖ - Avsaknad av hänsyn till kulturhistorisk miljö. Avstånden till kringliggande kulturhistorisk värdefulla byggnader är för små. Framför att i princip alla yttranden från privatpersoner, samt remissinstanserna skönhetsrådet och stadsmuseet har motsatt sig planförslaget med hänsyn till byggnadstypens bristande hänsyn till omgivningen. Anser därmed inte att planförslaget uppfyller krav på planläggning i 2 kap 6 i PBL om att byggnader ska vara utformade och placerade på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsoch landskapsbilden, natur- och kulturvärden och intresset av en god helhetsverkan. - Bygget gör våld på naturen då halva berget sprängs bort och träden försvinner. Påpekar att miljöförvaltningen och länsstyrelsen påpekar att även skadade träd är betydelsefulla att spara med hänsyn till insekter och djur. Grönområdet är ett stråk för rådjur, harar och räv, dessutom bor många fåglar där. - Området är så utsatt för buller att byggmetoder med tyst sida krävs. Påtalar risk med att trafikbullret ökar i framtiden och att maxvärdena är nära tillåtna gränser. Man ifrågasätter om det är lämpligt att bygga i den typen av miljöer. - Luftkvaliteten är dålig och ligger nära tillåtna gränser för partikelhalter. ENSKILT INTRESSE - En mindre del av Talgdanken 1 ingår i planområdet och fastighetsägaren menar att denne inte har fått förklaring till varför.. Då en detaljplan enligt 4 kap. 32 PBL inte får omfatta ett större område än vad som behövs anser fastighetsägaren att den del av planområdet ska utgå från detaljplanen. Fastighetsägaren tror att det är ett misstag och att en del av deras fastighet ska exproprieras och att stadsbyggnadskontoret arbetar med detta i smyg. - Fastighetsägaren framför att huset på Talgdanken 1 är k-märkt och skyddsvärt. Kritiserar att detta inte beskrivs och behandlas i planhandlingarna. Är vidare orolig över hur bergsskärning och bergssprängning kommer skada byggnaden på Talgdanken 1 och riktar kritik mot det bergtekniska utlåtande som har tagits fram under planarbetet. - Framför farhågor om påverkan på vattenflöde till följd av bergssprängningar och avverkning av vegetation. Skriver att en gångväg planeras ovanför tomten Talgdanken 1. Kritiserar att ingen utredning kring påverkan på vattenflöden har tagit fram och påtalar att det redan idag är problem med vattenflöden på tomten. - Framför att stadsmuseet har påtalat att det kulturhistoriska värdet på byggnaden på Talgdanken 1 påverkas negativt om inte bebyggelsen söderut minskas från de 7 meter som det är mellan föreslagen bebyggelse och fastighetsgränsen. - Ökad bullernivå inomhus, då det inte är tillåtet att tilläggsisolera eller byta fönster i huset på Talgdanken 1. Med ny garageinfart, fler bilar och nya grannar nära kommer ljudnivån inomhus försämras. Ifrågasätter hur bullerutredningen är gjord med antagandet om att Lövholmsvägen ska ha 4% tung trafik och tror att det är mer med tanke på att det är en

5 5 (12) genomfartsväg till Essingeleden. Frågar även hur ljudet från husfläktar kommer påverka. - Betydande insyn från det planerade huset med alla fönster och balkonger som kommer se ner på tomten och in i huset på Talgdanken 1. - Ifrågasätter solstudien och stadsbyggnadskontorets bedömning att möjlighet till solljus på Talgdanken 1 endast påverkas marginellt av den förslagna bebyggelsen. BRISTANDE HANDLÄGGNING OCH INTRESSEAVVÄGNING - I planområdet ingår en del av Talgdanken 1, se första punken under enskilt intresse ovan. Framför att om det har gjorts fel så kan inte korrekt intresseavvägning göras. - Anser att grannar framför eller bredvid planområdet inte överhuvudtaget fick en kallelse till samrådsmötet. Samrådsunderlaget har därför varit både bristfälligt och rent felaktigt. - Anser att stadsbyggnadskontoret har visat bristande hänsyn till inkomna synpunkter. - Bristande utredningar om buller och ljus, som dessutom inte har kommunicerats med de mest berörda. - Har inte delgivits undersökningar om sprängningsarbeten och påverkan på Talgdanken 1. - Har inte delgivits hur vattenavrinningar påverkar hus och trädgård på Talgdanken 1. - Framför kritik om att fastighetsägare på Talgdanken 1 har fått avslag på att bygga bullerplank, trots att det var anpassat efter den kulturhistoriska miljön. Medan ett 5-vånignshus som inte är anpassat får lov att uppföras. - Framför kritik mot att trafikbuller anses som ett problem vid byggande av ett modernt och isolerat hus medan man inte lyfter fram buller under byggnadstid för Talgdanken 1 som inte är, och inte får, isoleras. - Anser att kommunikationen har varit bristfällig och felaktig samt att stadsbyggnadskontoret inte har visat intresse eller bry sig om de många allvarliga olägenheter som drabbar den boende på Talgdanken 1. - Anser inte att någon egentlig intresseavvägning eller lämplighetsprövning har gjorts. Påpekar vidare att en sådan inte kan göras utan att de planerade åtgärdernas konsekvenser utretts ordentligt, vilket man anser inte har gjorts i detta ärende. ÖVRIGA SYNPUNKTER - Önskar att stadsbyggnadskontoret ska ta tillvara på Gröndals unika karaktär och ta fram ett helt nytt förslag, alltså inte använda JM:s förslag. Man vill ha en detaljerad förklaring till varför man inte fäst något avseende vid Skönhetsrådet, Stadsmuseet och Rådet för funktionshinderfrågor eller alla de (nästan alla) som velat bygga mindre fult och undvika de fula lådorna i kulturmiljön. - Önskar att stadsmuseet eller skönhetsrådet skulle utforma en arkitekttävlig. - Menar att de övergripande riktlinjerna i promenadstaden borde ha stoppat förslaget då man där är noga med miljöer och att det ska passa in.

6 6 (12) FASTIGHETSÄGARNA PÅ TALGDANKEN 1 YRKAR ATT: - Det inte byggs alls med nuvarande förslag då det strider inte bara mot en överväldigande majoritet av kommuninvånarnas uttalade vilja utan också skönhetsråd, stadsmuseums etc. ' s expertis - Om det skall byggas skall byggnationen anpassas med större respektavstånd till omgivande byggnader och med hänsyn till skala och hustyp, dvs. vilka hustyper som passar in! - Om det skall byggas skall alla felaktigheter som nämnts ovan beaktas och rättas, så bör öppen kommunikation ske istället för att undvika närmast berörda grannar och mörka kritiska synpunkter ifrån alla inklusive kommunens egna organ, försöka rita in mark från granntomten etc. Istället bör alla motstående intressen noga vägas in, alla de allvarliga olägenheter vi och vårt kulturhus drabbas av noggrant värderas och respekteras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande KULTURMILJÖ, NATURANPASSNING OCH BYGGNADSTYP Stadsbyggnadskontoret vill inledningsvis hänvisa till att Stadsmuseets remissvar i sin helhet har besvarats i samrådsredogörelsen (daterad ) angående avvägning gentemot kulturhistoriska värden. Svar kring byggnad på Talgdanken 1, se nedan under rubrik enskilda intressen. Stockholm är en växande stad och stadsbyggnadskontoret har ett uppdrag att planlägga för nya bostäder fram till år Promenadstaden översiktsplan för Stockholm pekar ut Gröndal som en del av den centrala stadens utvidgning. Det innebär att stadsdelen de närmaste åren kommer att förändras. Fler bostäder kommer att byggas, vilket genererar fler invånare och skapar ett större behov och underlag för både offentlig och privat service. Stockholm växer och det innebär att även de som redan bor här kommer att se sina närområden ändras. Gröndal är en stadsdel som har byggts ut successivt och det visar sig i det flertal olika byggnadstypologier som går att hitta i stadsdelen. Det är en tradition som nu fortsätter när 2010-talets arkitektur förs in. Stadsmuseets och Skönhetsrådets synpunkter är viktiga, men de är två remissinstanser bland många och representerar endast ett intresse. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att flera olika allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra. I det avvägandet anser stadsbyggnadskontoret att de krav på planläggning som anges i 2 kap. 6 1 PBL uppfylls. Detaljplanens genomförande innebär stora ingrepp i naturmiljön. I planarbetet har det säkrats att inga viktiga ekologiska samband bryts och där så bedöms nödvändigt reglerar plankartan att nya träd ska planteras. Värdefulla träd mellan de nya husen och kyrkan sparas genom att marken planläggs som parkmark. Vidare bedömer stadsbyggnadskontoret att denna natur, som ligger i en så brant terräng att den inte kan nyttjas för vistelse och är omgärdad av Sannadlasparken, Gröndalslunden och sjön Trekanten är lämplig att ta i anspråk för bebyggelse. Det är helt korrekt att naturen och bergshällarna är viktig för Sannadalsplatåns och kyrkans helhetsverkan, så som skrivs i startpromemorian och även i planbeskrivningen sid 22. Planprocessen syftar till att göra en avvägning mellan olika intressen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det

7 allmänna intresset att skapa bostäder väger tyngre än intresset att bevara bergshällarna och naturen för helhetsverkan för kyrkan och bebyggelsen på Sannadalsplatån. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7 (12) Med gällande lagstiftning är det inte möjligt att bygga terrasshus på platsen på grund av buller. Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget blir ett positivt tillskott längs Lövholmsvägen, som blir mer urban med aktiva bottenvåningar i tre huskroppar som följer gatans svaga krökning och ger en balanserad rytm. Att lägga lokaler i bottenvåningen ser stadsbyggnadskontoret som en ytterst viktig del i att få en attraktiv gatumiljö. BULLER, LUFTKVALITÉ SAMT TRAFIK UTIFRÅN ETT BARNPERSPEKTIV Stadsbyggnadskontoret bedriver planläggning utifrån dagens situation och utifrån beräknade framtida scenarier. De bullerberäkningar som har gjorts i detaljplanearbetet visar att gällande riktlinjer klaras. När det gäller luftkvaliteten har stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljöförvaltningen gjort bedömningen att gällande luftkvalitetsnormer inte riskerar att överskridas. Stadsbyggnadskontoret ser ingen anledning att ifrågasätta de utredningar som är gjorda i samband med planarbetet. Utredningarna har offentliggjorts i samband med samråd eller granskning och återges i planhandlingarna. De får därmed anses ha kommunicerats till samtliga berörda. En särskild barnkonsekvensutredning har inte bedömts befogad, dock ingår alltid i planarbetet att bedöma planförslagets konsekvenser ur ett barnperspektiv, vilket framgår i planbeskrivningen. Under planprocessen har trafiken studerats, även om det inte ingår i själva detaljplanen och dess reglering. Trafikkontoret och Exploateringskontoret har startat ett arbete med Lövholmsvägen utmed denna sträcka, vilket sannolikt leder till förbättringar på befintlig gång- och cykelväg på samma sida som förskolan ligger. Detta arbete ryms inom de berörda kontorens ansvarsområde och är inget som regleras i detaljplanen, dock har synpunkter som framkommit i planprocessen kring trafiksäkerheten förts vidare till ansvariga kontor. ENSKILDA INTRESSEN (TALGDANKEN 1) En mindre del av fastigheten Talgdanken 1 ingår i detaljplanen eftersom den i dagsläget är planlagd som park och plantering på allmän plats. Den bestämmelsen kan endast användas på mark som ägs av kommunen och marken ska vara tillgänglig för allmänheten. Efter en fastighetsreglering 1997 hamnade denna allmänna plats på privat mark. För att korrigera markanvändningen ändras den del som är planlagd för allmänt ändamål på den privatägda fastigheten Talgdanken 1 till bostadsändamål. Ändringen leder i praktiken inte till några förändringar gällande ägande med mera, utan sker enbart för att korrigera en tidigare felaktig detaljplan. Någon expropriation av Talgdanken 1 är inte aktuell. Stadsbyggnadskontoret har kommunicerat detta med fastighetsägarna under planprocessen och i planbeskrivning står det på sid 8 att Detaljplanens syfte är att tillskapa byggrätt för tre mindre flerfamiljshus, dock inkluderar detaljplanen ett något större område av plantekniska skäl. Mot söder inkluderas en liten markremsa som tillhör bostadsfastighet Talgdanken 1, men som i detaljplan har reglerats som allmän platsmark. dock förtydligas i planhandlingarna ytterligare kring frågan inför antagandet.

8 8 (12) Talgdanken 1 är grönklassad enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, vilket redovisas i planbeskrivningen. Begreppet K-märkt finns inte i Plan- och bygglagen, utan syftar till att en byggnad i detaljplan är märkt med Q eller q. Denna märkning finns inte på byggnaden på fastigheten Talgdanken 1. Byggnaden ligger inte inom planområdet och är inte föremål för någon förändring som förvanskar det kulturhistoriska värdet. Den påverkan på byggnadens kulturhistoriska värde som detaljplanens genomförande innebär är att ett nytt hus uppförs intill. Det får anses vara en marginell påverkan. När nya byggnader uppförs i den växande staden orsakar det störningar under byggtiden för grannar. Störningarna är övergående och byggherren ansvarar för att gällande regler och riktlinjer följs. Fler bostäder leder till ökad trafik, och det kan också ge ökade bullernivåer. Stadsbyggnadskontoret ansvarar inte för att reglera bullernivåer inomhus för befintliga bostäder. Stadsbyggnadskontoret kan inte se några plantekniska hinder för att ljudisolera befintlig byggnad. En prövning görs i samband med bygglovansökan för önskad ändring. Husfläktar på de nya husen måste uppfylla riktvärdena för externt industribuller, vilket medför att de inte kommer att påverka bullernivåerna för fastigheten Talgdanken 1. Ingen ny anlagd gångväg planeras ovanför fastigheten Talgdanken 1. Marken ovanför fastigheten ingår inte i detaljplaneområdet. Den är redan idag planlagd som allmän platsmark, vilket innebär att allmänheten har rätt att vistas där. Som en del av arbetet inför granskningen studerades omhändertagande av dagvatten, med anledning av att ledningsnätet är hårt belastat och inte bör belastas ytterligare. Studien visar att man med förslaget tar hand om och fördröjer det mesta av dagvattnet med sedumtak och att den mindre del som återstår kopplas på ledningsnätet. Det som rinner från berget förs under huset ut till ledningar i gatan. Stadsbyggnadskontoret ser ingen anledning att byggnationen skulle påverka dagvattenflöden på Talgdanekn 1 i och med att topografin är sådan att allt vatten rinner rakt ner mot Lövholmsvägen. I och med att marken ovanför Talgdanken 1 inte påverkas av planförslaget påverkas inte heller situationen för Talgdanekn 1. Stockholm är en stad i förändring. Den växande befolkningen ställer nya krav och ingen stockholmare kan förvänta sig att deras närområde förblir oförändrat. Det gäller bland annat frågan om insyn, utsikt och solförhållanden. Under planprocessen har solförhållandena för närområdet studerats och stadsbyggnadskontorets bedömning att påverkan är acceptabel står fast. HANDLÄGGNING Frågan om att del av Talgdanken 1ingår i planområdet besvaras ovan. Kontorets bedömning är att inga fel har begåtts. Stadsbyggnadskontoret anser att planhandlingarna är tydliga med att del av Talgdanken 1 ingår i planområdet. Både under förutsättningar och planförslag beskrivs att del av Talgdanken 1 ingår i planområdet för att den privata marken i gällande detaljplan regleras som allmän platsmark. Se även svar ovan under Enskilda intressen. Plankartan är skalenlig, vilket gör det fullt möjligt att mäta avståndet mellan fastighetsgräns och föreslaget hus. Information om detta gavs också på samrådsmötet den 21/

9 9 (12) Inbjudan till samrådsmötet skickades per post till berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckningen, inklusive ägarna till fastigheten Talgdanken 1. Information om samrådsmötet annonserades även i lokaltidningen. Stadsbyggnadskontoret anser att de inkomna synpunkterna har hanterats på ett korrekt sätt utifrån Plan- och bygglagens föreskrifter. Stadsbyggnadskontorets uppgift är inte att anpassa planförslaget efter de synpunkter som kommer in, utan att väga allmänna och enskilda intressen mot varandra. Några löften ges inte under ett planarbete, eftersom det är en process där förutsättningar ständigt kan förändras. Utredningarna har offentliggjorts i samband med samråd och granskning och har även sammanfattats i planhandlingarna, informationen har varit fullt tillgänglig. Bullerriktlinjerna gäller endast för nyproduktion. Stadsbyggnadskontoret ansvarar inte för bullerfrågor utanför planområdet. Prövning om lämplighet att uppföra plank görs av bygglovsavdelningen vid inlämnad bygglovsansökan. Kommunikationen i projektet har följt Plan och Bygglagen (PBL) och stadsbyggnadskontorets rutiner. Stadsbyggnadsnämndens borgarråd och ledarmöter gör en hel del platsbesök men måste också förlita sig på de lokala politikerna i stadsdelsnämnden som är en viktig remissinstans som har god lokalkännedom. När det gäller kännedom om trafiken är trafikkontoret en viktig remissinstans som har god lokalkännedom. Även inkomna yttranden från boende i närområdet är en viktig kunskapskälla. Alla inkomna yttranden från remissinstanser och från boende framkommer till Stadsbyggnadsnämndens borgarråd och ledarmöter genom samrådsredogörelse och tjänsteutlåtande, som ligger till grund för fortsatt planarbete efter samrådet. Synpunkt om platsbesök framförs till Stadsbyggnadsnämnden genom granskningsutlåtandet, som är en av handlingarna som ligger till grund för beslut om antagande av detaljplan. AVVÄGNING MELLAN INTRESSEN Detaljplanens genomförande kommer att innebära förändringar för boende i planområdets närhet. Gröndal är en mycket populär stadsdel som ligger nära innerstaden, med stora grönområden och nära till vattnet. Liksom flera andra stadsdelar är Gröndal utpekat i Promenadstaden som en stadsdel som ska förtätas. Det kan medföra olägenheter för de som redan bor i stadsdelarna. Stadsbyggnadskontoret anser att konsekvenserna av detaljplanens genomförande har utretts i tillräcklig utsträckning. I avvägningen mellan de olägenheter detaljplanens genomförande medför och det allmänna intresset att tillföra stadsdelen fler bostäder, anses det allmänna intresset väga tyngre. Hur avvägning gentemot andra intressen som kulturmiljö samt boende och övrigas synpunkter framgår av samrådsredogörelsen (daterad ) och ovan under respektive ämne. Detaljplaneförslaget har utarbetats i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och JM. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget är smakfullt med hög kvalitet i byggnadsmaterial och detaljrikedom. Synpunkter som lämnats av allmänhet och remissinstanser med förslag på alternativ gestaltning har inte tillgodosett de intressen och utmaningar som platsen bjuder, exempelvis i form av buller. Stadsbyggnadskontoret är den myndighet som ansvarar för att planlägga mark- och vattenområden och det ligger inte i stadsmuseets eller skönhetsrådets uppdrag att genomföra arkitekttävlingar.

10 Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att förslaget är i enlighet med intentionerna i Promenadstaden. GRANSKNINGSUTLÅTANDE 10 (12) Övriga Jörgen Brejcha, Ljusstöparbacken 1 Påpekar att liknande synpunkter har lämnats i samrådsskedet och önskar att följande läggs till. Motsätter sig planförslaget och kräver att följande punkter uppfylls, annars borde hela planförslaget läggas ner: - Stadsbyggnadskontoret måste ställa krav på avställningsplatser för maskiner och material innan detaljplanen antas. - Önskar att stadsbyggnadskontoret i detalj redovisar för hur trafiken kommer påverkas under byggtiden. - Önskar en komplett redovisning av parkeringsbehov i hela Gröndal, Ekensberg och Aspudden så att inte parkeringsproblem skjuts på framtiden. - Önskar att stadsbyggnadskontoret ställer krav på daglig inspektion för att följa upp hur byggherren följer alla regler samt boendes tillgång till trappa och trottoar. - Minska våningsantalet med en våning så att utsikt över kolonilotter och grönska finns kvar. Nina Hjerpe plus 6 underskrifter, Sturevägen 5, Järfälla Vill absolut att man bevarar området med sina stora träd och naturmark. Katarina Johansson, Gröndalsvägen 124, Stockholm Anser att de mindre justeringar som har gjorts mellan samråd och granskning är försumliga och att stadsbyggnadskontoret inte har tagit hänsyn till inkommen relevant kritik. Om detaljplanen antas menar man att den demokratiska dialogen inte fungerar. Vidmakthåller fortsatt att det är olämpligt att bebygga platsen på det sätt som föreslås. Framför vidare kritik mot hur stadsbyggande i Stockholm går till och att det är orätt att stadsbyggnadskontoret inte tar tillvara och uppskattar det ideella arbete som människor som engagerar sig i stadsbyggnadsfrågor lägger ner. Riktar skarp kritik mot att stadsbyggnadskontoret inte ställer större krav på byggherrar utan gömmer sig bakom politikernas beslut och översiktsplanen. Avslutar med att ifrågasätta om det tjänar någonting till att lämna synpunkter på stadsbyggnadskontorets förslag eller om det är meningen att vi ska sluta lägga oss i. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Flertalet av de synpunkter som rör genomförandet är sådant som inte kan eller bör regleras i en detaljplan. Både fråga om avställningsplatser, uppföljning och inspektion sker i senare skede i processen av exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontorets bygglovsavdelning. Omfattande utredningar kring trafik och parkering för hela Gröndal med omnejd ryms inte inom ramen för detaljplanen. Synpunkter gällande trafiken har framförts till trafikkontoret. Behovet av parkeringsplatser för den tillkommande bebyggelsen ryms inom projektet, och parkeringsbehov för övriga Gröndal kan inte inrymmas på denna tomt. Stadsbyggnadskontoret bedömer att våningsantalet är rimligt avvägt mellan behov av nya bostäder i Stockholm och samtidigt inte göra för stora intrång på utsikten för bakomliggande bostäder. Området består av naturmark med inslag av bergshällar och rester från tidigare bergssprängningar med stenras. Lövträd med inslag av ek finns inom

11 11 (12) området, varav en del är skadade och därmed värdefulla ut ekologisk synpunkt då de fungerar som utmärkta levnadsmiljöer för eklevande arter. Det har under samråd framkommit att det även förekommer större djur som rådjur och fåglar. Förslaget är utformat för att så många som möjligt av de välmående större träden ska gå att bevara och naturen ska finnas kvar intakt bakom kyrkan. Föreslagen bebyggelse påverkar habitatnätverket för eklevande arter lokalt men har begränsad påverkan på Habitatnätverk i stadsdelen Gröndal. I avvägning bedömer Stadsbyggnadskontoret att denna natur, som ligger i så brant terräng att den inte kan nyttjas för vistelse och är omgärdad av både Sannadalsparken, Gröndalslunden och sjön Trekanten är lämplig att ta i anspråk för bebyggelse. Det är beklagligt att personer som har lämnat in synpunkter inte upplever att de har blivit lyssnade på. Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med att bjuda in till dialog i alla våra projekt. I projekt som översiktsplanen och i tidiga skeden med programarbete lägger vi stor vikt vid dialog om hur områdena ska utvecklas medan vi i detaljplaner oftast har ett möte i samband med samrådstiden. Stadsbyggnad handlar om att väga olika intressen mot varandra, vilket innebär att vi ställer höga krav på byggherrarna samtidigt som vi ska uppnå politiska mål och följa nationella regler och riktlinjer. Stadsbyggnadsprojekt är ofta komplexa projekt där man ska ta hänsyn till många olika aspekter, så också i detta fall. I samrådsredogörelsen har stadsbyggnadskontoret svarat på alla inkomna synpunkter och försökt förklara hur avvägningarna är gjorda. Att ta hänsyn till inkomna synpunkter leder inte alltid till att följa önskemål utan handlar mer om att se vilka önskemål och krav som finns för att kunna göra en välavvägd bedömning utifrån platsens förutsättningar. Föreslagna förändringar efter granskningsskede innan antagande - Revidera illustrationskartan i planbeskrivningen så att kyrkans klockstapel finns med - Revidera illustrationskartan i planbeskrivningen så att fastighetsgräns mellan Talgdanken 1 och föreslagen ny fastighet finns med. - Revidera planbeskrivningen så att det förtydligas varför del av Talgdanken 1 ingår i planområdet. Revideringarna ansens vara av redaktionell karaktär och förändrar inget i planförslaget, vilket gör att en ny granskning inte behövs. Synpunkter inkomna under samråd och granskning som ej tillgodosetts - För kort samrådstid (8 veckor) samt önskar mer dialog och inflytande - Avbryta planarbetet med hänsyn till naturmarkens betydelse för läsbarheten av landskapsformen och helheten med kyrkan och Sannadalsplatåns bebyggelse. - Avsluta planarbetet och bevara naturen och träden. - Öka avstånd till omgivande kulturhistoriskt värdefulla och intressanta byggnader - Anpassa förslag till omgivning (för hög exploatering och för urbant med hänsyn till kulturmiljön) - Sänka en våning, sänka exploateringsgraden - Öka exploateringen något och minska p-talet.

12 12 (12) - Ändra byggnadstyp och ändra gestaltning. Ta bort eller ändra gården. - Ställa krav på byggherre kring genomförandefrågor samt följa upp och kontrollera att det efterföljs. - Analys över hela stadsdelens och kringliggande stadsdelars trafikflöde och parkeringsbehov. - Tillgänglighet enligt stadens målsättning om avfallshantering, källsortering och ramp vid trappor utomhus. - Att stadens ska kräva bättre energiförsörjning med passivhus, solpanel osv. - Hiss till Sannadalsplatån - Upplåta lägenheterna med hyresrätt eller som studentbostäder - Nya bullerstudier, nya solstudier, ny och mer komplett konsekvensbeskrivning som inkluderar hela stadsdelen och även påverkan under byggtiden. - Ta bort balkonger över gata pga säkerhet och trygghet. - Avbryta planarbetet av hänsyn till risker med sprickbildning och skador till följd av sprängning och sågning av berget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande till synpunkter inkomna under granskningstiden finns ovan i dokumentet efter respektive yttrande. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande till synpunkter som är inkomna under samrådstiden finns i samrådsredogörelsen daterad Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Det finns en tydlig konflikt mellan att de boende i området vill att Gröndal ska förbli en lummig stadsdel med bibehållen karaktär av hus i natur och Promenadstadens strategi med centrala stadens utvidgning och bostadsförsörjningsmålet. Stadsbyggnadskontoret ska arbeta utifrån Promenadstaden och bedömer att förslaget överensstämmer med den. Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan lämplig byggnadstyp och gällande regler för buller och topografin identifierats. Många är skeptiska till arkitekturen och önskar terrasshus eller radhus, vilket inte är möjligt med gällande regler för bland annat buller. Tidigt i planprocessen studerades möjligheterna att spara berg och natur mellan huskropparna, vilket visade sig inte vara genomförbart. En del ifrågasätter exploateringsnivån och tycker att den inskränker på kringliggande bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret anser att exploateringsnivån är väl avvägd mot det centrala läget, utan att göra för stor inverkan på omgivning. Den kraftiga topografin ger också intressekonflikter med några av stadens tillgänglighetsmål. Sammantaget bedömer stadsbyggnadskontoret att planprocessen har lett till en lämplig avvägning mellan olika intressen. Inkomna synpunkter efter granskningstiden föranleder inga betydande ändringar av förslaget. Redaktionella ändringar görs så att kyrkans klockstapel och Talgdankens fastighetsgräns syns i planbeskrivningens illustrationsplan. Planbeskrivningen förtydligas även kring varför del av Talgdanken ingår i planområdet. Kontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas. Fredrik Legeby planchef Emma Castberg planarkitekt