Ansökan Uppgifter om projektet ego Organisation Göteborgs Stad Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet Uppgifter om utlysningen

Transkript

1 Sid 1(17) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet ego Startdatum Kontaktperson för projektet Ulrika Cedervall Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Kerstin Karlsson Ann Karlsson Köpmansgatan Göteborg Köpmansgatan Göteborg Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Göteborgs Stad Primärkommunala verksamheter Fler än Köpmansgatan Göteborg Eva Hessman d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Göteborgs Stad Köpmansgatan Göteborg Köpmansgatan Göteborg Västsverige - Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen : 2015/00478 Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och

2 Sid 2(17) arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 2924 Antal kvinnor 2573 Antal män 351 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Projektet ego har utvecklats mot en bakgrund i: En åldrande befolkning där allt färre ska försörja allt fler En stor andel av medarbetarna saknar kompetens i IT-stöd och välfärdsteknologi Omställningen på arbetsmarknaden till ett digitalt samhälle Sektorns behov av att skapa nya karriärvägar för att behålla och locka nya medarbetare Göteborgs Stad har ett politiskt uppdrag i program för Attraktiv Hemtjänst att införa IT-stöd i hemtjänsten och minst tio tjänster via välfärdsteknologi före 2022 och medarbetarna behöver få utbildning Behov av att sprida den kompetens som finns i välfärdsteknologi hos Göteborgs Stads utvecklingscenter för äldrefrågor, Senior Göteborg, till medarbetare och andra verksamheter i regionen DEMOGRAFISKA UTMANINGAR - FÄRRE SKA FÖRSÖRJA FLER EU står för närvarande inför stora demografiska utmaningar. Mellan 2010 och 2060 förväntas antalet personer över 65 år öka från 17,4% till 29,5% av den totala befolkningen inom EU. Även antalet personer över 80 förväntas öka, från cirka 4% till 12%. Samtidigt förväntas gruppen i arbetande ålder minska med 14,2%. Detta innebär att färre ska försörja fler och vård och omsorg behöver hitta nya arbetssätt. Som svar på denna utmaning har EU identifierat fem nyckelpolicys att arbeta utifrån. En av dessa är att se till att de som arbetar, får ett bättre arbetsliv och därför kan och vill arbeta längre. En annan av dessa fem policys är att

3 Sid 3(17) öka produktiviteten och den ekonomiska prestandan genom att investera i utbildning och forskning. De demografiska förändringar som Sverige och Göteborg står inför påverkar arbetsmarknaden och de där gällande villkoren. Åren kommer personer födda på 40-talet vara i behov av vård och omsorg. Till år 2035 kommer antalet personer i åldersgruppen 85+ ha ökat med 50%, motsvarande personer. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar inom äldreomsorgen. Prognosen är att Göteborgs Stad kommer behöva anställa undersköterskor och sjuksköterskor per år fram till och år Båda dessa grupper blir allt svårare att rekrytera. DIGITALISERINGEN AV SEKTORN VÅRD OCH OMSORG Omställningen till ett digitalt samhälle medför att medarbetarna kan spara tid och planera sitt arbete bättre med smarta IT-stöd. Ett mobilt arbetssätt möjliggör att medarbetarna kan komma åt relevant information oavsett var de befinner sig och kan dokumentera ihop med den enskilde i hemmet. IT-stöd möjliggör en mer likvärdig vård och omsorg och bidrar till enhetliga arbetssätt samt processer. Digitaliseringen inom vård och omsorg skapar förutsättningar för att stärka medarbetarnas position på arbetsmarknaden samt möjliggör nya karriärvägar. För den enskilde omsorgstagaren innebär införandet av digitala verktyg ökad delaktighet och inflytande vilket stärker den enskildes självbestämmande och självständighet. Samtidigt har digitaliseringen medfört en ökad förändringstakt inom sektorn i kombination med ökade förväntningar från brukarna. Detta ställer allt högre krav på att medarbetarna har kompetens i IT-teknik och välfärdsteknologi. Idag saknar merparten av sektorns medarbetare i Göteborgs Stad denna kompetens. En del av detta ska projektet ego möta. I Göteborgs Stads tjänsteplan för område välfärd och i program e-samhälle är mobilitet och välfärdsteknologi prioriterade områden. Välfärdsteknologi är relativt nytt begrepp som används främst i Norden och innebär användandet av och kunskapen om tekniktjänster som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet och delaktighet samt självständighet och oberoende för äldre, funktionshindrade och anhöriga. Välfärdsteknologi kan användas för att komplettera eller helt ersätta vård- och omsorgsinsatser men även öka resurseffektiviteten och kvaliteten på vården. Exempel på välfärdsteknologiska tjänster är bildtelefoni, trygghetskamera och GPS-larm. Välfärdsteknologi är ett sätt att tackla en framtid med allt fler äldre och befarad personalbrist genom att personalen, med stöd av välfärdsteknik, kan utföra insatser på alternativa sätt, vilket kan frigöra händer där händer behövs. Teknologin kan bidra till att resurser kan fördelas bättre och den enskilde bevarar sin självständighet längre. Med införande av välfärdsteknologi kan kommuner bättre tillgodose rekryteringsbehoven inom sektorn genom att attrahera fler unga personer men framförallt genom att underlätta arbetet och förbättra arbetsmiljön. Sedan 2008 har Göteborgs Stads utvecklingscenter Senior Göteborg på uppdrag av kommunstyrelsen arbetat med pilotprojekt för att undersöka möjligheterna med välfärdsteknologi. SOCIAL INVESTMENT PACKAGE Europeiska Kommissionens program Social Investment Package (SIP) innehåller åtgärder för att stärka människors kapaciteter och färdigheter så att de kan delta fullt ut på arbetsmarknaden. Två fokusområden inom detta är sjukvård och utbildning. Målgrupper som gynnas av SIP är bland andra; äldre, funktionshindrade och arbetsgivare. Samtliga dessa kan gynnas av projektet ego. En del inom det sociala investeringspaketet är Active Ageing vars syfte är att hjälpa människor att ha kvar sin självständighet så långt upp i åldern som möjligt. Välfärdsteknologi inom vård och omsorg i hemmet och medarbetares kompetens kring ämnet är en möjlighet att göra just detta. När IT-stöd blir en naturlig del i arbetet, stärks också medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Sedan 2008 har staden en nationellt uppmärksammad kompetensmodell med en struktur för kompetens- och karriärvägar. För att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg är målet att alla medarbetare ska ha grundutbildning för yrket. De flesta medarbetare ska ha fördjupningsuppdrag och några ha expertuppdrag och ingå i nätverk för kunskapsspridning inom staden. Vård och omsorg är idag en "low tech" bransch. Göteborgs Stads första gemensamma, IT-baserade verksamhetsstöd för hemtjänsten, kallat Treserva, infördes under i verksamheten. En utbildningssatsning på medarbetare inom hemtjänsten i såväl personalrelaterade IT-stöd som välfärdsteknologi är nödvändig för att personalen ska kunna matcha de krav som kommer att ställas på dem inom en snar framtid. Fler IT-stöd, bland annat ett stöd för planering och uppföljning, kommer att införas Därför är det viktigt att all personal har rätt kompetens för sitt yrke. ego:s utbildningar väntas bidra till att höja ITkompetensen samt förebygga teknikstress och ohälsa för personal inom hemtjänsten. Vård och omsorg behöver använda sig av tjänster via välfärdsteknologi som kan leda till ökad självständighet för den enskilde och dämpa verksamhetskostnaderna. Detta är ett sätt att ytterligare professionalisera yrkena och stärka medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Historiskt sett har yrkeskåren en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden, och har varit lågt lönesatta. Omsorgsyrket har gått från att vara ett arbete som setts som kvinnors ansvar i hemmet till att bli ett lönearbete. När hemsamaritverksamheten startade 1950 efterfrågades medelålders kvinnor med erfarenhet av att sköta sitt eget hushåll. Lönen sattes lågt för att inte konkurrera om befintlig arbetskraft. Omsorgsarbetet har förändrats med tiden, från att sköta hushållssysslor för de som blivit för skröpliga för att klara av dessa själva, till att kroppslig omsorg och medicinsk omvårdnad har fått allt högre prioritet. Allt fler vårdtagare bor hemma och är mer sjuka än tidigare vilket innebär att vårdtyngden och kompetenskraven ökar. Trots förändringarna finns mycket av hemsamaritsverksamhetens ideologier kvar. Godhetsideologin och föreställningen om husmorskunskap som tillräckligt lever vidare. Majoriteten av omsorgspersonalen är fortfarande kvinnor (Sörensdotter 2002). Projektet tar sin utgångspunkt i att vård- och omsorgspersonal befinner sig på en starkt könssegregerad arena. 88% av Göteborgs Stads tillsvidareanställda undersköterskor och vårdbiträden är kvinnor. Ser man enbart till gruppen vårdbiträden är andelen kvinnor något lägre och en analys av tidsbegränsat månadsanställda visar en obalans på 76% kvinnor och 24% män.

4 Sid 4(17) En rapport från arbetsmiljöverket där man jämfört hemtjänsten med teknisk förvaltning visar att chefer och medarbetare i hemtjänsten har en sämre arbetsmiljö än deras kollegor i de tekniska verksamheterna. Rapporten hävdar att strukturella (genus-)mönster har betydelse för skillnaderna i arbetsförhållandena (Arbetsmiljöverket rapport 2014:3). Undersökningar bland ungdomars attityd bekräftar också bilden av ett yrke med sämre arbetsmiljö, låg lön och låg status (SKL rapport Jobb som gör skillnad 2013). Endast 5 procent kan tänka sig ett helt yrkesliv som undersköterska och slutsatsen är att i de yrkesgrupper där det saknas karriär- och utvecklingsmöjligheter finns ett mindre intresse. Inom Göteborgs Stad finns möjlighet till utveckling, nya uppdrag och karriärvägar men medarbetarna behöver IT-kompetens för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Från att ha dominerats av lågutbildade kvinnor från arbetarklassen med svensk bakgrund, har inslaget av manlig personal och personal med ickesvensk bakgrund blivit allt större (Reimers 2008). Könsmaktsordningen kan både samverka med och förstärka andra diskriminerande strukturer, såsom klass och utländsk bakgrund. Bland tillsvidareanställda undersköterskor inom Göteborgs Stad har 38,7% av kvinnorna utländsk bakgrund, för män gäller 56,6%. Inom kategorin vårdbiträde har 31,3% av kvinnorna utländsk bakgrund, för män gäller 33,6%. Personer med utländsk bakgrund står oftare utanför arbetslivet och är överrepresenterade i mindre kvalificerade arbeten (Alla lika olika - mångfald i arbetslivet DS 2000:69). En satsning på vård- och omsorgspersonal är alltså inte bara en jämställdhetsåtgärd sett ur ett genusperspektiv utan skulle även stärka andra grupper på arbetsmarknaden. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Fram till 2022 kommer välfärdsteknologin ha utvecklats så mycket att vård och omsorg stöds av teknik i hemmet. Fler kan få god omsorg utan att personalbehovet behöver öka i samma takt som antalet brukare. För att använda välfärdsteknologi och ehälsa behövs utbildningssatsningar både bland medarbetare och bland brukare. Detta konstaterande görs i utredningen Förändrade arbetssätt och styrsystem inom hemtjänsten för att utveckla Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande med syfte att utveckla hemtjänsten i Göteborgs Stad. Utifrån utredningen, fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse och kommunfullmäktige i mars 2014 beslut om att utveckla hemtjänsten. Utvecklingsarbetet, som går under namnet Attraktiv Hemtjänst, ska pågå i åtta år och leda till ett ökat inflytande och självbestämmande för brukarna och attraktivare jobb för medarbetarna. Därför investerar Göteborgs Stad bland annat i nytt arbetssätt för att bedöma behov, ökad flexibilitet och uppföljning, kompetensutveckling, karriärvägar, tjänster via välfärdsteknologi, IT-stöd och mobilt arbetssätt för medarbetare inom hemtjänsten. Den allt snabbare teknikutvecklingen leder till ett ökat behov av utbildning av dem som ska använda tekniken. Rekryteringsproblematiken kräver att vård och omsorgssektorn kan behålla den personal som arbetar i sektorn och att arbetsplatserna ses som attraktiva att söka sig till. Tjänster via teknik kan leda till nytta och effektivitet för verksamheten genom att höja statusen på yrket och samtidigt bromsa en kostnadsökning. Detta lyfts i den regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden i Västsverige såväl som i Göteborgs Stads strategiska kompetensförsörjningsplaner. Projektet egos kompetensutvecklingsprogram väntas stärka yrkesverksamma kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling i IT-stöd utifrån verksamhetens krav och framtida arbetsmarknadsbehov. Västra Götalandsregionens (VGR) vårdplatsutredning fram till 2020 pekar på en tydlig utveckling att allt fler personer ska vårdas utanför sjukhus. VGR vill samarbeta med kommunerna om att möjliggöra att patienter överförs till kommunal vård och omsorg tidigare. Välfärdsteknologi och IT-stöd kan underlätta arbetet med vård och omsorg i hemmet och möjliggör på sikt en effektivisering av arbetet. Därigenom kan arbetsbördan begränsas och ett bättre arbetsklimat för medarbetarna skapas vilket kan leda till att medarbetarna kan och vill arbeta längre. Utöver detta kan införandet av välfärdsteknologi och IT-stöd för ett mobilt arbetssätt i omsorgssektorn bidra till att göra yrket mer attraktivt. I Västra Götalands tillväxtstrategi 2020 definieras ett antal vägar för att nå Det goda livet. Bland visionens fokusområden finns områdena kunskap, kompetens och hälsa. Tillväxtstrategin har bland annat som mål att göra offentlig sektor i regionen ledande på utveckling av hållbara lösningar. Kompetensutveckling i IT-stöd och välfärdsteknologi för personal inom vård och omsorg i hemmet är en sådan hållbar lösning. Behovet av undersköterskor och sjuksköterskor kommer därigenom enklare kunna tillfredställas samtidigt som omvårdnaden kommer effektiviseras och därigenom spara resurser. Den regionala handlingsplanen för Västsverige lyfter fram vikten av att höja arbetskraftens kunskap och kompetens inom bland annat vård och omsorg och på så vis stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden och samtidigt möta de omställningsbehov som sektorn står inför. Projektet ego:s kompetensutvecklingsinsatser inom IT-stöd och välfärdsteknologi för personal inom vård och omsorg i hemmet följer samma ambition och väntas skapa förutsättningar att möta de förändringar som pågår inom såväl äldreomsorgen som funktionshinder men även öka yrkets attraktivitet och därigenom höja dess status. ATTRAKTIV HEMTJÄNST Attraktiv Hemtjänst arbetar utifrån fyra strategier. Den första handlar om att staden ska införa tio nya tjänster via välfärdsteknologi före Syftet är att öka livskvaliteten genom att fler alternativa tjänster erbjuds för att öka inflytande och självbestämmande. Med start 2015 kommer personer med hemtjänst att kunna erbjudas tjänster via välfärdsteknologi. Den första tjänsten är Trygghetskamera som gör det möjligt för personer med hemtjänst att få tillsyn på distans via en webbkamera. Den andra tjänsten som kommer att införas är digitala trygghetslarm. Upphandlingen av en ny digital larmmottagare sker Detta görs för att framtidssäkra hela larmkedjan. Den andra strategin handlar om att införa IT-stöd för verksamheten. Införande av gemensamma IT-stöd ger förutsättningar för ökad rättssäkerhet och likvärdighet, stödjer fastställda och enhetliga arbetssätt, samt bidrar till utveckling av välfärdsområdet. Mobil IT, som smartphones och surfplattor, ger tillgång till aktuell dokumentation och möjlighet att dokumentera ihop med den

5 Sid 5(17) enskilde. Det är viktigt att all personal får utbildning i att hantera dessa IT-stöd så att de verkligen blir ett stöd. När genomförandeplaner skrivs hemma hos den enskilde behöver personalen också lära sig samspelet teknik människa, något som projekt ego:s utbildning kommer att beröra. Den tredje strategin handlar om att skapa karriärvägar, en god introduktion för sommarvikarier och nyanställda, använda Kompetensmodellen och dess verktyg för att behålla och utveckla medarbetarna, kontinuerligt uppdatera kompetensförsörjningsplanen och ta fram en handlingsplan för arbetsmiljö samt en chefsförsörjningsplan, erbjuda bättre lokaler och IT-stöd till medarbetarna. Den fjärde strategin handlar om att införa rambeslut vilket innebär ett nytt arbetssätt i hemtjänsten där biståndshandläggaren ger beslut i ramtid istället för insatser. Sedan kommer kontaktpersonalen och den enskilde överens om vilka insatser som behövs och planerar in dem. Genomförandeplanen görs hemma hos den enskilde. Göteborgs Stad har avsatt medel för att köpa in utrustning till medarbetarna i hemtjänsten för att öka effektiviteten och möjliggöra mobilt arbetsätt. Med det nya arbetssättet kommer undersköterskans roll att utvecklas. En del är att informera om möjligheter med tjänster via välfärdsteknologi. Undersköterskorna är den profession som står närmast den enskilde och skapar trygghet i deras vardag. Har medarbetarna en positiv inställning till och kunskap om IT-stöd och välfärdsteknologi så blir införandet av tjänster via välfärdsteknologi enklare. Därför och även med hänvisning till Hjälpmedelsinstitutets kartläggning av vilken välfärdsteknologi som erbjuds i landet och medarbetarnas inställning till tekniken är det av stor vikt att medarbetarna får en basutbildning i välfärdsteknologi. Medarbetarna är förändringsarbetets motorer och behöver få kompetens och förutsättningar för detta. Lika viktigt är en basutbildning i IT-stöd för verksamheten. Göteborgs Stad har fattat beslut om att införa behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation, samt gemensamt språk (ICF). Socialstyrelsens modell ÄBIC (Äldres behov i centrum) för arbetssättet med strukturerad dokumentation kommer att införas som en modul i verksamhetsstödet Treserva vilket ökar kraven på IT-kompetens hos omsorgspersonalen. I kombination med att omsorgstagarna blir allt fler och allt mer teknikvana, verksamheten inför nya IT-stöd och tjänster via välfärdsteknologi, ställer det nya krav på omsorgspersonal. En satsning på denna grupp inom detta kompetensområde är nödvändigt för att personalen ska kunna matcha de krav som kommer att ställas på dem inom en snar framtid. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Göteborgs Stads utvecklingscenter för äldrefrågor, Senior Göteborg, fick 2008 ett uppdrag av kommunstyrelsen att börja undersöka tekniktjänster för ökat oberoende bland brukarna. År 2009 invigdes inspirationsmiljön Vision Bo Äldre som är ledande i Sverige. På 400 kvadratmeter ryms nästan allt som kan öka äldres självständighet design, tillgänglighet och välfärdsteknologi som stärker oberoende alltifrån smarta mobiler för äldre till tjänster för bildkommunikation och flera robotar, t ex en katt och ett hjälpmedel för att äta själv om man inte kan hantera bestick. Hemtjänsten, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, anhörigkonsulenter, företag, arkitekter, forskare och studenter men även fastighetspersonal kommer till Vision Bo Äldre för att utbyta idéer, få inspiration och kunskap om teknik som gör vardagen enklare. Syftet med Vision Bo Äldre är att visa upp design, produkter och tjänster samt testa inför implementering av välfärdsteknologi. Projektledaren utbildar studenter och personal om hur boende- och teknikutveckling kan komma äldre till del och bidra till större trygghet och frihet. Vision Bo Äldre har sedan starten tagit emot ca besökare, majoriteten medarbetare inom vård- och omsorg. Idag finns en konsumentpanel med äldre personer knuten till verksamheten. Syftet är att ge input till vilka tjänster eller produkter staden ska satsa på. Vision Bo Äldre har ett upparbetat samarbete med de företag som ställer ut sina produkter i inspirationsmiljön. Miljön utvecklas och kompletteras kontinuerligt. Göteborgs Stad har även fem, mindre, lokala inspirationsmiljöer som vänder sig till äldre och anhöriga för att sprida kunskaper om smart vardagsteknik; i de flesta fall enklare produkter som den enskilde kan köpa själv. Hjälpmedelsinstitutet, Hi, samordnade regeringsuppdraget Teknik för äldre I och II. Programmen var till för att stödja utvecklingen av tjänster och produkter med syfte att underlätta äldres och anhörigas vardag. Totalt deltog ca 160 delprojekt, i Göteborg medverkade Design och teknik för självständigt boende, Nattfrid samt den nationella försöksverksamheten Gôrbra för äldre. Flera lokala inspirationsmiljöer för teknik byggdes upp i staden och man bedrev pilotprojekt för tekniktjänsterna: nyckelfri hemtjänst, nattillsyn via kamera, GPS-larm som stöd för anhöriga, ipads för digital delaktighet, digitalt dörröga och automatiska dörröppnare. Hi har även genomfört en kartläggning av kommuners användning av och inställning till teknik i äldreomsorgen. 288 kommuner svarade varav majoriteten använder tekniklösningar i låg utsträckning men var positivt inställda till ökad användning då de förutsåg en ökad efterfrågan. Det framkom också att medarbetare upplevde att genom utbildning och erfarenhet av teknik ökade den positiva inställningen till teknik. Göteborgs Stad har i projektet Mobilt arbetssätt testat olika tekniska lösningar som ska underlätta medarbetarnas vardag: bärbara datorer vid hembesök i hemsjukvården, registreringssystemet IntraPhone, den digitala pennan för dokumentation och insatsregistrering Mobipen och en app till Treserva, det verksamhetsstöd som Göteborgs Stad använder för social dokumentation. Målet med testerna är att hitta en teknisk lösning som uppfyller behoven för ett mobilt arbetssätt där medarbetarna alltid har tillgång till aktuell information. 19,5 miljoner finns avsatta i stadsdelsförvaltningarna för att köpa in utrustning till medarbetarna i form av smartphones, surfplattor eller datorer för att främja ett mobilt arbetssätt. Göteborgs Stad drev under perioden EU-projektet Kompetensutveckling Nordost som vände sig till bland annat medarbetare inom vård och omsorg med låg eller bristfällig utbildning. Undersköterskor fick t ex utbildning i svenska, social dokumentation, grundläggande IT-kunskap, social omsorg, sjukvård och interkulturell kommunikation Erfarenheten från projektet är att avsaknaden av adekvat utbildning och kompetens är en ohälsofaktor som på sikt kan leda till sjukskrivningar och ohälsa. Göteborgs Stad, med Senior Göteborg som projektägare, deltog under som lead partner i Interreg-projektet esenior.

6 Sid 6(17) Projektet, som bedrevs i samarbete med tre norska städer, gick ut på att inom ramen för ett regionalt partnerskap samverka med marknaden, seniorer, anhöriga och omsorgspersonal för att skapa ekonomiskt hållbara IKT-lösningar som stödjer seniorers självständighet, bekvämlighet och trygghet att bo kvar i eget hem. I Göteborg innebar det bland annat att testa och utveckla hållbara tekniklösningar i 100 seniorers hem. Projektets support till de äldre bestod av 18 hemtjänstmedarbetare, som genomgick utbildning innan de äldre testpersonerna involverades. Surfplattor för digital delaktighet; spel, underhållning och nätdejting, ipads Smarthemteknik som belysningsstyrning, spis av och på, persienner upp och ner etc. träna minnet genom att cykla i kända kvarter, jdome bikearound, som använder Google street view samt museibesök på distans med robotstyrd surfplatta, Double Robotics. Göteborgs Stad deltar nu i Nordens Välfärdscenters nordiska samverkansprojekt Connect, vars syfte är att ta fram en gemensam process för hur en kommun bäst inför välfärdsteknologi. Resultatet av projektet kommer att få bäring på hur vi utbildar omsorgspersonal i välfärdsteknologi. Två framstående kommuner inom välfärdsteknologi har valts ut per land. I Sverige deltar förutom Göteborgs Stad även Västerås Stad. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektet ego är indelat i tre faser. Fas 1: kartlägga, analysera och planera behov och former för utbildningsinsatserna. Fas 2: utbilda personal inom vård och omsorg i ordinärt boende i Göteborgs Stad i dels IT-stöd för ett mobilt arbetssätt dels välfärdsteknologitjänster till brukarna. Fas 3: summera resultat och lärdomar. Erfarenheter och ny kunskap sprids till beslutsfattare och intressenter såväl inom som utanför staden. FAS 1: ANALYS OCH PLANERING Syftet är att analysera behov och planera ett projekt som höjer medarbetarnas kompetens så att de är bättre rustade inför framtida krav i yrket. Målet med projektets analys- och planeringsfas är att ta fram de underlag som behövs för att i detalj planera projektets utbildningsinsatser. Under den här fasen kommer en analys av utbildningsbehov att genomföras. Till exempel målgruppens erfarenheter av IT-stöd och välfärdsteknologi samt projektpersonalens och styrgruppens kompetens inom jämställdhet och tillgänglighet. Kartlägga vilken IT-utrustning som medarbetarna använder och inventera personalens kunskap i teknik till exempel i form av enkät, fokusgrupp och/eller intervjuer med utvalda representanter. Inventeringen ska ta reda på målgruppens attityder till teknik utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av inventeringen tillsammans med resultatet av jämställdhetsanalysen ligger till grund för utbildningskonceptet. Projektledaren tillsammans med projektets MR-resurs tar fram alternativt beställer externt en utbildning i genus och normkritisk perspektiv för projektets personal och styrgrupp. Projektets projektledare och metodutvecklare tar tillsammans med planeringsledare för Mänskliga Rättigheter (MR-resurs) fram projektets utbildningskoncept. En referensgrupp med medarbetare knyts till arbetet. Projektledaren förankrar projektet och rollen som IT-ambassadör i linjen via sektorschefer äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt funktionshinder och vidare i områdeschefernas 10-grupp och i respektive stadsdels ledningsgrupp för hemtjänst och funktionshinder. Den första gruppen ITambassadörer rekryteras. Dessa är medarbetare från både äldreomsorgen och funktionshinder. IT-ambassadörerna ska vara utbildare och inspiratörer samt ett stöd för verksamheten vid införande av ny teknik. Målet är att gruppen ska representera en bred spridning vad gäller profession, kön, ålder och utländsk bakgrund. Checklistor avseende tillgänglighetskraven för utbildningslokalerna tas fram av projektledaren och MR-resurs. Riv hindren riktlinjer för tillgänglighet kommer att användas som stöd för detta. Projektledaren kommer att inleda samtal med Århus kommun och planera det första samarbetsbesöket. Fokus under detta första besök är att upprätta en plan för det fortsatta erfarenhetsutbytet. Projektets kommunikatör kommer att göra en fördjupad intressentanalys och utifrån den ta fram en kommunikationsplan för projektet, där viktiga kanaler, form och tidpunkt för kommunikationen framgår. En detaljerad projektplan kommer att tas fram av projektledaren under den här fasen. Här specificeras bland annat formen för den löpande uppföljningen och rapporteringen till styrgruppen. Under projektets kick-off med styrgruppen kommer också uppdrag, roller och ansvar att tydliggöras. Projektledaren anlitar en extern utvärderare till projektet och tillsammans upprättar de en utvärderingsplan för projektet. FAS 2: GENOMFÖRANDE Syftet med genomförandefasen är att utbilda medarbetare i IT-stöd och välfärdsteknologi och på så vis höja deras kompetens och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Målet är att all personal utbildas. Personalgruppen som ska utbildas består av totalt 2924 personer. Utbildningen sker i två faser och berör två teman; IT-stöd för ett mobilt arbetssätt och välfärdsteknologitjänster till personer med hemtjänst. Projektledaren och metodutvecklaren utbildar IT-ambassadörerna som i sin tur utbildar sina kollegor lokalt i respektive stadsdelsförvaltning. En lokal projektledare bokar lokaler, kallar medarbetare, skriver närvarorapporter, har hand om den lokala administrationen och ekonomin. I par utbildar de 100 IT-ambassadörerna samtliga medarbetare under hösten Medarbetarna kan sedan börja använda det

7 Sid 7(17) nya IT-stödet för planering och uppföljning som ska införas i verksamheten i januari Våren 2017 startar andra utbildningsomgången. Denna gång handlar utbildningen om välfärdsteknologitjänster till brukarna. Nu engageras 80 IT-ambassadörer som parvis utbildar sina kollegor i välfärdsteknologi. Projektet kommer att träffa ITambassadörerna en halvdag i månaden från januari 2017 för att entusiasmera, utbilda, utbyta erfarenheter och främja innovation kring välfärdsteknologi. Projektledaren och metodutvecklaren träffar utbildningsanordnarna inom Göteborgs-Partilles- Öckerös Vård- och omsorgscollege för att berätta om syfte och mål med satsningen. Det är viktigt att utbildningsanordnarna ser behovet av att utveckla utbildningen med tjänster via välfärdsteknologi. Projektet mäter och följer noga upp att jämställdhetsmålen nås. Projektets externa utvärderare utvärderar kontinuerligt projektets utbildning för att säkerställa kvaliteten mot de krav som satts upp vad gäller tillgänglighet, jämställdhet, innehåll och resultat. Under denna fas kommer instruktionsfilmerna och webbportalen att tas fram och lanseras. Jämställdhet För att säkerställa att projektets uppföljning och resultat uppfyller uppsatta jämställdhetsmål och krav är det viktigt att projektpersonal och styrgrupp har kompetens inom jämställdhet. Utbildningsmaterial som tas fram med stöd av projektets kommunikatör och MR-resurs ska genomgå en normkritisk granskning. För projektet är det viktigt att bryta rådande föreställningar kring teknik som något typiskt manligt. Det gör vi genom att anta ett normkritiskt synsätt under utformningen av utbildningsmaterialet samt under utbildningstillfällena. Avsikten är att skapa ett utbildningskoncept som förutom att vara könsneutralt även upplevs som inkluderande oavsett klass, etnicitet, religion, funktionshinder, kön, könsidentitet och sexuell läggning. Jämställdhetsindikator för utvärderingen av projektets resultat med avseende på projektets jämställdhetsmål är: Utbildningsmaterial ska produceras med ett normkritiskt perspektiv Tillgänglighet Utbildningsmaterialet ska tillgänglighetsgranskas och en checklista för tillgänglighet avseende utbildningslokaler tas fram och stäms av utifrån Myndigheten för delaktighets uppsatta krav under planeringsfasen. Med hjälp av lokala projektledare säkerställs att de lokala utbildningsinsatserna hålls i tillgängliga lokaler. En webbportal och instruktionsfilmer upphandlas som ska uppfylla krav på god tillgänglighet och jämställdhet. Projektet kommer att använda sig av klarspråk vid all textproduktion. Kommunikation och strategisk implementering Projektledaren och kommunikatören tar fram en kommunikationsplan. Budskapen väljs noga för att inkludera både kvinnor och män samt avdramatisera tekniken. Instruktionsfilmerna kommer att ingå i stadens introduktionsutbildning. Webbportalen blir ett nav i att hålla sig uppdaterad när man gått utbildningen. Projektledaren ansvarar för att undersöka vilken förvaltning som ska ansvara för drift och utveckling av webbportalen vid projektets slut. Projektet kommer att använda sig av stadens informationskanaler för att sprida information. Projektledaren ansvarar för att ansöka om att få presentera projektet på exempelvis Mötesplats välfärdsteknologi, Kvalitetsmässan och Vitalis. Andra sätt att sprida information om projektet är via det nordiska projektet Connect samt via AgeHub. AgeHub är en förstudie, ledd av GR, för att etablera ett regionalt utvecklingscenter för boendemiljö, tillgänglighet och ny teknik. Förstudien är klar i juni Transnationellt samarbete Projektet kommer att ingå ett transnationellt samarbete med den danska kommunen Århus och kommunens Center for frihedsteknologi. Fokus för samarbetet är utbildning i välfärdsteknologi på avancerad nivå. Göteborgs Stad har för avsikt att ansöka om att starta en YH-utbildning i välfärdsteknologi på 100 yrkeshögskolepoäng. Århus kommun har ett utbildningskoncept på YH-nivå. Projektet kommer även att ha erfarenhetsutbyte med norska Helsenettverk Lister som tagit fram ett utbildningspaket kring välfärdsteknologi för sina medarbetare. Under planeringsfasen tar projektledaren fram en plan för utbyte av erfarenheter och utbildningsmetoder. FAS 3: AVSLUTNING Syftet är att sammanställa, utvärdera, analysera och sprida resultaten. Målet är att ta fram förslag på support och förvaltning av utbildningen om den ska implementeras i ordinarie verksamhet. Förutsatt att rollen som IT-ambassadör har fungerat bra, ansvarar projektledaren för att föreslå form för implementering i ordinarie verksamhet. Slutrapportering Projektledaren tillsammans med ekonomen sammanställer projektets ekonomiska redovisning och slutrapport och överlämnar till styrgrupp, projektägare och ESF-rådet. Slutkonferens Under avslutningsfasen kommer projektet att anordna en slutkonferens för spridning av resultat och erfarenheter till politiker, chefer och medarbetare inom staden. Företrädare för välfärdsteknologi utanför staden bjuds in, t ex projektmedlemmar i det nordiska projektet Connect samt samarbetspartners i Århus och från Helsenettverk Lister. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. MÅLGRUPP Projektets primära målgrupp är medarbetare inom vård och omsorg i ordinärt boende i Göteborgs Stad. Deltagare och därmed

8 Sid 8(17) mottagare för projektets utbildningsinsatser kommer att vara samtliga undersköterskor, vårdbiträden, biståndshandläggare och socialsekreterare inom hemtjänsten samt arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor i hemsjukvården i Göteborgs Stad. Målgruppen består av cirka personer. Dessa engageras i själva utbildningstillfällena under genomförandefasen. Medarbetarna kan också efter utbildningstillfällena ta del av instruktionsfilmer och senaste nytt via projektets webbportal. Materialet på webben kan nå en ännu bredare grupp och kommer att finnas tillgänglig för både tim- och nyanställd personal i staden. Projektet kommer att använda sig av metoden train the trainer. Projektledaren och metodutvecklaren utbildar 100 medarbetare som blir så kallade IT-ambassadörer med en dubbel roll både som mottagare av utbildningsinsatser och som utbildare för sina kollegor. När utbildningskonceptet tas fram, får ett 10-tal IT-ambassadörer testa utbildningen och ge sitt omdöme. När utbildningskonceptet är klart, får samtliga IT-ambassadörer en fördjupad variant av utbildningen under planeringsfasen för att vara rustade att i sin tur hålla utbildningar för kollegor under genomförandefasen. De kommer att involveras en dag i månaden för vidareutbildning i form av seminarier, fördjupad utbildning. Stadens enhetschefer inom hemtjänsten och i hemsjukvården är en viktig målgrupp för information om projektets utbildningsinsatser under planeringsfasen. Enhetscheferna är både motor och vidareinformatörer i ett förändringsarbete och har som arbetsgivare även ansvar för frågor som rör verksamhetens behov, arbetsmiljö och personalens kompetensutvecklingsbehov. Under genomförandefasen engageras de i den mån att IT-ambassadörerna ges tillfälle att gå på ovan nämnda träffar, informera på arbetsplatsträffar om nya välfärdsteknologitjänster och visa instruktionsfilmerna. Styrgruppen för Attraktiv Hemtjänst är styrgrupp för projektet ego. Utöver projektet har styrgruppen utifrån sitt uppdrag i Attraktiv Hemtjänst även ansvar för beslut om vilka nya tjänster via välfärdsteknologi som ska införas i stadens hemtjänst. Dessa engageras i utbildning i ett normkritiskt tänkande och väntas ta del av instruktionsfilmerna. Deras ansvar är att i linjen poängtera vikten av utbildningssatsningarna via sektorschefer (som har befolkningsansvar i stadsdelen där personen jobbar och strategiskt ansvarig för verksamheten t ex vård och omsorg samt hälso- och sjukvård på en övergripande nivå) och områdeschefer (som är operativt ansvariga för verksamheten riktad till t ex äldre eller funktionshindrade). SAMVERKANSPARTNER Intraservice som ansvarar för intern service, IT-stöd i staden och är stadens tjänsteleverantör engageras under både planeringsoch genomförandefasen genom sin representation i styrgruppen för projektet och via strategierna för Attraktiv Hemtjänst. Århus kommun engageras under både planerings- och genomförandefasen genom erfarenhetsutbyte kring fungerande utbildningskoncept. Helsenettverk Lister engageras under antingen planerings- eller genomförandefasen genom erfarenhetsutbyte. Vision Bo Äldre stadens inspirationsmiljö och stadsdelarnas fem lokala inspirationsmiljöer riktade till äldre engageras i planeringsfasen genom att projektet utbyter erfarenheter med berörda personer. INTRESSENTER Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad, stadsdelsnämnder, fackliga representanter, utbildningsaktörer. Dessa grupper hålls informerade om projektet både under planerings- och genomförandefasen. Brukare är intressenter i ett vidare perspektiv och engageras i ev. tester av produkter och tjänster som IT-ambassadörerna är inblandade i. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Ej aktuellt i det här projektet. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Projektledaren slutar innan projekttiden är slut. Metodutvecklaren får vikariera tills ny person är tillsatt. Metodutvecklaren slutar innan projekttiden är slut Enhetschefer Rekrytera ny personal bland IT-ambassadörerna. skickar inte personal till utbildningen Styrgruppen, sektors- och områdescheferna är tydliga med att detta är ett prioriterat arbete. De får stöd att planera av lokala projektledare i respektive stadsdelsförvaltning. Personal kommer inte till utbildningstillfällen. Utbildningen är obligatorisk och ger baskompetens för yrkesrollen. Projektet följer stadens riktlinjer vad gäller frånvaro. Frånvaro rapporteras till närmaste chef. Medarbetarna går utbildning men brukarna väljer inte hemtjänst via teknik utan traditionell hemtjänst och därför får man inte avsättning för sina nya kunskaper Instruktionsfilmerna uppfyller inte jämställdhets- och tillgänglighetskraven Projektet får inte rekrytera någon av stadens Utvecklingsledare I utbildningen vara tydliga med att hemtjänster med välfärdsteknologi inte är för alla och fungerar inte för allt. Det gäller att matcha tjänst och person utifrån behov och inte lägga in sina egna värderingar i valet. IT-ambassadörerna och instruktionsfilmerna friskar upp kunskaperna. Säkerställa i upphandlingen att krav på genuskompetens ska finnas med som ett tilldelningskriterium. Kompetensen rekryteras externt.

9 Sid 9(17) Risk MR för att stödja projektets jämställdhet och tillgänglighetsarbete. Chefer och medarbetare använder inte den interna webbportalen med instruktionsfilmer och e-learning Utbildningens innehåll upplevs inte relevant av deltagarna Upphandlingen av IT-stöd för planering och uppföljning överklagas Under projekttiden kommer LOV att införas i hemtjänsten vilket kan innebära att antalet medarbetare som deltar i projektet blir färre. Åtgärd Informera vid varje utbildningstillfälle och sedan lägga upp material som IT-ambassadörerna enkelt kan visa på arbetsplatsträffar. Förhoppningsvis ta fram en app som leder dit. Lägga in länk i Personalingången, under introduktionsutbildningen till hemtjänsten. Projektet testar utbildningskonceptet på en referensgrupp i planeringsfasen. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av utbildningens innehåll tas vid beaktande vid vidareutveckling av utbildningskonceptet. Tillsammans med utvärderaren ta fram mätpunkter för att identifiera målgruppens upplevelse av innehållet. Justera projektets tidsplan inom projekttiden Därför har projektet som mål att utbilda 70% av medarbetarna. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Utlysningens förväntade effekter: Genom kompetensutvecklingsinsatser för vård- och omsorgspersonal stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Bidra till att vård- och omsorgsbranschen har tillgång till den kompetens som behövs inför kommande rekryteringsbehov och omställningar på arbetsmarknaden. Förväntade resultat INDIVIDNIVÅ Utbildning har förebyggt teknikstress och förbättrat arbetsmiljön. Genom att medarbetarna har en baskunskap i IT-stöd och välfärdsteknologitjänster är de bättre rustade att möta digitaliseringen inom vård och omsorg. En kunskap som de kan omsätta i praktisk handling och därmed hantera IT-stöd samt hemtjänstens nya tjänster med stöd av tekniska innovationer på ett smidigt sätt. Medarbetarna har fått en ökad förståelse för hur teknik påverkar vårt beteende, förändrar vår kommunikation och hur man kan använda teknik för att utveckla relationerna med brukarna. Medarbetarna känner att de har kontroll över sin arbetssituation och tillförsikt inför framtiden. ORGANISATIONSNIVÅ IT-kompetensen har ökat. Genom den tydliga organisationen med IT-ambassadörer som utbildare och inspiratörer finns en lokal förankring för införande av både IT-stöd och välfärdsteknologitjänster. Att alla fått likvärdig utbildning ger gemensam förutsättning för framtida digitalisering. Fler medarbetare inom vård och omsorg i hemmet väljer att vidareutbilda sig inom välfärdsteknik efter att de gått ego:s basutbildning. Införande av välfärdsteknologi och IT-stöd och ett normkritiskt utbildningsmaterial kan på lång sikt ha en påverkan på yrkets status och att fler personer, oavsett exempelvis könstillhörighet, könsidentitet, sexuell läggning och etnisk tillhörighet, känner sig tilltalade av yrket. PROJEKTNIVÅ Ett normkritiskt och pedagogiskt utbildningskoncept finns, anpassat för medarbetare inom vård och omsorg. Utbildningskonceptet och dess instruktionsfilmer sprids både nationellt och internationellt. Webbportalen är fortsatt den plattform dit stadens personal söker information och sprider kunskap mellan varandra och tas omhand i programmet för Attraktiv Hemtjänst. Instruktionsfilmerna möjliggör även för nyanställda, vikarier och timanställda att inhämta kunskap om hur tjänsterna ska utföras och tekniken användas. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. ego ska ta fram en riktigt bra utbildning som höjer medarbetarnas kompetens. För att ta fram en utbildning som är relevant för målgruppen, normkritiskt utformad och där hög tillgänglighet är ett krav, jobbar vi så här: Mars 2016 till augusti Projektledaren och metodutvecklaren kartlägger målgruppens kunskap, förutsättningar, attityd och erfarenheter av IT-stöd, mobilt arbetssätt och tjänster via välfärdsteknologi. Projektmedarbetarna och styrgruppen går en utbildning i normkritik. En checklista tas fram med tillgänglighetskrav för utbildningslokaler. Projektet förankras i linjen. 100 IT-ambassadörer rekryteras. Därefter tar projektledaren och metodutvecklaren fram ett utbildningskoncept för den första utbildningen som handlar om IT-stöd för planering och uppföljning. Utbildningskonceptet testas av 10 IT-ambassadörer och förfinas. Projektets IT-ambassadörer som ska vara utbildare, vidareinformatörer och inspiratörer och stötta sina kollegor i stadsdelen utbildas och får pedagogisk

10 Sid 10(17) handledning av projektets projektledare och metodutvecklare. IT-ambassadörerna kommer t ex att visa hur vissa verktyg fungerar och ge support till personal vid användandet av teknik. September 2016 till december IT-ambassadörerna utbildar Göteborgs Stads medarbetare som arbetar med vård och omsorg i hemmet i IT-stöd för ett mobilt arbetssätt. Personalgruppen består av ca medarbetare och projektets mål är att utbilda minst 70 procent av den totala gruppen. Utbildningarna hålls lokalt, i respektive stadsdel. IT-ambassadörerna utbildar i par om två. Projektledaren och metodutvecklaren planerar nästa utbildning, den som handlar om tjänster via välfärdsteknologi. De startar upp samarbetet med Århus kommun och Helsenettverk Lister. Projektledaren och metodutvecklaren lägger också en plan för de månatliga träffar som de ska ordna för IT-ambassadörerna. Under 2016 kommer projektledaren med stöd av projektets kommunikatör att upphandla både en webbportal och instruktionsfilmer. Portalen ska vara i bruk senast På portalen kommer de instruktionsfilmer som visar hur olika tjänster via välfärdsteknologi fungerar att finnas tillgängliga för personal att titta på. Under 2016 kommer projektledaren och metodutvecklaren att ta fram en seminarieserie som vänder sig till IT-ambassadörerna och andra nyckelpersoner. Seminarier kommer att beröra ämnen som människa och teknik, leda förändringsarbete, ehälsa och välfärdsteknologi. Januari 2017 till oktober 2018 IT-ambassadörerna utbildar Göteborgs Stads medarbetare inom vård och omsorg i tjänster via välfärdsteknologi. Grupper av medarbetare kommer att utbildas lokalt ute i stadsdelarna. Exakt innehåll och utbildningsform kommer att tas fram under planeringsfasen. Med stöd av projektets utvärderare kommer utbildningen att revideras och förfinas utifrån resultaten från utvärderingens olika mätpunkter. En gång i månaden träffar projektledaren och metodutvecklaren IT-ambassadörerna för att inspirera, motivera, informera och vidareutbilda dem. Kommunikatören tar fram material som IT-ambassadörerna kan sprida vidare. Arbetsplatsträffar och planeringsmöten kan vara tillfällen då IT-ambassadörer når ut med information till hela personalgrupper, till exempel visar nya instruktionsfilmer och liknande. IT-ambassadörerna knyts till Attraktiv Hemtjänsts strategi Införa välfärdsteknologi. November 2018 till februari Projektledaren tillsammans med ekonomen sammanställer projektets ekonomiska redovisning och slutrapport och överlämnar till styrgrupp, projektägare och ESF-rådet. Projektledaren med stöd av kommunikatören planerar projektets slutkonferens. Projektledaren ansvarar för slutkonferensens genomförande och spridningen av projektets erfarenheter och resultat. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. En nulägesmätning görs under planeringsfasen för att bättre kunna följa upp projektets mål. Uppföljningen kommer att utgå från könsuppdelad statistik och resultaten kommer att redovisas utifrån ett könsperspektiv. Indikatorer: Minst 70% av personalen inom vård och omsorg i ordinärt boende som är tillsvidareanställd och personal med längre vikariat ska ha deltagit i utbildningen Minst 40% av all personal som deltagit i egos utbildningar har även inhämtat kunskap via projektets instruktionsfilmer Minst 50% av all personal som deltagit i egos utbildningar anser att deras förståelse för samspelet människa teknik har ökat Minst 60% av personalen uppger i en enkät att de fått mer kunskap om välfärdsteknologi 90% av IT-ambassadörerna uppger att de har god kompetens om IT-stöd och välfärdsteknik och kan ge information om det till andra 90% av enhetscheferna uppger att de är nöjda med IT-ambassadörernas roll som utbildare, vidareinformatörer och inspiratörer till personal En jämställdhetsanalys av utbildningsmaterialet och instruktionsfilmerna visar att bild och text i materialet är könsneutralt Välfärdsteknologi ingår i Göteborgs Stads webbaserade introduktionsutbildning för hemtjänsten. En webbportal med bland annat utbildningsmaterial, instruktionsfilmer och information finns tillgänglig för stadens personal inom vård och omsorg Val av indikatorer Indikatorernas procentsatser utgår från kunskapen om att rörligheten i yrket är stor, att sjukfrånvaron är hög samt att en stor andel medarbetare är anställda på kortare och längre vikariat. Vidare utgår indikatorerna från att medarbetarna uppmuntras att gå utbildningen och att inhämta kunskap via filmerna samt att de har tillgång till och kan använda IT-utrustning för att göra det. Verifikationskällorna som kommer att användas för uppföljning av resultat är deltagarlistor för att verifiera antalet som deltagit i utbildningen samt könsfördelningen. Information om antalet besökare till webbportalen och antalet visningar på filmerna loggas digitalt. Två enkätundersökningar vid projektets slut kommer att genomföras. Den ena för att mäta IT-ambassadörernas upplevelser av utbildningen samt deras roll i förvaltningen. Den andra för att mäta deltagarnas och enhetschefernas upplevelse av utbildningsinnehåll och resultat. Vidare kommer medarbetarnas intresse för välfärdsteknologi att följas upp, även efter projektets slut, via webbportalens loggar. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärderingen ska bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling. Den ska också stödja projektägare/ styrgrupp med resultat som kan användas i framtida verksamhetsutveckling. En förutsättning för att komma ifråga för uppdraget är att utvärderaren anlägger ett genusperspektiv, samt beaktar tillgänglighetsperspektivet som är vägledande för utlysningen. Utvärderingen kommer att presenteras på olika nivåer i verksamheten till exempel via spridningskonferensen. Utvärderingen

11 Sid 11(17) följer upp resultaten på individ-, organisations- och projektnivå. Utvärderaren följer projektet i dess tre faser och avrapporterar löpande genom avstämningsmöten med projektledaren. Utvärderaren ska: kritiskt granska projektet och utvärdera måluppfyllelse löpande dokumentera hur projektet fortskrider delta vid viktiga aktiviteter och möten i projektet löpande avrapportera och samarbeta med projektledaren Utvärderarens slutrapport är klar i januari Den ska fånga det som varit bra och mindre bra i projektet så att ett lärande och ett förbättringsarbete skapas inför nya projekt och insatser. Utvärderaren presenterar resultat och effekter för styrgruppen. Projektet kommer att sprida resultaten lokalt exempelvis via en spridningskonferens i februari 2019, regionalt inom GR, nationellt via exempelvis mässor och konferenser under våren 2019 samt internationellt bland annat via det nordiska projektet Connect. Resultaten kommer också att spridas via olika nätverk. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Ej aktuellt inom ramen för detta projekt. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Projektet kommer att ha ett transnationellt samarbete med Århus kommun i Danmark. Århus är en vänort till Göteborgs stad och har genom detta en upprättad internationell samverkan där politiker och andra representanter träffas vartannat år för att utbyta erfarenheter, idéer och gemensamma utmaningar. Århus kommuns och dess Center for Frihedsteknologi har genom EUprojektet esenior upprättat kontakt. Denna kontakt kommer att utvecklas inom ramen för ego. Århus kommuns Center For Frihedsteknologi har en etablerad yrkeshögskoleutbildning i välfärdsteknologi. Fokus för det transnationella samarbetet är erfarenheter och metoder för utbildning i välfärdsteknologi på avancerad nivå. Erfarenheterna kan vara ett viktigt inspel till Göteborgs Stads ansökan om att starta en YH-utbildning på 100 poäng i välfärdsteknologi. Förutom detta deltar även Center For Frihedsteknologi liksom Senior Göteborg i det nordiska samarbetet Connect. Syftet med detta samarbete är att ta fram en process för hur man på bästa sätt kan införa välfärdsteknologi i omsorgssektorn. Projektet kommer att ha en första planeringsträff med Center For Frihedsteknologi under planeringsfasen. Där kommer en utförlig planering gemensamt att tas fram. Projektet avser att genomföra tre erfarenhetsutbyten under projekttiden. Parterna kommer även att undersöka möjligheten att ingå ett Erasmus+ projekt med fokus på kompetensutveckling i välfärdsteknologi för medarbetare som arbetar inom vård och omsorg i hemmet. Projektet kommer även att ha erfarenhetsutbyte med norska Helsenettverk Lister som tagit fram ett utbildningspaket för sina medarbetare men också för sina medborgare. Helsenettverk Lister deltar just nu i ett EU-projekt kring kompetensutveckling för medarbetare inom just välfärdsteknologi tillsammans med universitet i England, Spanien, Holland och Danmark. Ett studiebesök kommer att planeras till Helsenettverk Lister under planeringsfasen. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt för det här projektet Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Fysiska resurser De fysiska resurserna som projektet kommer att använda avser t ex kontorsplats för projektpersonal och stadsdelarnas samlingslokaler för utbildning. De fysiska resurserna utgör ingen kostnad i budget. Styrning och ledning Projektets styrning och ledning utgörs av projektägare och styrgrupp som tillsammans har det övergripande ansvaret för projektets genomförande och budget. Projektägaren har det övergripande ansvaret gentemot Svenska ESF-rådet. Projektägaren utser projektledare samt leder styrgruppens arbete. Projektets styrgrupp är den samma som för stadens arbete med Attraktiv Hemtjänst. Styrgruppens uppdrag är att stödja projektledaren och fattar beslut avseende projektets innehåll,

12 Sid 12(17) budget och eventuella förändringar. De säkerställer att rätt kompetens och resurser, nödvändiga för projektets genomförande, finns tillgängliga och att projektets lärande och resultat förankras och sprids i den egna organisationen. Styrgruppen är mottagare av projektets resultat och ansvarar för implementeringen av projektets resultat i form av t ex nya arbetssätt eller förändrad organisering i den egna verksamheten. Styrgruppen sammanträder ca en gång i månaden. Projektägaren och styrgruppen utgör ingen kostnad i budgeten. Samtliga medlemmar i styrgruppen finns registrerad i Göteborgs Stads personalsystem Personec och följer stadens policy för arbetstidsredovisning. Personella resurser Projektets personella resurser består av projektledare, metodutvecklare, IT-ambassadörer, MR-resurs, kommunikatör, ekonom, lokala projektledare och styrgrupp och utgör sökta medel enligt schablon. Samtliga kommer att tidsrapportera enligt ESF-rådets krav för tidrapportering av personal i projekt. De kommer även att vara registrerade i Göteborgs stads personalsystem Personec och följa stadens policy för arbetstidsredovisning. Projektledare Projektledaren är operativt ansvarig och sammankallar och leder projektets personal. Projektledaren ansvarar för att, under planeringsfasen, ta fram en detaljerad projektplan och budget och för att löpande ta fram beslutsunderlag och rapporterar till styrgruppen. Projektledaren ansvarar för det transnationella samarbetet med Århus och Helsenettverk Lister. Vidare ansvarar projektledaren för att resultat och slutrapport överlämnas till projektägare och styrgrupp. Underlag i form av t ex tidrapporter, deltagarlistor, verifikationer, upphandlingsunderlag kommer att administreras av projektledaren och månadsvis överlämnas till ekonomen för rapportering till ESF. Därtill ansvarar projektledaren även för sammanställningen av underlag för arkivering och dokumentation. Projektledaren arbetar 100 procent. Metodutvecklare Metodutvecklaren är en person med kompetens inom IT-stöd och välfärdsteknologi, hemtjänst eller hemsjukvård samt vana av att utbilda människor. Metodutvecklaren ansvarar tillsammans med projektledaren för utbildningens innehåll, planering och upplägg. Under genomförandefasen ansvarar de för att utföra utbildningarna av IT-ambassadörerna, registrering av deltagarna samt för insamling av signerade deltagarlistor vid varje utbildningstillfälle. Deltagarlistor överlämnas sedan till administratören. Metodutvecklaren arbetar 100 procent. IT-ambassadörer IT-ambassadörer är medarbetare inom vård och omsorg i hemmet som valts ut av enhetschefen i hemtjänsten i respektive stadsdelsförvaltning. Efter utbildning utbildar IT-ambassadörerna i par sina kollegor i IT-verktyg och välfärdsteknologi. Förutom utbildare, agerar de vidareinformatörer, coacher och inspiratörer ute i verksamheten. Vid utbildning i IT-stöd består gruppen av 100 personer. Vid utbildning i välfärdsteknologi består gruppen av ca 80 personer. Ambitionen är att knyta IT-ambassadörerna till Attraktiv Hemtjänsts strategi införa välfärdsteknologi och kommer även att ingå i en testpanel. Gruppen ska ha testat totalt någon eller några tjänster under projekttiden och gett input till strategiledaren för Införa välfärdsteknologi inom Attraktiv Hemtjänst. De blir projektets förlängda arm ut i verksamheten och kan sprida webbportalen och instruktionsfilmerna internt. De är också ett stöd för sina kollegor som skriver genomförandeplaner ihop med den enskilde när funderingar kring tjänster via teknik kommer upp. Ambassadörerna kommer att arbeta 4 timmar i månaden under hela projektperioden. Lokal projektledare Minst tio personer, d v s en person per stadsdelsförvaltning, som sköter lokal ekonomi, bokar personal och lokaler som uppfyller kraven på tillgänglighet enligt projektets framtagna checklista. Under genomförandefasen ansvarar de för registrering av deltagarna samt för insamling av signerade deltagarlistor vid varje utbildningstillfälle. Ekonomisk redovisning och deltagarlistor skickas till ekonomen. De lokala projektledarna kommer att arbeta 5% i månaden under hela projektperioden. Kommunikatör Projektets kommunikatör stödjer projektledaren i spridningen av projektets resultat, instruktionsfilmer, seminarier, slutkonferens etc. Kommunikatören ansvarar för att göra en intressentanalys samt att ta fram en kommunikationsplan för projektet och följer upp budskap och kanalval. Kommunikatören med stöd av projektets MR-resurs kontrollerar att budskap, text och bild i material följer uppsatta jämställdhets och tillgänglighetskrav. Kommunikatören arbetar 10 procent i projektet. MR-resurs En utvecklingsledare Mänskliga Rättigheter (MR) kommer att utgöra stödresurs för projektets jämställdhet och tillgänglighetsarbete, resursen kommer i första hand att anlitas internt. MR-resurs ansvarar för utbildningen av projektpersonal och styrgrupp samt stödjer projektpersonal vid planering och uppföljning av projektets aktiviteter så som utbildningskonceptet och dess genomförande, kommunikation. MR-resurs kommer att arbeta 20 procent under planeringsfasen och 10 procent under genomförande. Ekonom Projektets ekonom ansvarar för att ta fram strukturer för ekonomisk avstämning och redovisning internt mellan förvaltningarna, månadsvis samla in och sammanställa underlag för rapportering till ESF-rådet. Ekonomen ansvarar för den ekonomiska uppföljningen för avrapportering på styrgruppsmöten samt lämnar underlag till beslut om ändring. Stödjer projektledaren med administration och ansvara för den månadsvisa rapporteringen till SCB. Därutöver stödjer ekonomen projektledare vid extern

13 Sid 13(17) upphandling. Ekonomen arbetar 20 procent i projektet. Styrgrupp Styrgruppen undanröjer hinder för projektet och stödjer projektledaren, förankrar projektet i linjen, följer upp projektets resultat och deltar i beslut. Styrgruppen kommer att arbeta 4 timmar i månaden under hela projektperioden. Övriga resurser Övrig kompetens och stödfunktioner som finns tillgängliga för projektet men som inte utgör någon kostnad i budgeten är Göteborgs Stads EU-nätverk, Attraktiv Hemtjänsts tre strategiledare för Införa välfärdsteknologi, Införa IT-stöd i verksamheten och Skapa goda arbetsplatser. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektägaren Senior Göteborg har mångårig erfarenhet av att driva och ansvara för såväl stora som små projekt samt projekt finansierade med stöd av EU-medel. Senior Göteborg var bland annat svensk koordinator för Interregprojektet esenior under perioden 2011 till Mot bakgrund av detta har projektägaren kunskap om de specifika krav som ställs på projektägaren vad gäller t.ex. medfinansiering, verifikationskällor och vikten av att följa reglerna för LOU. Styrgruppen för Attraktiv Hemtjänst kommer även att vara styrgrupp för projektet. Förutom erfarenheten av styrgruppsarbete genom sitt uppdrag i Attraktiv Hemtjänst har styrgruppens deltagare var för sig erfarenhet av att driva och delta i olika typer av förändringsarbete och projekt. Under projektets första fas kommer projektledaren tillsammans med styrgruppen gå igenom de specifika förutsättningar och förväntningar som råder vid styrningen av projekt finansierade med stöd av Europeiska socialfonden. I synnerhet gäller styrgruppens ansvar för förankringen av resultat samt att förstå de krav som ställs vad gäller jämställdhet och tillgänglighet. Vidare har Göteborgs Stad som organisation mångårig erfarenhet av att driva projekt och där det inom stadens organisation finns många medarbetare med kompetens om projekt och dess olika delar. Som exempel kan nämnas stadens EU-nätverk bestående av utvecklingsledare EU som stödjer förvaltningar vid utvecklande och genomförande av olika EU-finansierade projekt och stadens verktyg för projektstyrning och -ledning. Vid behov kommer dessa resurspersoner att rådfrågas. Under 2014 har stadens internationella avdelning satt upp ett intranät med bland annat stöd och information till stadens medarbetare och chefer vad gäller EU-projekt och internationellt arbete. Under våren kommer processkartan: Ansökan om och genomföra EUprojekt, som tagits fram av SDF Östra Göteborg i syfte att få bättre kvalitet i arbetet med och hanteringen av EU-finansierad projektverksamhet, att läggas ut på intranätet. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Utvärderare upphandlas genom ESF Ev. jämställdhetskompetens Ev. tillgänglighetskompetens Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Under planerings- och analysfasen kommer projektpersonal samt representanter för styrgruppen att gå utbildning i genus och normkritiskt perspektiv. Målet är att säkerställa att samtliga som arbetar inom projektet har grundläggande kunskap i både jämställdhet och tillgänglighet och på så vis har kompetens att följa upp projektets aktiviteter ur ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Projektets huvudinsatser är att ta fram ett utbildningskoncept bestående av utbildningsmaterial, instruktionsfilmer och webbportal för Göteborgs Stads personal inom vård och omsorg. Projektets huvudkrav vad gäller jämställdhet är att konceptets material inte befäster stereotypa föreställningar om bland annat kön, ålder och etnicitet. T.ex. föreställningen om teknik som något typiskt manligt. Som stöd vid framtagandet av utbildningsmaterialet kommer information och inspiration om jämställdhet och mångfaldsfrågor att hämtas från bland annat jamstall.nu och Schyst!, ett inspirationsmaterial för att nå en mer jämställd kommunikation som Region Värmland tagit fram. Bristande tillgänglighet finns sedan januari 2015 inskriven i Diskrimineringslagen och utgör därmed en ny grund för diskriminering. Projektets huvudkrav vad gäller tillgänglighet är att utbildningsmaterial, instruktionsfilmer, webbportal och utbildningarna är framtagna så att de uppfyller lagens krav. Myndigheten för delaktighet har satt upp en rad kriterier för tillgänglighet som projektets tillgänglighetsarbete kommer att utgå ifrån. Kriterierna gäller t.ex. att det finns en uppsatt handlingsplan och utsedd kompetens, att lokaler är inventerade, att skriftlig information, kommunikation och webbplats är tillgänglighetsinventerade samt att ansvarig personal har fått utbildning i tillgänglighet. Myndighetens och andra aktörers, t.ex. Funka.nu, informationsmaterial och checklistor kommer att användas som stöd under planeringsfasen när projektets checklista tas fram. Checklistorna kommer att omfatta t.ex. tillgänglighetskrav vad gäller utbildningslokalerna samt som stöd vid framtagande av projektets filmer, webbportal och utbildningsmaterial. Som projektets kompetensresurs inom jämställdhet och tillgänglighet kommer projektägaren att under våren 2015 undersöka möjligheten att anlita en av stadsdelarnas Utvecklingsledare MR på tio procent. Utvecklingsledaren kommer att stödja projektledaren, projektpersonal och styrgrupp i arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Utvecklingsledaren kommer att ingå mer intensivt i arbetet under vissa perioder t.ex. under analys- och planeringsfasen samt i anslutning till att filmmaterialet tas fram. Projektet kommer att använda sig av kompetens inom området Mänskliga rättigheter och jämställdhet antingen externt eller via resurser inom Göteborgs Stad. Utifall att utbildningsinsatser eller seminarieserier för projektpersonal och styrgrupp köps externt, kommer krav på ett normkritiskt perspektiv att ställas.

14 Sid 14(17) Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Projektet har för avsikt att anlita en av de externa utvärderare som ESF har upphandlat. Utöver utvärderingen ansvarar projektledaren för dokumentation och den kontinuerliga uppföljningen av projektets operativa verksamhet och måluppfyllelse. Detta tas fram i anslutning till varje styrgruppsmöte. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? En förutsättning för att komma ifråga för uppdraget är att utvärderaren anlägger ett genusperspektiv, samt beaktar tillgänglighetsperspektivet som är vägledande för utlysningen. Enligt Göteborgs Stads budget ska social hänsyn tas med i upphandlingar, vilket även innefattar genusteoretisk kompetens. Det innebär att en leverantör ska ha utbildning i genusteori, genusvetenskap eller ha genomfört projekt som genomsyrats av ett genusperspektiv. I de upphandlingar som vi gör, är tanken att ha med en skrivning om att genuskompetens kan finnas med som ett tilldelningskriterium vid en förnyad konkurrensutsättning (FKU). Det innebär att genuskunskap inte är ett krav för att bli leverantör inom ramavtalet, men att projektet kan använda detta som ett skall-krav vid behov i den enskilda FKU:n. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt för det här projektet Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Upphandlingen av externa tjänster kommer att ske enligt Göteborgs Stads ramavtal och uppsatta beställarinstruktioner för respektive vara eller tjänst som omfattas av ramavtalet. Om en vara eller tjänst inte omfattas av stadens ramavtal kommer en direktupphandling ske enligt reglerna för LOU. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Medfinansieringen utgörs av deltagarnas arbetstid under utbildningen och redovisas i form av signerade deltagarlistor. Utbildningen är obligatorisk. Projektet följer stadens riktlinjer vad gäller frånvarorapportering. Frånvaro rapporteras till närmaste chef.

15 Sid 15(17) Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Göteborgs Stad Organisations nummer Kontaktperson för projektet Kerstin Karlsson CFAR- Nummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Århus Kommun, Center for frihedsteknologi Organisations nummer 1111 Kontaktperson för projektet Mikkel Munk-Hartge Telefon Organisationsnamn Helsenettverk Lister Organisations nummer 1111 Kontaktperson för projektet Marianne Holmesland Telefon Sammanfattning av projektet på svenska ego ska stärka medarbetarna inför nya krav i yrket genom att höja deras IT-kompetens. Utbildningen ger energi och möjlighet att möta ökade krav på jobbet. Medarbetarna ska få baskompetens i att nyttja IT-stöd och välfärdsteknologitjänster som staden inför. Medarbetarna ska förstå hur teknik påverkar vårt beteende, förändrar vår kommunikation och hur man bäst använder teknik för att utveckla såväl sina arbetssätt som sina relationer till brukarna och ökar kvaliteten. Genom kompetensutvecklingsinsatserna för Göteborgs Stads medarbetare inom vård och omsorg i ordinärt boende, kan verksamheten attrahera nya grupper när sektorn blir mer digital. Sammanfattning av projektet på engelska The aim of the project ego is to provide staff, working in the sector Health and Social Care, with the means and competence to meet future conditions and demands with regard to the ongoing digitalization of Health and Social Care. The project plans to provide an education program, at base-line level, on how to use ICT-tools and Welfare technology. The goal is to provide staff with knowledge and competence to understand how technology works, how it influences our behavior, our communication and how to use technology to develop work methods and communication with the customers. An expected effect of the education program, and the use of welfare technology, is to attract new talent to the sector as it goes digital. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr kr kr kr

16 Sid 16(17) Summa total finansiering kr ESF-stöd 75,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering kr kr kr kr kr kr Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering kr kr Privata bidrag i annat än pengar Personal

17 Sid 17(17) Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning