Detaljplan för bostadsbebyggelse vid Rissne gård Sadelmakaren 1 mfl, vid Rissneleden i Rissne, Sundbyberg

Transkript

1 STADSLEDNINGSKONTORET Henrik Nordström DNR KS-0042/2015 SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANSAMRÅD Detaljplan för bostadsbebyggelse vid Rissne gård Sadelmakaren 1 mfl, vid Rissneleden i Rissne, Sundbyberg Bakgrund och sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2010 att ge stadsbyggnads- och miljönämnden i uppdrag att utarbeta detaljplan avseende fastigheten Sadelmakaren 1 samt del av Sundbyberg 2:26. Den 25 mars 2005 godkände kommunfullmäktige fördjupad översiktsplan för Rissne-Hallonbergen-Ör. Planen syftar till en utveckling av stadsdelarna bland annat genom komplettering av bebyggelsen med nya upplåtelseformer och hustyper. Stadens fastighet Sadelmakaren l i sydvästra Rissne och angränsande område anges i planen som förändringsområde. I samarbete med Småa AB har området studerats och ett planförslag har utarbetats. Förslaget innebär en prövning av bostadsbebyggelse med marknära boende i form av stadsradhus samt friliggande villor. Förslaget kopplas samman med den radhusbebyggelse som uppförs kring Lavettvägen och Ryttmästarvägen. Ett programsamråd hölls under hösten 2010, efter programsamrådet flyttades bostäderna något längre ifrån biltrafiken på Rissneleden och förslaget kompletterades med område för kontor, hantverk och småindustri som inte är störande för omgivningen. Även kompletterande utredningar har tagits fram. Plansamråd hölls under sommaren 2012, under plansamrådet inkom 15 yttranden. Förfarande Från och med den 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Denna detaljplan påbörjades innan den 2 maj 2011, och är därmed upprättad i enlighet med PBL 1987:10. Planområdet är utpekat som förändringsområde i fördjupad översiktsplan för Rissne-Hallonbergen-Ör. Ett program har upprättats för förslaget. Samråd Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet hölls från den 30 maj till och med den 27 juni Förslaget skickades ut till berörda parter samt ställdes ut i kommunhuset, på biblioteket i Hallonbergen och på stadsbiblioteket. Annons om plansamråd och möte var införd Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFA ORG.NUMMER

2 i Mitt i Sundbyberg. Ett öppet samrådsmöte hölls den 12 juni 2012 på kommunhuset i Rissne. Vid samrådsmötet närvarade Anneli Eskilsson från Sundbybergs stad, Ola Andersson från A1-arkitekter (numera Andersson-Arfwedson arkitekter) och Ulf Johansson från byggbolaget Småa. Till mötet kom inte någon utöver ovanstående. Detaljplanearbetet genomförs med normalt förfarande. Sammanlagt har 15 skriftliga yttrande inkommit till Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Remissinstanser Planhandlingarna har sänts till Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Tillväxt- och Regionplanering, Företagarna i Sundbyberg, Stadskärneföreningen, Stockholms Handelskammare, Trafikverket, Storstockholms lokaltrafik, Stockholms läns landsting, Stockholms Brandförsvar, TeliaSonera Scanova Access AB, Vattenfall Eldistribution AB, Sundbybergs stadsnät, Svenska kraftnät, Norrenergi, Norrvatten, Fortum distribution AB, AB Stokab, Luftfartsverket, Swedavia, Bromma flygplats, Posten Sverige AB, Hyresgästföreningen i Sundbyberg, Sundbybergs kommunala handikapporganisation, Sundbybergs närpolis samt Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Programmet har också sänts internt inom kommunen samt till berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Inkomna yttranden Yttrandena sammanfattas under rubriken synpunkter. Fullständiga yttranden med eventuella bilagor finns att tillgå på Stadsledningskontoret, planenheten. Remissinstanser synpunkter inga synpunkter Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket AB Storstockholms lokaltrafik (SL) Stockholms stad Storstockholms brandförsvar Vattenfall TeliaSonera Skanova Access AB Svenska kraftnät Luftfartsverket Kultur- och fritidsnämnden Individ- och omsorgsnämnden Grundskole- och gymnasienämnden Övriga Folkhem Privatperson, till förslaget hör 3 namnunderskrifter 2 (10)

3 Synpunkter Länsstyrelsen Har inga synpunkter på planförslaget. Lantmäteriet Lantmäteriet har synpunkter på delar av planen som bör/kan förbättras. Plankarta med bestämmelser Kommunens detaljplaner presenteras oftast i svartvitt men det skulle vara en stor fördel i att göra dem i färg istället för att få tydligare detaljplaner. Genom att ha olika färger på områden som är allmän plats respektive kvartersmark skulle det vara mycket enklare att urskilja de olika användningsområdena. I det norra bostadskvarteret finns det en ruta med användningsgräns runt som innehåller bestämmelserna B I g samtidigt som det finns kryss som betyder att man endast får bebygga med uthus och garage. Lantmäteriet ser inte logiken av en användningsgräns när det är kvartersmark både innanför och utanför rutan. Att det står B 1 inom rutan är det för att reglera att uthus och garage endast får vara i en våning och inte i tre? Det står "g" utspritt lite överallt på detaljplanekartan. Vi föreslår att man förtydligar det ytterligare både i plankarta och planhandlingar. Tex att g på något ställe är avsett för gemensam parkering och kalla den g1 med en förklaring i plan bestämmelserna vad som avses. Genomförandebeskrivning Under genomförandebeskrivning/ fastighetsrättsliga frågor står ingenting om vad planen innebär fastighetsbildningsmässigt. För att leva upp till syftet med en genomförandebeskrivning bör komplettering ske. Exempelvis borde det framgå: Vilka upplåtelseformer (äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt) som kan bli aktuellt. Vilka avstyckningar och fastighetsregleringar som är avsedda att göras för att genomföra planen. Beroende på upplåtelseform för vilka ändamål gemensamhetsanläggningar behöver bildas och för vilka enheter, ska t ex vissa gemensamhetsanläggningar delas mellan norra bostadsområdet och de två södra eller ska gemensamhetsanläggningarna endast vara inom de avskilda områdena? Vilka ledningsrätter som ev behöver bildas för befintliga vatten och avloppsledningar inom u-områden? Om el- och fjärrvärmeledningar ska läggas om behöver även befintliga ledningsrätter ändras. Planhandlingarna ses över utifrån Lantmäteriets synpunkter. Kommunen uppför alltid plankartan i färg, men inte alltid innan dess att planen vunnit laga kraft. B1-området ändras så att bebyggelsen regleras med en totalhöjd istället för med våningsantal. Trafikverket Trafikverket har ingen erinran mot planförslaget. 3 (10)

4 Storstockholms lokaltrafik, SL SL ställer sig tveksam till att öppna upp Bromstenskopplet för biltrafik. Det är viktigt att kollektivtrafiken är attraktiv och konkurrenskraftig gentemot biltrafiken. Framkomlighet och restiden är viktiga faktorer för att få fler att resa med kollektivtrafiken. För SL:s del är det viktigt att eventuella bullerstörningar från busstrafik beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. SL:s erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som störande. Dessa problem kan t.ex. uppkomma vid korsningar och busshållplatser. För planerad bebyggelse som vetter mot gator som trafikeras av buss ska utformningen av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. SL förutsätter att kommunen har en dialog angående hållplatslägen och utformningen av dessa. Det är positivt att den tillkommande bebyggelsen placeras i närheten av kollektivtrafiken. Det är viktigt att det finns gena, trygga och attraktiva gång- och cykelstråk mellan bebyggelsen och hållplatserna liksom trafiksäkra passager med vägen i anslutning till hållplatserna. Utformningen av vägar mellan hållplatser och bebyggelse ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Avståndet till närmaste busshållplats är meter. Ytterligare en busshållplats kan skapas längs Rissneleden, exakt läge är dock ännu inte fastställt. Busshållplatsen bör kunna utformas som en klackhållplats med mittrefug, och gatubredden är tillräcklig för denna typ av utformning. Fasader och fönster ska väljas så att Socialstyrelsens riktvärden inte överskrids. En gen och trafikseparerad gång- och cykelväg finns till tunnelbanan och tvärbanehållplats i Rissne centrum, avståndet är cirka 500 meter. Bromstenskopplet har varit öppet för allmän trafik sen Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad Staden bedömer att förslaget i sina huvuddrag är positivt för stadsbilden och bidrar till bostadsförsörjningen i en växande Stockholmsregion. På sikt kan förslaget bidra till en mer sammankopplad och kontinuerlig stadsbygd, vilket ligger i linje med strategierna i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Staden vill i övrigt framföra följande synpunkter. 4 (10)

5 Under programsamrådet påpekade Stockholms stadsbyggnadskontor att inom det område i Stockholm stad som informellt kallas Bromstensgluggen, beläget nordväst om aktuellt detaljplaneförslag, möjliggör gällande detaljplan PI7975A från 1985 en koppling mellan Bromstensgluggen och Sundbybergs stad. Kopplingen, som inte har genomförts, utgörs i planen av en bro över Ulvsundavägen för en bussgata inklusive gång- och cykelväg. Bussgatan föreslås anslutas till Rissneleden på Sundbybergs sida. Gång- och cykelvägen föreslås ansluta till befintlig gång- och cykelväg mot Rissne tunnelbana och centrum. Gällande plan Pl7975A med det aktuella området inom Sundbybergs stad markerad med blått Stockholms stad har påbörjat inledande arbeten med utveckling av Bromstensgluggen för huvudsakligen bostadsändamål. De kraftledningar som idag går över Bromstensgluggen kommer att monteras ner och ersättas med kabel i marken. Även 5 (10)

6 om planeringen är i ett tidigt skede, står det redan idag klart att en framtida koppling mellan Bromstensgluggen och Rissne är av strategisk betydelse, då Rissne med sin tunnelbana och den planerade tvärbanan kommer att utgöra den viktigaste kollektivtrafiknoden och centrumfunktionen för boende i det framtida området. Nya bostäder på platsen bör också ha en positiv påverkan på exempelvis handeln i Rissne. På sikt kommer Rissnavägen att kunna utgöra ett viktigt sammankopplande stråk mellan Spånga centrum, Bromstensstaden och Rissne. Busstrafikförsörjningen för det nya området inom Bromstensgluggen har inte studerats, men pågående planering får inte förhindra att den buss-, gång- och cykel bro, som finns med i gällande plan, kan genomföras. Området där kopplingen är föreslagen att ansluta i Sundbybergs stad är utlagd som natur i den nu aktuella detaljplanen och genomförandetiden är satt till 15 år. Stockholm stad anser att det är olämpligt att planlägga området som naturmark med en genom förandetid på 15 år, då det med största sannolikhet är här som en koppling från Bromstensgluggen lämpligast låter sig göras. Rättspraxis visar att framtida fastighetsägare inom bl a Sadelmakaren l skulle få rätten att lägga sitt veto mot förändringar av detaljplanen under dess genomförandetid. Därför föreslås området i föreslagen detaljplan, där kopplingen enligt gällande detaljplan för Bromstengluggen ansluter, lyftas ur detaljplaneförslaget. I det nu aktuella detaljplaneförslaget föreslås Rissneleden byggas om till en stadsgata med sänkt hastighet och en ny sektion med 7,0 m körbana, dubbelsidig kantstensparkering och alléträd. Rissneleden trafikeras idag av tre busslinjer som har en viktig funktion för matning till tunnelbanan i Rissne. Stockholms stad menar att det som princip är positivt att på detta sätt omdana trafikleder till mer intima gaturum. 6 (10)

7 Staden saknar dock information om dagens och framtida trafikmängder, innebörden av förändringen av sektionen och hastighetsbegränsningen för busstrafiken. Staden påminner om behovet av att involvera SL i planeringen för att säkerställa en god framkomlighet för i första hand kollektivtrafiken. Den nya gatuutformningen bör inte heller omöjliggöra att en bussgata kan ansluta till Rissneleden på ett sätt likande illustrationerna i P17975A, särskilt med tanke på bussars svängradier. Stockholms exploateringskontor och stadsbyggnadskontor ser fram emot fortsatt dialog och samarbete i frågan. För eventuella frågor eller förtydliganden, kontakta gärna områdesansvariga tjänstemän på respektive förvaltning. För området gäller detaljplan C261 från I befintlig detaljplan finns bestämmelsen Q kulturreservat närmast Rissne gård, längre söderut är det K kontor, mark som inte får bebyggas. I detaljplanen från 1992 står följande I gällande plan redovisad kollektivtrafikförbindelse med anslutning söder om Rissne Gård är inte aktuell och utgår därför. Området närmast den nya bebyggelsen blir plantering. Den norra delen läggs till Rissne Gård och ingår i kulturreservatet. Kopplingen verkar sedan länge ha utgått. En bussgata med ramper upp över Ulvsundaleden direkt söder om Rissne gård ser staden inte som något alternativ. Utsnitt ur gällande detaljplan C261 från 1992 i Sundbyberg Sundbybergs stad är dock också angelägna om en bra koppling mellan stadsdelarna Bromsten och Rissne. Befintlig koppling mot Spånga/Bromsten ligger knappt 200 meter längre söderut i Rissne. Sundbyberg ser gärna att man förenklar och tydliggör denna koppling istället. För busstrafiken borde det inte bli någon direkt omväg. Det vore dock önskvärt med ytterligare en gång- och cykelkoppling, vilket borde studeras närmare i samarbete mellan kommunerna. 7 (10)

8 Antalet körfält på Rissneleden är liksom idagsläget planerat att vara ett i vardera riktning. Hastigheterna är tänkt att ändras från dagens 50 km/h till 40km/h. En trafikutredning för Rissne har tagits fram, som redovisar vilka konsekvenser en öppning av Bromstenskopplet för allmän trafik ger. Utredningen visar att konsekvenserna för busstrafiken totalt sett är bättre nu med Bromstenskopplet öppet för allmän trafik. Trafikrörelserna sprids nu på fler korsningar och belastningen på kopplingar där bussarna tidigare ibland stannades upp av köer minskar. Det utpekade stråket på första kartan går norr om Rissne gård och påverkas inte av denna detaljplan. Storstockholms brandförsvar I planförslaget ingår, utöver bostadsbebyggelse, även ett område för kontor ochsmåindustri väster om Rissneleden. Riskanalysen omfattar dock bara bostadsbebyggelsen. SSBF anser att riskanalysen även bör innefatta bebyggelsen av kontor och småindustri om denna är belägen inom 150 meter från rekommenderad väg för farligt gods, dvs. Ulvsundavägen. I riskanalysen värderas risken bl.a. utifrån beräknad samhällsrisk, vilket anges vara risken för en grupp människor som befinner sig i ett riskområde. Eftersom samhällsrisken tar hänsyn till befolkningstäthet måste såväl tillkommande som befintlig befolkning i området beaktas. SSBF anser att det inte är tydligt hur befolkningstätheten har beaktats vid beräkning av samhällsrisken. Exempelvis är det inte tydligt huruvida personer i kringliggande bostadsområden och idrottsplats samt föreslagen kontors- och småindustribebyggelse är beaktat. Lämplighet för föreslagen markanvändning förutsätter enligt riskanalysen att skyddsåtgärder vidtas. SSBF saknar ett tydligare resonemang kring föreslagna skyddsåtgärder och varför ytterligare åtgärder inte anses skäliga ur ett kostnads-nytta perspektiv. SSBF anser att riskreducerande åtgärder bör regleras i planbestämmelser i den mån det är möjligt. Åtgärder som inte kan regleras i plan måste säkerställas på annat sätt. Liksom länsstyrelsen och Trafikverket anser SSBF att ombyggnationen av E18 och omledning av trafik i samband med detta måste beaktas i planförslaget. Om detta medför att transporter av farligt gods kan komma att ledas om så att avstånden mellan transportleden och bebyggelsen (i etapp 1) blir kortare än vad riskanalysen utgår från, anser SSBF att behov av ytterligare tillfälliga skyddsåtgärder behöver utredas. Förutsättningar för räddningsinsats Tillgången till släckvatten, som förutsättning för en säker räddningsinsats, invid planområdet måste säkerställas. För ett konventionellt brandspostsystem innebär detta ett maximalt avstånd på 75 meter från uppställningsplats för räddningstjänstens fordon till närmsta brandpost. Föreslagen bebyggelse medför att ytterligare 8 (10)

9 brandpost kan behöva anordnas, utöver befintliga vid gång- och cykelväg invid Rissne idrottsplats samt Rissneleden. Om det avses att gångvägarna igenom kvarteret (vid gårdsytan) ska utgöra räddningsvägar, som kan underlätta en räddningsinsats, måste dessa utformas så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Utifrån aktuellt underlag och skede ser SSBF inga övriga problem med förutsättningarna för räddningsinsats med avseende på planområdets geografiska placering eller byggnationens art. I riskutredningen pekas särskilda åtgärder ut för att hantera riskerna med transporter av farligt gods på Ulvsundavägen. Med vidtagna åtgärder uppnås en acceptabel risknivå. Vattenfall Vattenfall har inget att erinra utöver det som framfördes under programsamrådet. TeliaSonera Skanova Access AB Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. I området finns en befintlig kanalisation bestående av ett plaströr som kommer att påverkas av detaljplanen, detta rör är dock tomt och ej i drift. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har inget att erinra. Luftfartsverket LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot planerad etablering, Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen skriver att det är viktigt att husen, i enlighet med planförslaget, utförs ljuddämpade för att nedbringa bullernivåerna. Det är i detta avseende mycket positivt om den i planen föreslås att en bullerskärm-/bullervall anläggs. Planförslaget innehär att delar av mark som är avsatt som grönområde i den fördjupade översiktsplanen tas i anspråk för byggnation. Förvaltningen anser att det därför blir särskilt viktigt att det återstående grönområdet skyddas från fortsatt exploatering. Förvaltningen vill framhålla vikten av planeringen av säkra skolvägar och att cykelparkeringar skapas så att aktiva transporter stimuleras och underlättas för att öka den fysiska aktiviteten hos eleverna. I likhet med planförslaget delar förvaltningen uppfattningen om att det är önskvärt om Rissne gård får ta mer plats" i Rissne och integreras på ett bättre sätt med stadsdelen. Synpunkterna beaktas. 9 (10)

10 Individ- och omsorgsnämnden Förvaltningen förutsätter att hänsyn tas till boende och besökande med olika typer av funktionsnedsättningar så att området blir lättillgängligt för alla. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens svar Bostäderna kommer att byggas enligt Boverkets byggregler (BBR) där tillgänglighet är en grundförutsättning. Grundskole- och gymnasienämnden Förvaltningen har inget att erinra. Folkhem Vi konstaterar med glädje att kommunen beaktat våra tidigare synpunkter och ordnat tillfarter till det nya kommande bostadsområdet direkt från Rissneleden vilket innebär en tryggare och säkrare miljö för de boende vid Lavettorget. Vi har därför inga ytterligare synpunkter på den blivande detaljplanen. Privatperson Det är viktigt att man ska bevara detta naturområde, särskilt eftersom man redan har tagit bort så mycket natur vid Lavettvägen. Detta betyder så mycket för vår livsglädje, trivsel och för syrets skull, vilket påverkar alla människor och djur. Avsikten är att bevara så mycket natur som möjligt. Ett antal vackra träd och berghällar har mätts in och ska bevaras. Ställningstagande Inför detaljplanens utställningsskede har detaljplanens bestämmelser och gränser setts över. Husen har ritats om något vilket föranleder en ökad flexibilitet i planbestämmelserna. En systemhandling för Rissneleden har färdigställts varför gatumarken kunnat avgränsas mer precist. Verkstadstomtens bestämmelser har setts över för att skapa ett mer urbant stadsrum. Gestaltningsbestämmelser har även införts. Detaljplanens avgränsning mot Lavettvägen har korrigerats mot gällande detaljplan. Medverkande tjänstemän Samrådsredogörelsen är upprättad på Stadsledningskontoret, Stadsbyggnads- och exploateringsenheten. Eva Kåverud Planeringschef Henrik Nordström Planarkitekt 10 (10)