Matkompetens som horisontellt tema inom vuxenutbildning och vuxenrådgivning

Transkript

1 Matkompetens som horisontellt tema inom vuxenutbildning och vuxenrådgivning Vägledning och Verktygslåda

2 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande) ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kankomma att användas BEST Institut für berufsbezogene Weiterbildung und Personaltraining, Vienna, Austria Print: Verlag Gesundheit, This publication was developed in the course of the SOCRATES-GRUNDTVIG project Food Literacy - A New Horizontal Theme in Adult Education and Counselling (project number: CP GRUNDTVIG-G1) Projektpartnerschaft: aid infodienst Verbraucherschutz, Ernährung, Landwirtschaft e. V., Bonn BEST Institut für berufsbezogene Weiterbildung und Personaltraining GmbH, Wien Consortium Langhe, Monferrato e Roero, Italien Folkuniversitetet Kristianstad Initiative Geschmacksbildung in Kooperation mit Slow Food Wien IRFA Sud, Montpellier Latvian Adult Education Association, Riga Papilot Institute for Enhancing and Developing of Life Quality, Ljubljana Szamalk Co., Budapest Universität Kassel, Fachgebiet Ökologische Lebensmittelqualität und Ernährungskultur University Glasgow, Department for Adult Continuing Education Verlag Gesundheit, Wien For non-commercial purposes, a download version of this publication is available until 30 September 2009 at:

3 Food Literacy Matkompetens som horisontellt tema inom vuxenutbildning och vuxenrådgivning. Vägledning och Verktygslåda. Produkt teamet Sonja Schnögl, Rosemarie Zehetgruber (Initiative Geschmacksbildung, Österrike) Silvia Danninger, Monika Setzwein (BEST Training, Österrike) Regina Wenk, Madlen Freudenberg (Universität Kassel, Tyskland) Claudia Müller, Maike Groeneveld (aid infodienst, Tyskland) 3

4

5 Innehållsförtecknin Innehållsförteckning Matkompetens! Ett smakrikt alternativ för vuxenutbildning och rådgivning. 7 Del 1 Varför Food Literacy? 9 Förklaring av termen: vad är Food Literacy? 10 Vad är det som nödvändiggör introduktionen av Food literacy? 10 Mål och syfte med projektet 10 Vem kan använda Vägledningen och Verktygslådan? 11 Vad är fördelarna med Vägledningen och Verktygslådan? 11 Food literacy: ett nytt angreppssätt inom kostutbildning 12 Utbildningsmässiga mål och kompetenser 12 Byte av perspektiv: Nya innehåll och metoder 13 Del 2 Bra att veta B r a a t t k u n n a! 15 Daglig kost i en modern tillvaro 16 Den kulturella dimensionen 20 Den sociala dimensionen 22 Den individuella och biografiska dimensionen 24 Den fysiologiska dimensionen 25 Den ekonomiska och politiska dimensionen 27 Den ekologiska dimensionen 29 Livsmedelskvalitet: Vad är bra? 31 Del 3 Verktygslåda 33 Praktiska tips för tränare och rådgivare 34 Valda metoder: 37 1 Inledande frågor 37 2 Morots-charader 38 3 Bilder och talesätt om kost 39 5

6 Innehållsförteckning 4 Vilken mat är jag? 40 5 Kulinarisk efterlysningsaffisch 41 6 Provsmakning: Har du bra smak? 42 7 Att äta med öronen Doft gissa vad! 44 9 Gensvar med trafikljus Frågesport om näring Beräkna mängder Reklamens påverkan Kostdagbok Matbiografi Skapa en kokbok Tillaga en måltid Utflykt till en matproducent En bazar av matkulturer För- och Emot-klubben Ska vi gå och handla? Hela världen i en matkasse Bitter-söt choklad Kulinarisk avskedspresent Duka bordet Skördevagn - sopkärra 62 Fall studier 63 Del 4 Litteratur och länkar 67 6

7 Matkompetens! Ett smakrikt alternativ för vuxenutbildning och rådgivning. Var kommer vi från? Vart är vi på väg? Vad blir det till lunch? Med den österrikiske komikern Josef Haders ord är detta mänsklighetens tre viktigaste frågor. Vi håller med, speciellt vad gäller matens betydelse. Att äta och dricka, och alla de sammanhang som hör ihop med det, spelar en nyckelroll i våra liv. Än mer, vad vi äter och hur vi äter har en påtaglig effekt på vår miljö, ekonomi och vårt samhällsliv. Dagens samhällsutveckling gör att vi alla står inför utmaningar rörande det dagliga näringsintaget: heltidsarbete veckan runt ger mindre och mindre tid för inköp och beredning av måltider; kraven på hälsosam och bra mat ökar; tillgången till ett mångfassetterat sortiment av mat av olika sorter skapar lätt förvirring; mängden av näringsrekommendationer skapar hos människor en växande osäkerhet. Samtidigt saknar ett ökande antal människor den grundläggande och nödvändiga kompetensen för att hantera frågor om näring och kosthållning. Mot den här bakgrunden blir allt som berör människors matvanor angelägna ämnen inom utbildning, och pekar på behovet av att ta detta i beaktande och hantera det på ett adekvat sätt, inom särskilt vuxenutbildningen. Det krävs ett annat sätt att närma sig ämnet, både innehållsmässigt och didaktiskt: undervisning bör i högre grad ersättas av motivation mot självbestämmande och egenmakt. Genom att integrera Food Literacy/ matkompetens i dagens vuxenutbildning (kurser för långtidsarbetslösa, skuldrådgivning etc) blir det mer möjligt att nå målgruppen av lågutbildade och socialt utsatta personer. Det finns alls ingen anledning till kulturpessimism eller att måla en alltför svart bild av sakernas tillstånd. Ändå för de ovan nämnda förändringarna in nya krav i utbildningssektorn. De bör bemötas på ett adekvat sätt snarast möjligt. Projektet Food Literacy har som mål att hjälpa människor över hela Europa att på ett självständigt, ansvarsfullt och njutningsfullt sätt klara sin dagliga kosthållning. På detta sätt bidrar, menar vi, projektet till en långsiktigt hållbar och demokratisk utveckling av europeiskt medborgarskap. Smaklig måltid! Projektteamet 7

8 8

9 Del 1 Varför Food Literacy? Del 1 Varför Food Literacy? 9

10 Del 1 Varför Food Literacy? Förklaring av termen: vad är Food Literacy? I diskussioner om utbildning internationellt används termen literacy alltmer i ett vidare perspektiv än dess ursprungliga betydelse (förmågan att läsa och skriva). Inledningsvis fokuserade man på kompetenser inom naturvetenskap eller teknik (t ex datorkompetens ). Idag utgör functional literacy ett paket av tekniska och sociala kompetenser som människor behöver för att jämlikt, aktivt och ansvarsfullt organisera sina liv i samklang med det omgivande samhället. Det är i en sådan kontext vi vill placera food literacy som en term och ett innehåll inom utbildning. Definition: Food literacy ( matkompetens ) är förmågan att organisera det dagliga näringsintaget på ett självständigt, ansvarsfullt och njutbart sätt. Vad är det som nödvändiggör introduktionen av Food literacy? Nya krav minskande kunskap Samhällsutvecklingen, förändrade relationer mellan könen och nya livsstilar reser nya krav på det dagliga kosthållet. Det ständigt ökande utbudet av nya matvaror och -tjänster och näringsrekommendationer tvingar oss att göra en mängd individuella val. Kraven på nyttig och varierad mat ökar. Den här utvecklingen blir en utmaning för människors nödvändiga näringsintag. Den nödvändiga kompetensen, eller kunnandet, att klara detta minskar däremot, speciellt inom utsatta grupper och bland yngre. En av vuxenutbildningens nya utmaningar är att fylla detta gap mellan, å ena sidan, ökade krav och, å andra sidan, minskande kunskap. Grundläggande utbildning för framtiden I enlighet med riktlinjerna för en långsiktigt hållbar utveckling är flera av de stora utmaningarna för vårt samhälle direkt associerade med vår kost. Att hantera kostfrågorna på ett kompetent sätt är därför en viktig förutsättning i utbildning för framtiden. Matkunnande måste ses som en väsentlig del i grundläggande utbildning, utifrån de definitioner och krav som ställs i EU-kommissionens Memorandum on Lifelong Learning. Mål och syfte med projektet Projektet vill bidraga till en matkultur byggd på långsiktig hållbarhet och individens självbestämmande. Projektet 10 introducerar Food literacy som ett nytt horisontellt tema inom utbildning och rådgivning till vuxna, vill väcka medvetenhet hos folkbildare och handledare inom vuxenutbildning, liksom anställda inom rådgivande institutioner, om detta ändamål. utvecklar material för att integrera matkunnande/matkompetens i olika tjänster inom utbildning och rådgivning, från kurser i datorhantering till skuldrådgivning, utgår särskilt från behoven hos lågutbildade målgrupper (socialt utsatta, invandrare m fl), och möjliggör för handledare och rådgivare att förmedla Food literacy till sina respektive klienter.

11 Del 1 Varför Food Literacy? Vem kan använda Vägledningen och Verktygslådan? verksamheter inom vuxenutbildning och rådgivning verksamheter med inriktning på utbildning inom hälsa och konsumentkunskap verksamheter som erbjuder utbildning rörande kost handledare, instruktörer rådgivare socialarbetare var och en som önskar vidga sin kunskap om kost och föra vidare denna till andra. Vad är fördelarna med Vägledningen och Verktygslådan? Introduktionen av matkunnande/matkompetens i vuxenutbildning och rådgivning ger vinster på flera plan: För verksamheter, institutioner, handledare och rådgivare: att äta är något som berör oss alla och som många människor visar ett stort intresse för introducerandet av kunskap kring kosten skapar ytterligare vinster för klienten, en klar konkurrensfördel! Food literacy kan användas som en positiv självbild/målformulering/visualisering av personlig målbild Processer i grupp kan använda måltiden som en positiv inramning Matkunnande är ett ypperligt sätt att hantera kulturella och sociala olikheter För deltagare och klienter: (lära med magen!) Matkompetens erbjuder lärande med ett plusvärde exempelvis genom att väva in näringslära i en kurs i datorhantering I frågor om mat och kost har varje deltagare något att bidraga med Food literacy erbjuder ett kursinnehåll som bidrar till hälsa och välmående Mat har betydelse också i samband med deltagandet i en kurs. Bra mat ökar koncentrationsförmågan. Bra mat ökar det fysiska välbefinnandet och den mentala prestationsförmågan. Självkänslan, det egna ansvarstagandet och mottagligheten ökar med matkunnandet. Att äta och dricka skapar också en anda av gemensamhet (ett österrikiskt talesätt lyder: mat för människor samman ) och tolerans. För samhället i sin helhet: Food literacy bidrar till långsiktig hållbarhet och god hälsa, vilka båda är viktiga samhälleliga mål. Bidrar till att undvika kostnader som hänger samman med sjukdomar orsakade av ett felaktigt näringsintag, Skapar vägar att nå socialt utsatta eller lågutbildade grupper och personer, samt Bidrar till en demokratisk samhällsutveckling. 11

12 Del 1 Varför Food Literacy? Food literacy: ett nytt angreppssätt inom kostutbildning I många europeiska nationer söker man nå ut med utbildning och råd kring kosten genom olika projekt och kampanjer. Åsikterna om huruvida dessa är framgångsrika varierar. En brett omfattad bedömning är ändå att traditionell utbildning, baserad på naturvetenskap, har misslyckats: även om kunskapen ökat har man inte lyckats åstadkomma långsiktiga effekter på människors matvanor, vilka beror av en mängd faktorer. Det är ett faktum att kostrådgivning, som idag förekommer överallt, ofta leder till irritation och osäkerhet hos konsumenterna. Varför? Några av orsakerna är det ökande antalet experter och så kallade experter, att rekommendationerna hela tiden förändras och ofta är motstridiga, att människor ofta har svårt att skilja på relevanta kostråd och det för stunden rådande matmodet. För att orientera sig genom detta krävs en god bit konsumentkunskap och beslutskompetens. Ofta saknas också en tillräckligt kritisk attityd mot möjliga intressen bakom kampanjer och rekommendationer, liksom mot de egna behoven och möjligheterna. Detta utgör en utmaning för vuxenutbildningen! Olika studier visar att det är särskilt svårt att nå socialt och utbildningsmässigt utsatta personer med kostrådgivning. För att nå dessa är lösningen att integrera matkunnande i redan existerande utbildning och rådgivningstjänster. Matkompetens/ Food literacy handlar inte alls om att få människor att följa de för tillfället aktuella kostrekommendationerna! Det handlar mycket mer om iståndsättande empowerment i termer av att stärka den enskildes förmåga att själv ange ramen för hans/hennes matvanor, stärka förmågan till beslutsfattande, exempelvis inför ett gigantiskt utbud av matvaror, kampanjer och erbjudanden, liksom genom att ge väsentlig och nödvändig grundläggande kompetens, till exempel för att bygga en måltid på årstidens färska råvaror. Målet för kostutbildning i termen av Food literacy/matkompetens utsägs av definitionen: att möjliggöra en självständig, ansvarsfull och njutbar organisering (genomförande, förverkligande?) av det dagliga matintaget. Utifrån detta kan vi härleda följande: Utbildningsmässiga mål och kompetenser Mål 1: En person organiserar sin vardagliga kost på ett självständigt sätt. Detta innebär att han/hon: är medveten om sitt beteende kring kosten och kan sätta det i samband med sitt levnadssätt, 2. känner till social, kulturell och historisk påverkan på matvanorna och förstår vilka effekter de får,

13 Del 1 Varför Food Literacy? 3. har relevant kunskap om näring och kost för att möjliggöra förmågan att kritiskt ifrågasätta uttalanden i media och av experter, 4. känner sina egna personliga näringsbehov, samt 5. kan förverkliga sitt kosthåll på ett sätt som får honom/henne att må bra. Mål 2: En person organiserar sin vardagliga kost på ett ansvarsfullt sätt. Vilket innebär att han/hon: förstår kostintagets påverkan på hans/hennes hälsa, miljön och samhället och förstår orsakssammanhangen, har kännedom om livsmedelsproduktion, processer, transporter och avfall, har information om livsmedlens ingående beståndsdelar och kan värdera kvalitet, kan välja rätt varor utifrån sin personliga bugdet, fattar beslut i en roll som kvalitetsmedveten konsument som på ett stringent vis utvecklar sin egen livsstil. Mål 3: En person organiserar sin vardagliga kost på ett njutbart sätt. Vilket innebär att han/hon: upplever vad som är bra och ger personlig tillfredsställelse, förstår att ett medvetet utnyttjande av alla sinnen och varierade upplevelser är en förutsättning för njutning, uppskattar matlagning och ätandet som en aspekt som berikar tillvaron, ser maten som en väsentlig beståndsdel av mänsklig kultur och är öppen för andra matkulturer. Byte av perspektiv: Nya innehåll och metoder Hur bör vi då strukturera och organisera undervisning i kostlära för att nå de mål för Food literacy/matkompetens som beskrivits ovan? Det krävs en ny strategi, vad gäller innehåll såväl som metoder, som kan jämföras med de metoder som brukats hittills. En strategi som är applicerbar både i termer av offentlig kostrådgivning (såsom kampanjer), i undervisning i kost och näringslära och inom rådgivning. Av detta skälet kommer vi hädanefter att använda termen näringskommunikation för alla de nämnda områdena. Kosten, mellan naturen och kulturen! Hittills: Näringskommunikation är primärt baserad på naturvetenskap och ger besked om vilka ingredienser och beståndsdelar som är att rekommendera och vilka som är skadliga, med fokus på hälsa som det övergripande målet. Bättre: Mat är ett ämne som handlar om kultur och vardagsliv. Det handlar också om identitet, kommunikation och avskärmande, livsglädje och tillfredsställelse. När det gäller kostbeteenden spelar en mängd kulturella, känslomässiga, individuella och praktiska faktorer in. Dessa måste sättas i centrum vid näringskommunikation eftersom, trots allt, vem äter enbart för att hålla sig frisk? Något för alla eller det som passar den enskilde individen? Hittills: Flertalet ansträngningar att nå ut med näringskommunikation är riktade till offentligheten. Bättre: Målgruppsspecifika erbjudanden, då befolkningen ju består av vitt skilda grupper med olika intressen, behov och möjligheter. 13

14 Del 1 Varför Food Literacy? Nå socialt utsatta grupper! Hittills: Den allmänna näringskommunikationen har svårt att socialt och utbildningsmässigt utsatta personer. Ändå finner man inom dessa grupper problem med övervikt och sjukdomar som beror av felaktig kost. Bättre: Möt människorna där de finns! Med integration av näringskommunikation i utbildning och rådgivande tjänster (kurser för arbetslösa, socialkontoren, skuldrådgivning). Genom att göra detta erkänner vi olika matkulturer och möjliggör social och kulturell mångfald. Kvinnligt manligt! Hittills: Skillnader mellan mäns och kvinnors kostbeteenden har inte tagits under tillräckligt övervägande. Budskap riktas sällan till män. Bättre: Vi behöver specifika erbjudanden riktade till såväl kvinnor som män. Män behöver adresseras mer direkt / behöver ett mer direkt tilltal och har rätt att erhålla och tillgodogöra sig kompetens och oberoende på kostsidan utifrån det. Samtidigt är det viktigt att på ett rättvist vis dela det vardagliga arbetet med matlagning och inköp. Vilka är experterna? Hittills: Näringskommunikation handhas ofta av personer med akademisk utbildning och med en annan klassmässig bakgrund än de personer som är mottagare. Ätandet görs på detta sätt ett ämnesområde för experterna. Bättre: Iståndsättande empowerment! Människor är experter på sitt eget vardagsliv men kan behöva stöd att organisera den dagliga kosten på ett självständigt sätt som motsvarar de egna behoven. De behöver motiveras att från politiskt håll efterfråga stödjande nät- och regelverk. Regler eller möjligheter? Hittills: Det är ofta i en kontext av varningar som människor konfronteras med råd och regler, i stora kvantiteter. Vardagliga krav tas sällan hänsyn till. Bättre: Skapa nya möjligheter, erbjud stöd i beslutsfattande och att finna vägriktningen! På detta sätt kan människor få information och finna nya möjligheter för dem själva samt välja de möjligheter som passar deras egna dagliga liv. En för alla alla för en? Hittills: Näringskommunikation ses som en fråga om individuellt ansvar och marknadsför idén om att varje individ kan lösa sina egna problem. Den som inte klarar det är misslyckad. För många människor resulterar detta i ett grundmurat dåligt självförtroende. Bättre: Orsakssammanhang mellan kost, samhällsfaktorer, ekonomi och individen måste lyftas fram och övervägas. Alla delar produktion, förädling, handel och konsumenten måste inkluderas. Politiker utmanas att skapa stödjande ramverk och inamma ekonomi i respektive processer. Spela solo eller i orkester? Hittills: Många enskilda verksamheter har svårt att nå långsiktigt hållbar effekt. Bättre: Långsiktiga vittomfattande koncept som inkluderar de olika viktigare områdena. En kombination av målgrupps-specifik information via media och individuellt anpassade erbjudanden inom utbildning och rådgivning, baserade på vardagsliv och respektive målgrupps egna omgivningar. 14

15 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Del 2 Bra att veta Bra att kunna! Följande kapitel har flera funktioner: De erbjuder en beskrivning av vardaglig kost i en modern tillvaro, vilket tydliggör behovet av att introducera food literacy/matkunnande i vuxenutbildning och rådgivning. De skapar insikt i de många dimensioner av kost och kostbeteenden och ger samtidigt en grund för en helhetsförståelse av kost och kostbeteenden. Innehållet i följande kapitel kan användas som källa att bygga kurser och seminarier kring. 15

16 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Daglig kost i en modern tillvaro Dagens produktion, förädling, tillagning och slutligen konsumtion av mat skiljer sig från de några decennier tillbaka. Det finns inte längre någon gemensam bild eller förståelse av vad som är ett riktigt och gott mål mat. Det betyder samtidigt, i vårt pluralistiska och individualiserade samhälle, att olika matkulturer definierade av regionala, nationella, ideologiska eller etniska faktorer kan existera intill varandra och även blandas. Detta erbjuder nya möjligheter att tillfredsställa de egna personliga behoven. Men vi konfronteras också med nya sociala normer: Krav på fysisk attraktionskraft och prestationsförmåga, hälsa, nöje och förenklandet av hushållsarbetet har alla blivit vägledande faktorer. Ökade krav föder ett ökat behov av information och koordination. Som ett resultat av detta finns det, speciellt bland kvinnor, en önskan att förenkla arbetet med den dagliga kosten. När, var och i vilket sällskap äter vi? För de flesta européer intar de tre klassiska måltiderna frukost, lunch och middag fortfarande fasta positioner i vardagen. De flesta människor intar fortfarande minst ett varmt mål mat per dag. Inte desto mindre har antalet yngre och äldre som äter utanför hemmet ökat kraftigt. Då stora avstånd mellan arbetsplatsen och hemmet gjort att flertalet arbetstagare inte kan äta lunch i hemmet, har behovet ökat av restauranger, kantiner och snabbmatsrestauranger. Måltidsrasten är ofta kort och måltiden intas ofta i samband med en annan aktivitet. Take away-mat i Tyskland. Tack vare den ökade tidspressen beräknas ätandet utanför hemmet och användningen av bekvämlighetsprodukter öka markant. % 30 M arket volum e in billion 25 25,6 20 Source: Zeit Graphik ZMP/CMA, BBE (according to: Rützler 2003: 118) 21,5 17, , , Arbetslivet gör att tiden för familjelivet och olika fritidsaktiviteter för många människor är starkt begränsad, särskilt under arbetsveckan. Flexibla arbetsscheman och barnens många aktiviteter resulterar i många fall i att familjer fått ont om tid för gemensamma måltider vardagsvis. Önskemålet om gemensamma måltider överges ändå inte men dessa förverkligas under veckosluten. Europeiska familjer lägger fortfarande mer tid på att äta tillsammans än på någon annan gemensam aktivitet. Även ensamstående (som stadigt ökar i antal, särskilt i större städer) föredrar att äta i någons eller någras sällskap framför att äta själv. Detta senare reser också kraven att dels upprätta och upprätthålla sociala kontakter, dels att rätt disponera inkomsten, för att kunna förverkliga gemensamma måltider med vänner och kollegor. 16

17 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Vem tillhandahåller maten? Snabbmat har inte fullständigt funnit vägen in i familjelivet, ännu. Fortfarande lägger mödrar mycken tid på den dagliga matlagningen. I många sociala kontexter är det fortfarande kvinnorna som har huvudansvaret för familjens mathållning. Konsekvensen blir att de både lider av tidspress och utmaningen att, inom familjens matbudget, hantera kraven på både hälsosam och varierad mat krav som också är nära kopplade till personliga preferenser. Det är sällsynt att maken bistår i detta ansvar, även i de fall då kvinnan förvärvsarbetar. Det finns män som tycker om att laga mat, men ofta ägnar mannen sig åt matlagning som en fritidsaktivitet, under helger eller när man väntar gäster. Och dessa extraordinära måltider och maträtter röner typiskt nog ofta mer uppmärksamhet än de vardagsmåltider som under tidspress bereds av kvinnan. Det faktum att barn i allt lägre utsträckning uppmanas att hjälpa till i hemmet leder inte bara till att mödrarnas arbetsbelastning ökar. Det leder också till att unga människor inte får med sig den grundläggande kunskapen att köpa, tillaga och förvara matvaror. De saknar därför både förmågan att hantera hälsorisker i kosten och erfarenheten av glädjen och tillfredställelsen i att själv laga ett eget mål mat. Matlagningskunnande Ställda inför frågan om de, om de fick de grundläggande ingredienserna, skulle kunna tillaga en traditionell maträtt utan tillgång till ett recept, svarade % av fyrtioåriga kvinnor att de skulle klara det. Bland kvinnor under fyrtio skulle bara klara uppgiften, ett resultat som tenderar minska över tiden. ( Rützler, 2003). Tyvärr saknar dagens läroplaner en adekvat och systematisk reaktion på denna kunskapsbrist. saknas i dagens allmänna läroplaner. Företrädesvis är det unga män som blir beroende av andra i denna viktiga och alltmer komplexa del av livet; antingen är det Hotell Mamma som står för servicen eller, senare, en kvinnlig partner. Flertalet har aldrig upplevt eller tagit chansen att utveckla sin förmåga att klara det dagliga kosthållet på ett självständigt sätt. Det är därför ett av de huvudsakliga målen för projektet Food literacy att motivera i första hand män att fylla denna brist på erfarenhet och kunskap. Vad äter vi? Även om de nationella, etniska, regionala, sociala och könsbundna variationerna är stora, kan man se en trendmässig utveckling i vilka födoämnen som föredras framför andra. Alltfler människor äter frukt, grönsaker, yoghurt, kyckling och fisk. Ost finns också med bland favoriterna. Konsumtionen av fläsk och nötkött har däremot gått ned på senare år, liksom användningen av animaliskt fett. Skadar maten vår hälsa? Överflödssamhället verkar föra med sig ett ökande antal välfärdssjukdomar som delvis beror på ett felaktigt kostbeteende: antalet fall av hjärt- och kärlsjukdomar, cirkulationsrubbningar, cancer och diabetes (typ 2) ökar. Bristen på fysisk motion, som går hand i hand med det moderna levnadssättet, påverkar negativt. Psykologiska problem (såsom stress) kan resultera i ätstörningar. Lägg därtill att vissa experter pekar på ett växande antal barn med övervikt, medan andra, och detta bör påpekas, menar att det otillräckliga antalet studier och en tvivelaktig tolkning av statistik gör sambanden osäkra. Då man förväntar sig stora kostnader för både samhället och hälso- och sjukvårdssystemet har ämnet tilldragit sig stor uppmärksamhet. Positivt nog har detta resulterat i en ökad känslighet för kopplingen mellan kost och hälsa. Ändå bör vi inte glömma att det ännu saknas en allmänt accepterad definition av företeelsen övervikt. 17

18 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Även det allmänt använda Body Mass Index (BMI) är omdiskuterat. Teser om ideal kroppsvikt och idéer om kroppen är kulturellt betingande och kan även de förändras över tid. Det är viktigt att undvika det förenklade skuldbeläggande, till exempel gentemot mödrar, som följer av denna diskussion. Tvärt emot vill projektet Food literacy stödja vuxna konsumenter av alla åldersgrupper att, istället för att lasta sig själva med dåligt samvete, bygga sin egen matkultur på ett både självständigt och ansvarsfullt sätt. Vem nås av experternas utlåtanden om kost och hälsa? Kosten har inte bara blivit ett ständigt lika aktuellt ämne för varje samhällsmedborgare, den har också blivit ämne för ett oräkneligt antal vetenskapliga studier. För att möta det stigande antalet sjukdomar orsakade av felaktigt kostbeteende har man runt om i Europa ansträngt sig att sprida experternas kunskap till konsumenterna. Den ökade konsumtionen av frukt kan ses som ett bestående resultat av dessa ansträngningar. En direkt koppling mellan förmedling av expertkunskapen och tillämpning i kostbeteendet är ändå sällsynt, då varje persons personliga matkultur har en direkt koppling till den personens levnadssätt. Mat som experter anser vara problematisk kan fylla en viktig funktion i en specifik social kontext: den kan erbjuda tröst och bekvämlighet, vara stabiliserande för den egna identiteten eller symbolisera tillhörighet till en särskild grupp. För invandrare kan det, till exempel, kännas viktigt att hålla fast vid traditionella matvanor i syfte att bevara den egna identiteten i ett främmande samhälle. Samhällsgrupper som inte så lätt nås av utbildningsinsatser och som också löper hög risk att drabbas av sjukdomar orsakade av dåliga kostvanor kommer sällan i kontakt med expertkunskaper, då dessa har lite att göra med deras dagliga liv. Projektet Food Literacy siktar på att bidra på ett sådant sätt att konsumenter kan konfrontera sig själva med expertkunskap och se detta som en kraft att öka sina egna möjligheter. Otrygga konsumenter? Faktum är att varje gång vi anstränger oss att följa kostexperternas råd löper vi risk att göra våra beslut kring den den dagliga kosten ännu mer komplicerade. Kostexperterna är inte alltid överens utan låter oss om och om konfronteras av nya, ibland motstridiga rekommendationer. Särskilt gäller det fynd och slutsatser om hälsofarliga ämnen i livsmedel, som hela tiden ändras. Påverkade av sådan information blir konsumenters känsla av osäkerhet starkare och starkare. Denna förstärks också av det faktum att människor, på grund av industrialiseringen och globaliseringen av livsmedelsproduktionen, i många fall har svårt att skapa sig en egen bild av produktionen, förädlingen och transporten av livsmedel. Det är få förunnat att besitta tillräcklig kunskap för att kunna värdera dessa processer, eller att ha tillräckligt med tid för att skaffa sig information och kontrollera fakta. Flertalet medlemmar av vårt samhälle blir beroende av konsumentskyddet ( från jord till bord ) för sin trygghet. Gör informationen oss otrygga? Det är också ett faktum att de kvalitetsstandarder som finns inom många områden, till exempel hygienen, för många konsumenter ändå inte resulterar i någon betryggande effekt. Det här är nära förbundet med medias rapportering. Förr i tiden, med husbehovsodling och regional livsmedelsproduktion, var det ovanligt att människor drabbades av hälsovådligt låg kvalitet på mat. I dagens industrialiserade och globaliserade livsmedelssektor rör det sig om miljontals människor som riskerar drabbas och närhelst det rör sig om brister i kvalitet och säkerhet är allmänintresset stort. Medias rapportering om livsmedelsskandaler sker ofta ett mycket känslomässigt sätt. Vardagligt livsmedelsarbete och att det finns livsmedel av hög kvalitet blir inga slående stories och ger inga höga tittarsiffror. Den bakomliggande logiken hos media ger att det framförallt är livsmedelssektorns problem som lyfts fram. Vad vi saknar är informativ rapportering eller praktiska råd om hur man handskas med vardagens faror eller den stora mängden högkvalitativa produkter. Inom projektet Food Literacy siktar vi på att stödja konsumenterna på vägen mot en aktiv och ändamålsenlig hantering av information, istället för att vidmakthålla en känsla av utsatthet för en, som det verkar, riskfylld livsmedelssektor. Ansvarsfulla beslut? Eftersom vi konfronteras med ett ständigt ökande utbud av matvaror blir förmågan att fatta beslut allt viktigare. Konsumenter tvingas varje dag välja bland en oändlig mängd produkter av varierande förädlingsgrad, pris och 18

19 Del 2 Bra att veta Bra att kunna kvalitet. Vi uppmanas av skiftande nymodigheter och nya marknadsstrategier att ändra på våra kostvanor. Livsmedelsproducenter är angelägna att öppna nya marknader och vidgar därför ständigt sina produktsortiment. De utlovar ofta ytterligare positiva effekter hos sina produkter för att på så vis säkra sina marknadsandelar. Barn, till exempel, lockas med färggranna förpackningar som ibland utlovar diverse överraskningar. Vuxna lovas en extra effekt från särskilt hälsosamma beståndsdelar. Energidrycker och Functional Food har på detta sätt blivit storsäljare. I många fall kan dock inte detta extra hälsosamma värde dokumenteras vetenskapligt. Tvärtom, löften av denna typ tenderar att göra konsumenterna än mer osäkra, då de förmedlar idén att god hälsa hör samman med konsumtionen av särskilda produkter. Projektet Food Literacy vill se en kritisk distans till sådana löften. Det kan uppnås genom att stödja konsumenter till ökad medvetenhet om de egna erfarenheterna, behoven och preferenserna och att använda dessa som huvudsakliga kriterier i beslutsfattandet. Jämlikhet i matintaget? Inte ens i pluralistiska demokratiska samhällen är möjligheterna lika för alla. Det gäller till exempel tillgång till utbildning, arbetsmarknad och inkomst. Sociala ojämlikheter av det här slaget märks också i olika sociala gruppers matkulturer. Vi vet att socialt gynnade grupper tenderar att föredra hälsosam mat, vilket leder till en högre förväntan på livet. I kontrast till detta visar representanter för lägre klasser ofta matvanor som kan resultera i olika sjukdomar. I det långa loppet riskerar dessa olika slags liv leda till att klyftan mellan privilegierade och oprivilegierade grupper blir allt större. Projektet Food Literacy vill bidra till att bekämpa denna utveckling genom att stödja alla samhällsmedlemmar att organisera det dagliga matintaget på ett självständigt, ansvarsfullt och njutbart vis. 19

20 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Den kulturella dimensionen Födan, mellan naturen och kulturen Födan, mellan naturen och kulturen är en del av människans grundläggande biologiska villkor. Samtidigt, att vara människa innebär inte bara att vara en organism som behöver ämnesomsättning för sin överlevnad. Människan är av naturen också kulturella varelser. Som människor kan vi bara existera inom ett nätverk av mening, värderingar, regler och tekniker. På samma vis är människans förhållande till sin föda kulturellt betingat. Alla processer som har att göra med födan, från produktionen till att göra sig av med restprodukterna, regleras i kulturen och samhället vi lever i. Detta gäller också processer vi ser som naturliga och organiska. Smak och lukt, till exempel, är inte enbart fysiologiska processer utan också kulturella tekniker som vi lär och anpassar till vårt sätt att leva. Också vårt sätt att tugga och svälja är bestämt av normativa regler: inte tugga med öppen mun, inte äta för ljudligt, inte äta för fort osv. På samma vis regleras själva aptiten och omständigheter kring matsmältningen av kulturella premisser. Dessutom, i varje samhälle finns idéer och regler som strukturerar sättet vi hanterar vår mat. Var och när vi äter, vilken mat till som ges till vem, hur vi för oss vid bordet osv. är alla principer som baseras på samhälleliga överenskommelser. Detta reflekteras också av den färgstarka mängden av matvanor på vår jord. Trots de slående skillnaderna i mattraditioner mellan världens alla människor finns tre saker som alla mänskliga matkulturer har gemensamt: Överallt återfinns möjliga födoämnen som undantas från matsedeln eftersom de är icke ätbara. Överallt finns den speciella gemenskapen kring matbordet. Och överallt finns kulturella uppsättningar av regler, le cuisine, det regionala köket ; val, tillagning och kombinationer av livsmedel. Tillfredsställandet av det medfödda behovet av livsuppehälle avgörs därför alltid av kulturella bedömningar och förväntningar om beteende. Kan man äta allt som är ätbart? Kulturella karaktäristika kring mat exempelgörs bäst av vad man inte äter. Biologiskt är människan en allätare, en varelse som tillgodogör sig en mängd olika slags föda och inte bara är hänvisad till en näringskälla. Inte desto mindre använder vi oss inte av alla de växter och djur naturen erbjuder. Bara en liten mängd av de ämnen som är fysiologiskt lämpade för föda äts verkligen. Skillnaden mellan vad som är ätligt kontra oätligt är ett universellt fenomen det återfinns runt om vår planet. Resultatet av resonemanget skiftar dock betydligt; det som är vardaglig mat för vissa aphjärna, insekter, fläskschnitzel äcklar andra. Näringsmässiga tabun är ständigt närvarande även i vårt samhälle: Även om vi inte förväntar oss några hälsomässiga problem med det, så äter vi inte hundar och katter. Man finner varken rovdjur, reptiler eller insekter i våra burkar eller på våra tallrikar. Uppenbarligen är det inte materiella karaktäristika som undantar vissa djur (och växter) från vårt födosystem. Näringsmässiga tabun är oftast baserade på magiska, mytiska, religiösa eller moraliska tankar. Sådana tabun kan vara så starka att människor faktiskt dör av svält i närvaro av möjliga näringskällor. Mat som symbol Enligt ett uttalande av den franske filosofen Jean-Paul Sartre är varje maträtt en symbol. Hans kollega Claude Lévi-Strauss menade att den kulturella uppsättningen av regler i varje mattradition ( cuisine ) är ett eget språk med vilket samhällen uttrycker sina strukturer. Det behövs ingen komplicerad vetenskap för att förstå att mat och former för ätandet innehåller budskap. Detta ingår i vår egen vardagliga erfarenhet, även om mycket av det sker på ett omedvetet plan. Bortsett från det näringsmässiga värdet har mat och dryck alltid ett symboliskt värde. Ta till exempel hummer, tryffel och champagne som alltid associeras med lyx och kultiverat sätt. Sötsaker sägs medföra bekvämlighet och bortskämdhet, grillrätter ses som rustika, ethnofood, såsom sushi och tortillas, går hand i hand med en modern kosmopolitisk attityd. Grytor och andra representationer för bra enkel mat associeras, å andra sidan, med ett smakfullt bevarande av traditioner. Näringsmässiga preferenser och stilar kan därför kommunicera särskilda mänskliga karaktäristika. De kan indikera social status, tillhörighet till en speciell grupp och uttrycka inre övertygelse. Ser man på mäns och kvinnors skilda ätvanor blir detta särskilt tydligt. 20

21 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Mat för män, mat för kvinnor - en utvikning om mat och kön Oräkneliga vetenskapliga studier visar på skillnaderna i mäns och kvinnors matvanor. Det är ett välkänt faktum att kvinnor i gemen äter mer färsk frukt, grönsaker, mjölk och fullkornsprodukter än män. Till detta kommer att kvinnor oftare praktiserar diet, tenderar äta på ett mer självkontrollerat sätt och ibland har tvetydiga känslor inför ätandet. Män, å andra sidan, äter mycket mer kött än kvinnor och konsumerar mer alkohol. När det gäller valet av mat följer män gärna sina preferenser om smak; de associerar oftare än kvinnor ätandet med glädje och njutning. För dessa skillnader finns inga biologiska förklaringar. Det handlar mer om att särskilda matbeteenden tjänar som en förstärkning av idéer om manlighet och kvinnlighet inom den sociala omgivningen. Ätstilar, precis som kläder, kosmetika, hobbyer osv. kan tjäna som könsförstärkare. I enlighet med kulturella modeller för manlighet och kvinnlighet är maträtter, smaker, tillagningssätt, men också attityder och känslor inför ätandet kopplade till koder för kön. Den manliga smaken föredrar smakrikt, starkt och beskt medan den feminina smaken föredrar lätt, milt och sött. Att grilla är mannens jobb i kontrast till bakning som är kvinnligt. Det starkare könet tar för sig gärna och mycket, medan det svagare könet agerar hänsynsfullt; starka karlar bryr sig inte om hälsorisker, mjuka kvinnor är väldigt observanta på dessa osv. Genom att, medvetet eller omedvetet, följa dessa stereotyper för agerande, känslor och tänkande, och genom att se på andra genom dessa könsspecifika glasögon, reproducerar vi ständigt dessa skiftande idéer om vad som är manligt och kvinnligt beteende. Undervisning i Food Literacy bör alltid ha i åtanke mäns och kvinnors olika inställningar gentemot födan. För att lyckas vidga båda könens handlingsutrymme är det rimligt att ta upp olika könstypiska tillgångar. Real men don t eat quiche. Män som målgrupp för Food Literacy. Kostfrågor ses av många män som ett kvinnligt område, som dessutom har med problem att göra. Män har genomsnittligt sämre kunskap om näringslära. De har inte lika ofta ansvaret för matlagningen och är överlag mindre mottagliga för rekommendationer om hälsosam mat. Inte desto mindre finns aspekter som kan användas för att fånga mäns intresse för näringsfrågor. Kostens betydelse för fysisk och mental prestation Ökat självstyre och självständighet genom kunskap Att erhålla status som expert eller gourmet Social status genom visad kulinarisk kompetens ( t ex genom deltagande i matlagningstävlingar) 21

22 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Den sociala dimensionen Införlivande och utestängande: ätandets sociala funktioner Att äta och dricka fyller fler syften; att förse oss med energi och näringsämnen är bara ett av dem. I många sociala situationer äter vi inte bara för att stilla vår hunger. Vi äter för att göra någon en tjänst, av artighetsskäl, för att det är en del i ett angenämt umgänge, eller för att vi vill delta i gemenskapen. Kommunikation och att bygga gemenskap är två av ätandets viktigaste sociala funktioner. Att äta tillsammans förenar människor. Det spelar ingen roll om det är familjemåltider, arbetsmiddagar, för nöjet av någons sällskap, eller banketter att äta tillsammans är alltid ett fredligt sätt att förena människor. Det införlivande som uppnås på detta sätt är alltid av symbolisk (en anda av gemenskap) och konkret natur (inramad närhet). Det finns samtidigt tämligen ansträngda måltidsgemenskaper, exempelvis i hem eller i fängelser där måltiderna tjänar till att disciplinera deltagarna eller förminska deras individualitet. I kontrast till det ovanstående finns i vissa kulturer regler för vilka grupper som inte tillåts äta tillsammans med medlemmar av andra grupper. Exempel är vissa afrikanska samhällen där man har skilda männens hus och kvinnornas hus. Ett annat exempel är det indiska kastsystemet. Att bygga upp en gemenskap med några innebär samtidigt att utesluta vissa andra. Integration och segregation går alltid hand i hand, eftersom sociala gemenskaper (religiösa sammanslutningar, familjeklaner, barndomsvänner) alltid karaktäriseras av separation och åtskillnad från andra delar av samhället. Är allt en fråga om smak? Mat och livsstil. Det sätt varpå folk äter är nära sammanbundet med andra aspekter av hur de lever sina liv. Vi vet från vetenskapliga studier att det finns en tydlig koppling mellan kostbeteende och social situation. Medlemmar av medel- och överklass tenderar att äta mer färsk frukt, grönsaker och mjölkprodukter. Ju högre utbildningsnivå desto lägre är konsumtionen av kött. Men också att livsmedel som potatis, socker och vitt bröd är, genomsnittligt, mer uppskattade i lägre socialgrupper. Dessa skillnader kan inte enbart förklaras i termer av inkomst. Även med likartade ekonomiska resurser kvarstår skillnaderna i matvanor, exempelvis mellan lärare och hantverkare. Bortsett från vid fattigdom är påverkan av ekonomiska aspekter på den dagliga menyn inte särskilt stor. Människor uppskattar oftast vad de dricker och äter; de visar sin egen smak. Inte desto mindre är smak ett barn av sociala omständigheter. Även om vårt intryck är att smak är en väldigt personlig egenskap, har den ändå förvärvats under specifika omständigheter och bestäms av faktorer som socialgrupp och omgivning. Av framförallt den här orsaken är det svårt att genom påverkan förändra människors matvanor. Matvanor är vanligtvis inte som ett mode, som lika lätt som det förvärvas också kan negligeras. Tvärtom består de av inpräglade attityder, preferenser eller rutiner som går hand i hand med strukturer av ojämlikhet i vårt samhälle. Kosten i socialt fattiga hushåll: brister, kompensation, uppror I kontrast till äldre tider är det kostliga beteendet hos personer tillhörande socialt missgynnade grupper inte längre karaktäriserat av undernäring. I många fall finner vi det motsatta: övernäring (supernutrition) skapad av ett överdrivet intag av sötsaker och fet mat. Det är speciellt i lägre socialgrupper i dagens överflödande samhälle som vi finner övervikt och sjukdomar som åtminstone delvis orsakas av ett felaktigt kostbeteende. Det finns många spekulationer om orsakerna till detta. Vissa experter menar att bristande inkomst gör att människor tar till som det synes billigare livsmedel som potatischips eller sötsaker som ersättning för ordentliga måltider, eller föredrar helfabrikat framför hemlagat. Andra experter förklarar förhållandet framförallt med en brist på kunskap om kost och näring och hur man handskas med dem, till exempel när det gäller planering, inköp och matlagning. Vi kan också anta att människor försöker tillfredsställa emotionella behov sprungna ur den sociala situationen. Konsumtion av raffinerade moderna färdigprodukter och drycker, av snabbmat och sötsaker, kan ses som ett sätt att inte förlora kopplingen till vårt skoj och äventyr -orienterade samhälle. Ätandet får på detta vis en kompenserande funktion. Rolig mat liksom hög konsumtion av kött och bekväm färdigmat får kompensera för utanförskap och andra upplevda försakelser. Matvanorna hos denna grupp kan förstås som en 22

23 Del 2 Bra att veta Bra att kunna strategi att försvara sitt eget sätt att leva. Avgränsandet från typiska medelklassvanor och allmänna rekommendationer och samtidigt hålla fast vid de egna matvanorna, är ett sätt att kämpa för sin egna identitet. Vid förmedling av Food Literacy är detta samband som bör beaktas. Matvanorna kan inte ses som en isolerad faktor; de är alltid nära kopplade till andra aspekter av hur och i vilken social situation människor lever sina liv. Därför måste de olika koncepten möta människors skilda verkligheter. Hälsosam kost samtidigt med försörjningsstöd? Ekonomiskt missgynnade som en målgrupp för Food Literacy. I socialt svåra livssituationer karaktäriseras kostbeteendet ofta av avsaknad av ekonomiska och kulturella resurser. Hälsosam kost betraktas därför gärna som en lyx av många som har fullt upp med att klara livhanken. Till detta kommer att rekommendationer om hälsosam kost ofta korresponderar till matvanorna hos mer priviligierade personer av medelklass. En konsekvens blir att representanter för mer missgynnade grupper har svårt att identifiera sig med sådana råd. Det är därför nödvändigt att när man vänder sig till dessa följa, som exempel, följande principer: det finns inte bara en slags kost som är rätt (detsamma gäller om levnadssättet i stort) beslutskompetens kräver praktisk erfarenhet (att lära känna alternativen, att själv pröva, att värdera egen användning) bredden i kostbeteendet vidgas bäst om alternativen stämmer överens med livsstilen och de tillgängliga resurserna. Näringsmässig fattigdom i dagens överflödssamhälle Medan fortfarande 826 miljoner människor idag lider av otillräcklig tillgång på mat har avsaknad av mat och hunger blivit sällsynt i våra utvecklade industrisamhällen. Utbudet av mat har aldrig varit större och tillgången har aldrig varit mer tryggad än idag. Materiell näringsbrist, i betydelsen att behovet av mat inte kan tillgodoses, är undantagsfall. I utvecklade samhällen är fattigdom inte en fråga om fysisk överlevnad. Det är därför vi talar om relativ fattigdom. Fattigdom blir då inte en fråga om ett fysiskt utan fastmer ett socio-kulturellt existensminimum. Vi betraktar därför personer som fattiga i de fall de är så dåligt försörjda med ekonomiska, sociala och kulturella tillgångar att de på sätt och vis är utestängda från det gängse sättet att leva i sitt eget land. När det kommer till kosten betyder det till exempel att de saknar möjligheter att välja sin mat och att följa det gängse mönstret eller schemat för dagliga måltider. Personer som är beroende av välgörenhetsinstitutioner, som ständigt tvingas reducera sin kost till små mängder billig mat med låg social prestige, som tvingas leva utan fullständiga måltider eller att utelämna vissa mål, lider av näringsmässig fattigdom. Denna sorts fattigdom får följder som kan se olika ut. Drabbade personer klagar gärna över att ha förlorat sina vanliga vanor för ätande och inköp, vilket går hand i hand med vidare social uteslutning och stigmatisering. Denna subjektiva upplevelse av förlust kan förmodas orsaka ätstörningar. Dessutom har personer som drabbats av denna form av fattigdom svårt att förverkliga ätandets sociala funktioner. Detta gäller till exempel när inbjudningar från vänner inte längre kan besvaras på ett lämpligt sätt. Detsamma gäller när familjemiddagar blir sällsynta företeelser. Konsekvensen blir att drabbade personer blir på ett psykosocialt sätt än mer destabiliserade. 23

24 Del 2 Bra att veta Bra att kunna Den individuella och biografiska dimensionen Beteendemönster kring kosten utvecklas genom hela livet. I varje ålder gör vi erfarenheter, reagerar på dem och lär oss något nytt. På vår färd genom livet utvecklar vi en särskild syn på världen och skapar typiska reaktionsmönster. Detta ger att varje levnadsprocess består av en nödvändig kombination av individuella och sociala aspekter. I den tidiga barndomen är behovet av näring också startpunkten för de första relationerna. Små barns upplevelse är inte bara tillfredsställandet av hungern utan också av kärlek och omsorg. Om den positiva erfarenheten av dessa första ätsituationer störs av kontroll eller avvisande, kan detta ha en negativ effekt på barnets utveckling. Då den kroppsrelaterade erfarenheten är nära länkad till känslomässiga intryck fyller atmosfären vid familjens måltider en viktig roll under uppväxten. Bortsett från upplevelsen av en vänskaplig stämning är det positivt för ett barns utveckling om de steg för steg får möjlighet att pröva ett brett utbud av mat, eftersom de på detta vis kan utveckla sina sinnen för olika smaker och dofter. Vuxna som utsätts för smaker och dofter från barndomen upplever ofta känslor som minner om liknande situationer för länge sen. Mat och dryck som föder negativa associationer undviks gärna Upplevelser av mat och dryck som barn fortsätter att vara viktiga och spelar roll i våra (kroppsrelaterade) minnen. Ändå, under livets gång och inom ramverket av nya erfarenheter och mål, fortsätter betydelsen av viss mat, bordsskicket och aspekter av matlagningen att utvecklas. Under denna process kan våra preferenser mycket väl förändras. Särskilt under frigörelsen från föräldrarna söker ungdomar nya erfarenheter utanför familjen. Ambitionen att bli mer oberoende kan till exempel ta sig uttryck i att främja sig från föräldrarnas matvanor. Influenserna kommer istället ofta från kresten av vänner. Förändringar i kosten kan också ske när den egna karriären inleds. Behovet av acceptans bland vännerna blir då mindre viktigt än att spara tid i kosthållningen. Nästa förändring i matvanor och matkultur kan bli när det är dags att bygga familj, då omsorgen om barnens hälsa blir central. I senare skeden av livet blir det kanske mer betydelsefullt att visa sig framgångsrik, att invitera andra och bjuda på riklig förplägnad. Även pensioneringen för med sig förändringar i människors matvanor; förhoppningen om många återstående aktiva år ger en ökad fokusering på att hålla sig frisk. Den nya valfriheten för människor av alla åldrar att äta jordgubbar när som helst under året, att bli vegetarian eller att spisa vanlig korv tillsammans med champagne, kontrasteras av nya normer i vårt prestationsinriktade samhälle. Hand i hand med detta går en ny utveckling mot att individer görs ansvariga för möjliga konsekvenser av de egan matvanorna, med en idé om att man kan skapa slanka och ungdomliga kroppar och att, på motsvarande vis, sjukdomar orsakade av dåliga matvanor kan undvikas. Detta tänkande rubbas inte ens av att flickor och unga kvinnor gör den motsatta erfarenheten när de börjar med diet, i allt yngre åldrar. Tvärtom, det ses som ett personligt misslyckande om de inte förmår att långsiktigt anpassa sina kroppar till rådande skönhetsideal. Det faktum att gängse livsmönster i allt högre grad upplöses gör att människor utmanas att ordna sin (mat-) biografi på egen hand. Sprungna ur barndomens och ungdomens erfarenheter kan den egna matkulturen bli uttryck för ett glädjerikt liv, ett sätt att söka efter bekvämlighet och tröst, att skapa kontinuitet i livet, att ikläda sig ett ansvar, eller ren och skär verklighetsflykt. Matvägran, i likhet med ett överdrivet matintag, kan vara ett uttryck för protest. Rörliga samhällen är ofta i behov av nyorientering. Skeden av förändring som till exempel allvarlig sjukdom, nystart i arbetslivet eller förlusten av en livspartner, måste hanteras inom ramen för den egna biografin. Detta åtföljs ofta av förändringar i matvanorna. I sådana situationer löper vi risken att förlora balansen när det gäller vad och hur vi äter och dricker. Å andra sidan erbjuder dessa situationer möjligheten att finna en ny jämvikt. Personer som inte kunnat utveckla förmågan till självreflektion, förmågan att medvetet göra bruk av diverse tillfällen och av information, och till öppenhet mot självlärande processer och villighet att ta ansvar för sig själva, löper större risk att i olika livsfaser förlora jämvikten i ett alltmer komplext kostsammanhang. 24