FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER

Transkript

1 FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER Denna redovisning visar förslag till och exempel på sådana underlag som länsstyrelsen kan/bör kunna leverera i samband med kommunernas aktualitetsförklaringar. Här redovisas även exempel på möjliga analyser utifrån underlagen. DEMOGRAFI, ARBETSMARKNAD, PENDLING mm Uppgifter och statistik avseende befolkning, sysselsättning, pendling/resande och flyttningar är viktiga underlag för översiktsplaneringen. Länsstyrelsen bör så långt möjligt tillhandahålla både bilder och grunddata för analyser av olika slag. Grundstatistiken bör vara aggregerad både på statistikområden, på rutnät och på tätorter/småorter/samhällen. Länsstyrelsen har idag tillgång till befolkningsstatistik med 250-metersrutor i tätort och 1000-metersrutor på landsbygd. Exempel på bilder statistik och underlag: Befolkning per km² Befolkningsutveckling per km² Befolkningsutveckling samt sysselsättningsutveckling Befolkning i tätorter och befolkningsutveckling Antal pendlare mellan tätorter Arbetstillfällen per km² Utveckling av antal arbetsplatser per km² Infrastruktur och kommunikationer: vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, ITinfrastruktur, planerad utbyggnad Pendlingsmönster: samlad information om transporter till/från t ex Öresundsregionen och Polen via vägar/båt/tåg Arbetspendling med cykel Service Arbetsplatser/branscher Godstrafik; flöden på väg och järnväg Se även exempel från Kronobergs län under Miljömål och God bebyggd miljö Vår miljö i Kronobergs län Om statistiken även visar ålder, kön, utrikes födda etc kan fler perspektiv såsom jämställdhet, integration och barnperspektiv belysas. Analyser Hållbart transportsystem: Pendling, trafikflöden. Viktiga regionala och nationella kommunikationsstråk. Andelen boende inom dessa stråk. Underlag 1

2 för utveckling av kollektivtrafik och bebyggelseutveckling. Kan jämföras med bebyggelsen i översiktsplan och hur kollektivtrafiken ser ut i dag. Tillgänglighet till och underlag för service; Servicedata (butiker, skolor m.m.) för orter, avstånd till omlandet, hotad service, tillgänglighet med bil och med kollektivtrafik. Näringsgeografisk analys, olika branscher. Lokal särart, nya branscher och förändringar och trender. Befolkning; Trender i åldersfördelning, utbildning, inflyttning, utflyttning, antal födda etc. Avstånd barn till skolor. Samverkan bör ske mellan regionförbundet, länsstyrelsen och kommunerna vid framtagandet av underlaget. PRÖVNINGSGRUNDER RIKSINTRESSEN Bilder där riksintresseområden är kopplade eller länkade till en värdebeskrivning och tillhörande underlag. Det råder stort behov av att utveckla väl genomarbetade beskrivningar och tydliggöra och precisera värdena (bl a avseende kulturmiljö). Länsstyrelsen har ett samordningsansvar, men även centrala verken har ett viktigt ansvar att bidra med aktuella planeringsunderlag. Boverket, som återkommande och samlande kontakt med de centrala verken, behöver kontinuerligt lyfta frågan och visa på behovet. Analyser och kombinationer Natur- och kulturmiljöer, och däribland riksintressena, som en utvecklingspotential för turismen. Se vidare under Övrigt. Riksintresse för friluftsliv. Anläggningar av betydelse för friluftslivet. Vilka andra värden som finns inom dessa områden. Sociala naturvärden enligt skogsstyrelsens inventering kan föras in. Värden finns ofta i anslutning till större vattendrag, sjöar och havet. Möjlighet att se hur mycket bebyggelse och anläggningar som finns inom strandskyddslinjen eller inom visst avstånd till stranden. Beviljade strandskyddsdispenser och avslag. Följa utvecklingen över tiden. Riksintressen naturvård föra samman olika inventeringar och bedömningar, hotade arter mm. Blir den nationella och regionala bilden annorlunda med ny kunskap? Riksintresse naturvården/friluftsliv/kulturmiljö. Vad har stigande havsnivåer och översvämning för påverkan på dessa riksintressen? Vindkraft en regional uppföljning. Vindkartering, riksintresseområden för vindkraft, byggda verk, under samråd, tillståndsprövning. Sammanställning av översiktsplaner och tematiska tillägg prioritering, olämpligt om det är möjligt. Konflikter med andra riksintressen. Se utvecklingen över tiden. 2

3 Flygplatser av riksintresse. Får flygplatsen sämre framtidsutsikter om kommunen planerar i närhet till denna? Buller gentemot bebyggelse en konflikt? Kommunikationer som riksintresse. Hitta stråken, vägar och järnvägar, som kan gynna kommunernas kollektivtrafikutveckling. Bebyggelsestruktur och transportleder fogas ihop. Kombinera med riksintressen för natur och kultur för att studera ev. konfliktrisker. Kombinera med riksintressen för industri/hamnar för att studera sammanhängande infrastrukturnät. Samma som ovan hållbart transportsystem. Försvaret. Militära flygplatser/övningsområden och begränsningszoner kring dessa. Påverkan på utvecklingsmöjligheter för vindkraftsetablering. Svårt för kommunerna att prioritera för vindkraft inom dessa. Riksintresseområden för tillväxt i länen. Finns inte i Kronobergs län. Värdefulla ämnen för mineralbrytning, finns i Gotlands och Blekinge län, samt djuphamn i Blekinge län. Tillväxtverket ansvarig myndighet för områden av riksintresse för vissa anläggningar industriell produktion. Belysa problematiken kring konflikter mellan utbyggnadsintressen och mineralintressen t.ex. Stärnö i Blekinge län där SGI motsätter sig ytterligare bebyggelse. 4 kap-områden: Det behövs göras en mer ingående beskrivning av dessa. Ibland kan det vara svårt att få klart för sig vad de står för. Exempel: Se bebyggelse utmed kusten var har det fysiska byggandet tillkommit mot restriktionerna? Var har nybebyggelse inom dessa områden tillkommit? Behovet finns även av insyn i vilka bygglov som avslagits, som stridit mot 4 kap, och jämföra dessa med inkomna bygglovsansökningar. Det syns sällan att de inte beviljats. Detta är en viktig aspekt för att se att lagstiftningen fungerar. Underlaget kan också kombineras med uppgifter rörande strandskydd och friluftslivsintressen. Energiproduktion. Gällande energianläggningar, vatten, och stora kraftledningar saknas det en verklig diskussion om dessa som riksintressen eller som övrigt allmänt statligt intresse. En diskussion med Energimyndigheten behövs för att ta fram ett planeringsunderlag med nya större kraftledningar som underlag för översiktsplan. Kan sedan kombineras med utbyggnadsplaner, övrig infrastruktur m.m. för att visa på synergieffekter och/eller konflikter. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna regleras i 5 kap. MB och är bindande för planeringen. För att lättare kunna tillämpas i planeringen behöver de översättas till geografiska bilder. Idag brister det när det gäller MKN för luft i detta avseende. Underlag finns dock rörande MKN för vatten, se Vattenmyndigheten - statusklassning av vatten. Se även pilotprojekt 7 om vatten. Information rörande luft kan finnas hos kommuner och luftvårdsförbund. Vattenförekomster som omfattas av normerna Vattenstatus Övergödning 3

4 Försurning Analyser och kombinationer: MKN för Luft Trafikmängd och landskap. Problemområden? MKN för vatten Ta fram bilder för problemområden och visa företeelser som är en del i problembilden, t ex övergödning (jordbruksmark), enskilda vatten- och avlopp, bräddavlopp. Övergödning: Avrinningsområdet. Statusklassning. Större jordbruksmarker. Bebyggelse, enskilda avlopp, avloppsreningsverk, bräddavlopp. Var finns hot mot grundvattnet. Risker; miljöfarliga anläggningar, markföroreningar, farligt gods-leder m.m. Värden knutna till vattendrag och sjöar. Naturvårdsintressen, friluftsliv. Särskilt värdefulla enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Till vattendragen knutna kulturmiljöer såsom sågar, kvarnar, fornborg mm och eventuella konflikter mellan dessa. Vattenkraft. Sammanfattning av regional vattensresursplan. Vattentäkter (yt- och grundvatten), nuvarande och framtida - de viktigaste förekomsterna. Hot t ex bebyggelse, vägar, täkter, industrier. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Kring vissa frågor såsom infrastrukturutveckling, vattenfrågor m.m. krävs ett kommun- och länsövergripande arbete. Länsstyrelsen har idag underlag om bl.a. infrastruktur, MKN för vatten m.m. men underlaget behöver utvecklas. Detta bör lämpligen ske i samverkan med regioner och grannlän. Riksintressen och bevarandeintressen LIS-områden Service och handel Pendling RUP, RTP, RÖP Infrastruktur MKN vatten Utbildning; utbildningsplatser Frilufts- och fritidsintressen, anläggningar m.m. Analyser och kombinationer: Riksintresseområden och områdesskydd Hur ser det ut över gränserna för t ex Mörrumsån, vindkraft, turism. Behöver ses över för att jämka ihop underlag. Landsbygdsutveckling t.ex. LIS-områden, service, handel, skolor, kommunikationer m.m. 4

5 Regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram, regional Öp t.ex. områden för vindkraft,. Riktlinjer för infrastrukturutveckling och utbildning Pendling; befolkningsunderlag, kollektivtrafikförbindelser, viktiga målpunkter Service. En bild över befintlig service och samhällsfunktioner inom angränsande län. Handel. En viktig mellankommunal fråga. Hur ser vi påverkan över tiden. Hur påverkar t ex handeln i Växjö handeln i Alvesta och hur påverkar externa handelsetableringar landsbygdens handel? Hur fördelas köpkraften inom regionen? Vattenfrågor vattenkvalitet, utnyttjande av sjöar, vattendrag och havsområden i kombination med utbyggnadsplaner, vattentäkter, vaförsörjning m.m. Bostadsförsörjning; bostadsförsörjningsprogram, platser med brist respektive överskott i kombination med utpekade utbyggnadsförslag. LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGE Då de nya strandskyddsbestämmelserna trädde i kraft 1 juli 2009 gavs kommunerna möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Detta kan ske i två syften, dels att öka underlaget för service och dels att bidra till arbetstillfällen. För att kunna göra detta behövs bl.a. underlag om var det finns befintlig service, infrastruktur, bebyggelse m.m. Länsstyrelsen har till stor del sådana underlag även om detta bör kunna utvecklas vidare i samverkan med kommuner och regioner. Befolkning och befintlig bebyggelse Service Landsbygsutvecklingsprogram Kollektivtrafik Infrastruktur; vägar, It-infrastruktur m.m. Besöksmål och turistanläggningar Bevarandeintressen (natur och kultur) MKN för vatten Utpekade LIS-områden i ÖP Analys och kombinationer: Vad är landsbygdsutveckling? Tätorter och befolkningstäthet. Service - skola, affär mm. Vägnät och avstånd till orter, busshållplatser, kollektivtrafik. Kan lägga till föreslagna LIS-områden enligt kommunernas öp efter hand. Översvämningsrisk, MKN - statusklassning. LIS bostäder: Vidareutveckling av kartan med information om samhällsservice avseende drivmedel, vårdcentraler, förskolor, bibliotek, apotek mm. Även i angränsande län. 5

6 LIS för turistanläggningar: Kommunikationer och IT-infrastruktur, turistmål, RI natur och kultur, leder, hotell/vandrarhem/stugor etc. SÄKERHET OCH HÄLSA Hälsa och säkerhetsfrågor tillhör länsstyrelsens prövningsgrunder. Det är viktigt att tillhandahålla underlag om dessa frågor inför kommunernas planering. Idag finns en del underlag hos länsstyrelsen bl.a. rörande markföroreningar, vattenskyddsområden, översvämningsrisker m.m. En del underlag finns också hos Trafikverket, SGI och hos MSB. En samverkan mellan myndigheterna behövs. Klimatförändringar, höjdkartering. Översvämningsdrabbade områden. Trafiksiffror, bullernivåer. Ohälsotal. Förorenade områden. Miljöfarliga anläggningar/verksamheter Farligt gods-leder Vattentäkter/skyddsområden Ras- och skredrisker Erosionskänsliga jordar Analyser och kombinationer: Översvämning. Sårbarhet. Översvämningskänsliga områden. Framtida risker för översvämningar/stigande havsnivåer vid vattentäkter, dammar, avloppsreningsverk, bebyggelse, enskilda brunnar, infrastruktur, industrier, jordbruksområden, förorenade områden, deponier. Erosionskänsliga områden längs kust, sjöar och vattendrag. Även kulturmiljöer, riksintressen, besöksmål som kan beröras av översvämning eller erosion. Buller ohälsa och risker vid befintlig och planerad bebyggelse, vilka restriktioner innebär trafikbuller för tätortsutvecklingen m.m. Transporter av farligt gods/vattentäkter/ säkerhet/riskavstånd; Vilka känsliga verksamheter ligger i anslutning till farligt gods-leder, hur påverkar transporterna bebyggelseutvecklingen m.m. Förorenade områden; Områden där det kan komma att ställas höga krav på marktekniska utredningar, konflikter med bebyggelseutveckling o.s.v. LANDSKAPET Kunskapsunderlag Basdata om landskapet som grund för planeringen i staden och utanför. Inventeringar och kunskapsunderlag, t ex vegetationskarteringar, rödlistade arter, viktiga kulturlämningar och kulturhistoriskt intressant bebyggelse, natur- och kulturgeografiska förutsättningar, topografi, geologi, hydrologi, markanvändning mm. Regionala natur- och kulturmiljöprogram. 6

7 Analys Landskapsanalys: Landskapskaraktärer, strukturer, mönster, samband, känslighet. En kombination av naturförutsättningar och historisk utveckling. Kan ge en regional landskapsbeskrivning och visa på den regionala karaktären/särarten. Kulturmiljöns förändring i landskapet. Avfolkning i inlandet, nedlagda jordbruk, skogsutbredningen, Astrid Lindgrens landskap försvinner. Skogen som en resurs. Näring och produktion. Viktig för Sveriges ekonomi. God produktion i G-län. Bonitetsklassning. Påverkan av klimatförändringarna. Jmf markanvändning. Företag knutna till skogen. Trä som utvecklingsfråga i G- län. Vildmark - resurs för turism. Stora sammanhängande lövskogsområden vid de större sjöarna. Tillgänglighet. Naturreservat. Behöver utvecklas med Skogsstyrelsen. ÖVRIGT Kunskapsunderlag Länsstyrelsen har uppgift att samordna statliga intressen och nationella mål. Utöver vad som redovisas ovan finns det en stor mängd andra underlag som är av betydelse för kommunernas planering. En del underlag finns hos länsstyrelsen medan annat finns hos andra mydndigheter och aktörer. Exempelvis har regionerna underlag rörande RUP och LTP. Mycket av underlaget är idag i behov av att föras över till digitalt format. Miljömål t.ex. som regionala bilder RUP i bilder RÖP; det finns behov av att sammanställa kommunernas översiktsplaner för att på så vis upprätta en regionplan. LTP resultatet, prioriterade satsningar Bostadsförsörjning; bostadsbrist, överskott, planerad utbyggnad i planer m.m. Sociala dimensioner ; inkomst, integration/segregation, Barn/äldre, trygghetsaspekter (mörka platser, brottslighet m.m.) Turism och besöksmål; Besöksmål och turistanläggningar, besöksstatistik, natur- och kulturvärden m.m. Naturvärden och grönstruktur; klassificering av värdefull grönstruktur för närrekreation Energibalanser Areella näringar; Reproduktionsområden för fisk, fångstområden, viktiga jordbruksmarker m.m. Strandskyddsdispenser; nya regler om strandskydd infördes 1 juli Dessa innebär bl.a. att kommunen i de allra flesta fall har hand om dispenser och tillsyn rörande strandskydd. Undantag finns dock. I sådana områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken och som beslutats av någon annan än kommunen t.ex. naturreservat och landskapsbildsskydd, så hanterar 7

8 länsstyrelsen frågor om dispenser och tillsyn rörande strandskyddet. Som stöd för hanteringen av dispenser kan olika kartmaterial användas t.ex. som visar inom vilka områden som kommunen respektive länsstyrelsen beslutar. Analyser: Miljömål och utbyggnadsplaner t.ex. hur bidrar bebyggelseutveckling till mål om minskad klimatpåverkan, minskat antal människor som utsätts för buller.. Översiktsplan och LTP ; hur hänger prioriterade satsningar i LTP ihop med kommunernas utbyggnadsplaner? Finns mark reserverad till LTP: s satsningar? Bostadsförsörjning; vilka områden råder det bostadsbrist respektive överskott i förhållande till befolkningsutveckling, pendling m.m. Turism och besöksmål; Vidareutveckling av karta med besöksmål: komplettera besöksmålen. Besöksstatistik från de viktiga besöksmålen kan även följas över tiden. Här redovisas kultur- och naturreservat som är lätt tillgängliga för allmänheten. Detta underlag kan utvecklas med vandrings-, cykel-, snorklingsoch kanotleder, båtuthyrning, sjöturism mm. Även tillgång till boende (camping, stugor, vandrarhem, hotell etc) samt mat och dryck kan visas. I Kronobergs län gemensamt med Kalmar län är Glasriket, med alla dess bruksmiljöer, en kulturmiljö av regional karaktär, som är viktig att lyfta fram och som har bäring på turismen. Naturvärden och grönstruktur; GIS-baserad klassificering (t ex 5-gradig skala) av värdefull grönstruktur för rekreation Energibalanser Areella näringar; Reproduktionsområden för fisk, fångstområden, viktiga jordbruksmarker m.m. Strandskydd; var länsstyrelse resp. kommun beslutar. Uppföljning av utvecklingen genom att komplettera med underlag om beslut i dispens- och bygglovsärenden och med vilken utgång. 8