Remissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:27) En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. Utbildningsdepartementet Stockholm

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Vår referens: Per Karlsson, Plast- och kemiföretagen Stockholm 7 juni 2004 Remissyttrande Betänkandet (SOU 2004:27) En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. Svenskt Näringsliv har inbjudits att avge ett remissyttrande på rubricerat betänkande från Forskarutbildningsutredningen. Svenskt Näringsliv vill med anledning av detta anföra följande: Sammanfattning Svenskt Näringsliv ställer sig bakom utredningens förslag om en samlad doktorsutbildning med nivåmål och delmål som anger kunskaper, insikter och färdigheter som en doktor skall ha. Svenskt Näringsliv ser positivt på resonemanget att i framtiden mera fokusera på utbildning av doktorer. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget med en nominell examensstruktur om år. Den föreslagna doktorsanställningen är dock en förutsättning för att förslaget om en förkortad doktorsutbildning tillstyrks. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget att inrätta en ny anställning för ytterligare meritering av nyexaminerade doktorer, den s k doktorsanställningen. Svenskt Näringsliv ser positivt på förslaget att inrätta fler forskarskolor och att införa ett mer forskarskoleliknande arbetssätt i genomförandeprocessen. Kommentarer Mål som vägleder

2 Svenskt Näringsliv ställer sig bakom utredningens förslag om en samlad doktorsutbildning med nivåmål och delmål som anger kunskaper, insikter och färdigheter som en doktor skall ha. Svenskt Näringsliv ser positivt på resonemanget att i framtiden mera fokusera på utbildning av doktorer. Strukturerad utbildningsgång Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget med en nominell examensstruktur om år. För de externa avnämarna är tydligheten i högskolesystemet viktigast, dvs vad en masters-grad, civilingenjörsexamen, doktorsgrad etc innebär. Därav följer att det vore olyckligt att behöva rubba dagens uppläggning av civilingenjörsutbildningen endast för att denna utbildning ska inlemmas i systemet där 200 högskolepoäng är ett krav för forskarutbildning. Det rör sig trots allt om en relativt liten andel som fortsätter med forskning efter fullgjord civilingenjörsutbildning. Vi föreslår att en eventuell förlängning av dagens civilingenjörsutbildning görs endast för de studenter som avser att doktorera. Mot detta talar i och för sig kravet på en kompabilitet med en internationell omvärld, men innan vi ser en tydlig tendens mot en harmonisering av civilingenjörsutbildningen i Europa ser inte Svenskt Näringsliv någon anledning till en generellt förlängd civilingenjörsutbildning där förlängningen endast görs i syfte att forskarförbereda studenten. Vår bedömning är att förutsättningarna ökar med en kortare doktorsutbildning för att företagen i ökad utsträckning ska intressera sig för och engagera sig i doktorsutbildningen, t.ex. genom industridoktorander. Det primära intresset för ett företag att engagera sig i doktorsutbildning är av rekryterings- och kompetensförsörjningsskäl. Anställning som doktor Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget att inrätta en ny anställning för ytterligare meritering av nyexaminerade doktorer, den s k doktorsanställningen. Detta öppnar upp förutsättningar för företagen att vända sig till en färdigutbildad doktor vid högskolan som anlitas för ett konkret uppdrag på relativt kort sikt (1-2 år). Vår bedömning är att det också kan stimulera att forskningsresultat kommersialiseras i ökad utsträckning. Den föreslagna doktorsanställningen är en förutsättning för att förslaget om en förkortad doktorsutbildning tillstyrks. Meritering Vi delar utredningens bedömning att bristen på meriteringsmöjligheter för nyexaminerade doktorer utgör en flaskhals i högskolesystemet. Det är viktigt att rörlighet mellan företag och högskola på olika sätt uppmuntras och att det är meriterande för doktorander såväl under utbildning som efter doktorsexamen. Forskarskolor

3 Svenskt Näringsliv ser positivt på förslaget att inrätta fler forskarskolor och att införa ett mer forskarskoleliknande arbetssätt i genomförandeprocessen. Utredningens förslag om att forskningsråd och Vinnova tilldelas särskilda medel för forskarskolor är positivt. Det är viktigt att erfarenheter från t.ex. KK-stiftelsens företagsforskarskolor tas tillvara. Vi föreslår att Vinnova även ges medel för att gå in och delfinansiera industridoktorander utanför ramarna för forskarskolan. Industridoktorander och forskarskolor är bra former för samverkan mellan företag och högskola vad gäller doktorsutbildning. Smörjmedel från t.ex. Vinnova behövs för att detta ska stimuleras och utvecklas. Examen inom andra områden Utredningen föreslår att högskolor ska ges examensrätt i grupper av ämnen eller andra områden än vetenskapsområden. Syftet sägs vara att främja profilering och behovsmotiverad forskning. Svenskt Näringsliv tillstyrker att denna möjlighet införs, eftersom ett bredare angreppssätt ofta behövs för näringslivets forskningsbehov. Utredningen förutsätter en restriktiv prövning och markerar att regionalpolitiska överväganden inte får vara styrande. Det är rätt markerat och viktigt, men Svenskt Näringsliv ser det också som mycket angeläget att nya examensrätter inte leder till en än större splittring av resurserna för forskarutbildning och forskning. Remissens hantering Svenskt Näringsliv har vid remissarbetet samarbetat med sina medlemsorganisationer, främst inom Arbetsgruppen för Forskning och Utbildning. Per Karlsson, Plast- & Kemiföretagen, har ansvarat för uppsamling av synpunkter och skrivandet av remissvaret. En viktig källa för synpunkter har industrisektorns referensgrupp för FoU-frågor varit. I den gruppen ingår bl a Billy Fredriksson, Saab AB, som ingått i Forskarutbildningsutredningens Rådgivande grupp. Stockholm som ovan, För Svenskt Näringsliv; Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Peter Johansson För Industrisektorn; Johan Ancker, Teknikföretagen Jan Olsson, Metallgruppen För Handel, hotell och restaurangsektorn;

4 Thomas Eulau, Svensk Handel För Tjänstesektorn; Gert Assermark, Almega För Bygg- och installationssektorn; Bertil Grandinson, SBUF Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier För Transportsektorn; Ulf Zetterstedt, Transportgruppen Formaterade: Punkter och numrering

5 Bilaga: Sammansättning av sektorerna Industrin Tjänster Handel, hotell, Allmänna industrigruppen Byggnadsämnesförbundet Jernkontoret Energiföretagens arbetsgivarförening Grafiska företagens förbund Gruvornas IT-företagen Plast- och kemiföretagen Livsmedelsföretagen Skogsindustrierna Skogs- och lantet Stål- och metallförbundet Svenska gruvföreningen Svenska kvarnföreningen Svets Mekaniska et Sågverkens riksförbund Teknikföretagen TEKO-industrierna Trä- och Möbelindustrin Återvinningsindustrierna ALMEGA IT- Företagens arbetsgivarorg ALMEGA Samhall ALMEGA - tjänsteföretagen Försäkringsbranschens AO IT-företagen Media och informationsarbetsgivarna SPUR Svenskt Näringslivs Allm. avdelning Sveriges managementkonsulter Tjänsteföretagens Vårdföretagarna restaurang Svensk handel Sveriges hotell- och restaurangförbund Transporter Biltrafikens Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Motorbranschens Petroleumbranschens Sjöfartens Sveriges hamnar Redarföreningen Byggindustri, installation EIO Elgrossisternas arbetsgivarförening Industrins byggmaterialgrupp Maskinentreprenörerna Sveriges byggindustrier Plåtslageriernas Riksförbund VVS-installatörerna