Samrådsredogörelse och beslut om lågstrålande områden

Transkript

1 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 1 (13) Ks/2008:387 Samrådsredogörelse och beslut om lågstrålande områden Bakgrund/Ärendet Ett dokument om frågor kring lågstrålande områden skickades ut på samråd från midsommar till 30 september Syftet med samrådet var att pröva om det är möjligt och lämpligt redovisa lågstrålande områden i översiktplan i syfte att bibehålla några områden så fria som möjligt från elektromagnetisk strålning. Under och efter samrådet har inkommit 38 yttranden. Dessa har sammanställts och kommenterats av kommunledningskontoret nedan. I sammanställningen redovisar vi endast några delar av det som framförs i yttrandena. För att få en fullständig bild av inkomna yttranden krävs att man tar del av hela yttrandena. Boverkets och Länsstyrelsens yttranden innehåller viktiga förutsättningar och överväganden som bör läsas i sin helhet. Likaså är Mats Dämviks utredning från 2005 mycket innehållsrik och låter sig inte sammanfattas på några rader. Hur samrådet har bedrivits Dokumentet skickades ut på samråd/remiss i juni till ett antal föreningar, företag och myndigheter, som bedömdes berörda av planskissen, samt till de kommunala förvaltningarna/bolagen och de politiska partierna. Dessutom har materialet kunnat laddas ned från kommunens webbplats. Några slutsatser av samrådet Kommunstyrelsen Generellt kan utifrån samrådet sägas att det är oklart vilket stöd som finns i gällande rätt för kommunen att agera i frågan. Tveklöst står det kommunen fritt att i översiktsplan redovisa områden där kommunen kommer att verka för att den elektromagnetiska strålningen inte ökar. Det är dock osäkert vilket stöd det är när det kommer till ärenden som kommunen inte hanterar, t ex prövning av kraftledningar, vindkraftverk, överprövning av bygglov för master mm. Likaså är det osäkert om det går att med detaljplan/områdesbestämmelser säkerställa att sådana anläggningar inte tillåts. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

2 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 2 (13) Ks/2008:387 Det kan också konstateras att frågan om strålning är tekniskt komplicerad. Strålning förekommer naturligt och på grund av mänskliga insatser. En mångfald olika verksamheter bidrar i olika former till ökad strålning som varierar med tiden. Det finns olika sorters strålning och man oense om vilka konsekvenserna är. Av det som framkommit kan man ändå dra slutsatsen att lokaliseringen av mobiltelemaster och kraftledningar är viktiga för elöverkänsliga. Sammanfattningsvis kan utifrån de skrivelser som inkommit konstateras att de elöverkänsliga, som privatpersoner eller i förening, talar för att lågstrålande områden måste inrättas. Mot detta står de företag som är engagerade i utbyggnad av mobiltelefonnätet. En bygdeförening i Landsjö med dålig mobiltelefontäckning har också talat för mastutbyggnad (se nedan). Företag och myndigheterna pekar också på att det av säkerhetsskäl är viktigt med mobiltäckning. Boverket uttalar stöd för att hantera frågan i översiktsplan även om det är osäkert vilken verkan det kommer att ha i enskilda ärenden. Från skogsnäringen med flera som bedriver verksamhet i glesbygd har inte framförts några synpunkter, undantaget en sameby som deklarerar att man inte har några synpunkter på eventuellt inrättande av lågstrålande områden. Vid ett kompletterande samråd med en grupp elöverkänsliga i kommunen den 25 feb 2009 framkom därutöver bl a: flera av de under samrådet redovisade områdena är idag inte längre intressanta att hävda som lågstrålande (se nedan) det är lämpligt att kombinera tysta områden och lågstrålande områden skolorna i KubbeNorrflärke och Björna har relativt låga strålningsnivåer. På möte den 5 mars 2009 med kommunens Planeringsgrupp, där samtliga partier har möjlighet att delta, redovisades planeringsläget för lågstrålande områden. Beträffande konflikten mellan vindkraft och lågstrålande områden på Bursjöliden framfördes synpunkten att vindkraften bör prioriteras på detta område. Elöverkänsligas Riksförbund har i april 2009 inkommit med skrivelse där man föreslår att riktlinjen ges följande formulering: Föreslagna områden utgör lågstrålande zoner att användas som skydd och boende åt elöverkänsliga. Verksamheter som försvårar en sådan användning, genom ökad strålbelastning, skall så långt möjligt undvikas. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

3 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 3 (13) Ks/2008:387 Syftet är att betona att föreslagna områden behövs för såväl temporärt skydd som permanent boende för elöverkänsliga. Fortsatt arbete Kommunledningskontoret bedömer att det är meningsfullt att fortsätta arbetet med lågstrålande zoner, trots det oklara rättsläget. Som nämnts ovan står det kommunen fritt att i sin översiktsplan uttala sin vilja att behålla vissa områden som lågstrålande. Som skäl för detta bör anges både hälsoskäl och sociala skäl. Stöd finns i PBL, bl a: 1 kap 1 : Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 kap 2. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. 2 kap 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet Vilka områden ska pekas ut? Områdena bör ges en rimlig geografisk spridning för att göra dem mer lättillgängliga för fler och minimera transporterna för elöverkänsliga. Vidare kan olika områden svara mot olika behov, såsom permanent boende respektive mer eller mindre tillfälliga vistelser. Tio områden inom kommunen har pekats ut av de elöverkänsligas förening (redovisade i samrådshandlingen). Vid samråd med en grupp elöverkänsliga den 26 feb (se ovan) bedömdes att endast sex av föreslagna områden idag är aktuella. Dessa är: Järvberget SörMesjön Uttersjö Österfannbybodarna Bursjöflaten (konflikt med vindkraft, se nedan) Nätra fjällskog. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

4 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 4 (13) Ks/2008:387 Vad gäller Bursjöflaten är alltså området i antagen översiktsplan redan utlagt för vindkraftpark och det finns intressenter för vindkraftutbyggnad i området. Vilka verksamheter och anläggningar handlar det om? I första hand bedöms det gälla nya master som påverkar den elektromagnetiska strålningen i områdena. Vidare bedöms nya elproducerande anläggningar (vindkraftverk) och nya större kraftledningar vara negativa för strålningssituationen i områdena. Pågående markanvändning såsom rennäring, skogsbruk, väg och järnvägsdrift drabbar områdena endast under kortare perioder och bedöms inte beröras. Nya master kräver bygglov som prövas av plan och miljönämnden. När sådan prövning är aktuell inom eller i närheten av de redovisade områdena, ska samråd tas dels med Elöverkänsligas förening om hur man bedömer konsekvenserna, dels med det sökande företaget om vilka alternativ som finns och vad konsekvenserna blir om masten inte får uppföras. Därefter får nyttan vägas mot de negativa följderna. Kommunen har i dag inga uppgifter om planerade master. Däremot kan finnas givna bygglov för master som inte är uppförda. För prövning av nya vindkraftverk är nya regler på gång. Kommunens styrningsmöjligheter kommer att begränsas. I alla händelser kommer dock kommunen att ha möjlighet att framföra synpunkter vid samråd om lokaliseringar. Kommunen har i december 2008 antagit en översiktplan för vindkraft som redovisar lämpliga områden för utbyggnad av vindkraftparker, med inriktningen att inga andra områden är aktuella för utbyggnad av vindkraft. Som nämnts ovan står det lågstrålande området Bursjöflaten i konflikt med vindkraftområde nr 8 Bursjöliden. När nya kraftledningar är aktuella har kommunen möjlighet att framföra synpunkter vid samråd. Kommunen har idag inte kännedom om några planerade nya kraftledningar. Vindkraftutbyggnad i kommunen kommer dock att kräva nya kraftledningar. Deras sträckningar är ännu inte kända och eventuella konflikter med lågstrålande områden får prövas när det blir aktuellt. Hur ska områdena hanteras i den fortsatt processen? Någon exakt avgränsning av respektive område har inte gjorts och inte heller några mätningar av strålningsnivåer. Kommunledningskontoret bedömer med hänsyn till kommunens stora glesbygdsområden att det är rimligt att redovisa relativt stora områden som lågstrålande och att varje till SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

5 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 5 (13) Ks/2008:387 ståndspliktig åtgärd, som bedöms påverka strålningsläget i området, prövas enligt skisserade riktlinjer. Mätning av strålnivåer är komplicerade och dyra och bör därför göras först när ett ärende är aktuellt för att klara ut konsekvenser och eventuella alternativ. När kommunfullmäktige tagit beslut om sin syn på lågstrålande områden, bör kommunen i enskilda ärenden kunna agera utifrån detta. Då bör också direkta samråd tas med de företag som kan förväntas vilja etablera anläggningar som ökar strålningen i föreslagna områden för att försöka klara ut vilka konsekvenserna blir. I processen om kommande revidering av kommunens översiktsplan får föreslagna lågstrålande områden redovisas och alla ges möjlighet att under samråd och utställning ge synpunkter på förslaget innan det läggs fast i översiktsplanen. När översiktplanen år 2011 är antagen bör finnas förutsättningar att med områdesbestämmelser säkerställa att bygglovpliktiga anläggningar som ökar strålningen i området inte får byggas inom området. Däremot kan inte regleras att strålningen inte får öka, eftersom det kan ske genom åtgärder utanför området som därtill inte alltid är tillståndspliktiga. Behovet av säkerställande får prövas när översiktsplanen är antagen. Sammanfattningsvis föreslås att kommunen uttalar en vilja att behålla låga strålningsnivåer i utpekade fem områden enligt bilagd karta. Områdena med riktlinjer får omprövas och eventuellt utvecklas i kommande översiktsplanearbete Yttrande 1. Vilhelmina norra sameby. Inget att erinra. 2. Barn och utbildningsförvaltningen. Inga synpunkter. 3. Mobiltelebranchen, Mats Holme. Hänvisar till och citerar ur dokument från Miljödepartementet, WHO, Strålsäkerhetsmyndigheten, FAS och Socialstyrelsen. Kan få olyckliga konsekvenser om kommunerna godtyckligt begränsar införandet av samhällsnyttig teknik. Det finns redan många kraftfullare nätsystem utbyggda. 4. Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning är att allmänheten inte utsätts för några häl Kommentar från kommunledningskontoret SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

6 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 6 (13) Ks/2008:387 sorisker från aktuella sändare. Det finns inte några strålskyddsmässiga skäl att inrätta lågstrålande områden. 5. Tekniska kontoret, VA. Inga synpunkter. 6. Solveig Silverin, miljöingenjör, Folkets Vilja. Framför många argument mot utökas strålning i samhället. Det är inte rimligt att en viss verksamhet ska ha ensamrätt till vår livsmiljö. 7. Stellan Gustavsson. Skickar länkar och citat om strålningens skadliga effekter. De flesta ser bara fördelar och blundar i det längsta. 8. Ingemar Karlsson, Elöverkänsligas förening, Västra Götaland. Elöverkänslighet är en stor och växande folkhälsofråga. Alla är i riskzonen och den kommun som inrättar lågstrålande områden är att gratulera. Skickar aktuella länkar. 9. Telia Sonera AB. Motsätter sig de föreslagna zonerna och ifrågasätter om det finns laglig grund. Hänvisar till yttrande 3 ovan. 10. Telenor AB. Finns inte lagligt stöd för s k lågstrålande områden, motsätter sig införandet. Hänvisar till yttrande 3 ovan. 11. Teracom AB. Vad är i anslutning till redovisade områden? Att inte uppföra sändare i ett område kan betyda att effekten ökas på andra sändare föra att garantera täckning. Nyttan med restriktionen är alltså tveksam. Teracom är emot förslaget med lågstrålande områden. 12. Post och telestyrelsen PTS. PTS verksamhet styrs av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Enligt PTS regleringsbrev är målet för myndigheten ett effektivt utnyttjande av spektrum för radiokommunikation. PTS har inga möjligheter att beakta inverkan från eventuell elektromagnetisk strålning vid prövningen av rätten att få använda radiosändare. PTS vill framhålla att kommunikation med radioteknik används inom en rad för samhället viktiga funktioner såsom räddningstjänst, polis, försvarsmakten och för distribution av TV och radio. Mobil kommunikation används också i mycket stor utsträckning inom näringslivet, den offentliga sektorn och av allmänheten. PTS anser att sådana allmänna intressen bör beaktas. 13. Elöverkänsligas förening i Dalarna. Alla typer av anläggningar som sänder trådlöst ökar den elektromagnetiska Syftet är att inte öka strålningen i ett visst område. Eftersom olika sändare har olika styrkor bör starkare sändare stå på längre avstånd. Gränsen måste dock preciseras om ett förbud ska juridiskt säkerställas. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

7 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 7 (13) Ks/2008:387 intensiteten i området. Detsamma gäller el och kraftledningar och i vissa fall även fast telefon via luftledning. Generellt kan sägas att ingen sändare bör riktas in mot området eller placeras inom detta, samt att alla luftledningar för el och tele, bör vara nedgrävda i och i närheten av området. Vi uppskattar att Örnsköldsviks kommun vill ta ansvar för att alla boende i kommunen, har ett drägligt liv. 14. Omsorgsförvaltningen. Det är mycket bra att kommunen verkar för att underlätta elöverkänsligas situation. Det är viktigt att det pekas ut områden som är relativt fria från elektromagnetisk strålning. 15. Johanna Falck. Eftersom en hel del nya master satts upp efter att kartan med inringade områden gjordes, måste nog ny mätning göras igen. Det bör finnas ett flertal platser där småsamhällen kan byggas upp och där vem som helst kan bo om man vill bo i en oförstörd miljö. 16. Elöverkänsligas riksförbund. Elöverkänsligas Riksförbund är positivt till förslaget att avsätta områden så fria som möjligt från elektromagnetisk strålning. Förslag till riktlinje: Inom och i anslutning till redovisade lågstrålande områden skall etableringar av anläggningar som kan medföra ökad strålning i området undvikas. Det vore önskvärt att kommunen även tittar på möjligheten att med detaljplan ge ökat skydd. Europaparlamentet uttrycker stor oro angående hälsoeffekterna av elektromagnetiska fält. Parlamentet uppmanar rådet att ändra rekommendationerna från 1999 och utfärda striktare gränsvärden. Antalet elöverkänsliga är okänt. Svårt elöverkänsliga är hindrade att delta i normalt samhällsliv. Mätning har inte gjorts. Kartan är upprättad efter de bedömningar som elöverkänsliga i kommunen redovisat. Problemet med en sådan lösning är att kommunen inte kan garantera en lågstrålande miljö. Bör övervägas (i kommunens skrivelse angavs bör i stället för skall). En detaljplanering måste rimligen avse ett väsentligt mindre område än föreslagna. 17. Elöverkänsligas förening i Västerbotten. Skyddsföreskrifter ger starkare skydd. Sändare kan störa känsliga personer många kilometer bort. Ett problem är att fler sändare kan sättas upp på samma mast efter att bygglov lämnats. Kraftledningar brukar inte vara något stort problem. Bifogar brev om hur man kan mäte strålning. 18. Anita Blomqvist (mp), Timrå. Elöverkänslighet är klassat som ett funktionshinder genom dom i Regeringsrätten. Lågstrålande zoner behövs för att försvara rätten till liv och hälsa för de mest känsliga samt för att möjliggöra framtida forskning kring risker. Under alla dessa år har en aldrig Det kräver detaljplan eller områdesbestämmelser som får övervägas. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

8 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 8 (13) Ks/2008:387 sinande ström av larmrapporter från hela världen, om allvarliga hälsoproblem kopplade till strålning, passerat revy i min dator. 19. Energimyndigheten. Energimyndigheten är tveksamt försiktig till förslag till lågstrålande områden. Energimyndigheten kan inte välja bort lämpliga områden för vindbruk med hänsyn till en sådan redovisning i ÖP. Vilka energianläggningar som kan medföra ökad strålning går inte att uttala sig om på det här stadiet. Kraftledningar omges av viss strålning medan det inte är känt att vindkraftverk skulle göra det. Några erfarenheter av något liknande med lågstrålande områden i kommunal planering känner Energimyndigheten inte till. 20. Karin Tibell, Hermansborg, m fl. Enligt Göran Svärdström på elöverkänsligas Riksförbund finns lagligt stöd. Anger lämpliga avstånd från olika anläggningar. 21. Elöverkänsligas förening i Y och Zlän. Kommunen har tagit beslut att ingen ska vara utan fungerande bostad. Kartan i dokumentet är felaktig och måste revideras utifrån bygglov, uppsatta master, sändare, vindkraftverk. Kommunen bör anlita konsult för att mäta lämpligaste områdena. Ett av områdena bör ligga inom pendlingsavstånd från centralorten, max 55 km. Forskare världen över varnar för negativa hälsoeffekter. 3,5 % har besvär av Ems enligt SIF. Rekommenderar kommunen att använda fiberoptik och inte trådlösa nätverk. Bilägger texter från Europaparlamentet, se yttrande Humanistiska förvaltningen. En viktig folkhälsofråga. Kommunen kan i översiktsplanen tydliggöra denna viljeinriktning. De utpekade områdena anses relevanta. 23. Vägverket. Har förståelse för behovet. Typ och nivåer av strålning behöver dfinieras. Vägverket har anläggningar längs vägarna som kan orsaka strålning. 24. Bertil (elöverkänslig). Vill berömma kommunen som tar elöverkänslighet på allvar. 25. Jan Österlund, Moliden. Make till elöverkänslig. Ett helvete också för anhöriga. Om viljan finns kan ni säkerställa ett område. Ingen katastrof att tappa mobiltäckning på några kilometer där få åker. 26. BrittInger Umefjord, Härnösand. Sverige har förbundit sig att att ratificera den nya FNkonventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Arbetet Kartan baseras på det underlag som lämnats av elöverkänsliga i kommunen. Den får mer ses som principiell än exakt för att få en dialog om frågan. Kartan får förbättras i det fortsatt arbetet. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

9 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 9 (13) Ks/2008:387 pågår för fullt för att kunna implementera denna i svensk lagstiftning. I det oftast avfolkade områden som presenterats som tänkbara lågstrålande områden i översiktsplanen, finns redan nu möjlighet till trådlös kommunikation. Av säkerhetsskäl behövs alltså ingen ytterligare utbyggnad i dessa områden. 27. Elöverkänsligas förening i Stockholms län. Målet bör vara att de lågstrålande områdena fastslås i en områdesbestämmelse, se bilaga av miljöjuristen Mats Dämvik (rapporten är mycket innehållsrik, dess sammanfattning biläggs). Elöverkänsliga lider ofta även av överkänslighet mot ljud, speciellt infraljud. Det gör att en lågstrålande zon är svår att kombinera med vindkraftverk. Bredband kan utan några ökade strålningsproblem byggas med hjälp av koppar eller fiberkabel. Master och antenner på byggnader är ett svårhanterligt problem. Det primära behovet är boende rekreation är bra, men helt omöjlig om man inta har någonstans att bo. Kommunen hänvisar till miljöbalken. Detta är även helt i enlighet med gällande handikapplagstiftning och Socialstyrelsens uttalade åsikt i frågan, se bilaga från Socialstyrelsen (se citat nedan). Redovisar utdrag ur Norrtäljes ÖP. Vi tror att lågstrålande områden kommer att bli mycket efterfrågade i en nära framtid. Ur Socialstyrelsens brev : När det gäller elöverkänslighet anses orsakssambandet mellan källan och symptomen inte vara visat vetenskapligt. Socialstyrelsens hållning är att avsaknaden av bevisning om samband mellan exponering av elektromagnetiska fält och besvär inte får leda till att enskilda undanhålls det stöd vederbörande är i behov av. 28. Ellen Aronsson, Nätrabölen. Kommunen kan vädja till företag och myndigheter om hänsyn till fattade beslut. Gränsvärden är olika i olika länder. Kommuner måste se och diskutera utifrån forskning som är oberoende av industrin. De lågstrålande områdena behöver vägar. Min förhoppning är att det kommer att ställas ut kojor med britsar mm att komma till för vila. All utbyggnad som leder till ökad strålning bör inte få tillstånd. Den senaste forskningen visar på mycket större hälsorisker nära kraftledningar än vad man tidigare trott. 29. Landsjö Bygdeförening. Det finns ett stort behov av mast för alla som bor i Landsjö. Vi har ej kontakt med mobilnätet. Att hindra den planerade masten är att diskriminera en hel bygd. 30. Intresseföreningen Frivolten. Vi är odelat positiva till ert arbete. Vi arbetar i Bollnäs och Ovanåkers kommuner för SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

10 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 10 (13) Ks/2008:387 att etablera lågstrålande områden. 31. Riksföreningen Vågbrytaren. Socialtjänstlagen: Till socialnämndens uppgifter hör att främja goda miljöer i kommunen. För elöverkänsliga krävs lågstrålande områden. Kan finnas anledning att detaljplanera de mest skyddsvärda områdena. Att definiera områden med avstånd till master är vanskligt, bättre att fastslå vilken strålningsintensitet som inte får överskridas. Lågstrålande områden blir helt naturligt hinder för viss verksamhet, men ger unika möjligheter för annat, t ex kursgårdar, boende. 32. Elöverkänsligas förening i Värmlands län. Jakten efter ett drägligt liv tvinar vissa människor allt längre ut i periferin och ingen myndighet tar på sig ansvaret. Orimligt begära att icke drabbade ska avstå från apparater, därför viktigt att lågstrålande områden är i relativt obebodda trakter. I öppen terräng bör området vara 1 mil i diameter. Avståndet till anläggning är inte viktigast, utan strålningens riktning och effekt. Planerade områden för vinkraft är olämpliga som lågstrålande områden. Även radar och radiolänk bör observeras. Viktigt att kommunerna trycker på för att göra lågstrålande områden lagliga. 33. Margit Skoglund, Elöverkänsligas förening i Sörmland. Berättar fritt om egna erfarenheter i arbetet för elöverkänsliga (svårt att sammanfatta). Redovisar i bilagor handlingar från Europaparlamentet, inlaga till Miljödomstolen, utdrag ur ÖP 2005 samt protokoll från Eskilstuna kommun, utredning om miljöbalkens försiktighetsprincip av Mats Dämvik , (kd)motion i Riksdagen 2004, debattskrifter mm. 34. Ulrika Åberg, läkare, Skövde. Som läkare för elöverkänsliga får jag alltfler patienter som har svårt att finna någonstans att bo i Sverige p g a stråling från mobiltelefonsändare, alltså även i glesbygd i Norrland. Därför värdefullt med lågstrålande områden. 35. Kultur och fritidsförvaltningen. Bra att ta fram och informeraom lågstrålande områden. I kommunen finns 30 skyddade naturområden utan master och kraftledningar. Dessa bör vara lågstrålande. Koppla samman lågstrålande och tysta områden. 36. Länsstyrelsen. Redovisar vad elektromagnetiska fält är. En närmare studie kan behövas för att kartera lågstrålande områden med större säkerhet. Länsstyrelsens yttrande bör läsas i sin helhet. Får övervägas. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

11 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 11 (13) Ks/2008:387 Begreppet elkänslighet bör användas enligt Socialstyrelsen. Flera myndigheter berörs: Strålskyddsinstitutet SSI (central tillsynsmyndighet), Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Post och telestyrelsen. Forskningen ger inget samlat vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan elektromagnetiska fält och de besvär som elkänsliga har. Enligt SSI är elkänslighet inte en strålskyddsfråga utan ett medicinskt problem. Vid tillståndsprövning kan tillståndsmyndigheten välja att bortse från vad som står i ÖP. Viktigt att kommunens ställningstagande klart och tydligt framgår av ÖP. Flera kommuner har tagit upp frågan om lågstrålande områden i ÖP. Prejudikat saknas. Strålningskällorna kan komma från många håll och flera av dessa kan inte i nämnvärd utsträckning påverkas genom kommunala beslut. För krisberedskapen, polisen och räddningstjänsten är det viktigt att inte begränsa möjligheterna att öka mobiltäckningen. Får inte inskränka möjligheten att bedriva aktivt skogsbruk. Samråd bör tas med Banverket, Försvarsmakten och Luftfartsverket. Fortsatt dialog viktig, bl a för att bedöma behovet av lagändring 37. Boverket. Ger en samlad bild av sakfrågan och lagstiftningen och dess tillämpning. Hänvisar till Nässjö ÖP där riktlinjen fungerat och respekterats. Som slutsatser anger Boverket: det bör vara möjligt att ange lågstrålande områden i ÖP om motivet är tydligt och konsekvenserna rimliga. Inget stöd från expertmyndigheterna för hälsoskälet, men stöd finns i PBL att hävda från social synpunkt god livsmiljö. Även stöd i miljöbalken för opåverkade områden. Om områdena i ÖP är väl förankrade och konsekvenserna acceptabla bör det få vägledande roll. Dock ingen garanti i andra myndigheters bedömning. 38. Svenska Kraftnät. Har inga invändningar mot att kommunen i ÖP avsätter lågstrålande områden. Stamnätets anläggningar är att betrakta som riksintresse för elförsörjningen vilket innebär att de har stor tyngd i tillståndsprocessen. Miljöhänsyn väger också tungt. Svenska Kraftnät strävar efter att minimera intrång i orörd natur. Boverkets yttrande bör läsas i sin helhet. Här kan noteras att de redovisade områdena har 2 km diameter. Öviks redovisade områden har 5 km diameter. Mindre områden är givetvis lättare att hävda. SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

12 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 12 (13) Ks/2008:387 Kommunledningskontorets förslag till beslut Sammanfattning av ärendet Ett dokument om frågor kring lågstrålande områden har varit ute på samråd under juli till september Syftet med samrådet var att pröva om det är möjligt och lämpligt redovisa lågstrålande områden i översiktplan i syfte att bibehålla några områden så fria som möjligt från elektromagnetisk strålning. Under och efter samrådet har inkommit 38 yttranden. I denna samrådsredogörelse sammanfattas inkomna yttranden med kommunledningskontorets kommentarer och förslag till ställningstaganden. Kommunledningskontoret bedömer att fortsatt arbete med att redovisa lågstrålande områden i översiktsplanen är meningsfullt även om det är ytterst oklart vilka möjligheter kommunen har att påverka och vilken betydelse det kommer att ha för utvecklingen. Inriktningen bör vara att undvika etablering av nya master, vindkraftverk och kraftledningar som kommer att öka den elektromagnetiska strålningen i de områden som kommer att utpekas. Vid varje sådan prövning får negativa och positiva konsekvenser vägas mot varandra. Riktlinjer om detta får föras in i den kommunomfattande översiktplanen vid kommande översyn åren Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner genomfört samråd och föreslår kommunfullmäktige besluta att nedanstående riktlinje ska tillämpas för följande fem områden enligt karta: Järvberget, SörMesjön, Uttersjö, Österfannbybodarna, Nätra fjällskog. Föreslagna områden utgör lågstrålande zoner att användas som skydd och boende åt elöverkänsliga. Verksamheter som försvårar en sådan användning, genom ökad strålbelastning, skall så långt möjligt undvikas. Områdena liksom riktlinjen får omprövas och eventuellt utvecklas i kommande översiktsplanearbete Kommunledningskontoret Tommy Dickens Planeringschef Bilaga: Karta SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se

13 Avdelning, handläggare, tfn, epost Tommy Dickens, Förslag till beslut i nämnd 13 (13) Ks/2008:387 SE Örnsköldsvik Förvaltningens epostadress Fax Bankgiro Org.nr kommunledningskontoret@ornskoldsvik.se