Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret Dalkarlsbergs förskola - fritidshem Bygdens centrum för gemenskap, lek, lärande och utveckling Nora kommun

2 Innehåll ARBETSGÅNG FÖR KVALITETSARBETET... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING... 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 LOKALER, PERSONAL OCH BARN... 3 ARBETSMILJÖ... 3 ARBETE OCH PEDAGOGIK... 4 INSATSER/FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 4 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE FÖR LÄSA SKRIVA MED KONTROLLSTATIONER... 4 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE NYANLÄNDA ELEVER... 4 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENS-KOMMELSE AVSEENDE ELEVHÄLSOTEAMENS ARBETE... 4 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 5 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLAN FÖR TRYGGHET OCH STUDIERO... 5 KVALITETSREDOVISNING FÖR FÖRSKOLA-SKOLBARNSOMSORG... 5 GRANSKNING AV PRIORITERADE MÅL... 5 UTVECKLINGSMÅL Mål Koppling till läroplaner... 6 Frågeställning... 6 Granskning/metod... 6 Resultat... 6 Analys... 6 Bedömning och måluppfyllelse... 6 Lärdomar... 6 Framtida utvecklingsområden... 6 Utvecklingsmål Mål KOPPLING TILL LÄROPLAN / OCH ELLER LAGRUM FÖR TEX RESURSEN/ELEVHÄLSAN... 7 FRÅGESTÄLLNING... 7 GRANSKNING/METOD... 7 RESULTAT... 7 Analys... 8 Bedömning och måluppfyllelse... 9 Lärdomar... 9 Framtida utvecklingsområden... 9 Sida 2 av 9

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Dalkarlsberg förskola och fritidshem använder samma lokaler och har ett nära samarbete så därför redovisas kvalitetsarbetet i samma redovisning. Alla pedagoger har deltagit i kvalitetsarbetet och genomfört granskningen och analyserat gemensamt. Barn och föräldrar har medverkat i arbetet. Rektor/förskolechef ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Från förra året påbörjades redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet läsårsvis. Det innebär att vi har redovisat hösten 2011 års granskning av mål i föregående kvalitetsarbete. I 2012 års kvalitetsarbete redovisar vi våren 2012 års prioriterade målområde vilket innebär att det här är en delrapport. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Dalkarlsberg är en historisk gruvby som ligger 18 km sydväst om Nora. Förskolan/fritidshemmet ligger i fd. lärarbostaden/skolan i ett för bygden typiskt rödmålat hus. På bottenvåningen har förskolan sina lokaler och kallas Solen. Förskolan och fritidshemmet Regnbågen samarbetar och fritidsbarnen går sin skolgång på Gyttorpskolan. Arbetslaget består av 4 pedagoger fördelat på 3,00 tjänster (3 förskollärare och 1 barnskötare). Förskolan/fritidshemmet har ett tillagningskök med en kokerska som tillagar alla måltider. Vår kokerska arbetar 0,60 av en tjänst och fungerar även som bussvärd för fritidsbarnen som ska åka till Gyttorpskolan. Våra lokaler städas varannan dag. Vår rektor/förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola/skola/fritidshem och Södra Haga förskola. Arbetsmiljö Pga av kommunens besparingsmål upphörde uppdraget som utvecklingspedagog från vårterminen. Det innebar att det pedagogiska utvecklingsarbetet, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor har fått behandlats på de gemensamma arbetsplatsmötena. En gång i månaden har personalgruppen och rektor/förskolechef arbetsplatsmöten. Ett kalendarium upprättas varje termin för våra möten. Förskolan/fritidshemmet har en lokal föräldrastyrelse där föräldrar och personal jobbar för verksamhetens bästa och för att den ska vara ett centrum för hela bygden. Styrelsen har representation från både föräldrar och personal och de träffas varannan månad för att utveckla formerna mellan hem och förskola/fritidshem. Vi samarbetar med föräldrarna genom utvecklingssamtal, föräldramöten, traditionsenliga fester/arbetsdagar och i den lokala föräldrastyrelsen. Sida 3 av 9

4 Arbete och pedagogik Förskolan har ett nära samarbete med fritidshemmet där små och stora barn inspireras av varandras lekar och aktiviteter. Vi har nära till skogen och där äter vi ibland våra måltider. I förskolan/fritidshemmet vill vi skapa ett gott socialt klimat där humor, glädje och trygghet spelar en stor roll. Med de mindre barnen arbetar vi framför allt med att skapa en trygg miljö där lek och sång har stor betydelse. De äldre förskolebarnen lär socialt och emotionellt samspel genom arbetsmodellen Stegvis. De mindre barnen arbetar med samtal och bilder. Vi arbetar tematiskt utifrån barnens intressen och vid några tillfällen under hösten deltog en av kommunens kulturpedagoger. Våra temaarbeten dokumenteras och avslutas med vernissage/uppvisningar. Insatser/förändringar under året En av pedagogerna är tjänstledig på del av sin tjänst och går lärarutbildning på distans mot de lägre åldrarna. Högskolan Dalarna. Årets kompetensutbildning har ägnats åt implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan. Under våren ordnades en uppskattad fortbildningdag för förskolans personal med Karin Rosvall Barn som utmanar. Under hösten deltog pedagogerna i kommunens ämnes bryggor, matematik och svenska. Under våren har arbetet i ämnesbryggorna varit vilande pga besparings skäl. Arbetslaget har även varit på en brandutbildning. Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer Under våren 2012 har arbetet med barn som har läs- och skrivsvårigheter påbörjats efter riktlinjerna Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. Kartläggningen startar redan i förskolan med bedömning av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal enligt materialet TRAS. Under våren tittade pedagogerna på de barn som är 2 resp 4 år gamla. Barnen visade de uppnådda förmågorna enligt materialet. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Dalkarlsbergs förskola har under läsåret tagit emot ett nyanlänt barn som inte har svenska som modersmål. Vi har följt riktlinjerna i Gemensam överenskommelse för likvärdig utbildning av nyanlända elever i Nora kommun. Uppföljning av Gemensam överens-kommelse avseende elevhälsoteamens arbete Rektor/förskolechef och Elevhälsans personal som består av specialpedagog, skolsköterska, kurator och psykolog träffas varje månad i ett möte, Elevhälsateam (EHT). Rektor lyfter de ärenden till EHT när arbetslagets ordinarie resurser är otillräckliga eller när det krävs flera samverkande professioner för att tillgodose elevens behov. Sida 4 av 9

5 Under höstterminen var vår specialpedagogtjänst vakant. Tjänsten tillsattes under vårterminen. Specialpedagogen har påbörjat ett samarbete med arbetslaget och vårdnadshavare kring barn som förbryllar. Elevhälsan har inte genomfört några elevutredningar på skolan under det här läsåret. Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolan/fritidshemmets vision: Vår förskola/fritidshem skall vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. På vår förskola/fritidshem skall alla, barn och vuxna, trivas och känna sig välkomna. Förebyggande arbete. De äldre barnen arbetar med Stegvis materialet. De lär sig att ta hänsyn till varandras känslor, samt att hitta lösningar på uppkomna problem. De yngre barnen arbetar med samtalskort och dockor. Pedagogerna observerar och stödjer barnen i deras sociala samspel och på hur barn/vuxna tilltalar varandra för att vi ska få en förskola som präglas av hänsyn, ansvar och gemenskap. Vid vissa tillfällen arbetar vi med kompismassage tillsammans med de äldre barnen. När barnen är ute på förskolan finns vuxna i deras närhet. Likabehandlingsplanen reviderades i juni månad. Under nästa verksamhetsår kommer pedagogerna att göra en mapp med aktuell information om förskolans verksamhet som delas ut till nya föräldrar. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero I barngruppen finns det barn som har litauiska, och engelska som modersmål. På förskolan arbetar vi med att ge barnen stöd i deras kulturella identitet och deras språkliga kommunikation genom musik, bilder och sagor. Vid föräldrasamtal bokas tolk. Kvalitetsredovisning för förskolaskolbarnsomsorg Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål 1 Bakgrunden till årets mål är att vi har många små barn i förskolegruppen och ett sätt att lära sig språket är att använda rim och ramsor, drama, sagoberättelser och handdockor. Språk och kommunikation hör ihop. Hur samtalar/lyssnar vi på varandra och hur arbetar vi med återberättandets konst. I förskolan/fritidshemmet. I årets systematiska kvalitetsarbete redovisar vi en delrapport av detta mål. Sida 5 av 9

6 Mål 1 På vår förskola/fritidshem leker vi med ord och berättelser. Koppling till läroplaner I styrdokument, Lpfö 98, reviderad 2010 står det under Utveckling och lärande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Frågeställning Leker vi med ord och berättelser på vår förskola/fritidshem? Granskning/metod Barnens egna bildtexter och sagor. Spel och lekar med ord, rim och ramsor. Berättelser. Barnen lyssnar till sagor med och utan bild. Roll och dramalekar. Handdockor. Resultat Barnen har samlat sina tankar, funderingar och bilder utifrån förskolans teman i en egen bok. Vi har haft kontinuerliga utställningar i förskolans lokaler där barnen visat sina bilder och alster med egna kommentarer i pratbubbel form. Pedagogerna har dokumenterat barnens berättelser. Barnen har enskilt och i grupp hittat på egna sagor, ibland med stöd av bildkort. Barnens bildberättelse har uppmärksammats och använts i förskoleverksamhetens gemensamma sagoberättande. Pedagogerna har prioriterat sagoläsandet och för att alla barn ska förstå har vi fått läsa både på svenska och engelska. Under våren har pedagogerna inte prioriterat att göra handdockor. Detta arbete återstår. Analys Barnen har visat en stolthet när de ser sin tankar nedskrivna och när de framförs i barngruppen. Barnen har visat en förtjusning när föräldrar och anhörig har läst deras berättelser. Jag kan! Lekar med ord och bilder har medfört att barnen har lärt sig engelska/svenska av varandra. Barnen har lärt sig räkna till 10 på engelska. Bedömning och måluppfyllelse Vår bedömning är att vi delvis har uppnått målet. Lärdomar Barnen visar stor glädje i att prata och berätta men har inte samma uthållighet att lyssna på de andra barnens berättelser. Framtida utvecklingsområden Under nästa läsår kommer vi att fortsätta vårt systematiska kvalitetsarbete med att granska hur vi arbetar med språket i förskolan. Dessutom kommer vi att prioritera vårt kreativa arbete med matematiken i förskolan. Utvecklingsmål 2 Bakgrunden till vårt mål är att vi vill medvetande göra oss om vad Hållbar utveckling innebär för oss på förskolan/fritidshemmet. Sida 6 av 9

7 Mål 2 På vår förskola arbetar vi med lärande för hållbar utveckling. Koppling till läroplan / och eller lagrum för tex Resursen/Elevhälsan I läroplanen Lpfö 98, rev 2010 står under Utveckling och lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn; Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. I Noras skolplan står Ett ekologiskt kretsloppstänkande präglar alla aspekter i verksamheterna. Frågeställning Arbetar vi med lärande för hållbar utveckling? Granskning/metod Reflekterande samtal i arbetslaget om vad och hur vi arbetar med Hållbar utveckling. Kompostering Odling Årstider Högtider Naturupplevelser Skräp plockardag Skräpskulpturer med drop-in/vernissage Livskunskap Resultat På förskolan arbetar vi aktivt för att stärka vi känslan i barngruppen och att lära barnen kommunicera med varandra och att förstå allas lika värde. I vårt arbete använder vi oss av bilder, böcker, handdockor mm. Under måltiderna samtalar pedagogen med de mindre barnen om väderleken, de olika månaderna och de tittar på almanackan som byter bild varje månad. Under året har barnen haft solen som tema, de har upptäckt att den flyttar sig under dagens gång och samtalat om hur solen påverkar dygnet. De har fotograferat sina skuggor och experimenterat med hur solljus påverkar växter. De fyra årstiderna markeras genom att barnen dekorerar ett stort träd, som sitter på väggen i matsalen, med knoppar, fågelbo, löv, fjärilar, höstlöv och snö mm. Barnen har sått ringblommor och varje barn har planterat en potatis i en tvåliters juiceförpackning. Dessa har de sedan fått ta med sig hem för att kunna sköta om och följa hur potatisen växer. Barnen har samtalat om och målat, en kycklings livscykel, från ägg till kyckling och en ny höna. De har också gjort besök hos nykläckta kycklingar. Sida 7 av 9

8 Förskolans frukt och matrester skickas med sopbilen för kompostering. I skogen följer barnen nedbrytningen av fruktrester, papper och plast, som vi lagt under en nedfallen trädstam. De maskar, larver och andra småkryp, som barnen hittar, studerar vi och samtalar om deras roll i naturens kretslopp. Förskolan har genomfört skräpplockardagar. Vi har gått skräpplockarpromenader då barnen samlat skräp i vårt närområde i gula påsar. Efter promenaden sorterades flaskor och burkar bort eftersom de kan pantas. Bland det övriga skräpet, hittade barnen material till konstverk. Barnen har också samlat naturens eget skräp, dvs. pinnar, löv, kottar mm som de bla. tillverkat tavlor av. Föräldrarna bjöds in till drop-in fika med Skräp vernissage. Då förskolan inte har någon återvinningsstation på nära håll, bestämde vi träff med vår sopbil, för att överlämna våra skräppåsar och få en demonstration av bilen. Barnens födelsedagar firas med sång, flagga och bibliotekets gåvobok som present. Lucia firas traditionellt på förskolan med luciatåg för föräldrar och syskon. Inför julen använder de yngsta barnen en adventskalender, som har en trappa där en liten tomte dagligen flyttas ett steg närmar julen. De äldre har en variant där luckorna innehåller sånger, rim, lekar och pyssel inför julen. I matsalen klär barnen vår julgran och ett långbord dukas för gemensam jullunch. Inför påsken bakar fritidsbarnen semlor till mellanmålet. Barnen målar påskbrev och tillverkar diverse påskpyssel och klär slutligen ut sig till påskgummor, påskgubbar mm. Inför midsommar, plockar barnen blommor och vi dansar ringlekar och äter jordgubbar. Analys Barnen har med iver följt hur deras potatisar växte sig höga och de var glada att få ta med sig sin planta hem. Efter skörden berättade barnen glatt om att plantan blommat och att de fått många nya potatisar. Det finns inte någon återvinningsstation i närheten av förskolan/fritids och det är svårt för barnen att förstå vad som händer med kompost-påsen som sopbilen hämtar samtidigt med soporna. Det finns inte tid eller möjlighet att ha en kompost på förskolan. Sida 8 av 9

9 Bedömning och måluppfyllelse Vår bedömning är att vi delvis har uppnått målet. Lärdomar Barnen vet en hel del om hur man arbetar för hållbar utveckling men behöver kunskap om orsak och verkan. Framtida utvecklingsområden Hur och varför ska vi spara på naturresurser och energi? Var kommer tex vårt ritpapper ifrån? Vad händer om vi kan spara på det? Dalkarlsberg Ann-Kristin Andersson Rektor/förskolechef Sida 9 av 9