GAMBIAGRUPPERNA ÅRSRAPPORT Gambiagrupperna arbetar för utbildning åt alla genom byutveckling
|
|
- Margareta Dahlberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GAMBIAGRUPPERNA ÅRSRAPPORT Gambiagrupperna arbetar för utbildning åt alla genom byutveckling
2 Sidan Innehållsförteckning 2 Förord 3 Situationen i Gambia 4 Samarbetsformer 5 Programöversikt 6-9 Regionöversikt Region 1 10 Region Region Region Region Region Effekter av insatserna Kapacitetsutveckling, resultatredovisnig 27 FIOH Youth Empowerment Cup 28 Arbetet i Sverige Personal och kontor Bildkavalkad 33 Sammanställning över samarbetspartners 34 Förkortningar och ordförklaringar 35 Bilderna på framsidan visar : Packningsbestyr inför FIOH Youth Empowerment Cup, kontoret i färdigt skick, en gammal kvinna i Sare Abdou och en grupp barn i Sare Jawbe. 2
3 Förord Under verksamhetsåret har delar av byutvecklingsprogrammet börjat ta form och intentionerna i Forum Syd/Sidaansökan omsatts i praktisk handling. Strävan att öka samordningen mellan enheterna och skapa ett program för ett begränsat antal byar går sakta men säkert framåt. Arbetssättet är nytt och innebär ett ökat samarbete mellan enheterna och ett fördjupat arbete i byarna. Just nu är verksamheten koncentrerad till 14 byar i regionerna 4, 5 och 6. Programmet kallas VDP Village Development Program. Samtidigt som verksamheten pågår i programbyarna sker utfasning i andra byar där arbetet pågått några år. För att utfasningen ska gå smidigt tillväga, och för att åstadkomma en hållbar utveckling har FIOH upprättat utfasningsplaner. De byarna ska klara sig utan FIOH:s insatser, eller med ett betydligt mindre stöd. I maj introducerades enheten för Kvinnokooperativ i VDP och nu finns alla enheter med i byutvecklingsprogrammet, dock ej i alla byar. Nya volontärsbostäder har byggts Stora förbättringar på FIOH:s gård har genomförts. Volontärbostäderna kunde tas i bruk i november 2008, en våning högre än tidigare. Nu finns det sex trerumslägenheter, en tvåa och en tvättstuga i byggnaden. Kontoret kunde börja användas fullt ut i oktober och rymmer nu sex kontorsrum, ett konferensrum med plats för drygt 20 personer, fem grupprum samt en affär där försäljning av kvinnokooperativens produkter sker. Personalstyrkan uppgår idag till 28 Nya kontoret kunde tas i bruk efter en omfattande ombyggnation personer varav sex är svenska volontärer och en lokal praktikant. Under året har det funnits två svenska praktikanter på plats, en inom kvinnokooperativ och en på organisationsutveckling. Tre svenska volontärer har slutat och en lokalanställd på servicesidan. En gambisk ekonomiassistent har anställts och fem nya svenska volontärer anlände från oktober till mars. Den sjätte svenska volontären anlände i juni. Personalstyrkan är den största som FIOH har haft hittills. Förkortningar i texten, se sidan 35 3
4 Situationen i Gambia Västafrika är en av världens fattigaste regioner. Av de 20 lägst rankade länderna i FN:s utvecklingsprograms index över mänsklig utveckling (Humen development report) ligger nio av dem i Västafrika. Trots demokratiska framsteg i regionen är respekten för mänskliga rättigheter låg. Gambia ligger på plats 160 av 179 länder. Förra årets siffra var 155 av 177. När det gäller motsvarande index, där man också tagit hänsyn till genderbalans (graden av jämställdhet), hamnar Gambia på plats 105 av 155 länder. Officiellt är Gambia en demokrati där människor har rösträtt och väljer sitt parti och sin president genom demokratiska val. Möjligheten för oppositionen att agera är dock starkt begränsad, både när det gäller utrymme i media och resurser att genomföra valkampanjer. Landets president, Yahya Jammeh, har stort inflytande över såväl rättsväsende, polis, militär och massmedia, vilket gör att han styr över beslut i dessa frågor. Det är för deras framtid Gambiagrupperna/FIOH arbetar 4
5 Lokal förankring viktig Gambiagrupperna/FIOH:s projekt genomförs alltid i samarbete med andra organisationer i Gambia. En viktig målsättning i det arbetet är att stärka de lokala organisationerna samt att skapa goda nätverk för fortsatta kontakter. De lokala organisationerna är också de, som har kunskap om landet och kommer att fortsätta att vara verksamma där. Ett mål för Gambiagrupperna/FIOH är att göra sig själva överflödiga och att de lokala organisationerna driver verksamheten vidare. Samarbetet är en viktig grund för att stärka det civila samhället i Gambia. Samarbete med myndigheter Gambiagrupperna/FIOH har ett fortsatt gott och förtroendefullt samarbete med gambiska myndigheter. Den främsta samarbetspartnern här är utbildningsdepartementet och i huvudsak dess enhet CREDIT (lärarfortbildning), PCU (projektsamordning), SAFMU (miljöutbildning) samt de olika regionkontoren. Ett visst informationsutbyte sker även med DCD (kommundepartementet). Samarbete med andra NGOs I många fall tar Gambiagrupperna/ FIOH hjälp av lokala NGOs för att genomföra olika projekt. Genom att arbeta med lokala organisationer uppnår vi ett bättre resultat av gjorda insatser. Gambiagrupperna/FIOH är medlem i TANGO, som är en sammanslutning av NGOs i Gambia och som verkar för ett ökat samarbete mellan organisationer i landet. Tango inbjuder till konferenser och möten där FIOH deltar. Gambiagrupperna/ FIOH är också medlem i civila sam- Samarbetsformer 5 hällets nätverk för valobservation. Inom nätverket INGO, där internationella NGOs drar upp riktlinjer för gemensamma samarbeten deltar även Gambiagrupperna/FIOH. Under året har Gambiagrupperna/FIOH samarbetat med Tanka Tanka Foundation i bygget av Tanka Tanka Hospital (New Campama) i Brufut samt med Foundation Humanitarian Aid Gambia (FHAG) och UNICEF. Samarbete med gräsrots- organisationer De kanske viktigaste samarbetsparterna för Gambiagrupperna/FIOH är det stora antalet gräsrotsorganisationer, som finns runt om i landet. Organisationerna finns oftast på bynivå och arbetar för en utveckling i byn. VDC (byutvecklingskommitté), finns i alla byar och samverkar i alla typer av projekt i byn. Organisationer som PTA (även känd som skolkommittén), kvinnogrupper (till exempel Mother s Club) och miljöklubbar finns med i VDP i utformandet av den aktivitetsplan som man sedan bygger programmet utifrån. Innan programmet påbörjas skrivs ett samarbetsavtal under av båda parter. Ledarskapsträning i Sare Abdou
6 Programöversikt Utbildning åt alla genom byutveckling är det övergripande målet för Gambiagrupperna/FIOH. De dokument som Gambiagrupperna/FIOH lutar sig mot är riksdagens beslutade PGU, politik för global utveckling, FN:s millenniemål nr 2 och 3 samt Dakardeklarationen. För att öka kvalitén och intensiteten i utvecklingssamarbetet arbetar programområdena sedan ett par år tillbaka mer fokuserat i ett begränsat antal byar. Under 2009 uppgår antalet byar till 14 och nästa år läggs ytterligare några byar till i VDP. Det innebär att de olika enheterna har en integrerad arbetsform och för varje by upprättas ett program baserat på varje bys aktivitetsplan. För att sätta utbildning i fokus är det viktigt att alla FIOH:s insatser genomsyras av utbildningsinsatser. Byutvecklingsprogrammet har börjat hitta sin form under året. Ännu återstår en hel del arbete innan alla enheter har verksamhet i samtliga VDP-byar. Under året genomfördes en inventering av ett antal byar och Utbildning åt alla genom byutveckling Miljö- utbildning Tillgång till sko- la och utbildning Organisations- utveckling Kvinno- kooperativ Skol- utveckling fyra nya byar valdes ut för VDP. Byarna togs fram i samarbete mellan enheterna, de fem olika programområdena, genom en utvärdering och bedömning. Det gemensamma målet är Utbildning åt alla genom byutveckling och det kräver att alla enheter arbetar mot detta gemensamt uppsatta mål. Verksamheten finansieras i huvudsak av medel från Sida (90 %) medan en del (10 %) samlas in av de 28 Gambiagrupper som finns runt om i Sverige. De insamlade medlen, egeninsatsen, är en förutsättning för att erhålla Sida-bidrag och ska ses som ett uttryck för engagemanget för verksamheten bland medlemmarna. Utöver verksamheten inom ramen för Sida-bidrag utför Gambiagrupperna/ FIOH arbeten inom skolbyggnation, skolutveckling och miljö på uppdrag av andra finansiärer. På de kommande sidorna presenteras först upplägget för de olika programområdena, medan aktiviteterna presenteras under respektive region. 6
7 Tillgång till skola och utbildning Programområdet innehåller byggnation av klassrum, skolkök och toaletter samt fortbildning och utbildning av vaktmästare, kokerskor och lärlingar. Det har traditionellt varit Gambiagrupperna/FIOH:s huvudsakliga verksamhetsområde och tack vare omfattande externa uppdrag är det fortfarande det största området. Under åren har olika projekt finansierats med medel från sex olika uppdragsgivare nämligen Sida, PCU, SDF, NBAG, UNICEF och Tanka Tanka Foundation. Det sistnämnda uppdraget, som gäller en psykiatrisk klinik i region 2, är det största och mest omfattande bygguppdraget i Gambiagrupperna/FIOH:s historia. Två andra stora satsningar under föregående år har varit byggnationen av kontoret och volontärsbostäderna vilka nu blivit klara. De har gjorts om till tvåvåningshus och också uppgraderats kvalitets- och utrustningsmässigt. Arbetet med fortbildning av vaktmästare har pågått under året i Reg 3, 4, 5 och 6. Gambiagrupperna/FIOH har även skrivit kontrakt på 15 nya projekt med PCU/UNICEF. Projekten är lokaliserade i regionerna 3, 4, 5, och 6 med hälften av projekten i den sistnämnda regionen. I vissa fall handlar det om att färdigställa tidigare påbörjade projekt. Den överenskommelse om samarbete och införande av lärarfortbildningens metoder i den reguljära lärarutbildningen på Gambia College, som blev klar innan sommaren 2008, fullföljdes aldrig av Gambia College. Under våren 2009 har en ny utbildningsserie startats av enheten för pedagogisk skolutveckling. Utbildningsserien kallas för SEGRA, som står för Serholts Early Grade Reading Ability. Konferensrummet Den handlar om läsinlärning med hjälp av ljudmetoden. Två pilotstudier har genomförts, en i området nära kontoret i Serrekunda och en i region 5 inom ramen för byutvecklingsprogrammet. Två av de lokala medarbetarna har utbildats i att göra lästest för att underlätta vid uppföljningsarbetet. Skolutveckling Programområdet har under året fortsatt med den lärarfortbildning som utvecklades föregående verksamhetsår d.v.s. en studiedag varannan vecka som sedan följs av en heldag på varje skola. Den dagen ägnas åt personlig handledning av lärarna och materieltillverkning vilket är mycket populärt. 7 Kvinnokooperativ Programenheten har haft utbildningsdagar och uppföljningar i region 2, 3 och 5 i samarbete med GAMCOTRAP ( omskärelse och kvinnors rättigheter). Utbildningsdagar har också genomförts i att förebygga malaria, jämställdhet, barnavård, näringstillskott, bokföring, handledarskap med hjälp av REFLECT, HIV/AIDS-kunskap,
8 hälsa och hygien, plantering av fruktträd och grönsaksodling. Häckar av växterna jatropha och sisal har planterats runt köksträdgårdarna som sedan blir ett starkt och ogenomträngligt levande stängsel. Programenheten har också genomfört utbildningsagar i såptillverkning, tie and dye, sömnad, makramé och pärlhantverk. Organisationsutveckling Organisationsutveckling är ett programområde som arbetar övergripande inom hela organisationen. En viktig del är att utvärdera och följa upp de insatser som görs i byarna. OU- Miljöutbildning Hållbar utveckling är en viktig fråga, som man arbetar med inom miljöenheten. I Gambia utsätts miljön för stora påfrestningar såsom erosion, torka och översvämningar. Dessutom blir jordbruket allt viktigare, när havets resurser utarmas. Tyvärr blir medelåldern för en jordbrukare allt högre på grund av att ungdomarna flyr landsbygden Nytt för det gångna året har varit att introducera biodling, som varit efterfrågat i flera av byarna. Dessutom har det satts upp mobila stängsel i några av byarna. Det lokalt tillverkade stängslet skall skydda sisal- och jatropha-plantorna från att bli nedtrampade av frigående djur. Plantorna skall växa upp och utgöra Lotta och Ingrid på organisationsutvecklingsenheten enheten arbetar tillsammans med övriga enheter och diskuterar de insatser som ska göras inom ramen för byutvecklingsprogrammet. Till grund för arbete ligger de kriterier som gäller för svenskt utvecklingssamarbete och de riktlinjer som regeringen och Sida har tagit fram. Det är exempelvis att allt som görs inom svenskt utvecklingssamarbete ska genomsyras av demokrati-, miljö-, jämställdhets-, konflikt- och HIV-perspektiv. Att omsätta perspektiven i praktiskt görande och insatser som leder till ökad demokrati, mer medvetenhet kring jämställdhetsfrågor och HIV blir en utmaning för alla enheter. På Organisationsutvecklingsenheten har Ingrid praktiserat under våren. 8 Stängseltillverkning i Sutukoba Utplacering av bikupor i Misera
9 Kvinnokooperativ Verksamheten har det senaste året genomfört ett antal utbildningsdagar, uppföljningar och besök i samma antal byar som föregående år (55st). Utöver detta genomfördes ett första uppföljningsbesök i fyra av VDP-byarna: Tabanani, Tabajang, KissKiss och Pallol, som ligger i region 5 och 6. Därför kommer verksamheten att bli mera omfattande kommande år. I höst påbörjas utfasning av arbetet i byarna Bessi, Sanganjor, Njau, Jamali och Kerr Jarga. Nya turistbutiken Aktiviteter som genomförts i övriga byar finns att läsa under respektive regioner. Turistbutiken på kontoret har flyttats upp till övre våningen då rummet är större och ljusare och produkterna kommer därför mer till sin rätt. Mirjam har praktiserat under våren hos Gambiagrupperna/FIOH inom kvinnokooperativsarbetet. En ny produkt som börjat tillverkas på kooperativet i Bessi är en Lap Topväska som numera finns att köpa i turistbutiken. Randi har vikarierat som volontär från mars till och med juni, tills dess att ordinarie volontär Cecilia Eriksson var på plats i Gambia. Randi Karlsson och Cecilia Eriksson 9
10 Region 1 Greater Banjul area Regionstruktur Regionen utgörs av Kanifing och huvudstaden Banjul. Området är det mest tätbefolkade i landet och 25% ( ) av befolkningen bor här. Kontorsarbete och industriarbete tillsammans med affärs och turistnäringen dominerar arbetsmarknaden. Region 1 är en stark tillväxtregion, med stor inflyttning. Alla stammarna finns representerade här. Gambiagrupperna/FIOH:s strategi och verksamhet Region 1 är inte prioriterad för byutvecklingsarbetet. FIOH genomför endast insatser som finansieras med andra medel än de från Sida. Skolutveckling Under våren 2009 har enheten för pedagogisk skolutveckling genomfört ett pilotprojekt i läsinlärning (SEGRA) med lärare från region 1. Studien omfattade 19 lärare från tre skolor i årskurs 1: en regeringsskola, en missionsskola och en privatskola. Utbildningen var förlagd till FIOH:s kontor under tre veckoslut. Under hela utbildningen genomfördes också handledning och observationer i skolorna. Det arbetslag som arbetar med läsinlärningen i Sverige befann sig mars i Gambia för att utvärdera pilotprojektet. Resultatet var mycket positivt. Många lärare har ändrat sin undervisning helt och hållet och arbetar nu med läsinlärning enligt ljudmetoden. En av lärarna sammanfattade utbildningen med dessa ord: Jag har lärt mig mer om läsinlärning under de här tre veckosluten än under tre år på college. Turistverksamhet Under 2009 har antalet personer räknats, som får ta del av information om Gambiagrupperna/FIOH samt hur många som deltar i turistutflykterna till ett par av projekten. Det visade sig att 85 personer i skolklasser, studiecirklar mm fick minst 2 timmar föreläsning, 692 fick information på hotellen och 25 deltog i turistutflykter mellan januari och mars. Två av deltagarna i pilotstudien är sysselsatta med att vika lådor. I utbildningen ingår tillverkning av bildkort, bokstavskort, ordkort samt skrivremsor. 10
11 Region 2 Western Region Regionstruktur Region 2 består av den västra delen av landet, söder om Banjulregionen. Brikama är den dominerande staden med säte för den regionala ledningen. Regionen är befolkningsmässigt den största i landet med ca 30% av befolkningen ( inv.) Stammarna Mandingo, Jola, Fula och Wolof finns representerade men även mindre områden med Manjagostammen. Klimatet längst kusten är gynnsamt för odling. Jordbruk, trädgårdsodlingar och fiske är tillsammans med handel de viktigaste inkomstkällorna. Skolorna är relativt välutbyggda och målet om tillgång till utbildning, dvs ingen skall ha längre än 3 km till närmaste skola, anses uppfyllt. Kvaliteten på undervisningen är fortfarande låg. Gambiagrupperna/FIOH:s stra- tegi Region 2 är inte prioriterad för byutvecklingsarbetet. Däremot har Gambiagrupperna/FIOH i flera år stöttat kvinnokooperativ i regionen och vi genomför även projekt i regionen med stöd från andra finansiärer. Tillgång till skola och utbildning Under året har Gambiagrupperna/ FIOH:s största byggprojekt någonsin avslutats. Det är byggandet av en psykiatrisk klinik utanför Brufut som finansieras av Tanka-Tanka founda- tion. Projektet har blivit mycket uppmärksammat i alla media här i Gambia och Aja Dr Isatou Njie-Saidy, vicepresident och minister for Women s Affairs, förättade invigningen tillsammans med Anna Bauman från Tanka Tanka. FIOH:s byggansvarige, Dembo Bah, lovordades för sitt sätt att handha byggets framskridande samt för att hålla ekonomiska ramar och tidsplaner. I Tallinding har en tvåplansskola och en treplansskola med tillhörande vattentoalett påbörjats. Uppdraget är från utbildningsdepartementet som fått fondmedel från UNICEF. tu- Gambiagrupperna/FIOH:s ristresa Under turistsäsongen, november till april, erbjuds svenska turister att komma med på en resa till några av FIOH:s byar. Under den gångna säsongen var det Tumani Tenda, Bulock och Bessi som resan gick till. I Tumani Tenda fick man besöka en skola, prata med barn, lärare och rektor samt ta del av hur en familj bor. I Bessi och Bulock besöktes kvinnorna på ett kooperativ. De visade hur man tillverkar batikmönster på tyg samt ordnade lunch för hela gruppen. Dagen avslutades med dans innan det bar av tillbaka till Kombo. 11
12 Kvinnokooperativ I region 2 (Södra banken) har fyra byar fått stöd från Gambiagrupperna/ FIOH under verksamhetsåret: Bulock, Bessi, Arangalen och Sanganjor som alla har var sitt kvinnokooperativ. Planering inför hösten 2009 är att påbörja arbetet med utfasning av de byar som det går bra för. Bessi och Sanganjor tillhör dessa byar. GAMCOTRAP hade utbildningsdagar om kvinnors rättigheter, tidiga äktenskap och omskärelse av flickor under hösten 2008 och uppföljning under våren i alla fyra byarna. Detta har resulterat i att tre av byarna har slutat utföra omskärelse. Alimatou har genomfört utbildningsdagar i jämställdhet/samlevnadsfrågor, i barnavård och hur man tillagar näringstillskott. Receptet på näringstillskottet är jordnötter, bönor, ris och cous-cous som krossas tillsammans och kokas i vatten. I slutet av november 2008 hade skräddaren Baboucarr sömnadsutbildning en vecka på kooperativet i Bessi då det bland annat tillverkades väskor av tomma rissäckar. Deltagare var kvinnor från Sanganjor, Arangalen och Bessi. Under våren har kvinnorna i Bessi utvecklat risväskan till en datorväska. I kvinnokooperativet i Bulock är både män och kvinnor aktiva. Det känns att det är en positiv anda både i huset och utanför. Där tillverkas det batik och med hjälp av en skräddare lär sig kvinnorna sy. Det finns en fantastisk köksträdgård intill kvinnokooperativet, där det odlas olika grönsaker och tas sticklingar av mango, cashewnötter och bananplantor som är till försäljning. Kvinnokooperativet i Bulock. 12
13 Region 3 North Bank Region Regionstruktur Region 3 omfattar västra delen av norra flodbanken med centralorten Kerewan som säte för den regionala administrationen. 15% ( inv.) av befolkningen bor här. Mandinka är den dominerade stammen. Jordbruk, framförallt jordnötsodling, och fiske i Gambiafloden är de dominerande inkomstkällorna. Regionen är svårt drabbad av miljöförstöring i form av skogsskövling som gått hand i hand med ökat markbehov för jordnötsodling. Återplantering av skog är den viktigaste frågan för regionen men även utbyggnaden av skolsystemet har hög prioritet. Gambiagrupperna/FIOH:s stra- tegi Region 3 är inte prioriterad för byutvecklingsarbetet. Ingen nysatsning sker, men fortsatt stöd till pågående/ startade kvinnokooperativ. Organisationsutveckling I Kerr Mama har OU genomfört en baslinjestudie och en uppföljning. Dessa visar ett stort behov av kapacitetsutveckling inom organisation och ledarskap. Byn är väldigt religiös, på gränsen till fundamentalistisk, och det är en stor utmaning för FIOH att arbeta i byn. Tillgång till skola och utbildning Byggverksamheten har haft en utbildningsdag för skolvaktmästare i regionen. Utbildningsdagen innehöll bland annat praktiska inslag om hur man tillverkar en enkel stege samt hur man byter betongtakpannor på ett smidigt sätt. Dessutom har deltagarna fått lära sig hur man tillverkar nya pannor och hur man staplar och förvarar dem. Utbildningen är mycket uppskattad och Lamin Jobe från FIOH, som är utbildare, låter deltagarna också ta upp olika problem som man som vaktmästare kan råka ut för. Skolutveckling Lärarfortbildningen har inte haft någon verksamhet i region 3 under denna period. Miljöutbildning Miljöenheten har inte haft någon verksamhet I region 3 under denna period. Lagning av tak 13
14 Kvinnokooperativ I region 3 stöttar Gambiagrupperna/ FIOH samma antal byar som föregående verksamhetsår. Kerr Jarga är den by som har utvecklats mest och som får bra inkomster av sina verksamheter. Kerr Jarga är en av byarna som är med i utfasningsprogrammet med start till hösten. I övrigt har GAMCOTRAP och Isatou genomfört utbildningsdagar under hösten och fortsatt med uppföljning under våren med ett mycket gott resultat. Många omskärerskor har stora svårigheter att sluta utföra denna handling på små flickebarn, därför att det är deras enda sätt att försörja sig. En omskärerska får vanligtvis 100 dalasi, en kyckling och ett stycke tvål för varje flickebarn. GAMCOTRAP ger därför dessa kvinnor en utbildning och ett startkapital för att kunna starta en liten affärsrörelse. I Kerr Jarga och Kerr Mama har Alimatou under våren genomfört utbildningar i genusfrågor där skillnaderna i mäns och kvinnors dagliga arbetsuppgifter belyses och diskuteras. För att nå ett godkänt resultat, behöver utbildning i genusfrågor upprepas. Alimatou har under våren också genomfört utbildningsdagar i dessa byar i barnavård och i hur man tillagar näringstillskott. Arbetande kvinnor på risfältet 14
15 Region 4 Lower River Region Regionstruktur Region 4 utgörs av den västra delen av södra flodbanken. Cirka 15% ( ) av befolkningen lever här. Mansa Konko med Soma är regionens centrum. Den dominerande stammen är Mandingo med små inslag av Wolof, Fula och Serahuli. Enligt olika fattigdomsrapporter är detta den fattigaste delen av landet och relativt få nationella och internationella biståndsorganisationer opererar i regionen. Jordbruket dominerar sysselsättningen men har svårigheter med dåliga jordar och ökade priser på konstgödning. Regionen har det lägsta antalet skolor/1000 invånare. Behovet av utvecklingsstöd är stort. Gambiagrupperna/FIOH:s stra- tegi Regionen är en av de tre regioner som Gambiagrupperna/FIOH har valt att prioritera i byutvecklingsarbetet. Under 2008 valdes fyra byar ut för samarbete och 2009 har ytterligare en by inkluderats. I dagsläget har inga kvinnokooperativ i regionen stöd, men på sikt är det meningen att enheten för kvinnokooperativ också ska finnas med och stötta kvinnorna i byarna. De fem byar som ingår i VDP är Sarje Sarjo, Njolfen, Misera, Darsilami och Nyawurlung. Den sistnämnda är den senast tillkomna byn, i början av Tillgång till skola och utbildning Under hösten startade byggnationen av en treklassrums skola i Dasilami. Skolan stod klar i februari. Sex lärlingar har utbildats i samband med byggnationen. FIOH har stöttat Nyawurlung med reparation av taket på utsädesförrådet, som blåste sönder under förra regnperioden. I Misera har delar på skolans handpump bytts ut då den var kraftigt nedsliten. Klassrum för åk 3 i Sare Sarjo hösten 08 Skolutveckling Under hösten 2008 och våren 2009 har skolutveckling genomfört två utbildningsserier omfattande sex studiedagar vardera samt klassrumsobservationer, handledning och utvärdering. Utbildningarna var förlagda till tre byar som ingår i byutvecklingsprogrammet Njolfen, Sare Sarjo och Misera men även annexskolor fick del av insatsen.. 15
16 Miljöutbildning I byarna Sare Sarjo, Njolfen, Misera och Darsilami har utbildningar i trädgårdsodling och trädplantering anordnats. Sare Sarjo är en av byarna, som har bristfälligt stängsel och var den första byn där ett lokaltillverkat stängsel sattes upp runt skolträdgården. Stängslet är tänkt att vara en tillfällig lösning under tiden som det levande stängslet av sisal och jatropha får en möjlighet att växa till sig i storlek och styrka. Efter circa tre år kan det mobila stängslet flyttas till ett annat område. I Sare Sarjo, Njolfen och Misera har bikurser introducerats vilka var mycket uppskattade. Byarna blev tilldelade vardera två kupor, biverktyg och skyddskläder. Skolträdgård i Misera Kvinnokooperativ Kvinnokooperativ har inte genomfört några verksamheter i region 4, men planerat är att göra ett första besök i VDP-byarna Njolfen och Sare Sarjo till hösten. Nyawurlung är den by som senast kommit in i byutvecklingsprogrammet i region 5. Byn är en fulaby med 15 hushåll. Den ligger 1,5 km från södra bankens huvudväg fick byn en skola byggde FIOH en ny skolbyggnad. Skolan har 220 elever, 113 flickor och 107 pojkar. Byn ligger nära den senegalesiska gränsen i söder och två av klusterbyarna ligger på den senegalesiska sidan. Under den gemensamma undersökningsresan som FIOH:s enheter deltog i, visade det sig att Nyawurlung lidit enormt efter förra regnperiodens hårda stormar. Husväggar hade rasat och tak blåst av. Dessutom hade pesten tagit största delen av deras djurbestånd. Skolan har förutsättningar att ha en fin skolträdgård, för hela skolgården är omgärdad av en fin mur. Dock har handpumpen till skolans brunn gått sönder och man får transportera vattnet lång väg. Under våren 2009 har en ledarskapsutbildning genomförts i Nyawurlung. Syftet med utbildningen är att stärka byns organisationer så att man ska kunna driva utvecklingsarbetet på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt. Entrén till skolan i Nyawurlung 16
17 Region 5 Central River Region Regionstruktur Region 5, den centrala regionen i landet består av båda flodbankarna och omfattar hela landets bredd och cirka 100 km i väst-östlig riktning. Centralorten är Georgetown/JangJang Burreh. Mandinka-, Fula- och Wolofstammarna dominerar befolkningen med små inslag av andra stammar. Boskapsskötsel och risodling sysselsätter flest och i flodnära samhällen används tidvattnet för konstbevattning och två skördar av ris kan tas varje år. Det är brist på skolor och lärare och hälften av lärarna är obehöriga, vilket gjort att regionen utbildningsmässigt ligger efter övriga landet. Gambiagrupperna/FIOH:s stra- tegi Regionen är en av de tre regioner som Gambiagrupperna/FIOH prioriterar Män i Changai visar att de kan hämta vatten för byutvecklingsarbetet. Under våren 2007 påbörjades samarbete med byarna Pallol och Tabanani tillkom även byarna Changai och Sare Abdou. Tillgång till skola och utbildning Byggverksamheten har haft utbildning för skolvaktmästare där de fått lära sig hur man tillverkar en enkel stege samt hur man byter betongtakpannor. Deltagarna får också lära sig hur man tillverkar nya pannor, hur man förvarar dem och hur man kan laga pannor som gått sönder. I utbildningen ingår praktisk träning på den egna skolan. Skolutveckling Tidigt i våras gjorde lärarfortbildningen en uppföljning av fjolårets utbildningssatsning i området. Många av de lärare som utbildats i elevaktivt arbete hade flyttat till andra regioner och nya tillkommit. På vissa av skolorna handledde de kvarvarande lärarna de nya och hjälpte dem att tillverka pedagogiskt materiel. På andra skolor hade arbetet mer eller mindre avstannat. Därför genomfördes en repetition under ett veckoslut under ledning av de lokala fortbildare som FIOH utbildat I april inleddes arbetet med utbildning i läsinlärning i de tre byarna Changai, Pallol och Tabanani tillsammans med lärarna från två närliggan- 17
18 En brand i byn Jamali orsakade stor förstörelse de skolor, Madina Wassu och Raneru. Utbildningen genomfördes under sex studiedagar som åtföljdes av individuell handledning i klassrummen. Deltagarna visade ett stort intresse och under utbildningens gång kunde förändringar i lektionernas genomförande ses. De lokala fortbildarna i region 5, Abdoulie Jallow och Kebba Jobe, fick ta del av det nya programmet. Miljöutbildning.Trots uppföljning och regelbundna besök har mycket få av de plantor som sattes förra året i Tabanani och Pallol överlevt. I Pallol kan den bidragande orsaken vara att skolan inte har någon brunn. För att förse skolan med vatten ska under sommaren en vattenledning dras från pumpen inne i byn till skolan. Ett lokaltillverkat stängsel skall sättas upp runt skolträdgården för att skydda grönsaker och trädplantor från frigående betande djur. Organisationsutveckling Abdoulie och Kebba deltar i läsinlärningsfortbildningen I byarna Pallol och Tabanani har samarbetet pågått några år och en uppföljning visade att arbetet stagnerat lite grann. Resultaten av en del insatser är ganska svaga och långsamma. Därför fattades ett gemensamt beslut att gå lite djupare i arbe- 18
19 Sare Abdou är en av de nya byarna i region 5. Det bor cirka 450 personer här och man har tre 45 meter djupa brunnar. Den 3 juni genomfördes en ledarskapsutbildning med byns organisationer. Byn har en skola som är byggd av stjälkarna från cous-cous. Behoven är stora och FIOH har just inlett samarbetet här. Traditionellt är det kvinnan som hämtar vatten till familjen från brunnen. Dessutom utför kvinnan mycket av arbetet i hemmet såsom matlagning, tvätt, städning osv. Om en man hjälper sin fru med traditionella kvinnosysslor betraktas han lite föraktfullt av andra män, som säger att han är rädd för sin fru. Demba Kandeh har dock brutit det traditionella mönstret genom att varje dag hämta 500 liter vatten till familjen. Han förklarar att hans fru Penda då får tid att göra andra saker. Penda uppskattar att han hämtar vatten och tycker att det är så som män och kvinnor ska leva tillsammans. Hon konstaterar att utvecklingen skulle gå mycket snabbare, ifall männen kunde komma över dessa kulturella barriärer, som gör att de inte kan utföra typiskt kvinnliga sysslor. Demba är en förebild som uppmanar andra män att delta i hushållssysslorna. tet i dessa båda byar i region 5. Tanken är att skynda på vissa processer, exempelvis inom miljöarbete och jämställdhet. Jämlikhetsfrågorna är viktiga och ojämställdheten mellan män och kvinnor är fortfarande stor. Många flickor har fortfarande svårigheter att komma till skolan på grund av alltför mycket arbete i hemmet. De första datorväskorna hämtas Kvinnokooperativ I region 5 har FIOH/Gambiagrupperna stöttat 28 grupper som i år har utökats till Vattenhämtning Nyhet för i år är att ett första besök har gjorts i VDP-byarna Pallol och Tabanani. Båda byarna är kluster vilket innebär att Pallol har sammanlagt 5 byar och Tabanani lika många. Besöken genomfördes under en vecka maj. Vid första besöket genomfördes en inventering av nuvarande verksamheter och behov i byarna tillsammans med kvinnor och män, som sedan ligger till grund för vidare samarbete inför hösten Alimatou hade förberett sig med frågor och informerade om vilka regler som gäller vid ett samarbete med FIOH. Ett av problemen, som båda byarna vill ha hjälp med att lösa, är kvinnor-
20 Mirjam besöker kvinnokooperativen Kvinnorna i Njau tvättar plastpåsar till virkningen av väskor nas tunga arbetsbörda. För att kvinnorna ska orka och hinna med allt som ska göras på en dag, tar de hjälp av sina småflickor som då missar skolundervisningen. I region 5 ligger även Njau och Jamali som Gambiagrupperna/FIOH har stöttat i några år och som har gått framåt med stormsteg och hösten 2009 påbörjas arbetet att fasa ut dessa två byar. Njau har ett bra fungerande kvinnokooprativ där det bedrivs olika aktiviteter. Ett litet hus fungerar som en affär där det är försäljning av hantverk. Under året har kvinnokooperativet köpt in fyra enkla vävstolar som används flitigt. En handledare som fått utbildning av REFLECT undervisar vuxna i att läsa och skriva. I övrigt har GAMCOTRAP genomfört uppföljning av utbildningsdagar i Njau och Jamali med gott resultat. Båda byarna har slutat med omskärelse. I Jamali har medlemmar av kooperativet tränat in en teaterpjäs om omskärelse som GRTS (Gambias radio och TV station) har filmat Alimatou har genomfört utbildningsdagar i jämställdhetsfrågor i Chargel, Njau och Jamali samt i barnavård/ näringstillskott i Chargel, Jamali, Njau och Sambel Kunda med gott resultat. Vävning i full gång. Lägg märke till cykelnavet. 20 Karta över Gambia målad direkt på väggen
21 Region 6 Upper River Region Regionstruktur Region 6, övre flodregionen, består av den östligaste delen av Gambia och omfattar båda sidor av floden. Centralorten är Basse Santa Su. Området befolkas av stammarna Mandingo, Fula och Serrahuli. Bomullsodling är huvudnäringen och bomullen är efter jordnötter landets viktigaste exportgröda. Regionen är glest befolkad med stora avstånd och dåliga vägar. Detta har medfört att skolväsendet är svagt utvecklat. Tillgången till skolor för barnen är bristfällig och regionen har landets lägsta inskrivningstal, bara vart tredje barn går regelbundet i skolan. Regionen anses av de flesta bedömare vara den allra fattigaste. Gambiagrupperna/FIOH:s stra- tegi Regionen är en av de tre regioner som FIOH prioriterar för byutvecklingsarbetet. Planerna är att verka i fem byar under Under 2008 identifierades fyra byar, Tabajang, Kiss Kiss, Sare Jawbe och Wellinggara Yareh. De tre första ligger på södra banken medan Wellingara Yareh ligger på den norra. Regionens senast tillkomna by för utvecklingsarbete heter Sare Musa. Tillgång till skola och utbildning En stor satsning har gjorts för skolorna Kiss Kiss och Tabajang. I Kiss Kiss behövde man hjälp med ett ordentligt kök, vilket FIOH har medverkat till. Köket blev klart precis före sommaruppehållet Intresset är stort vid FIOH:s kartläggningsbesök. Skolan i Sare Musa 21
22 Även i Tabajang har FIOH medverkat till ett fungerande skolkök samt en toalett som också färdigställdes före sommaren. På uppdrag av andra organisationer har FIOH byggt ganska flitigt i regionen. För UNICEF har toalettbyggnader uppförts i NianKui, Fatako och Sare Gubu och för utbildningsdepartementet har tre olika projekt färdigställts. I Fass Bajong har skolbyggnaden samt personalbostäder renoverats, i Wali Ba Kunda en skolbyggnad samt i Wellinggara en toalett. Flera projekt har i dagarna påbörjats och här är det, liksom på några andra platser, fråga om att färdigställa byggnationer som av olika orsaker tappat fart. Miljöutbildning I Taba Jang där miljöenheten lånade ut 140 kg Nericaris som utsäde blev resultatet 1 ton ris. Mother s club har nu återlämnat utsädesriset och miljöenheten har lämnat det vidare till Sare Jawbeh. Efter skörden i Sare Jawbeh skall 210 kg återlämnas vilket är utsäde till tre hektar. I Taba Jang har alla medlemmar i Mother s club denna vår fått hjälp av miljöenheten att plöja och harva en bit mark för att sedan så sitt egna utsäde..i Sare Jawbeh och i Wellingara Jareh som är två av de nya byarna i byutvecklingsprogrammet har miljöklubbar startats upp. Före regnperioden hölls även utbildningsdag i trädplantering. Ett försök med trädskydd, en slags tub i bast, görs i Sare Jawbeh för att förhindra att de små plantorna blir uppätna. Här skördas Nericariset 2008 I juni genomfördes REFLECT-träning för byarna Tabajang, Kisskiss, Sare Jawbe och Sare Musa. Kvar i regionen är Wellinggara Jareh. Reflectträning är en ledarutbildning där deltagarna lär sig metoder för hur man ska arbeta med att utveckla organisationerna i sina byar. Byarna har också fått dokumentationsmaterial och i samband med att detta delas ut så får de en genom- Organisationsutveckling 22 Reflectträning i Bakadade
23 önskan. Skolan har dessutom en större odlingsbar mark, men det behövs brunnar och staket. Vid skolan finns en mindre köksträdgård som medlemmar av Mother s Club hjälper till att vattna. Grupparbete kring SWOT i Tabanani gång om hur detta kan användas. I den PRA-utbildning (bedömning av en by) som genomförts i några av byarna arbetas en aktivitetsplan fram, som sedan ligger till grund för samarbetet. Uppföljningen i Tabajang visar att byn är framåt och har stor vilja att utvecklas. Man har en stark kvinnogrupp och skolbyggnaderna är ändamålsenliga sedan FIOH:s reparationsinsats under Kisskiss har en del att göra, för att ta sig igenom traditionella och religiösa mönster. Här är kvinnorna starkt överbelastade med arbete och männen har långa perioder av vila under året. En tänkt kampanj med jämställdhets- och sporttema i byn fick överges på grund av religiösa och kulturella motsättningar. Hantverk från Kiss Kiss Mother s club i Tabajang, där medlemmarna är aktiva på flera olika sätt.,bildades i januari En till två gånger per månad städar de på skolan. Föreningen har också barnkampanjer för att få föräldrar att för- Kvinnokooperativ I region 6 ligger Tabajang (4 byar) och Kiss Kiss (4 byar) som är de två övriga VDP-byar som kvinnokooperativenheten har gjort ett första besök i. Det blev stor glädje. Med både sång och dans hälsades vi välkomna till byn, som ser fram emot ett samarbete med FIOH. Det finns verkligen en positiv anda i byn. Framtidsvisionen är att alla barn ska få gå i skolan, även de barn som har ett handikapp av något slag. Utbildning för alla är deras 23 Möte med kvinnorna i Tabanani
24 I byn Kiss Kiss hjälper också morfar till att passa barnen stå hur viktigt det är med utbildning. Det finns en fungerande Mother s club även i Kiss Kiss. Den bildades i maj Föreningen bidrar ibland med jordnötter till skolbarnen och speciella dagar även med mat. Skolan och skolgången är betydelsefull i byn. Deras vision är att skolan ska vara en plats dit alla är välkomna och alla har lika värde. Målet är att skapa en trygg, vänskaplig och resursfylld miljö, som absolut ger den bästa möjliga förutsättningen för lärandet. Kvinnogruppen har en betydandeköksträdgård, som betyder mycket, men vattentillgången är inte så bra. Därför finns det behov av en brunn och även ett fungerande stängsel. Före regnperioden är betande djur mycket hungriga och gör allt för att komma åt den grönskande köksträdgården, som på några minuter kan bli uppäten om inte stängslet är tillräckligt starkt. Kvinnorna i byn Jamali Badala har tagit en paus från det hårda arbetet på risfältet för att utbyta tankar med Randi 24
25 En viktig del i utvecklingssamarbetet är att visa resultatet av de insatser som görs. För att kunna göra det behövs en bra planering från början med indikatorer som är mätbara. Under året har vi jobbat en del med hur man utformar dessa. De effekter som efterfrågas inom svenskt utvecklingssamarbete är hur demokratin och det civila samhället har stärkts genom de insatser man gjort. Skolutveckling De observationer som gjorts visar att de allra flesta lärarna, som deltar i någon av FIOH:s utbildningar, ändrar sitt arbetssätt. Arbetet blir mer elevcentrerat, de planerar bättre och samarbetar mer. De lärare i pilotprojektet som deltog i läsinlärningsutbildningen har till 100% övergått till ljudmetoden. Vid ett lästest som gjordes i juni 2009 hade de här klasserna de bästa resultaten. Miljöutbildning Effekter av insatserna 25 I de flesta skolträdgårdarna, där Gambiagrupperna/FIOH har varit aktiva, har man kunnat skörda rikligt med grönsaker till skolmaten. Ur näringssynpunkt är detta ett steg i rätt riktning. Några av byarna har fått så riklig skörd att de kan sälja fröer som utsäde. Kvinnor och män skall kunna försörja sig på ett sätt som är långsiktigt hållbart, både ekonomiskt och miljömässigt, såsom i Taba Jang. Där arbetade kvinnor och män tillsammans och fick en skörd av Nericaris som de i år kan använda som utsäde. Tanken är att inkomsten av kommande skörd även skall täcka kostnader för jordberedning i framtiden.. Organisationsutveckling Ett viktigt mål inom utvecklingssamarbetet är att Gambiagrupperna/ FIOH ska medverka till att stärka det civila samhället i byarna och bidra till självständiga organisationer. Inom svenskt utvecklingssamarbete har uppföljning och kontroll över vad insatserna ger blivit en allt viktigare del. Man vill se att pengarna går till det ändamål, som man ansöker för. Därför startade Gambiagrupperna/ FIOH enheten för organisationsutveckling för några år sedan. OUenheten gör uppföljningar och mäter resultatet av insatserna med olika metoder, till exempel diskussioner med byarnas organisationer, utbildningsdagar, intervjuer och genom att observera hur man kan se förändringar på ytan. En tydlig trend de senaste åren är att kvinnorna har kommit mer till tals än tidigare och har fått betydligt större möjlighet att påverka vid olika möten. Man kan genom ledarskapsutbildning se hur organisa- Den största utmaningen är att medvetandegöra befolkningen om vikten av att värna sin miljö och att ändrade attityder och beteenden styr naturresursanvändningen. De måste också inse att kvinnor och män drabbas olika. Arbetet sker i nära samarbete med den gambiska regeringen och det civila samhället med lokala organisationer. Syftet är att olika grupper i samhället ska förstå att miljön måste värnas gemensamt. Hämtat ur Forum Syds skrift Gör miljön till en mänsklig rättighet sid 54, där man citerar Gambiagruppernas omvärldsanalys 2006.
26 Sakta men säkert förändras traditionella könsrollsmönster tioner såsom skolkommitté och Mother s Club dokumenterar sina möten och förvarar protokoll och viktiga papper. Under årens lopp har det också visat sig att mer tabubelagda ämnen går att diskutera i högre grad än tidigare, såsom kvinnlig könsstympning och den höga arbetsbördan för kvinnor och flickor. Detta har bland annat lett till att FIOH kan diskutera arbetsfördelning och könsroller i byarna. På sidan 19 i denna rapport presenteras en man som hämtar vatten till familjen, vilket gör honom till en förebild för män i den egna byn och även andra byar. Kvinnokooperativ FIOH:s verksamheter uppmärksammas. Om vi tänker oss 27 år tillbaka. Då och några år framåt byggdes det i huvudsak skolor i Gambia. På senare år har FIOH:s verksamheter blivit flera och idag kan vi med stolthet se resultat av 26 arbetet som anställda gambier och volontärer från Sverige har genomfört under åren som gått. Det har skett med medel som samlats in av alla eldsjälar i grupperna runt om här hemma som i sin tur möjliggjort bidrag från Forum Syd/Sida. Idag får vi uppmärksamhet av både den gambiska regeringen och media. GRTS (Gambias Radio och TV station) hörde av sig i slutet av maj månad 2009 och var intresserade av att göra ett reportage i två byar där FIOH har gett stöd speciellt till kvinnorna. Kvinnokooperativenheten beslöt att TV-inspelningarna skulle göras i byarna Njau och Jamali, just för att FIOH har stöttat byarna en längre tid. Det har i sin tur resulterat i att Njau och Jamali är två av de fem byar som under hösten 2009 kommer att fasas ut för att stå på egna ben. Vi ville också visa skillnaden mellan dessa två kooperativ då Njau är en by och Jamali består av nio byar. Den 10 juni filmades verksamheterna i Njau. Det var tillverkning av nyckelringar (krokodiler) och en lektion i skriv- och läsinlärning Njau har med egna pengar köpt in fyra vävstolar och visade hur man varpar och väver. Kvinnorna visade hur de tvättar smutsiga plastkassar, klipper till smala remsor och resultatet blir en virkad liten väska. Den 11 juni gjordes reportage i fem av Jamali byarna med start i Jamali Badala och Kali Kunda där kvinnorna arbetar på risfältet. I Jamali Kebba Jobbe hade handledaren läs och skrivlektion med vuxna elever under ett träd. Män, kvinnor och barn framförde två teaterstycken, som handlade om omskärelse och HIV/AIDS. GRTS vill göra flera reportage under hösten 2009, men då med övriga enheter i FIOH. Resultatet kommer att bli en produktion om FIOH:s verksamheter i Gambia på engelska.
27 Kapacitetsutveckling Resultatredovisning En viktig del i FIOH:s arbete i Gambia är att utveckla kapaciteten hos personalen såväl som i byarnas organisationer. För att arbeta med utvecklingssamarbete bör man ha god insikt i vilka beslut och riktlinjer som styr verksamheten, för att kunna söka pengar från rätt håll och planera för att det blir rätt aktiviteter som implementeras. Under året har FIOH:s personal vid sju olika tillfällen fått utbildning inom de områden som ska genomsyra allt utvecklingssamarbete. De olika områdena är: Demokrati och mänskliga rättigheter, Jämställdhet, HIV/AIDS Unga människors deltagande, Miljö, Konflikt och Organisationsutveckling. Resultatet av utbildningen ska sedan visa sig i det arbete och i den rapportering som enheterna gör. Det är svårt att redovisa kvalitativa resultat såsom attitydförändringar och ökad medvetenhet. Därför behöver man tänka extra noga på vilken indikator som ska mäta det resultat man vill uppnå. Man kan redovisa hur många som deltagit i en utbildning men inte veta hur den förändrat deltagarna Bubacarr utbildar i organisationsutveckling eller ökat deras insikt i en specifik fråga. Att hitta och formulera indikatorer har ingått i utbildningen. En hjälp i utbildningen har varit de skrifter som Forum Syd tagit fram. Dessa finns nu översatta till engelska och kan läsas av den lokala personalen. Vid utbildningstillfällena har den lokala personalens expertkompetens tagits tillvara. Detta ska hjälpa oss att göra ännu bättre biståndsarbete. Buba tar anteckningar från varje utbildningstillfälle Dan Mendy 27
28 Valobservation FIOH Youth Empowerment Cup I slutet av verksamhetsåret genomfördes en kampanj i Njolfen och omgivande byar. Kampanjen bestod bland annat av en fotbollscup, som är den första fotbollscupen i sitt slag, i byarna Njolfen, Sare Sajo, Sibitou och Sare Samba. Målet med kampanjen och cupen var att sprida kunskap om hur man skyddar sig mot HIV/AIDS och andra STI (sexuellt Bubacarr och kommitténs ordförande människor, mot förväntade 250. Inbjudna talare från hälsoministeriet och den regionala sportkommittén pratade utifrån de teman som bestämts för kampanjen. Från skolutvecklingsenheten ställde Amadou, Cherno och Kemo upp och hjälpte till under dagarna. De genomförde en utbildning om regler och fair play med deltagarna i cupen. Inför turneringen utsågs en kommitté som bestod av tre män och tre kvinnor från varje by. Utvärderingen visade att cupen var en stor händelse och att man vill etablera idrottssamarbete i Föreläsning överförbara sjukdomar). Målet är också att medvetandegöra problemen med att man gifter bort sina unga flickor i alltför tidig ålder, samt att flickor ska ha samma rättigheter som pojkar. Anslutningen och entusiasmen kring cupen var över förväntan. Inledningsseminariet samlade mellan Mål i FIOH Youth Empowerment Cup Vinnande herrlag från Njolfen 28
29 Arbetet i Sverige Samordningsmötet 2008 Verksamhetsåret startade som vanligt med samordningsmötet. I år arrangerades mötet av gruppen Gambia Öst på Valla folkhögskola i Linköping den 6-7 september. De volontärer som under året arbetat i Gambia redogjorde för verksamheten och uppnådda framsteg under året. Vid mötet medverkade även de två gambiska medarbetarna Omar Cham och Buba Faburay som under tre veckor i Sverige studerat både arbetslivet och kulturen. Ett pass som leddes av Anders Bäckman, ordförande i Gambia Öst, ägnades åt diskussioner om verksamheten och verksamhetsinriktning. Samrådsmötet avslutades med sedvanliga årsmötesförhandlingar på söndagen. Anna Lyrhag ersättare Dan Jönsson ersättare Anders Pettersson ersättare Hans Wrenne ersättare Anders Beckman ersättare Kansli: Sten-Åke Pettersson, Siv Kanon och Ing-Britt Filipsson. Sven-Erik Ring saknas på bilden Kansli Kanslifunktionen har under året skötts av fyra personer: Siv Kanon, ordförande Ing-Britt Filipsson, kassör Sven-Erik Ring, ekonomi Sten-Åke Pettersson, handläggare Samordningsgruppen Samordningsgruppen (SOG) SOG har under året bestått av: Siv Kanon ordförande Sonja Myrin v. ordförande Randi Karlsson sekreterare Inger Grünning v. sekreterare Ing-Britt Filipsson kassör Peter Schröder ledamot Paul Rimmerfors ledamot Gambiagruppernas kansli nås på E-post. kansli@gambiagrupperna.org Hemsidan Gambiagruppernas svenska hemsida har under året uppgraderats och förbättrats. Antalet besökare på hemsidan har ökat från 1700 under första halvåret 2008 till 4400 under första halvåret Gambiagrupperna/FIOH:s hemsida nås på Information Med stöd av samordningsgruppen har informationsmöten om de viktiga globala utvecklingsfrågorna arrangerats. 29
30 Flertalet grupper och enskilda medlemmar har deltagit i marknader och andra lokala arrangemang. Muntlig information, broschyrer, lotterier, försäljning etc. har använts för att väcka insikt om vikten av bistånd och till följd därav inspirerat till att samla in pengar. Några elever på en skola har genomfört en enkät på stan där man undersökt vad allmänheten känner till om bistånd. Tidningar och radiostationer har på ett flertal orter i Sverige intervjuat medlemmar om globala utvecklingsfrågor, bistånd och Gambiagruppernas verksamhet i allmänhet. Tidningen Vida Vyer Tidningen med en upplaga av 450 ex. har utkommit med tre nummer under verksamhetsåret. Tidningen har artiklar om biståndsverksamhet och arbetet i Gambia i synnerhet med gruppmedlemmar, volontärer, gambiska medarbetare och samordningsgruppens medlemmar som huvudsakliga artikelförfattare. Arbetsresor Under året har ett antal arbets- och uppdragsresor genomförts. Dessa resor har visat sig vara av största vikt när det gäller kunskapen om och förståelse för arbetet och arbetssituationen i Gambia för volontärer och den gambiska personalen. Det har också varit viktigt för personalen i Gambia som i och med dessa besök har fått ökad insikt om Gambiagruppernas arbete och ansvar i Sverige. Kurser/Utbildningar Personer från Gambiagruppernas samordningsgrupp och kansli liksom gruppmedlemmar har deltagit i ett antal kurser/utbildningar anordnade av Forum Syd. Samordningsgruppen har deltagit i Forum Syds årsmöte. Samordningsgruppen har i egen regi haft utbildning i organisationsutveckling. SOG Nytt För att förbättra informationen till medlemsgrupperna har ett nytt informationsblad SOG Nytt startats. Syftet är att hålla medlemsgrupperna bättre informerade om samordningsgruppens (SOG) beslut och kontakter med Forum Syd och Sida. Studieresor I år har ett antal studieresor till Gambia genomförts. Resorna är ofta inspirerade av Gambiagruppernas information, arbete eller genom studiecirklar. Aktiva gruppmedlemmar har fungerat som reseledare för fyra grupper med runt deltagare. Skola av gräs i Sare Abdou 30
Rapport från FIOH arbete i Sare Abdou hösten 2010
Rapport från FIOH arbete i Sare Abdou hösten 2010 CDU COMMUNITY DEVELOPMENT UNIT Kurs i föreningskunskap (record keeping) hölls i byn i juni för att ge målgrupperna (School Management Committee, Mothers
Rapport från FIOHs verksamhet i Sare Jawbeh hösten 2010
Rapport från FIOHs verksamhet i Sare Jawbeh hösten 2010 CDU COMMUNITY DEVELOPMENT UNIT Kurs i föreningskunskap (record keeping) hölls i byn i juni för att ge målgrupperna (School Management Committee,
GAMBIAGRUPPERNA ÅRSRAPPORT 2009-2010. Gambiagrupperna arbetar för utbildning åt alla genom byutveckling
GAMBIAGRUPPERNA ÅRSRAPPORT 2009-2010 Gambiagrupperna arbetar för utbildning åt alla genom byutveckling Sidan Innehållsförteckning 2 Förord 3 Situationen i Gambia 3 Samarbetsformer 5 Programöversikt 6-10
Avkastning à la Hungerprojektet:
Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Volontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.
Volontär i Kenya Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontärarbete är ett unikt sätt att upptäcka ett land och dess kultur på ett meningsfullt sätt. Du måste vara minst
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod
Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten
mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.
EN SKOLA FÖR ALLA Från början och så länge vi finns! Under 1999 fick Team J-son skolan tillstånd att bedriva grundskola år 4-9, grundsärskola/ träningsskola år 1-10 samt gymnasiesärskola år 1-4. Vår målsättning
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Kvalitetsredovisning 2012/2013
2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog
Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.
PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans
KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Studieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Fakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Pedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Feriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
En värdegrundad skola
En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Demokrati i Norra Irak - Kurdistan
Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Sammanfattning. Projektet inleddes med ett seminarium i september 2008. Det blev också starten för projektet som avslutades ett år senare. Till detta mycket välbesökta
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Rapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)
Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten
Rapport från uppföljningsresan till Lifidzi
Föreningen För Barnens Bästa Föreningen För Barnens Bästa c/o Gustafsson Soldat Skalks gata 10 226 51 LUND 2014-10-01 Rapport från uppföljningsresan till Lifidzi 1. Inledning.1 2. Fadderbarnsprogrammet
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Jämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Förskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens
Kvalitetsrapport läsår 2014/2015 I Ur och Skur Vattendroppens Inledning Förskolan I Ur och Skur Vattendroppen bedrivs med I Ur och Skur pedagogik. Vi bedriver verksamheten till största delen ute i naturen,
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Coachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014
Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla
DEL 2: KREATIV AVFOLKNING I EN JAPANSK BERGSBY. 2013-01-08 Av: LUR Konstnär
DEL 2: KREATIV AVFOLKNING I EN JAPANSK BERGSBY 2013-01-08 Av: LUR Konstnär Ristorkning Utöver Kamiyama Artist in residence arbetar Green valley på olika sätt med att göra Kamiyama till en mer attraktiv
Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!
High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen
Elevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Sammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Kvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Guide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Kvalitetsredovisning
Förskolan Borgen Ringblomsvägen 11 194 68 Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2009/2010 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet
meddelanden från bangladesh 2012
meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Borgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Trimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Vandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Åtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
PRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar
VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING
L J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016
Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet
Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen Mats Ekholm Karlstads universitet Agenda 21. Regeringar, internationella samman-slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att