PRESTATIONSBASERAD RESURSTILLDELNING FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Promemoria

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender Direkttel: E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet STOCKHOLM PRESTATIONSBASERAD RESURSTILLDELNING FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Promemoria U 2011/7356/UH TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit rubricerade promemoria. TCO kommenterar i detta yttrande vissa av utredarens förslag och hänvisar i övrigt till de förbundsyttranden som bifogas. Utredarens förslag i korthet: Kollegial eller s.k. peer review bedömning av forskningens kvalitet införs inte. Viktfaktorerna för externa medel görs dynamiska och bygger på data från SCB:s 12 forskningsområden. Endast bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens räknas som externa medel. Vetenskaplig excellens belönas genom att medel från ERC och VR viktas högre än andra externa medel. En nationell databas, som utöver WoS, omfattar humaniora och samhällsvetenskap samt konstnärlig forskning byggs ut (SwePub) och formar tillsammans med WoS en integrerad forskningsdatabas för svensk forskning. Uppdraget utförs av KB i samverkan med VR och i nära dialog med lärosätena. Konstnärlig forskning kan ännu inte ingå i systemet. Publikationer från sjukhus och institut räknas inte in. Samverkan premieras i proportion till intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Ett pilotprojekt genomförs för att mäta samverkan genom att universitet och högskolor rapporterar en portfolio av fallstudier över forskningens externa påverkan. Omfördelningen av basresurser ska vart år omfatta 10 procent av föregående års basresurs. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2011\Y Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor.dot/iw/

2 2 (9) TCOs synpunkter Det är positivt att regeringen vill komplettera det nuvarande resurstilldelningssystemet med en indikator för samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningsresultat. Det är också positivt att systemet ska beakta olika forskningsområdens förutsättningar. TCO menar dock att det finns brister i utredarens förslag vad gäller bägge dessa delar av uppdraget. Utredaren föreslår att samverkan i huvudsak ska mätas utifrån lärosätenas intäkter från uppdragsutbildning (UU) och uppdragsforskning (UF). Det är relevanta faktorer för att mäta samverkan, men långtifrån tillräckliga. I den rapport som föreningen Vetenskap och Allmänhets bifogat till promemorian finns en rad förslag på kompletterande indikatorer som utredaren alltför lättvindigt avfärdar. Dessutom menar utredaren, utan motivering, att myndighetsbeställd UU och UF inte ska räknas som samverkan. TCO frågar sig om detta i så fall innebär att man inte räknar in exempelvis kommuners köp av fortbildning för grundskollärare eller skolrelaterade forskningsprojekt som utförs i samverkan mellan kommuner och lärosäten. Detta vore naturligtvis orimligt. TCO saknar också indikatorer som beaktar andra värden av samverkan, exempelvis ett ökat utbyte av kunskap med näringslivet, demokratifrämjande, utbildningskvalitet, samt ökad jämlikhet och jämställdhet. TCO avstyrker därför förslaget i dess nuvarande form. Den portfoliomodell som föreslås är svår att bedöma utifrån promemorians knapphändiga beskrivning, men förefaller intressant. TCO ser dock komplikationer när det gäller hur modellen ska kunna beakta enskilda forskningsprojekts och lärosätens specifika förutsättningar och samtidigt garantera rättssäkerhet och jämförbarhet. Utredaren menar att det nuvarande resurstilldelningssystemet inte bidragit till omfördelningar i tillräckligt stor omfattning och föreslår därför att tio procent av hela basresursen omfördelas. Men TCO bedömer att de indikatorer som föreslås kan gynna discipliner som är bättre lämpade för kvantitativa och statistiska bedömningar och som har bättre förutsättningar att påvisa kortsiktig nytta. Därför bör systemet inte tillåta alltför kraftiga omfördelningar av forskningsmedel från år till år. I promemorian nämns länder (Australien och Tyskland) vars resurstilldelningssystem begränsar enskilda lärosätens resurstapp. En sådan mekanism bör övervägas i den fortsatta beredningen av systemet. Utredaren föreslår att medel från Europeiska forskningsrådet (ERC) och Vetenskapsrådet (VR) viktas högre än andra externa medel, utan att närmare specificera varför exempelvis medel från Vinnova och Fas ska viktas lägre. Vinnovas finansiering är viktig för att främja innovationer och Fas finansierar forskning inom arbetslivsområdet och inom social- och folkhälsovetenskap, viktiga områden som dessutom redan är förfördelade i resurstilldelningen. TCO förordar därför att medel från dessa finansiärer ges motsvarande vikt som ERC och VR. TCO menar också att den andel av basfinansiering som fördelas enligt samverkanskriterier på sikt bör öka. Hela basfinaniseringen bör fördelas dels på historiska prestationer, dels på framtida potential genom forskning som utförs i samverkan med det omgivande samhället.

3 3 (9) TCO tillstyrker följande förslag: att inte införa en nationellt samordnad kollegial bedömning på lärosätesnivå att endast räkna bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens som externa medel att göra viktfaktorerna för externa medel dynamiska och baserade på data från SCB:s 12 forskningsområden att tills vidare inte inkludera konstnärlig forskning i resurstilldelningssystemet att bygga ut den nationella databasen SwePub som omfattar humaniora och samhällsvetenskap samt konstnärlig forskning byggs ut. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark German Bender

4 4 (9) BILAGA 1 YTTRANDE 12 januari 2012 Yttrande över promemorian prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor Lärarförbundet har genom TCO beretts möjligheter att ge sina synpunkter på ovanstående promemoria. Inledning Samhället behöver exellent forskning, men det får inte stå i motsättning till en bred forskningsbas inom för samhället viktiga områden, och med det en bra forskningsanknuten utbildning för alla som studerar på högskolan. Lärarförbundet ser bredd som en förutsättning för spets. Samhället gynnas av en så hög lägstanivå som möjligt och Sverige har alla rimliga förutsättningar att skapa det. Grunden för högskolans framgång och forskningens excellens läggs i den tidigare skolgången, från förskolan och framåt. För att framtidens forskning ska nå den excellens som regeringen eftersträvar krävs en skola som vilar på vetenskaplig grund, samt en lärarutbildning som med en stark forskningsanknytning gör det naturligt för lärare i alla skolformer att integrera och använda forskningsresultat i undervisningen. I den forskningsproposition som presenterades 2008 poängterade regeringen bl a satsningar på att lyfta Sverige som forskningsnation med satsningar på hållbar ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Särskilda satsningar gjordes då på forskningens infrastruktur med särskilt fokus på områden för människors välfärd, samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Liknande formulering finns också i det europeiska forskningsrådet ERA:s rapport Preparering Europe for a New Renaissance. Här lyfter man de stora utmaningarna som global uppvärmning och brist på vatten och välfärd. Man menar vidare att lösningen av dessa Grand Challenges ligger i utökad interaktion mellan forskning och samhälle och utökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer kring innovationer. Lärarförbundet vill med dessa konstateranden fästa uppmärksamhet på vikten av samverkan och på att en skola på vetenskaplig grund förutsätter god samverkan mellan lärosäten och förskolans och skolans huvudmän. För att utveckla denna samverkan krävs i sin tur ett resurstilldelningssystem för universitet och högskolor som gynnar samverkan med det omgivande samhället. Utredningens förslag Lärarförbundets synpunkter begränsar sig till de av utredningens förslag som rör samverkan eftersom de är särskilt viktiga för läraryrkets utveckling och för en forskningsbaserad förskola och skola.indikator för samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat

5 5 (9) Lärarförbundet har tidigare, i ett yttrande över betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81), varit kritiska till att samverkan inte togs med som kvalitetsindikator vid resurstilldelning. Att utredaren nu tar upp frågan i promemorian "Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor" ser vi som positivt. Vi är däremot mycket besvikna på att den växande samverkan som kommuner har med lärosäten t ex i form av forskarutbildning för verksamma lärare inte ryms i förslaget. Förslaget om en indikator för samverkan som bygger på intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning: Utredaren föreslår en samverkansindikator som bygger på näringslivets och samhällets investeringar i universitet och högskolor för att få forskning eller utbildning gjord för den egna verksamhetens utveckling. Vid en första anblick låter det mycket bra och det är lätt att ta för givet att de satsningar kommuner gör för att finansiera doktorander skulle inkluderas i indikatorn. Vid en närmare läsning framgår dock att utredaren inte tycker att företagsdoktorander (och kommundoktorander?) ska inkluderas eftersom de är för få till antalet och inte heller att uppdragsutbildning beställd av myndigheter ska inkluderas. Förslaget omfattar endast uppdragsutbildning och uppdragsforskning, och när det gäller uppdragsutbildning är myndigheter undantagna. Innebörden av det är oklar. Lärarförbundet tolkar det som förslaget endast gäller statliga myndigheter och att uppdragsutbildningar som beställs av kommuner ingår i indikatorn. I så fall tillstyrks förslaget. Att kommunernas beställningar av uppdragsutbildningar inom skolans område och kommuners finansierang av forskarutbildning för verksamma lärare inkluderas i indikatorn för samverkan är viktigt för att denna typ av samverkan ska prioriteras av lärosäten. Fler forskarutbildade lärare innebär i sin tur fler kontaktytor mellan skola och vetenskap, dvs bättre samverkan. Läraförbundet anser också att det är oklart om de utbildningar som genomförs inom Lärarlyftet inkluderas, men förutsätter att så är fallet. Om utredaren menar att beställningar från kommunala myndigheter och utbildningar inom lärarlyftet ska undantas avstyrker Lärarförbundet förslaget. Det skulle i så fall innebära att den utveckling som påbörjats gällande samverkan mellan lärosäten och kommuner inom förskolans och skolans område inte kommer att premieras vid resurstilldelningen till forskning. Förslaget om pilotprojekt för att mäta forskningens externa påverkan: Samverkan med det omgivande samhället värderas idag alltför lågt i den akademiska karriären. Samverkan är i hög grad något som görs bara om det finns tid över och leder inte till vetenskaplig meritering. Lärarförbundet tycker därför att förslaget om pilotprojekt där universitet och högskolor rapporterar en portfolio av fallstudier över forskningens externa påverkan låter intressant. Vi föreslår att Högskoleverket eller dess efterträdare får i uppdrag att utveckla hur samverkan kan mätas genom fallstudier och förutsätter att skolan ses som en viktig samverkanspartner. För Lärarförbundet Karin Åmossa Ombudsman

6 6 (9) BILAGA 2 Ärendenr: Fackförbundet STs yttrande med anledning av promemoria Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor U 2011/7356/UH Bakgrunden till nu aktuella promemoria finns i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/9:50). Där föreslog regeringen införandet av två indikatorer för fördelning och omfördelning av medel till forskning vid Sveriges lärosäten. De båda indikatorerna är publicering och citering samt förmågan att attrahera externa medel. Nu föreliggande PM syftar i korthet till att föreslå kompletteringar till dessa indikatorer samt att överväga och bedöma förutsättningarna för modellens användbarhet för olika forskningsområden och för de konstnärliga områdena. Promemorians förslag är i korthet följande: Kollegial bedömning av forskning införs inte. Viktfaktorer för externa medel bygger på SCB:s 12 forskningsområden Bara bidragsintäkter vunna i konkurrens räknas som externa medel Medel från VR och ERC viktas högre vid bedömning av excellens Databasen SwePub byggs ut och kompletterar WoS vad gäller hum och sam Konstnärlig forskning undantas tillsvidare Samverkan (med omgivande samhälle) premieras Omfördelningen ska varje år omfatta 10 procent av föregående års basresurser Fackförbundet ST uttryckte kritik redan mot Ett lyft för forskning och innovation. Sättet att avgöra vilka forskare, forskningsgrupper och lärosäten som ska premieras är alltför

7 7 (9) mekanistiskt och hotar på sikt bredden i forskningen liksom grundforskningsinitiativ. Utan en god grundforskning med stor bredd uppstår ingen spets (excellens). Nu liggande PM är förvisso tänkt att åtgärda en del av de problem som identifierats med nuvarande system, särskilt vad gäller täckningen av humaniora och samhällsvetenskap i de stora citerings- och publiceringsdatabaser. Vi är alltså i grunden kritiska mot ett system för fördelning av basresurser för forskningsmedel som bygger på rent kvantitativa indikatorer istället för en kvalitetsgranskning i form av s.k. peer reviews. Men i våra kommentarer nedan till promemorians förslag bedömer vi dessa i relation till det idag existerande systemet. Eftersom s.k. peer review bedömning (som bedömer forskningens kvalitet) av praktiska skäl inte föreslås anser vi att den andel av resurserna som omfördelas per år begränsas. Problemet med indikatorn externa medel är att den främjar forskning som redan har gott om resurser och missgynnar nya forskningsidéer. Alltså mer av samma gamla forskning istället för att stimulera nyskapande forskning. De föreslagna viktfaktorerna för externa medel är förmodligen bättre än i det nuvarande systemet och ger mer rättvisa åt olika forskningsområden. Förslaget att endast bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens räknas som externa medel är en förbättring jämfört med nuvarande system ur kvalitetssynpunkt. Vi anser inte att det är fel att medel från grundforskningsråd viktas högre, men att begränsa detta till att enbart omfatta VR och ERC är vi kritiska till. Sannolikheten för t ex samhällsvetenskap att få forskningsanslag från VR är mycket låg (en success rate på endast runt 5 procent) p.g.a. av de begränsade resurser som tilldelas forskningsområden som samhällsvetenskap och humaniora. Mycket av forskningsfinansieringen till dessa forskningsområden fås istället från andra forskningsfinansiärer med grundforskningskaraktär i sin kvalitetsprövning, som t.ex. FAS.

8 8 (9) Förslaget att utveckla SwePub som även omfattar humaniora och samhällsvetenskap är en förbättring jämfört med dagens system. En variant av det norska systemet missgynnar inte dessa forskningsområden på samma sätt som WoS. Konstnärlig forsknings bör definitivt inte ingå i systemet eftersom denna i ännu mindre grad än övrig forskning kan bedömas kvantitativt. Vi är mycket kritiska till förslagen när det gäller samverkan eftersom dessa innebär att utbildning och forskning på den ekonomiska och politiska maktens villkor belönas då uppdragsutbildning och uppdragsforskning finansieras av samhällsintressen med ekonomiska resurser. Samverkan med andra delar av samhället till nytta för t ex grupper utan ekonomiska resurser att köpa utbildning och forskning missgynnas. Portfolioidén för att mäta samverkan lider av samma svaghet eftersom den externa påverkan relateras till näringsliv och politik. Mycket samhälls- och policyrelevant forskning används inte av makthavare p.g.a. exempelvis politiska och ideologiska skäl och att främja anpasslighet till rådande maktförhållanden och ideologi strider mot universitetets bärande idé om vetenskaplig integritet även hos tillämpad forskning och när det gäller samverkan med det omgivande samhället. Stockholm den 9 februari 2012 Annette Carnhede Förbundsordförande Fackförbundet ST Inger Ehn Knobblock Utredare

9 9 (9) BILAGA 3 Datum Vår referens 2012/0043 Handläggare Ulla Falk Er referens PRESTATIONBASERAD RESURSTILLDELNING FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Utbildningsdepartementets promemoria ( U 2011/7356/UH) Utbildningsdepartementet uppdrog den 5 juli 2010 åt professorn Anders Flodström att utvärdera forskningskvalitet som en grund för tilldelning av resurser till universitet och högskolor (U2010/4151/SAM). Utvärderingen har redovisats i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. I det förslag som utredaren ger i rapporten kring fördelning av externa medel är att viktfaktorerna för fördelning skall utgå från SCB:s 12 forskningsområden. Något som kan ses som ett gott val i sig och blir också transparenta så som utredaren skriver i sin rapport. Vårdförbundet anser dock att hänsyn måste i större utsträckning tas vid sådan viktning för de andra forskningsområdena som ingår i viktfaktorn forskningsområde medicin. Något som genererar ett ökat behov av resurser för att stärka forskningen inom hälsa, vård och omsorg och att dessa medel blir mer tillgängliga för samtliga vetenskapsområden inom hälso- och sjukvården. Vårdförbundet saknar och efterlyser också ett tydligare genusperspektiv i hela rapporten. VÅRDFÖRBUNDET Ulla Falk Förbundsombudsman