Ärende Beteckning Föredragande Sidnr

Transkript

1 KALLELSE VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Vård- och omsorgsnämnden Tid kl. 13:15 Plats Vård- och omsorgsförvaltningen, Upplandsgatan 2. Lokal: Yngaren 1 & 2 Ärende Beteckning Föredragande Sidnr 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Information - personalförsörjning/utmaningar Per Axelsson Jessica Svärd 5. Aktuell information från verksamhetschefer 6. Redovisning av delegationsbeslut Öppet sammanträde från klockan 15 med allmänhetens frågestund 8. Lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag för funktionshinderområdet (Case 2030) 9. Kompletterande redovisning till IVO utifrån föreläggande gällande Norrgläntan. Handlingar skickas ut senare VON/2015:59 Lars Hernevid 5. VON/2015:17 Per Axelsson Återkoppling av vidtagna och planerade åtgärder utifrån förvaltningens nattillsyn november Redovisning av nämndens medborgardialoger och brukarråd våren Inriktningsbeslut - funktionsbeskrivning för nytt äldreboende VON/2016:6 VON/2014:49 VON/2016:17 Stefan Ivarsson Cecilia Olsson Stefan Ivarsson Cecilia Olsson VON/2016:34 Stefan Ivarsson Uppföljning av genomförandeplaner VON/2015: Yttrande över motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende 15. Lex Sarah 3 - Anmälan om missförhållanden i omsorgen om äldre (bristande kommunikation) 16. Lex Sarah 7 - Anmälan om missförhållanden i omsorgen om äldre (brist i utförande av insats) VON/2016: VON/2016:21 Lars Hernevid 98. VON/2016:21 Emma Odén Meddelanden 118. /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 KALLELSE 2 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ev. förhinder anmäls till Mona Kjellström tfn eller via e-post mona.kjellstrom@katrineholm.se Av hänsyn till våra allergiker. Kom doftfri! Kommande sammanträdesdagar år 2016 Beredning kl Nämnd kl Enskilt utskott kl juni, 18 augusti 1 september 9 juni 25 augusti, 8 september 29 september 8 september 22 september, 6 oktober 27 oktober 6 oktober 10 november 24 november 8 december 10 november 15 december Inför december /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: 2 E-post:

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 3 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod/ Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Mona Kjellström Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av delegationsbeslut Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Sammanfattning av ärendet Redovisas beslut som fattats med stöd av gällande delegation på nämndens vägnar. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SoL = Socialtjänstlagen Tjänstemannabeslut Typ av beslut Beslutande Bostadsanpassningsbidrag Handläggare Färdtjänst Handläggare Lag om stöd och service till vissa Biståndshandläggare funktionshindrade Socialtjänstlagen Biståndshandläggare , 15 Att medge avdelningschef Eva Hersler och tf. områdeschef Pia Aalto rätt med bibehållen lön delta i konferensen Individens behov i centrum (IBIC) den 13 september 2016 i Stockholm till en kostnad av kronor/person exkl. moms. Resekostnad tillkommer. Tf. förvaltningschef Susanne Sandlund Ordförandebeslut Typ av beslut Beslutande , 16 Att bidra med kronor till Lindengymnasiets hotell- och turismprogram för att täcka kostnader i samband med utflykt för boende på Servicehuset Igelkotten. Ulrica Truedsson. ordförande Utskottsbeslut Typ av beslut Beslutande , Individärenden Enskilda utskottet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 4 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod/ Lednings- och verksamhetsstöd VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 4

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 5 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lars Hernevid/Eric Svanelöv Vård- och omsorgsnämnden Lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag för funktionshinderområdet - Case 2030 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ger vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att utifrån det som framkommit i rapporten inleda arbetet med de föreslagna punkterna för utvecklingsarbete. Sammanfattning av ärendet Målet med denna rapport är att ge vård- och omsorgsförvaltningen ett redskap för att kunna möta utmaningar och kunna utveckla funktionshinderområdet. Detta skall uppnås genom ett samlat dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika grupperna. Utredningen skall beakta kommunens styrdokument med övergripande mål för området samt påbörjad och önskvärd samverkan med andra kommunala förvaltningar samt externa parter, exempelvis fastighetsägare. Underlag till Case 2030 har framkommit genom eftersökning av statistik och nationella studier, via Socialstyrelsen. Statistik kring den framtida målgruppen lokalt har även efterfrågats från Bildningsförvaltningen samt Landstingets habiliteringsverksamhet. För att kartlägga ett nuläge samt spana framåt har en arbetsgrupp med representanter från vård- och omsorgsförvaltningens båda avdelningar, utförare och myndighet, samt en doktorand från Mälardalens högskola, träffats vid ett par tillfällen. Ansvarig för respektive avdelning har haft i uppdrag att komma med skriftligt material till utredare för sammanställning. Utredare har även träffat berörda intresseorganisationer som vid mötet samt skriftligen fått möjlighet att framföra särskilda synpunkter om vad som är viktigt att beakta i ett material av detta slag. Rapporten bör ses som ett underlag till fortsatt planering men ett antal punkter föreslås där ett utvecklingsarbete omgående bör inledas. Ärendets handlingar Rapporten Case 2030 för Funktionshinderområdet - lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag, Ärendebeskrivning Grupperna med funktionsnedsättningar är sinsemellan heterogena, likaså gruppernas behov av insatser. Helhetsbilden av området kompliceras av att nya grupper tillkommit VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 5

6 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 6 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Lednings- och verksamhetsstöd de sista årtiondena samt att det för vissa grupper finns en gränssnittsproblematik mellan socialtjänst och vård och omsorg. De tillhör inte alltid, med självklarhet, funktionshinderområdet men kommer sannolikt att behöva stora insatser framöver. Ett exempel är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/autismspektrumstörningar i behov av boendestöd. Det är också av största vikt att få en klarare bild av mer traditionella grupper som redan idag omfattas, inklusive personer med en socialpsykiatrisk problematik. Förvaltningens bedömning Materialet bör ses som ett underlag för vidare planering men också som ett arbetsmaterial att arbeta vidare med. Området är allt för brett för att kunna gå nog djup inom respektive del i en rapport. Inom ett antal områden har redan arbeten initieras och dessa bör fullföljas. Inom socialpsykiatriområdet har det under flera år pågått inventeringar och framtaganden av handlingsplaner som en del i en nationell satsning, PRIO. En fortsatt plan för detta finns och bör fortsätta över tid. De förändringar som behöver bemötas handlar främst om förändringar i målgruppen. Överlag ser vi att målgruppen har ökat totalt sen 2011 och fram till idag. Därtill har kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar ökat. Katrineholm har traditionellt sett haft en högra andel personer med LSS-beslut än Sverige i stort. Denna skillnad har setts öka ytterligare sedan 2011 och även om det inte går att veta med säkerhet är det troligt att ökningen av målgruppen fortsätter under kommande år. Verksamheterna ser en ökning av omvårdnadsbehov och att fler individer har någon form av demensproblematik. Även en ökning av antalet individer med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination med psykisk ohälsa kan ses. Idag bor flera av dessa i en boendeform som inte på bästa sätt är anpassad till deras behov. Att vi erbjuder ett boende med rätt nivå av stöd och med den bästa kompetensen ses som avgörande för att kunna leva upp till en social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet som anges i kommunplanen. Det konstateras att det inom vård- och omsorgsförvaltningen saknas kompetens kring tekniska hjälpmedel för våra brukare och att glappet mellan vad de får med sig från skolan till vad som kan erbjudas när de kommer till ett boende eller sysselsättning är alldeles för stort. I flera av de förändringar som behöver bemötas ingår att personalen behöver ökad kompetens inom särskilda områden. Det kan röra sig om både breddkompetens och specialistkompetens. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 7 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Lednings- och verksamhetsstöd Utifrån detta ser förvaltningen följande punkter för utvecklingsarbete som omgående bör inledas. Utredare bör knytas till att fortsätta arbetet med att kontinuerligt uppdatera Case 2030 i nära samarbete med område 4 inom vård- och omsorgsförvaltningen. Ett projekt om införande av IPS för att bemöta detta har påbörjats och det är av stor vikt att följa upp detta projekt under de kommande åren. Detta är något som även målgruppen inom LSS skall kunna ta del av. Implementeringen av samrådsorganisationen fortsätter och den framtagna handlingsplanen genomförs och följs upp av ledarlaget för område 4. En mer djupgående analys kring eventuellt ytterligare behov av bostäder med särskild service enligt LSS bör påbörjas omgeenden. Behov av att öka kompetensen kring omvårdnad och demens på fler av våra gruppbostäder och också verka för att vi på det sättet skall kunna erbjuda våra brukare en specialkompetens om de, när behovet uppstår, kan tänka sig att flytta till dessa. Ett behov kan också ses av att bemöta den ökning av brukare med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination av psykisk ohälsa. Även där skulle det vara möjlighet att öka kompetensen på någon av våra gruppbostäder. Det ses som önskvärt ett samarbete med bildningsförvaltningen inleds inom området tekniska hjälpmedel samt att en arbetsterapeut eller liknande med kompetens kring detta anställs inom våra verksamheter. En kompetensplan som bemöter de utmaningar som nämns i Case 2030 behöver tas fram för område 4. Vård- och omsorgsförvaltningen behöver bevaka lanseringen av IBIC och ta ställning till om, när och hur ett införande bör genomföras. Päivi Kabran Förvaltningschef Eva Hersler Avdelningschef myndighets- och specialistavdelning Beslutet skickas till: Förvaltningsledning, områdeschef lednings- och verksamhetsstöd, handläggare, områdeschef område 4, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 7

8 8 RAPPORT 1 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Vår handläggare Lars Hernevid Eric Svanelöv Lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag för funktionshinderområdet - Case 2030 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 8

9 9 RAPPORT 2 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning Bakgrund och uppdrag Metod och avgränsning Begrepp Lagstiftning LSS SoL Styrande dokument på kommun- och förvaltningsnivå Kommunplan Inriktningsplan Vård- och omsorgsnämndens plan med budget Statistik kring målgruppens storlek Trender på nationell nivå Nationell lägesrapport IBIC Psykisk ohälsa Möjligheter till inflytande Trender på lokal nivå Målgruppen Boende och boendeinsatser Arbete/sysselsättning Barn och ungdom Samsjuklighet Samverkan och överenskommelser Teknik Brukarinflytande Kompetensförsörjning Analys av framtida behov och utmaningar

10 10 RAPPORT 3 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Sammanfattning och bedömning Målet med denna rapport är att ge vård- och omsorgsförvaltningen ett redskap för att kunna möta utmaningar och kunna utveckla funktionshinderområdet. Detta skall uppnås genom ett samlat dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika grupperna. Utredningen skall beakta kommunens styrdokument med övergripande mål för området samt påbörjad och önskvärd samverkan med andra kommunala förvaltningar samt externa parter, exempelvis fastighetsägare. I en övergripande analys av det material som presenterats i denna rapport kan ett antal trender lyftas fram. I några fall ses samma trender nationellt som lokalt i Katrineholm medan det i andra fall är lokala trender som ses så pass starka att de ändå bör prioriteras. Materialet bör ses som ett underlag för vidare planering men också som ett arbetsmaterial att arbeta vidare med. Området är allt för brett för att kunna gå nog djup inom respektive del i en rapport. Utredare bör knytas till att fortsätta arbetet med att kontinuerligt uppdatera Case 2030 i nära samarbete med område 4 inom vård- och omsorgsförvaltningen. Inom ett antal områden har redan arbeten initieras och dessa bör fullföljas. Exempel på detta är samsjukligheten som har en organisation och en plan för hur samverkan skall ske framåt. Detta handlar mycket om samverkan och här är uppfattningen att mer och mer samverkan sker för grupper där det inte är helt klart om det är vård- och omsorgsförvaltning eller socialförvaltning som skall stå för insatsen. Inom socialpsykiatriområdet har det under flera år pågått inventeringar och framtaganden av handlingsplaner som en del i en nationell satsning, PRIO. En fortsatt plan för detta finns och bör fortsätta över tid. Särskild satsning som behöver följas upp finns rörande arbete/sysselsättning Ett projekt om införande av IPS för att bemöta detta har påbörjats och det är av stor vikt att följa upp detta projekt under de kommande åren. Detta är något som även målgruppen inom LSS skall kunna ta del av. Inom ramen för PRIO har även strategi för delaktighet och inflytande arbetats fram och den har antagits för hela funktionsnedsättningsområdet. Detta är också ett av de områden som nationellt lyfts som viktigt och som ett område som går framåt. Det är också ett av de områden som prioriteras i kommunplanen och i de synpunkter intresseföreningarna inkommit med. Den samrådsorganisation som implementerats inom vård- och omsorgsförvaltningen anses ha just denna intention. Ledarlaget för område 4 har tagit fram särskild handlingsplan för hur detta kan utvecklas. Utifrån detta ses det som viktigt att arbete med implementeringen av samrådsorganisationen fortsätter och den framtagna handlingsplanen genomförs och följs upp av ledarlaget för område 4. 10

11 11 RAPPORT 4 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Som en del i arbetet med delaktighet och inflytande har området sedan tidigare arbetat med ICF. Socialstyrelsen lanserar nu IBIC som är en modell som skall stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna personer som behöver stöd enligt SoL eller LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen behöver bevaka lanseringen av IBIC och ta ställning till om, när och hur ett införande bör genomföras. De förändringar som behöver bemötas handlar främst om förändringar i målgruppen. Överlag ser vi att målgruppen har ökat totalt sen 2011 och fram till idag. Därtill har kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar ökat. Katrineholm har traditionellt sett haft en högra andel personer med LSS-beslut än Sverige i stort. Denna skillnad har setts öka ytterligare sedan 2011 och även om det inte går att veta med säkerhet är det troligt att ökningen av målgruppen fortsätter under kommande år. Nationellt ser man att det är bland den äldsta delen av befolkningen som ökningen varit störst medan det i Katrinholm är mer jämt fördelat men med en viss övervikt för de unga under 22 år. Vi kan också se att antalet elever i grundsärskola har ökat en hel del från 2011 och fram till idag. Största ökningen har skett i gruppen som läser med inriktning träningsskola där det gått från 24 elever 2011 till 59 elever idag. Många av dessa finns redan idag i våra barn- och ungdomsverksamheter och vi vet att de kommer ha ett stort behov den dag de blir vuxna. För att bemöta detta ses det som viktigt med ytterligare undersökningar av det framtida behovet av insatser för denna grupp. Idag byggs det för ytterligare boendeplatser med särskild service. Samtidigt finns det idag ett antal boendeplatser som håller tveksam kvalitet och kan behöva försvinna. Det är av stor vikt att det omgående påbörjar en mer djupgående analys kring eventuellt ytterligare behov av bostäder med särskild service enligt LSS. Verksamheterna ser en ökning av omvårdnadsbehov och att fler individer har någon form av demensproblematik. Även en ökning av antalet individer med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination med psykisk ohälsa kan ses. Idag bor flera av dessa i en boendeform som inte på bästa sätt är anpassad till deras behov. Att vi erbjuder ett boende med rätt nivå av stöd och med den bästa kompetensen ses som avgörande för att kunna leva upp till en social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet som anges i kommunplanen. Framåt ses ett behov av att öka kompetensen kring omvårdnad och demens på fler av våra gruppbostäder och också verka för att vi på det sättet skall kunna erbjuda våra brukare en specialkompetens om de, när behovet uppstår, kan tänka sig att flytta till dessa. 11

12 12 RAPPORT 5 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Ett behov kan också ses av att bemöta den ökning av brukare med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination av psykisk ohälsa. Även där skulle det vara möjlighet att öka kompetensen på någon av våra gruppbostäder. Det konstateras att det inom vård- och omsorgsförvaltningen saknas kompetens kring tekniska hjälpmedel för våra brukare och att glappet mellan vad de får med sig från skolan till vad som kan erbjudas när de kommer till ett boende eller sysselsättning är alldeles för stort. Det ses som önskvärt ett samarbete med bildningsförvaltningen inleds inom området tekniska hjälpmedel samt att en arbetsterapeut eller liknande med kompetens kring detta anställs inom våra verksamheter. Gällande frågan om bostäder för personer med behov av boendestöd eller hemtjänst enligt SoL så konstateras det svåra läget att finna bostäder. Även om ansvaret för bostäder är en fråga för socialförvaltningen ses ett behov från vård- och omsorgsförvaltningen att de samverkar mellan förvaltningarna för att få till ett bättre samarbete med KFAB och andra bostadsbolag. Detta då det ofta berör brukare som i ett senare skede kan bli aktuella för insats även här. Kommunplanen trycker också på att samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas. I flera av de förändringar som behöver bemötas ingår att personalen behöver ökad kompetens inom särskilda områden. Intresseföreningarna lyfter samtidigt att de efterlyser en bredare kompetens hos personalen. Både kring diagnoser men också kring bemötandefrågor. En kompetensplan som bemöter de utmaningar som nämns i Case 2030 behöver tas fram för område 4. 12

13 13 RAPPORT 6 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Bakgrund och uppdrag Grupperna med funktionsnedsättningar är sinsemellan heterogena, likaså gruppernas behov av insatser. Helhetsbilden av området kompliceras av att nya grupper tillkommit de sista årtiondena samt att det för vissa grupper finns en gränssnittsproblematik mellan socialtjänst och vård och omsorg. De tillhör inte alltid, med självklarhet, funktionshinderområdet men kommer sannolikt att behöva stora insatser framöver. Ett exempel är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/autismspektrumstörningar i behov av boendestöd. Det är också av största vikt att få en klarare bild av mer traditionella grupper som redan idag omfattas, inklusive personer med en socialpsykiatrisk problematik. Målet med rapporten är att ge vård- och omsorgsförvaltningen ett redskap för att kunna möta utmaningar och kunna utveckla funktionshinderområdet. Detta skall uppnås genom ett samlat dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika grupperna. Utredningen skall beakta kommunens styrdokument med övergripande mål för området samt påbörjad och önskvärd samverkan med andra kommunala förvaltningar samt externa parter, exempelvis fastighetsägare. Enligt 5 kap. 8 SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder. Kommunen skall planera sina insatser för människor med psykiska funktionshinder, och i denna planering skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt 15 kap. 1 LSS ska kommunen fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 7 HSL ska landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård, och enligt 8 HSL ska landstinget i denna planering samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. En god kännedom om målgruppen och dess behov är en förutsättning för att kunna planera verksamheter och avsätta nödvändiga resurser för personer med psykiska funktionshinder. Genom återkommande inventeringar kan denna kunskap förvärvas. 2.1 Metod och avgränsning Underlag till Case 2030 har framkommit genom eftersökning av statistik och nationella studier, via Socialstyrelsen. Statistik kring den framtida målgruppen lokalt har även efterfrågats från Bildningsförvaltningen samt Landstingets habiliteringsverksamhet. För att kartlägga ett nuläge samt spana framåt har en arbetsgrupp med representanter från vård- och omsorgsförvaltningens båda avdelningar, utförare och myndighet, samt en doktorand från Mälardalens högskola, träffats vid ett par tillfällen. Ansvarig för respektive avdelning har haft i uppdrag att komma med skriftligt material till utredare för sammanställning. Utredare har även träffat berörda intresseorganisationer som där 13

14 14 RAPPORT 7 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: fått möjlighet att framföra särskilda synpunkter om vad som är viktigt att beakta i ett material av detta slag. Attention KFV-regionen, Autism- och Aspergerföreningen i Sörmland samt FUB har även inkommit med skriftliga synpunkter. NSPHs skriftliga synpunkter i samband med framtagandet av PRIO-handlingsplan frö har också tagits i beaktande. 2.2 Begrepp Följande begrepp som presenteras är centrala för rapporten, men kan behöva en närmare förklaring. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med funktionsnedsättningar. LSS är en rättighetslag och personer kan således kräva de rättigheter som finns i domstol. Socialtjänstlag (SoL) (2001:453) ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhället. Varje enskild kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret att personer får det stöd och hjälp som efterfrågas Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (1982:763) strävar efter god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, med åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa är en handlingsplan som syftar till att skapa en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet för personer med psykisk ohälsa. Därtill ska tillgång till arbete, anpassad sysselsättning samt möjlighet till delaktighet och inflytande främjas. 14

15 15 RAPPORT 8 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Lagstiftning 3.1 LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är jämfört med Socialtjänstlagen (SoL) mer konstruerad som en utpräglad rättighetslag. LSS utgör ett komplement till SoL och annan lagstiftning och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller andra lagar. Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (1993:397 5 ). De grundläggande principer som LSS bygger på finns omnämnda i lagens förarbeten och liknar de principer som finns i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De bärande principerna är självbestämmande, integritet och inflytande, tillgänglighet, delaktighet, Jämlikhet och kontinuitet. LSS är en rättighetslag som omfattar en begränsad målgrupp. De som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser förutsatt att behov föreligger och att behovet inte är tillgodosett på annat sätt. De tre personkretsar som omfattas av LSS är: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm erbjuds alla personer som innefattas i 1 insatser enligt 9 (1993:387) Råd och stöd (landstingsansvar) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet För personer med neuropsykiatriska diagnoser, och som innefattas i 1 i LSS, erbjuds också boendestöd enligt SoL (2001:453). Dock tas avgift ut för denna insats. 15

16 16 RAPPORT 9 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: SoL SoL (2001:453) är en målinriktad ramlag som ger kommunerna stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I portalparagrafen (1 kap. 1 ) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. De övergripande målen i portalparagrafen kompletteras medbestämmelser om mål och inriktning för arbetet med vissa grupper i samhället. Det gäller barn och unga (5 kap. 1 3 ), äldre (5 kap. 4 6 ), personer med funktionshinder (5 kap. 7 8 a ), personer med missbruksproblem (5 kap. 9 9 a ), personer som vårdar eller stödjer närstående (5 kap. 10 ) och brottsoffer (5 kap. 11 ). I förarbetena till SoL redovisas vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten. Det gäller helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet. Inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm erbjuds personer inom socialpsykiatrin insatser enligt 4 kap. 1, och de insatser som erbjuds är: Boendestöd eller hemtjänst Kontaktperson Ledsagarservice Särskilt boende Daglig sysselsättning eller dagligverksamhet 16

17 17 RAPPORT 10 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Styrande dokument på kommun- och förvaltningsnivå I arbetet med att försöka titta framåt mot år 2030 behöver hänsyn tas till de nu gällande kommun och förvaltningsövergripande dokument som finns. Såväl kommunplan och övergripande plan med budget som den förvaltningsspecifika plan med budget och inriktningsplanen som finns idag sträcker sig till Kommunplan 1 Tydligast koppling till det aktuella området kan ses inom kommunplanens områden omsorg och trygghet samt Kultur, idrott och fritid. Omsorg och Trygghet I kommunplanens del om omsorg och trygghet anges följande övergripande mål: Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm skall vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Vidare anges kommunens viktiga del i det sociala trygghetssystemet: Kommunen står för en viktig del av de sociala trygghetssystemen. Tillsammans med staten och landstinget ska kommunen motverka otrygghet för kvinnor och män till följd av arbetslöshet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, familjesituation eller åldrande. Grunden för detta är den generella välfärdspolitiken. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens insatser inom det sociala området ska ha hög kvalitet. Ett antal viktiga delar inom omsorg och trygghet anges i den fortsatta texten. Den enskildes ställning och inflytande ska stärkas Samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet Alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt till ett eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv Personer med funktionsnedsättning ska ges stöd anpassat efter individens behov. Deltagare i daglig verksamhet ska få höjdhabiliteringsersättning Under mandatperioden ska ytterligare en gruppbostad skapas för unga med funktionsnedsättning 1 Tillväxt och välfärd, Kommunplan Kommunstyrelsens handling nr 1/

18 18 RAPPORT 11 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Som konkreta resultatmål anges bland andra: Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Kultur, idrott och fritid I kommunplanens del om kultur, idrott och fritid anges följande övergripande mål: Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av. Vidare specificeras vad fokus skall ligga på inom vård- och omsorgsförvaltningen: De sociala aktiviteterna för brukare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska förbättras för att minska ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. 4.2 Inriktningsplan 2 De områden i inriktningsplanen som tydligast berör det aktuella området är insatser och arbete/sysselsättning. Insatser Förvaltningen ska arbeta med att utveckla och anpassa insatserna utifrån brukarnas och anhörigas behov. Insatserna kan utvecklas genom exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet som bland annat innehåller ÄBIC, ICF och statistik. Vård- och omsorgsnämnden kommer på sikt att behöva ta ställning till och prioritera vilka insatser som kommunen ska erbjuda. Folkhälsoperspektivet för vård- och omsorgsnämndens målgrupper kommer att beaktas. Under planperioden kommer särskilt fokus att läggas på sociala aktiviteter som minskar upplevelsen av ensamhet. Arbete/sysselsättning För att öka möjligheten till arbete och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt äldre ska förvaltningen fortsätta utveckla samarbetet med myndigheter och organisationer. Detta för att personer med särskilda behov ska få förutsättningar att leva som aktiva och självständiga medborgare. 4.3 Vård- och omsorgsnämndens plan med budget Behov finns att bygga ut tillgången till bredband för att innefatta även VON:s verksamheter. Många äldre är beroende av säkra lösningar för kommunikation och trygghetslarm, detta gäller inte minst på landsbygden. Det finns en efterfrågan på tillhandahållande av bredband på säbo. Även på gruppbostäder behöver möjligheterna att erhålla bredband till de boende ses över. 2 Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde Vård och omsorgsnämndens handling nr 1/ Vård- och omsorgsnämndens plan med budget Vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/

19 19 RAPPORT 12 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Inom verksamheten arbete/sysselsättning inom socialpsykiatri och inom daglig verksamhet inom LSS ökar antalet brukare med behov av sysselsättning, Det finns ett behov av viss utbyggnad för att klara behoven från fler brukare. Många brukare får sin sysselsättning/daglig verksamhet förlagd till privata företag och/eller offentliga arbetsplatser, detta främjar mångfald och stärker förståelse för och möjligheter till personer med funktionsnedsättning att nå arbetsmarknaden. Inom verksamheten för stöd till funktionsnedsatta samt socialpsykiatri finns en efterfrågan på flera boendeplatser. Projektering för byggande av en ny sammanhållen gruppbostad med 6 platser i kvarteret Hästen pågår och preliminär driftstart är satt till början av Behov finns av en ytterligare gruppbostad/servicebostad enligt LSS då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren och nuvarande boendeplatser är upptagna. Planering pågår för att ersätta nuvarande psykiatriboendet Skogsbrynet med nya lokaler. Detaljplanen för ny anvisad plats Vägskälet 17 kommer att beslutas under De nuvarande lokalerna för Skogsbrynet bedöms inte kunna uppgraderas till ett modernt boende. Det finns ett mycket stort behov av mindre hyreslägenheter centralt till vård- och omsorgs målgrupper. Framförallt har personer med psykisk ohälsa svårt att finna lämplig bostad. Detta för med sig att personer som får stöd av socialpsykiatrin måste erbjudas mera resurskrävande (och dyrare) lösningar i form av särskilt boende då de annars skulle sakna boende. Vård- och omsorgsförvaltningen ser även ett behov att förstärka sin kompetens kring frågor som rör samverkan med privata hyresvärdar, frågor som rör boendejuridik som kontaktskrivning och hyresrätt. Vård- och omsorgsförvaltningen har också för att stödja och främja utvecklingen av delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning sedan 2014 knutit en doktorand från Mälardalens högskola till verksamheten. Fokus ligger på att kartlägga olika upplevelser av delaktighet samt stödja kommunens verksamheter inom kunskapsområdet. För 2016 kommer förvaltningen att kunna ta del av nya undersökningar. En inventering av hur många nya personer som behöver gruppbostad visar att det kommer att behövas både en gruppbostad och en servicebostad de närmaste åren. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kan start för byggandet av gruppbostad ske under 2015, med driftstart under Behov finns också av en ytterligare gruppbostad/servicebostad enligt LSS då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren och nuvarande boendeplatser är upptagna. På ett par gruppbostäder har brukare på grund av ändrat hälsotillstånd behov av vakennatt istället för journatt, de aktuella boendena har tillfälligt behövt använda vakennatt under 2015 för att trygga verksamheten. Kommunen deltar via vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen i den statliga Prio satsningen för personer med psykisk ohälsa. För perioden

20 20 RAPPORT 13 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: finns ett ambitiöst utvecklingsprogram lagt lokalt som bland annat innebär en satsning på Supported employment (anpassa arbets- och praktikplatser efter individens behov) och införande av den pedagogiska modellen Ett självständigt liv, i syfte att förbättra individens livskvalitet och möjlighet att styra över sin egen situation. Satsningen kommer delvis att fortsättningsvis kunna finansieras genom särskilt för psykiatri erhållna stimulansmedel. En särskild satsning på förbättrat stöd till äldre personer med psykisk ohälsa har påbörjats och kommer att fortsätta

21 21 RAPPORT 14 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: PRIO Regeringen beslutade 2012 om en fyraårig satsning för att förbättra livssituationen och vården för personer med psykisk ohälsa. Satsningen fick namnet PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (Regeringen 2012) Som en del av en överenskommelse genomfördes en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL. Detta gjorde Katrineholms kommun under En analys och en handlingsplan för kommande år togs fram utifrån inventeringen. Denna och har sedan reviderats årligen. I den senaste handlingsplanen 5 togs ett antal strategier fram kring utveckling av inflytande och delaktighet, individernas tillgång till arbete och sysselsättning samt tillgång till insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. När det gäller strategier för hur individernas tillgång till arbete och sysselsättning kan öka ska dessa utarbetas i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Hela handlingsplanen har tagits fram i samverkan med socialförvaltningen. Bland de åtgärder som beslutades i den senaste handlingsplanen finns åtgärder kring mer frekvent användande av samordnad individuell plan när brukare har insatser från fler än en huvudman. I strategin för ökad tillgång till arbete och sysselsättning finns åtgärder kring ett införande av IPS 6 i det befintliga arbetskonsulentteamet. I strategin för ökad delaktighet och inflytande finns utbildning i ESL 7 och plan för införande av den reviderade samrådsorganisationen. Flera av åtgärderna har kunnat finansieras med medel som varit kopplade till PRIO överenskommelsen. En ny överenskommelse för de kommande åren finns och arbete med att ta fram handlingsplan för kommande år pågår. Som en del i detta kommer en ny inventering kring personer med psykisk ohälsa i Katrineholms kommun göras under Slutrapport - Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen i Sörmland ett samverkansprojekt mellan kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget Sörmland. VON/2013: Handlingsplan psykisk ohälsa utifrån inventering VON/2014: Individanpassat stöd till arbete, modell för arbetsrehabilitering som vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. 7 ESL Ett Självständigt Liv, socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning, särskilt schizofreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till ett självständigt liv. 21

22 22 RAPPORT 15 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Statistik kring målgruppens storlek Det har skett en kontinuerlig ökning av antalet LSS insatser mellan 2011 och 2015, både nationellt, regionalt och lokalt. Prognosen är även att antalet LSS insatser fortsätter att öka. Flest insatser är det i åldersgruppen år. Se tabell 1. Antal personer Antal per av befolkningen 0 22 år år 65 år Samtliga 0 22 år år 65 år Samtliga Riket Södermanlands län Katrineholm Riket Tabell 1. Antalet personer med insats enligt LSS fördelade efter ålder samt antal per av befolkningen fördelad i respektive ålderskategori. Exklusive LSS-insatsen råd och stöd. Den vanligaste insatsen enligt LSS nationellt, regionalt och lokalt, är daglig verksamhet, följt av boende, vuxna. Se tabell 2. Råd och stöd Personlig assistent Ledsagarservice Antal personer med beslut om insats enligt LSS Kontakt person Avlösar service Korttids vistelse Korttids tillsyn Boende barn Boende vuxna Daglig verksamhet

23 23 RAPPORT 16 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Södermanlands län Katrineholm x x x Tabell 2. Antal personer på enskild LSS-insats. En person kan ha flera LSS-insatser. Antalet elever i grundsärskola och grundsärskola med inriktning träningsskola har ökat från 2011 till Därtill finns det 23 elever i gymnasiesärskola, nationella program samt 28 elever i gymnasiesärskola, IP-program. Se tabell 3 och 4. I dagsläget finns 19 elever som är individintegrerade i vanliga grundskolan som är mottagna i särskolan. Det finns också två klasser inom grundskolan för personer med särskilda behov utifrån en autismspektrumstörning. Den äldre klassen som innefattar årskurs 7-9 har idag 14 elever men kommer öka till 17 eller 18 till hösten. Gruppen har ökat under de senare åren. En förklaring till ökningen kan enligt rektor vara att klassen blivit mer känd och fler eftersöker det extra stödet. Motsvarande grupp finns också på gymnasiet där det finns två grupper med sammanlagt 14 elever. Dessutom finns ett antal som är utredda och som fått diagnos utvecklingsstörning som föräldrarna inte vill ska bli mottagna. Elever i grundsärskola med inriktning träningsskola samt elever i gymnasiesärskola som läser IP-program är de med stora behov av stöd i framtiden. Övriga elever kommer också behöva stöd men nivån på stödet är mer svårbedömt. 23

24 24 RAPPORT 17 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Skolår Antal elever Grundsärskola Antal elever Grundsärskola med inriktning träningsskola Totalt Totalt Tabell 3. Antalet elever i grundsärskola och grundsärskola med inriktning träningsskola. Skolår Antal elever Gymnasiesärskola, Nationella program Antal elever Gymnasiesärskola, IP-program Totalt Tabell 4. Antalet elever i gymnasiesärskola, nationella program och gymnasiesärskola, IP-program. 24

25 25 RAPPORT 18 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Trender på nationell nivå 7.1 Nationell lägesrapport 8 Socialstyrelsen har under 2016 givit ut en lägesrapport där de i stort beskriver tillståndet och utvecklingen inom funktionshinderområdet. Ett antal områden lyfts särskilt. Brukarinflytandet ökar Involvering av brukare i råd om funktionshinderfrågor har ökat, och majoriteten av Sveriges kommuner har någon form av råd där brukare bjuds in. Dessutom har även brukarrevisioner och brukarinflytandesamordnare ökat, även om dess förekomst är relativt begränsad. Syftet med råd om funktionshinderfrågor där brukare bjuds in är att öka brukarinflytandet, vilket bidrar till att enskilda upplevelser och erfarenheter utvecklar verksamheten. Nio av tio kommuner har idag ett råd för funktionshinderfrågor, där brukare bjuds in att delta. Genom råden för funktionshinderfrågor främjas verksamhetsutvecklingen av brukarnas upplevelser av verksamheten. Inom funktionshinderomsorgen strävas det efter ett ökat brukarinflytande, och åtgärder med råd för funktionshinderfrågor, där brukare bjuds in att delta, kan skapa mer verksamhetsöverskridande dialoger. LSS-insatser Allt fler personer får insatser enligt LSS (1993:387). År 2014 fick personer insatser enligt LSS, vilket är en ökning med nio procent sedan 2010, där det är personkrets 1 som står för 89 procent. Den största ökningen har skett bland de som är 65 år eller äldre, en grupp som ökat med 16 procent. En anledning till detta är att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning lever under bättre förhållanden än tidigare, och därmed allt längre. De insatser som ökar mest är daglig verksamhet och boende för vuxna, som under perioden har ökat med tolv respektive tio procent. Därtill har vissa insatser minskat i antal, till exempel ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende för barn och unga har alla minskat. Den största minskningen står boende för barn och unga för, som sedan 2010 har minskat med 31 procent. Därtill är det en otydlighet kring LSS-insatsen råd och stöd. År 2007 hade personer insatsen, men år 2014 hade antalet minskat till personer, där majoriteten tillhörde personkrets 1 (80 procent). En orsak till minskningen är att de flesta landsting numera erbjuder råd och stöd som en integrerad del i barn-, ungdomsoch vuxenhabiliteringen. Vidare ökar antalet timmar och insatser med personlig assistans enlig LSS, och mellan 2010 och 2014 har det skett en ökning med 15 procent. En anledning är att flera personer får sin assistansersättning indragen, vilket leder till att de istället beviljas personlig assistans enligt LSS. Skillnader i diagnoser kan förklara vissa könsskillnader Fler män än kvinnor har insatser enligt LSS, där den totala fördelningen är 58 respektive 42 procent. Könsskillnaden är som störst i åldersgruppen 0 22 år, där flickornas andel varierar mellan 32 och 37 procent beroende på insats. En bidragande orsak till skillnaderna är troligen att vissa diagnoser är vanligare hos män än hos kvinnor, till 8 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport

26 26 RAPPORT 19 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: exempel utvecklingsstörning och autism. I de högre åldersgrupperna minskar skillnaderna. Eftersom personkretsen för LSS delvis utgår från dessa diagnoser kan det innebära att flickor och kvinnor med annan funktionsnedsättning inte får samma tillgång till stöd och hjälp som pojkar och män. Även bland hjälpmedelsanvändare finns könsskillnader. Upp till 18 år är pojkarna i majoritet, i åldersgrupperna däröver är kvinnorna i majoritet. Undersökningar pekar även på att det finns vissa könsskillnader i kostnader för hjälpmedel. Socialstyrelsen bedömer att den statliga kunskapsstyrningen inom funktionshinders- och hjälpmedelsområdet bör ha ett ökat jämställdhetsperspektiv, där så är möjligt. På så sätt minskar risken att handläggare gör åtskillnad mellan män och kvinnor som inte är motiverad utifrån behov. Kostnadsutveckling Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökar. Mellan 2010 och 2014 ökade kostnaderna med 11 procent. År 2014 omsatte funktionshindersomsorgen 57 miljarder kronor, varav kostnader för insatser enligt LSS stod för närmare 80 procent. Mest ökar kostnaderna för insatser med stöd av SoL, där kostnaderna för åldersgruppen 0 64 år, har ökat med 20 procent sedan Det är främst hemtjänst, inklusive boendestöd, som ökar mest (57 procent mellan 2010 och 2014). En trolig orsak till denna ökning är att fler individer som fått sin assistansersättning indragen istället får hemtjänst. Kostnadsökningen inom LSS är lägre och ligger på 8 procent. 7.2 IBIC 9 Vuxna med funktionsnedsättning skall få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov. Detta har gällt även tidigare men kommer nu tydliggöras ytterligare vid ett införande av IBI, individens behov i centrum. IBIC är framtaget av Socialstyrelsen och är en vidareutveckling av ÄBIC, äldres behov i centrum, som lanserades för ett antal år sedan. IBIC är en modell som skall stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna personer som behöver stöd enligt SoL eller LSS. 7.3 Psykisk ohälsa Förekomsten av psykiatriska diagnoser är som störst i åldrarna år, det är även vanligare med psykiatriska diagnoser hos flickor än hos pojkar. Därtill är det fler psykiatriska diagnoser hos unga med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga i samma åldersgrupp. De största skillnaderna återfinns inom depression, ångest och ADHD. Gällande ADHD är förekomsten hos barn med intellektuell funktionsnedsättning 10 gånger högre. Vidare har det har skett en förhöjd föreskrivning av psykofarmaka hos personer som tillhör personkrets 1 och har insatser enligt LSS. Omkring 50 procent av barn år och ungefär 60 procent av unga år i LSS-boenden har långvarig föreskrivning av psykofarmaka. Där 17 procent behandlas med psykofarmaka utan psykiatrisk diagnos. Det är även vanligt hos barn och unga i LSS boende att ha fler förskrivande vårdenheter. Till exempel de som har 9 Från Äldres behov i centrum till Individens behov i centrum. Socialstyrelsen