INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
|
|
- Patrik Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. CHECKLISTA FÖRE UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST DRIFTSINSKRÄNKNING ALTERNATIV TILL UPPSÄGNING VID DRIFTSINSKRÄNKNING ÖVERENSKOMMELSE EGEN UPPSÄGNING AVTALSPENSION VISSTIDSANSTÄLLNINGAR UPPHÖR UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST OMPLACERINGSUTREDNING UPPSÄGNINGSTIDER INOM INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPENS AVTALSOMRÅDEN UPPSÄGNING AV FÖRÄLDRALEDIGA INFORMATION OCH FÖRHANDLING PRIMÄRINFORMATION ENLIGT MBL PRIMÄRFÖRHANDLING ENLIGT MBL ARBETSTAGARKONSULT VARSEL TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN TURORDNING ENLIGT 22 OCH 25 LAS TURORDNING VID UPPSÄGNING TURORDNING VID FÖRETRÄDESRÄTT TILL LEDIGA TJÄNSTER FORMFÖRESKRIFTER ATT TÄNKA PÅ UNDER UPPSÄGNINGSTID OMSTÄLLNINGSFÖRSÄKRING SAMT OMSTÄLLNINGSAVTAL... 10
3 1. CHECKLISTA FÖRE UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST Informera alltid facket fortlöpande om utvecklingen av ekonomi och produktion. Gå igenom möjligheterna till omplacering, naturlig avgång, utbildning eller uppsägning. Ta fram underlag för MBL- och turordningsdiskussioner. Kontrollera anställningstider och uppsägningstider. Kartlägg kvalifikationer. Förbered kravspecifikationer för kvarvarande tjänster. Förhandla enligt MBL om övergripande beslut, turordning m.m. Varsla/underrätta Arbetsförmedlingen om minst fem anställda berörs. Detta kan göras samtidigt som begäran om MBL-förhandling. Kontrollera uppsägningstidernas längd. Kontakta TRR Trygghetsrådet (tjänstemän) respektive TSL (arbetare) för att klarlägga eventuella möjligheter till omställningsstöd m.m. Alla uppsägningar måste ske skriftligen. Använd särskild blankett som finns på Industriarbetsgivarnas webbplats, Lön ska betalas under uppsägningstiden oavsett om arbete kan erbjudas eller inte. Rätt till avräkning finns dock i vissa fall. Ta kontakt med Industriarbetsgivarna i god tid om ni har frågor! 2
4 2. DRIFTSINSKRÄNKNING Nedskärningar och omorganisationer kan innebära att tjänster försvinner. Medarbetare kanske måste sägas upp på grund av arbetsbrist. Ett företag som avser att inskränka eller lägga ned driften måste vidta en rad olika åtgärder som vi kommer att beröra i den här skriften. Inledningsvis behandlas vissa sätt att avsluta anställningar utan att vidta uppsägningar. Därefter ges en översikt över regelsystemet i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist, inklusive regler om uppsägningstid. 3. ALTERNATIV TILL UPPSÄGNING VID DRIFTSINSKRÄNKNING 3.1 ÖVERENSKOMMELSE Om den anställde och företaget kommer överens om att anställningen ska upphöra, kan man avtala fritt om vilket slutdatum som ska gälla för anställningen. Man kan också komma överens om ett lämpligt avgångsvederlag eller en pensionslösning. Vanligast och enklast är avgångsvederlag som betalas ut som ett engångsbelopp efter det att anställningen upphört. Vid flertalet uppsägningar på grund av arbetsbrist utges endast lön under lagstadgad uppsägningstid. Det finns ingen lagreglerad skyldighet för arbetsgivaren att betala mer. I vissa fall förekommer dock, ofta som ett resultat av en förhandling i syfte att få till stånd ett avtal om avsteg från lagens turordningsregler, att företaget går med på att betala någon form av avgångsvederlag. Storleken på dessa kan variera, men vanligast är belopp i storleksordningen en - tre månadslöner. Skulle det handla om enstaka individer i nyckelpositioner, kan beloppen dock bli betydligt högre. Avgångsvederlag ska alltid beskattas, oavsett vad man kallar beloppet. Sociala avgifter ska också betalas på beloppet, men om pengarna betalas ut efter anställningens upphörande behöver man dock inte betala avgifter avseende avtalsförsäkringar m.m. 3.2 EGEN UPPSÄGNING Det förekommer att man, istället för att avtala om anställningens upphörande, kommer överens om att en anställd ska få möjlighet att själv säga upp sig. En sådan egen uppsägning är normalt bindande och den anställde har bara i undantagsfall rätt att ångra sig. Sådana överenskommelser om egen uppsägning förekommer dock nästan enbart i situationer där det handlar om misskötsamhet och inte i samband med driftsinskränkningar. En anställd som säger upp sig själv drabbas nämligen av längre karens avseende ersättningen från A-kassan. 3.3 AVTALSPENSION En lösning som bygger på avtalspension förutsätter normalt att alla tackar ja till erbjudandena och att individuella överenskommelser träffas. Om vissa tackar nej tvingas företaget ändå, i enlighet med vad som redovisas i avsnittet om omplaceringsutredning, undersöka omplaceringsmöjligheter inom företaget som helhet och även göra en turordning för driftsenheten eller, om facket begär det, alla driftsenheter på orten. Avtalspensionering är numera relativt ovanligt på den privata arbetsmarknaden. Generella avgångsvederlag kan däremot i och för sig betalas ut utan att varje individ behöver samtycka till att bli uppsagd. Om avgångsvederlaget ska betalas som kompensation för att man går ifrån lagens turordning krävs dock antingen ett kollektivavtal med fackklubben om avtalsturordningslista eller ett godkännande från varje berörd individ. 3
5 3.4 VISSTIDSANSTÄLLNINGAR UPPHÖR Om företaget har visstidsanställda vars anställningstider löper ut i någorlunda anslutning till den planerade driftsinskränkningen, räcker det att lämna ett skriftligt besked en månad innan anställningstiden går ut om att vederbörande inte kommer att få fortsatt anställning. Det gäller de visstidsanställda som då har mer än 12 månaders (361 dagars) anställningstid. Blanketter för sådana besked finns på Industriarbetsgivarnas webbplats. Beträffande dem som inte uppnått tillräcklig anställningstid behöver inga särskilda åtgärder vidtas, utan deras anställningar upphör vid utgången av respektive slutdatum för anställningen. Undantag gäller för provanställda, där det krävs ett besked senast sista provanställningsdagen för att anställningen ska upphöra. Likaså gäller att den som innehaft vikariatsanställningar i sammanlagt två år under de senaste fem åren automatiskt har övergått till att vara tillsvidareanställda. Observera att Arbetsförmedlingen ska varslas sex veckor i förväg om minst fem visstidsanställda arbetstagare på grund av driftsinskränkning inte kan beredas fortsatt anställning. 4. UPPSÄGNING PÅ GRUND AV ARBETSBRIST Uppsägningar som görs av orsaker som hänger ihop med en viss individ anses ha skett av personliga skäl. Övriga uppsägningar rubriceras som uppsägningar på grund av arbetsbrist. Alla uppsägningar måste vara sakligt grundade. Arbetsbrist är normalt alltid saklig grund. Endast om det finns omständigheter som tyder på att det egentligen handlar om en uppsägning av personliga skäl, gör domstolen någon egentlig prövning av arbetsgivarens skäl för driftsinskränkningen. Ett företag som avser att inskränka eller lägga ned driften måste vidta en rad olika åtgärder. Detta kan gälla enligt olika lagar, t.ex. medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS) eller lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen). Skyldigheter kan också finnas i kollektivavtal. Här behandlas översiktligt dessa olika åtgärder. 4.1 OMPLACERINGSUTREDNING Innan man kan veta om det föreligger saklig grund för att säga upp en anställd på grund av arbetsbrist, måste man undersöka om det finns några lediga befattningar för vilka den anställde har tillräckliga kvalifikationer. I så fall ska den anställde erbjudas en sådan ledig befattning. Omplaceringsskyldigheten till lediga befattningar sträcker sig längre än till den turordningskrets som de berörda arbetstagarna tillhör. Även lediga tjänster på andra orter eller inom andra avtalsområden kan därför behöva tas med i omplaceringsutredningen. Det måste dock vara fråga om en och samma juridiska person. Någon rättslig skyldighet att erbjuda omplacering till andra bolag inom en koncern finns alltså inte. Arbetsgivaren är dock skyldig att erbjuda omplacering där så är skäligt, och i detta torde ligga en skyldighet att göra rimliga utredningsinsatser för att klarlägga de berördas kvalifikationer, anställningstider m.m. samt jämföra dessa med de lediga tjänster som finns att tillgå, t.ex. på andra orter. Av avsnittet nedan framgår att även turordningsreglerna kan innebära att en anställd måste erbjudas omplacering till en tjänst som innehas av någon med kortare anställningstid. När det gäller turordningsreglerna är dock principen att man inte kan knuffa ut någon annan anställd vid annan driftsenhet eller inom annat kollektivavtalsområde (en arbetare kan således inte knuffa ut en tjänsteman). En övertalig anställd kan alltså ha rätt till omplacering till lediga jobb på andra orter, men kan bara knuffa bort någon annan anställd med kortare anställningstid på den egna orten. På grund av ovan nämnda uppstår en avsevärd praktisk skillnad mellan en total nedläggning av all verksamhet på en viss ort jämfört med fallet att viss verksamhet ska finnas kvar. Vid en total nedläggning på en ort kan arbetsgivaren, i alla fall i princip, först välja vilka som ska erbjudas arbete på andra orter och sedan säga upp samtliga övriga. Det krävs dock att arbetsgivaren gjort vad som kan anses 4
6 skäligt för att försöka omplacera de övertaliga. Vid en partiell nedläggning måste turordningsreglerna iakttas när det gäller att välja vilka av dem som inte erbjudits och accepterat arbete på annan ort som ska få fortsatt arbete på den ort som är föremål för driftsinskränkningen. Om en övertalig anställd tackat nej till ett skäligt erbjudande om omplacering kan den anställde som huvudregel sägas upp utan hänsyn till turordningen. En anställd kan dock tacka nej till erbjudanden som inte anses skäliga, t.ex. arbete på annan ort, utan att förlora sin plats i turordningen. Vid en partiell nedläggning på en ort kan alltså en anställd i allmänhet avböja ett erbjudande om arbete på annan ort och ändå behålla sin plats i turordningen. 4.2 UPPSÄGNINGSTIDER INOM INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPENS AVTALSOMRÅDEN Uppsägning från arbetsgivarens sida Enligt LAS och numera även kollektivavtalen på både arbetar- och tjänstemannasidan, gäller följande uppsägningstider från arbetsgivarens sida, för anställningar som ingåtts efter den 1 juli 1997: 1 månad vid mindre än 2 års anställningstid 2 månader vid minst 2 men mindre än 4 års anställningstid 3 månader vid minst 4 men mindre än 6 års anställningstid 4 månader vid minst 6 men mindre än 8 års anställningstid 5 månader vid minst 8 men mindre än 10 års anställningstid 6 månader vid minst 10 års anställningstid För anställningar på arbetarsidan som ingåtts före den 1 januari 1997 gäller fortfarande lagens gamla tabell som utgår från ålder i stället för anställningstid. Minsta uppsägningstid är då en månad. Enligt dessa äldre regler har en anställd som varit anställd de senaste sex månaderna i följd, eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren, rätt till: vid fyllda 25 år, 2 månader vid fyllda 30 år, 3 månader vid fyllda 35 år, 4 månader vid fyllda 40 år, 5 månader vid fyllda 45 år, 6 månader Även kollektivavtalet för tjänstemän hänvisar således numera till lagens uppsägningstider när det gäller uppsägning från arbetsgivarens sida. För tjänstemän anställda före den 1 juli 1997 är uppsägningstiden beroende av ålder enligt en särskild tabell. Sammanlagd anställningstid Tjänstemannens ålder och uppsägningstid i månader vid företaget < 25 år > 25 år > 30 år > 35 år > 40 år > 45 år < 6 månader månader 6 år år 9 år år 12 år år < För alla tjänstemän finns dessutom en kompletterande regel om extra uppsägningstid för tjänstemän som fyllt 55 år och uppnått 10 års anställningstid. Dessa tjänstemän har rätt till ytterligare sex månaders uppsägningstid, dvs. totalt 12 månaders uppsägningstid, under förutsättning att det rör sig om uppsägning på grund av arbetsbrist. Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65- årsdagen. 5
7 Uppsägning från arbetstagarens sida Vid uppsägning från den anställdes sida är uppsägningstiden enligt lag och på arbetarsidan en månad. För tjänstemän gäller en månad om den sammanlagda anställningstiden är mindre än två år. Från och med två år till sex år gäller två månader och från och med sex års anställningstid har tjänstemän tre månaders uppsägningstid vid egen uppsägning. Beträffande provanställda gäller för tjänstemän en månads uppsägningstid vid avbrytande i förtid och för arbetare på t ex det allokemiska avtalet gäller generellt 14 dagars uppsägningstid. Det är tillåtet att i anställningsavtal komma överens om längre uppsägningstider än lagens, dock normalt under förutsättning att det inte handlar om en ensidig förlängning som bara gäller om den anställde själv säger upp sig. 4.3 UPPSÄGNING AV FÖRÄLDRALEDIGA Uppsägningstiden för föräldralediga börjar löpa först när arbetstagarens ledighet helt eller delvis upphör eller skulle ha upphört enligt den ursprungliga ledighetsansökan. Denna regel gäller endast vid uppsägning av föräldralediga på grund av arbetsbrist. 5. INFORMATION OCH FÖRHANDLING 5.1 PRIMÄRINFORMATION ENLIGT MBL Företaget måste på eget initiativ fortlöpande informera de lokala arbetstagarorganisationerna som man har kollektivavtal med (klubb, avdelning eller motsvarande) om den övergripande utvecklingen av företagets produktionsmässiga och ekonomiska utveckling (19 MBL) och om omständigheter som kan medföra arbetsbrist, t.ex. bristande orderingång. Denna löpande information har ingen direkt koppling till den information om sådana förestående viktigare förändringar som arbetsgivare enligt nedan är skyldig att primärförhandla om. 5.2 PRIMÄRFÖRHANDLING ENLIGT MBL Ett beslut om driftsinskränkning som kan föranleda uppsägningar är normalt en sådan viktigare förändring som medför att företaget måste begära och genomföra förhandling innan beslutet fattas (11 MBL). I samband med förhandlingen ska arbetsgivaren i god tid skriftligen informera motparten om bl.a. skälen till de planerade uppsägningarna och hur många arbetstagare som avses bli uppsagda samt vilka kategorier de tillhör. Arbetsgivaren ska också lämna motparten en kopia av det varsel han lämnat till Arbetsförmedlingen (15 MBL). Syftet med förhandlingarna är att diskutera alla konsekvenser av den tilltänkta uppsägningen. Förhandlingarna omfattar dels frågan om en produktionsbegränsning överhuvudtaget är nödvändig, dels hur produktionsbegränsningen ska genomföras (fortsatt produktion på lager, omläggning av produktionen, minskad skiftgång, utbildning av personal, omskolning, omplacering, permittering eller uppsägning), dels också vilken turordning som ska gälla om uppsägning blir aktuell. I vissa fall är det naturligt särskilt vid större driftsinskränkningar att de övergripande frågorna om företagets situation och handlingsalternativ behandlas först i förhandlingarna och att följdfrågor kring genomförandet, bl.a. turordningsfrågor, tas upp först när det står klart att det är detta alternativ som måste väljas. I andra fall är driftsinskränkningen mindre komplicerad och kan därför hanteras i enklare 6
8 former. För företaget är det viktigt att frågor om t.ex. bemanning och turordning inte används av arbetstagarsidan för att förhala förhandling och beslut i själva huvudfrågan, dvs. inskränkning av driften. Förhandlingarna förs i första hand med det lokala facket med vilka arbetsgivaren har kollektivavtal och som berörs av beslutet. En driftsinskränkning är normalt en så stor förändring att samtliga fackliga organisationer får anses berörda. De organisationer som saknar kollektivavtal behöver dock inte kallas till någon förhandling i detta sammanhang, även om de har medlemmar som berörs. De kollektivavtalsslutande organisationerna har så att säga monopol på primärförhandlandet i driftsinskränkningssituationer. Om ett företag däremot inte har något kollektivavtal alls, ska förhandlingarna föras med samtliga arbetstagarorganisationer som har någon medlem vid företaget. Förhandling ska begäras innan företaget i praktiken bundit upp sig för något visst handlingsalternativ. Det är alltså viktigt att inte lämna för mycket information direkt till de anställda innan primärförhandlingarna med facken är klara. Om information ges direkt till de anställda innan förhandlingarna hållits, måste informationen vara mycket noga avvägd så att den inte kan tolkas som att företaget på något sätt bundit sig för en viss lösning. Det är således inte lämpligt att exempelvis informera de anställda om att en anläggning ska läggas ner och att företaget nu avser att begära förhandling med facken om hur detta ska genomföras. I så fall har ju företaget klart visat att man bundit sig för en viss principiell lösning (nedläggning) innan man primärförhandlat. Det är i så fall bättre att informera de anställda om att företaget avser att inleda förhandlingar med facken om förslag till vissa besparingsåtgärder eller liknande. Man kan nämna att åtgärderna kan komma att få effekter på antalet anställda och/eller på antalet driftsställen, men man bör inte precisera sig alltför mycket på detta tidiga stadium. Primärförhandlingar i normala frågor brukar oftast avslutas efter ett förhandlingstillfälle, men vid större beslut, t.ex. nedläggning, är en kortare ajournering vanlig för att bereda de fackliga representanterna möjlighet att diskutera uppkommande frågor internt. Arbetstagarsidan kan begära att frågan förs vidare till central förhandling. Företaget måste dröja med att fatta sitt beslut till dess förhandlingarna lokalt och eventuellt centralt avslutats. Om det föreligger synnerliga skäl kan dock beslut fattas dessförinnan. Sedan förhandlingarna avslutats har företaget rätt att besluta på det sätt det finner bäst. Om enighet inte uppnås är det viktigt att företaget kan visa att förhandlingarna inletts i tid, att tillgängliga fakta presenterats, att olika vägar analyserats och att de fackliga organisationerna beretts tillfälle att argumentera. Enligt lagen om styrelserepresentation för de anställda har facket rätt att under vissa förutsättningar utse representanter i företagets styrelse. Att fackliga representanter deltar i styrelsebeslut befriar inte i sig företaget från att iaktta reglerna i MBL om information och förhandling. 5.3 ARBETSTAGARKONSULT Enligt Utvecklingsavtalet har de fackliga organisationerna, såväl IF Metall och tjänstemannafacken, rätt att under vissa förutsättningar begära att få en s.k. arbetstagarkonsult. Kravet är att företaget har minst 50 anställda och att man står inför beslut om förändringar som har väsentlig betydelse för företagets ekonomi och för de anställdas sysselsättning. Syftet är att ge de fackliga organisationerna bättre möjligheter att ta ställning till de olika frågor som kan uppkomma. Företaget svarar för skäliga kostnader för konsulten. Beslut att utse konsult ska föregås av förhandlingar. Enligt avtalet ska överenskommelse eftersträvas rörande uppdragets omfattning, innehåll, kostnad och personval. Den fackliga organisationen har dock tolkningsföreträde. Konsulten har rätt till biträde och information från företagsledningen på det sätt som anges i MBL beträffande de fackliga organisationerna. De lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren ska tillsammans träffa avtal med konsulten angående sekretess. Tvister rörande rätt till konsult, omfattning, rätt till material m.m. prövas slutligt av en särskild skiljenämnd. 7
9 6. VARSEL TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN Om en uppsägning omfattar fem eller fler arbetstagare är arbetsgivaren enligt den s.k. Främjandelagen skyldig att varsla Arbetsförmedlingen. Detsamma gäller om det sammanlagda antalet uppsägningar under en period av 90 dagar beräknas uppgå till minst 20 stycken. Varsel ska lämnas skriftligen två månader (upp till 25 arbetstagare), fyra månader ( arbetstagare) resp. sex månader (fler än 100 arbetstagare) innan driftsinskränkningen ska ske enligt 2. Om minst fem visstidsanställda arbetstagare på grund av driftsinskränkningen inte kan beredas fortsatt anställning ska Arbetsförmedlingen varslas sex veckor i förväg. Driftsinskränkningen anses ske när den förste av de uppsagda faktiskt lämnar företaget. Varsel ska bl.a. innehålla uppgift om orsaken till och arten av driftsinskränkningen, den tidpunkt då den är avsedd att genomföras samt antalet berörda arbetstagare fördelade i yrkesgrupper. Senast en månad före driftsinskränkningen ska varslet kompletteras med namnen på de berörda arbetstagarna samt information om förda MBL-förhandlingar, t.ex. i form av protokoll. Det gäller särskilda sekretessregler för de uppgifter som en arbetsgivare lämnar i ett varsel. Om arbetsgivaren är skyldig att primärförhandla enligt 11 MBL, kan han underrätta Arbetsförmedlingen samtidigt som förhandling begärs. Underrättelse kan helt ersätta skyldigheten att varsla. För detta krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid de tidpunkter som gäller för varsel samt att den innehåller de obligatoriska uppgifter som ska finnas i ett varsel (se ovan). Underrättelsen ska därefter, efter genomförda förhandlingar, kompletteras med närmare uppgifter om, vilka som berörs. Varsel kan lämnas på Arbetsförmedlingens hemsida. 7. TURORDNING ENLIGT 22 OCH 25 LAS 7.1 TURORDNING VID UPPSÄGNING Om några ska sluta och andra vara kvar vid en viss driftsenhet måste företaget enligt LAS upprätta en turordning bland de anställda. Fastställande av sådan turordning tillhör de frågor som ska behandlas vid MBL-förhandlingar (se ovan). Turordningsreglerna innebär i huvudsak följande: Turordningen ska omfatta de anställda inom den driftsenhet som berörs av uppsägningarna. Skilda turordningar upprättas för varje avtalsområde. Härvid betraktas tjänstemännen som ett avtalsområde. En facklig organisation kan begära gemensam turordning för alla driftsenheter inom en ort, men det kan således normalt aldrig bli aktuellt med turordningskretsar som sträcker sig till andra orter. Undantagsfall kan tänkas, t.ex. beträffande vissa hembaserade säljare. Turordningsreglerna innebär att längre anställningstid ger företräde till fortsatt arbete. Den som ska få rätt till annat arbete ska dock också ha tillräckliga kvalifikationer för detta och är skyldig att godta normal lön för det nya arbetet (22 LAS). I begreppet tillräckliga kvalifikationer ligger inte att den anställde ska vara bäst lämpad för tjänsten, utan endast att vederbörande, eventuellt efter skälig upplärningstid, uppfyller minimikraven. Företag med högst 10 anställda får undanta högst två anställda som är av särskild betydelse för verksamheten från turordningen. Alla kollektivavtal inom Industri- och KemiGruppen ger de lokala parterna möjlighet att avtala om annan turordning än lagens. En sådan avtalad turordning blir bindande även för de personer som inte är medlemmar i facket men som arbetar inom avtalsområdet. En enskild individ har mycket små möjligheter att vinna en process vid domstol under åberopande av att ett sådant turordningsavtal är ogiltigt. Det krävs i så fall att det kan visas t.ex. att avtalet är klart diskriminerande mot anställda av annan etnisk tillhörighet, oorganiserade eller liknande. 8
10 Om en av flera driftsenheter på en ort ska läggas ner helt och facket inte begärt gemensam turordning med någon annan driftsenhet på orten, så behöver i princip ingen turordningslista upprättas. 7.2 TURORDNING VID FÖRETRÄDESRÄTT TILL LEDIGA TJÄNSTER En anställd som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller vars visstidsanställning löpt ut, har företrädesrätt till tjänster som blir lediga. En förutsättning är att den anställde varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt 12 månader under de tre senaste åren. Företrädesrätten gäller från uppsägningstillfället under hela uppsägningstiden samt därefter under nio månader efter det att anställningen upphört. Arbetsgivaren måste i första hand erbjuda alla tjänster som blir lediga till dem som har företrädesrätt. Företrädesrätten gäller dock endast till det avtalsområde och den driftsenhet där den anställde var sysselsatt vid anställningens upphörande. Sedan det gått nio månader har arbetsgivare full frihet att anställa vem denne vill. 8. FORMFÖRESKRIFTER Uppsägning ska alltid ske genom skriftligt uppsägningsbesked till den anställde. Vissa formella krav ställs på innehållet i uppsägningshandlingen. Bland annat ska anges om den anställde har företrädesrätt och vad den anställde ska göra om han eller hon vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller kräva skadestånd. Blanketter som täcker dessa krav kan hämtas från Industriarbetsgivarnas webbplats. Observera att olika blanketter ska användas beroende på om uppsägningen beror på arbetsbrist eller personliga skäl. Underlåtenhet att använda korrekt skriftlig blankett kan medföra skadeståndsskyldighet. Uppsägningshandlingen ska lämnas till den anställde personligen. Endast i undantagsfall, om det inte går att få tag på den anställde, får handlingen skickas med rekommenderat brev. Uppsägningstiden börjar i det senare fallet löpa först tio dagar efter det att brevet inlämnats till Posten. Skulle den anställde ha semester vid tillfället anses uppsägningen ske tidigast första dagen efter semesterledigheten. 8.1 ATT TÄNKA PÅ UNDER UPPSÄGNINGSTID Under uppsägningstid gäller följande beträffande den anställdes anställningsförmåner: Arbetstagaren har rätt till lön och andra anställningsförmåner under uppsägningstiden, även om denne inte kan beredas arbete i företaget. Dessa förmåner får inte understiga dem som normalt skulle ha utgått om arbetstagaren fått behålla sina arbetsuppgifter (12 LAS). I vissa kollektivavtal finns regler för beräkningen av förmånerna. Förutsättning för lön m.m. är att den anställde står till arbetsgivarens förfogande under uppsägningstiden. Om arbetstagaren inte vill eller inte kan utföra anvisat arbete, är arbetsgivaren inte skyldig att betala uppsägningslön (12 LAS). Arbetsgivaren har rätt att avräkna inkomst som den anställde tjänat eller uppenbarligen kunde ha tjänat i annan anställning (13 LAS). Detta förutsätter att den anställde inte behövt stå till förfogande under uppsägningstiden eller del av den. Uppsägningslön ger rätt till semesterlön. Semester får inte förläggas till uppsägningstid utan arbetstagarens samtycke. Redan utlagd semester ska upphävas om den skulle sammanfalla med uppsägningstid och den anställde begär det. Arbetsgivaren måste betala sedvanliga sociala avgifter. Uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka ny anställning därigenom skulle försämras icke obetydligt (14 LAS). Uppsagd arbetstagare har även rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller annan arbetsgivare. 9
11 9. OMSTÄLLNINGSFÖRSÄKRING SAMT OMSTÄLLNINGSAVTAL Enligt kollektivavtal finns på arbetarsidan möjlighet till omställningsstöd och avgångsbidragsförsäkring (AGB) vid driftsinskränkningar. Omställningsstöd innebär hjälp och åtgärder som bidrar till att den uppsagde får en långsiktig lösning. Bidrag till omställningsstöd kan beviljas företag som omfattas av kollektivavtal och som tecknat avtal om Omställningsförsäkring hos Fora. Omställningsstöd tillhandahålls eller finansieras av Trygghetsfonden TSL. Bidrag från TSL för uppsagd person som deltar i omställningsåtgärd betalas ut i efterskott till företaget. AGB innebär en kontant ersättning i form av ett engångsbelopp till den som förlorar sin anställning. Ersättningen betalas ut av AFA. På tjänstemannasidan finns kollektivavtal om omställningsstöd och avgångsersättning (AGE) som innebär att tjänstemän vid anslutna företag efter ansökan till TRR Trygghetsrådet, kan få AGE och andra insatser i samband med driftsinskränkningar. Avgångsersättning innebär ett inkomstskydd under 6-18 månader beroende på ålder. Inkomstskyddet ger, under vissa förutsättningar, en total nivå inklusive a-kassa som motsvarar cirka 70 % av tidigare lön de första sex månaderna och därefter cirka 50 %. Omställningsstödet får man i två år. Den personlige rådgivaren vägleder vidare i yrkeskarriären och stödjer den som på grund av arbetsbrist söker ny sysselsättning. Trygghetsfonden TSL webbplats: Telefon: AFA Försäkring webbplats: Telefon: Trygghetsrådet TRR webbplats: Telefon:
12 Driftinskränkning - En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Reviderad mars 2011 IA/Information & marknadsföring/trycksaker
Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget
Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till
Läs merUppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merGruvornas Arbetsgivareförbund. Att ingå och avsluta anställning
Gruvornas Arbetsgivareförbund Att ingå och avsluta anställning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLNING... 3 ÅTGÄRDER FÖRE ANSTÄLLNING... 3 TILLSVIDAREANSTÄLLNING... 3 TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING...
Läs merStål och metall arbetsgivareförbundet. Att ingå och avsluta anställning
Stål och metall arbetsgivareförbundet Att ingå och avsluta anställning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLNING... 3 ÅTGÄRDER FÖRE ANSTÄLLNING... 3 TILLSVIDAREANSTÄLLNING... 3 TIDSBEGRÄNSAD
Läs merINDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Checklista för anställnings ingående och upphörande Allokemisk k industri i INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING NÄR NÅGON SKA ANSTÄLLAS...
Läs merINDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Att ingå och avsluta anställning SVEMEK INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLNING... 3 3. UPPSÄGNING PÅ GRUND
Läs merDenna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist
1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL
Läs merINDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Att ingå och avsluta anställning Stål och Metall Arbe etsgivareförbundet t INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLNING...
Läs merProp. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.
Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Läs merAtt göra vid anställning och uppsägning. Civilavtalets och Förpackningsavtalets tillämpningsområden
Att göra vid anställning och uppsägning Civilavtalets och Förpackningsavtalets tillämpningsområden Innehållsförteckning Förord... 3 1. Anställning av medarbetare... 4 Anställningsformer... 4 Anställningsavtal,
Läs merLAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS
TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning
Läs merRåd och tips vid varsel och uppsägning. Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör
Råd och tips vid varsel och uppsägning Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör I tider av varsel och uppsägningar Besked om nedläggningar av företag och inskränk ningar av driften har
Läs merArbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)
1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig
Läs merLag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen
Läs merOm konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.
Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Läs merEn handledning om förfarandet vid arbets brist. - plus svaren på över 100 vanliga frågor
En handledning om förfarandet vid arbets brist - plus svaren på över 100 vanliga frågor Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsbrist... 4 Inskränkning av verksamheten och andra organisationsförändringar
Läs merSvenska Kyrkans trygghetsråds policy
Svenska Kyrkans trygghetsråds policy A. Ansökan 1. Grundvillkor för stöd Grundvillkoret för att omfattas av Omställningsavtalet för tillsvidareanställd arbetstagare, är att ha arbetat mer än ett (1) år
Läs mer3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning
Denna sammanställning är en översikt över information som en arbetsgivare kan behöva ha kännedom om. Sammanställningen är inte uttömmande och det är rekommenderat att kontakta juridiskt biträde om några
Läs merTMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN
TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med
Läs merOmställningsförsäkringar
Omställningsförsäkringar Antal personer som beviljats omställningsstöd i TSL Avtal för tjänstemän (1974) Syftet är att underlätta omställning för både tjänstemän och företag Avtalet innebär att företagen
Läs merVi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m.
Slutlig hemställan Till Teknikarbetsgivarna Industrifacket Metall Vi, av parterna i Industriavtalet särskilt utsedda opartiska ordförande i förhandlingarna mellan å ena sidan Teknikarbetsgivarna och å
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merAvtalsrörelsen 2010 INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Avtalsrörelsen 2010 Industri- och KemiGruppen och IF Metall avseende avtalsområdena Allokemisk industri Kemiska fabriker gemensamma Metallavtalet Återvinningsföretag 1 Snabbfakta: Avtal träffades den 26
Läs merFörhandlingsprotokoll 2010-11-09. Förhandlingsprotokoll 2000-12-20. Förhandlingsprotokoll 1996-02-01
Överenskommelse av den 24 juli 1996 med ändringar den 20 december 2000 och den 9 november 2010 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Fackförbundet SKTF Ledarna AiF, Akademikerförbunden
Läs merArbetspapper rörande kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt (KFF)
Arbetspapper rörande kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt (KFF) Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt Gäller enbart när det finns fd. anställda med företrädesrätt till återanställning I övriga
Läs merObservera. Vilka regler gäller vid organisatoriska förändringar?
Observera nr 11 SEPTEMBER 2013 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Vilka regler gäller vid organisatoriska förändringar?
Läs merRekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext
1 (7) Personalstrategiska enheten MEDDELANDE NR 1/10 Arbetsrätt och förhandling 2010-05-07 Dnr 346/10 Till Göteborgs Stads förvaltningar Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext Rekryteringsordning
Läs merFÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag
Läs merFACKLIG HANDBOK. om anställningsvillkor i staten
FACKLIG HANDBOK om anställningsvillkor i staten Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL 1. Inledning...
Läs merMBL Lag om medbestämmande i arbetslivet
MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...
Läs mer============================================================================
Turordningsreglerna Postad av Patrik Hedlund - 13 maj 2012 23:00 Vad anser ni om turordningsreglerna? Är det en bromskloss för unga och ser till hur många år man jobbat istället för kompetens och bör tas
Läs merHandläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet
Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-531-16 Denna handläggningsordning ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr
Läs merFÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Läs merRIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING
2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn
Läs merDriftsinskränkning. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag
Driftsinskränkning Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Arbetsbrist Är saklig grund Faktorer som inte hänförs till arbetstagaren personligt Bolaget avgör behovet och vilka arbeten som ska dras
Läs merStadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen.
Stadgar Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Teknikarbetsgivarna Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige 1 Föreningens ändamål 5 2 Föreningens säte 5 3 Föreningen och dess medlemmar
Läs merÅrsberättelse 2013 med årsredovisning
Årsberättelse 2013 med årsredovisning Kyrkans Trygghetsråd bildades 2006 genom att ett omställningsavtal tecknades mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och de fackliga parterna; Kyrkans Akademikerförbund,
Läs merOmställningsavtal KOM-KL
Omställningsavtal KOM-KL 1 Vision Alla som kan och vill arbeta ska också ha ett arbete att gå till. 2 Innehåll Förkortningar...5 Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL...7 Parter 7 1 Innehåll m.m....
Läs merAtt avsluta anställningen
2013-09-14 Att avsluta anställningen Att avsluta anställningen Kursmomentet behandlar: Uppsägningstider Saklig grund för uppsägning Avsked Företrädesrätt Betyg Pensionsavgång Facklig grundkurs 2013/14
Läs merKollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart
nr 14 april 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart
Läs merAnn-Louice Lindholm, rådgivare
Omställningsfondens uppdrag är att hjälpa anställda, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, till ett nytt jobb. Vi är även ett stöd för arbetsgivare och fackliga representanter då övertalighet uppstår.
Läs merCirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna
Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Läs merNyheter i Trafikavtalet med Kommunal
Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal Den 4 september 2013 tecknade KFS och Kommunal ett avtal på 40 månader med ett värde om 7,55 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet.
Läs merGUSTAF ADOLF. Prop. 1973:129. Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1973. Nr 129
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1973 Prop. 1973:129 Nr 129 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställningsskydd, m. m.; given Stockholms slott den 25 maj 1973. Kungl. Maj:t vill härmed,
Läs merArbetsrätt. Ola Brinnen April 2016
Arbetsrätt Ola Brinnen April 2016 1 Dagens agenda 1. Olika anställningsformer i LAS 2. Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar 3. Anställningens upphörande p.g.a personliga skäl 4.
Läs merStadgar SACO-S-förening (motsvarande)
Stadgar SACO-S-förening (motsvarande) (fastställda av SACO-S styrelse 2000-04-27) 1 SACO-S föreningen vid är en gemensam förening för de inom myndigheten anställda, som tillhör förbund anslutna till förhandlingskartellen
Läs merÄr du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?
Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 2016 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd
Läs merFörfattningssamling GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR UPPSÄGNING, OMPLACERING, ENSKILT UTVECKLINGSPROGRAM OCH TIDIGARE PENSION I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2009-08-25 Sida 1 (8) Senast reviderad: 2009-09-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Anställda och förtroendevalda GÄLLANDE BESLUT: RIKTLINJER FÖR UPPSÄGNING, OMPLACERING, ENSKILT UTVECKLINGSPROGRAM
Läs merLÖNER 1 april 2012 31 mars 2013
Preliminär ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1 april 2012-31 mars 2013. Överenskommelsen
Läs merRegeringens proposition 2009/10:4
Regeringens proposition 2009/10:4 En förenklad semesterlag, m.m. Prop. 2009/10:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 september 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Arbetsmarknadsdepartementet)
Läs merLagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss En förenklad semesterlag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2009 Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merUtdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007
Bilaga 1. Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens
Läs merLöner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning 2016-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merI-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31
I-avtalet 2016 2019 Lönebildningsavtal Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF, Akademiker förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges
Läs merDET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE
Att arbeta i hästnäringen: DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE Kollektivavtal eller inte? Vad ska man teckna för försäkringar om man är arbetsgivare och vad ska man fråga efter när man tar
Läs merRegeringens proposition 2005/06:185
Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Läs merInnehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Läs merTMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR
TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet. Med denna information
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro
Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER
Läs merPensionspolicy för Västerviks kommun
Pensionspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 283 att gälla från 1 januari 2016. Bakgrund I och med tillkomsten av KAP-KL samt AKAP-KL har det tillkommit en del områden
Läs merTjänstemannaavtaleT supplement
0160 BUSSARBETSGIVARNA TRAFIKAVTALET SUPPLEMENT FAC FLYGBUSSAR 2013-05-01 2016-04-30 TjänstemannaavtaleT supplement Innehållsförteckning Supplement avseende FAC Flygbussarna Airport Coaches AB och FAC
Läs merKommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen
1/13 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:456-003 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av kommunfullmäktige 2011-01-31 81 Personalavdelningen
Läs merKommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010
Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren
Läs merFÖRBUNDSINFO. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, växel 08-737 70 00
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 15 juni 2010 Ändringar i semesterlagen Nya ändringar i semesterlagen har trätt i kraft den 1 april 2010. Materiellt innebär förslaget i huvudsak samma förmåner
Läs merAvtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012
Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar.
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans
Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merÄndringar i Trygghetsavtalet (TA)
Förhandlingsprotokoll Bilaga 3 2007-11-07 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna SACO-S Facket för Service
Läs merPROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN
PROMEMORIA Till: Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan Från: Gustaf Dyrssen, tel. 08/407 09 30 Datum: 2010-08-27 Angående: PAN PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN 1 PAN
Läs merhälsa, vård och omsorg
Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 Sammanfattning En arbetstagare har efter en arbetsskada ostridigt nedsatt arbetsförmåga. Fråga om arbetstagaren på grund därav har beretts särskild sysselsättning
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag
Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Hej! Jag heter Peter Sparrfors och jag är rådgivare för området tjänsteföretag på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation för idéburna och
Läs mervägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist
vägen framåt En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist Denna vägledning gäller vid arbetsbrist i företag som är medlemmar och har kollektivavtal i förbund inom Almega steg för steg INGRESS
Läs merAvtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016
Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda
Läs merRedogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser,
Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser, AB Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller från och med 2012-05-01 om inte annat anges. De särskilda ersättningarna i 21 24 samt i bilagorna
Läs merFörstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15)
Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15) Rubrik Departementsserien, Ds 1 Inledning...5 2 Promemorians lagförslag...7 2.1 Förslag till lag
Läs merÖvergångsregler om pensioner, semester samt trygghetsfrågor
Klass Dokumenttitel A Övergångsregler om pensioner, semester Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-17 Policydokument 2004-04-22 1 1 (10) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare
Läs merLagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet
Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2016-04-20 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727
Läs merAdvokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1)
Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1) 1. Allmänt 1.1 Om Advokatbyrån Gulliksson AB Advokatbyrån Gulliksson AB, org. nr 556 733 5319 (Gulliksson) är ett svenskt registrerat aktiebolag som
Läs merPromemoria 2013-06-27
Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska
Läs merEftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser
160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå
Läs merANSTÄLLNING. Personalenheten Bengt Wirbäck 2003-05-23 Dnr 20-245/03 HANTERINGSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Ett anställningsärendes gång 2
Personalenheten Bengt Wirbäck 2003-05-23 Dnr 20-245/03 ANSTÄLLNING HANTERINGSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ett anställningsärendes gång 2 Sida Befordran 7 Regler för tidsbegränsade anställningar 7 Företräde
Läs merFörhandling -- omorganisation & uppsägningar
Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar
Läs merUppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.
Läs merDin information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOX 5125, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 502006-6329 Din information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
Läs merLÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag
LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...
Läs merRegeringens proposition
Regeringens proposition 1994/95:76 Förändring av vissa arbetsrättsliga regler ~ M Prop. 1994/95:76 Regeringen överlänmar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 1994 Ingvar Carlsson
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren
Läs merEn liten ordlista för dig som brottas med krångliga försäkringsfrågor
A-Å En liten ordlista för dig som brottas med krångliga försäkringsfrågor A-Å En liten ordlista för dig som brottas med krångliga försäkringsfrågor Utgåva: 1:2010 Form: Leif, en reklambyrå Foto: Olle &
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merRose-Marie Danielsson Mobil: 070-4926986 E-mail: rmda@romaresurs.se
Rose-Marie Danielsson Mobil: 070-4926986 E-mail: rmda@romaresurs.se Lagar som vi måste förhålla oss till Lagen om anställningsskydd Medbestämmandelagen Förtroendemannalagen Arbetsmiljölagen Diskrimineringslagarna
Läs merSamverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
Läs merFÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 19 2005 Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Ett nytt kollektivavtal har träffats på kyrkans område. Det nya kollektivavtalet tecknades den 24 maj 2005
Läs merLönespecial 2013 Nummer 3-2011
Lönespecial 2013 Nummer 3-2011 Lönesamtalen är igång.. Lönerörelsen har inletts Av Per Hammarqvist Sidan två Så har årets lönerörelse sparkat igång, ungefär ett halvår in på avtalstiden. Lönesamtalen har
Läs mer14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2
14 oktober 2004 NR. 16/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbete efter 65 års ålder sid 2 Från och med år 2003 gäller bestämmelserna i LAS som ger en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen
Läs merFÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST
FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST ETT SAMARBETE MELLAN ST OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Organisationsnr: 516401-6585 Box 5125, 102 43 Stockholm, Telefon:
Läs merFörtroendemannalagen
Förtroendemannalagen Innehållsförteckning Inledning... 3 Vem är facklig förtroendeman?... 4 Facklig förtroendeman... 4 Arbetstagarorganisation... 4 Utsedd av arbetstagarorganisation... 4 Bestående kollektivavtalsförhållande...
Läs merAllmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden
Novus Opinion Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Rapport från opinionsundersökning oktober 2009 Arne Modig 2009-11-04 1 Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden I
Läs merRegeringens proposition 2006/07:111
Regeringens proposition 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. Prop. 2006/07:111 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 april 2007 Fredrik
Läs merBättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m.
Lagrådsremiss Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 mars 2007. Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet)
Läs mer