Kvalitetsberättelse 2012/2013 Lilla Spinnrockens förskola

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2012/2013 Lilla Spinnrockens förskola

2 Projekt/Tema: Kroppen Arbetsredskap: Branden Analys: Utifrån förra årets kvalitetsberättelse kunde man se att barnen började visa ett intresse för hur kroppen fungerar. Detta visade sig genom dokumentationer och frågor som barnen ställde. Under hösten har vi märkt att många barn har lite svårt att lyssna på varandra och att de pratar väldigt högt. Det gjorde att vi valde att arbeta med örat. En stor brand i Halmstad hamn som fångade barnens intresse i början av hösten gjorde att vi valde att ha branden som arbetsredskap. Vi kommer utgå från branden i vårt arbete men vårt mål är att barnen ska bli nyfikna hur örat fungerar Vi vill ha ett projekt för hela barngruppen som sträcker sig över hela dagen. Från likabehandlingsplanen tar vi med oss att vi ska arbeta mer med genus och försöka bryta traditionella könsmönster. Syfte/Mål: (Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/ uppleva/lära? Vilka förmågor, färdigheter och begrepp vill vi att de ska få möjlighet att utveckla?) Vi vill att: barnen ska lyssna på varandra mer. barnen ska få möjlighet att uttrycka sig genom så många språk som möjligt, tex drama, lera måla- Detta visar sig när: barnen uttrycker sig genom ett nytt språk. T ex ritar eller måla om de bara brukar bygga med lego. barnen hanterar konflikter själva. barnen hjälper varandra

3 I Lpfö 98 finner vi stöd för vårt projekt: Normer och värden 2:1 Utveckling och lärande 2:2 Barns inflytande 2:3 Varje barn utvecklar: sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Varje barn utvecklar: sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ansvara för gemensamma regler. sin identitet och känner sig trygg med den. sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Varje barn utvecklar: * Sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

4 Samla ljud Nya begrepp Experiment Naturvetenskap Matematik Mängd,antal, ordning Tankekarta vuxna Språk (brainstorm, kring möjligt innehåll och aktiviteter) Teckenspråk Sagor drama Ju mer vi tänker och förebereder oss ju fler vägar kan projektet ta med barnen. Hillevi Lenz Taguchi ( Varför pedagogisk dokumentation?)

5 Dega Klippa Rita, måla Tankekarta barn (brainstorm, kring möjligt innehåll och aktiviteter) lego Ju mer vi tänker och förebereder oss ju fler vägar kan projektet ta med barnen. Hillevi Lenz Taguchi ( Varför pedagogisk dokumentation?)

6 Herr sten Syfte: Vi ville att barnen skulle utveckla sin förmåga att lyssna på varandra. Vi tog en sten som vi målade ögon på och gjorde ett litet hus till. Barnen döpte stenen till herr Sten. Vi bestämde tillsammans med barnen att i samlingarna var det den som hade herr Sten som pratade. De andra lyssnade.

7 BOKEN Barnen fick välja varsin egen bok hemifrån som de tyckte om. Ett barn i veckan fick ta med sig sin bok och berätta vad den handlade om och varför de tyckte om boken för de andra barnen. SYFTE: LPFÖ: ett intresse för bilder,texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,tolka och samtala om dessa. Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familj.

8 Kan man lära sig något av böckers? Hur tycker ni att en bra bok ska vara? Ja,matematik Nej,det tror jag inte. Ja,det står en massa saker i böckerna som man kan läsa. Tex vad dinousarierna åt. Vet inte. Lite kanske,men mest är det roligt. Den ska vara rolig och lång. Den ska vara mysig. Lugn så man lugnar ner sig. Den ska inte vara slarvig. Den ska vara lång. Efter det att alla barnen berättat om boken samlade vi de i smågrupper och pratade lite kring hur det var att berätta om boken inför alla. Det var roligt. Jag ville lära barnen något. Det var lite jobbigt när alla lyssnade. Jag blev lite blyg. Det var pirrigt först men sen blev det roligt. Innan var det jobbigt men det gick bra för barnen tyckte det var roligt

9 Introduktion: Vi hade letat upp många olika bilder på öron vilka vi la på en sticka som vi sen körde på kanonen några dagar. Efter det samlade vi barnen o samtalade om vad öron är. Ser alla likadana ut? Hur ser det ut inuti öronen? Örat Vi tog kort på alla barnens öron och la ut bilderna på golvet. Sedan fick barnen gissa vems öron som tillhörde vem. Vi trodde det skulle bli svårt. Det var inte så svårt tyckte barnen! När barnen hittat sin bild med örat fick de sätta sig och rita hur de trodde det såg ut inne i sitt örat.

10 Barnen fick titta på sina öron som vi tagit kort på. Hur ser de ut?. De fick arbeta fram sina öron i trolldeg som de sen målade med färg.

11 Anna: Hur tror ni att det ser ut inne i örat? Arvid: Det finns ludd. Melker: Det finns färg på luddet. Anna: Hur tänker du då? Melker: Det kommer musik i örat. Luddet är rött. Det skickar en signal till hjärnan. Ebbot: Det finns ludd inne i örat. Anna: Varför har man ludd inne i örat? Arvid: Därför det finns så mycket av färgerna. Anna: Hur tänker du? Arvid: Där finns många färger som luddet fångar och ger barnen. Ebbot: Jag vet inte riktigt. Anna: Är det något mer ni vill berätta om hur det ser ut inne i örat? Melker: Ja, man har reflexer inne i örat. Anna: Jaha,det låter spännande. Hur tänker du då? Melker: jo om det är mörkt så kan man se därinne.

12 Vad finns inne i örat? Anna: Hur ser det det ut inne i örat tror du? Eshter: Vet inte Anna Om du tänker dig att man öppnar lite vid örat o tittar in. Hur ser det ut då? Esther: En massa gångar och så finns det vax därinne. Man kan få vaxpropp. Anna: Vad är vaxpropp? Esther: När man har öroninflammation så är det en vaxpropp som har kommit ut. Anna: Kan du berätta något mer om hur det ser ut i örat? Esther: Nej det vet jag inte. Anna: Hur får man vaxproppar? Esther:Jag vet inte. Anna: Om du tänker på alla gångarna du ritat och vaxet, hur kommer det sig då att man får vaxproppar. Esther: Jag vet inte riktigt. Men vaxbollen rullar o rullar i alla gångerna o sen när den kommer till örat så får man öroninflammation. Anna: Ok, då förstår jag hur du tänker.

13 Datum: Närvarande: Barnen gör/säger Vad har barnen gjort och sagt sedan sist? Vad är hett just nu? Barnen leker att det brinner och att de är brandmän som ska släcka elden. De pratar mycket om elden, hur den startade och varför det brann så mycket. Reflektion De är inte så motagliga för att arbeta med örat just mu eftersom de är helt uppfyllda av branden. Nya idéer Vi arbetar med och använder oss av branden för att gå vidare i temaarbetet så utvecklar vi det att jobba mer med ljud. Hur hör man?

14 Branden i hamnen 21/ Under helgen har det brunnit i ett lager i hamnen där det förvarades farliga kemikalier. Under helgen har det gått ut varningar att man inte får gå ut eftersom röken var väldigt giftig. På måndag morgon märktes detta väldigt tydligt på barnen som lekte brandmän och andra lekar där elden var i focus. Vi satte ihop ett bildspel av bilder från branden och all rök som barnen fick titta på. Efter det samtalade vi lite kring hur barnen tänkte kring detta. Det barnen pratade mycket om var varför det började brinna och hur man gjorde för att släcka branden. Efter det att vi diskuterat en stund fich barnen måla kring det som hänt. De fick uppgiften: Måla det som du känner när du tänker på branden.

15 KOMMENTARER TILL TECKNINGARNA. Vad kan du berätta om din teckning? Melker: Jag har ritat ett hus och så stängde man fönstrena när röken kom. Sen kom brandmännen och sprutade pulver på elden för de skulle släcka elden. Men det gick inte. Men sen gick det! ALLY: Elden,en massa eld. Man sprutar massa, massa pulver på elden. Och sen vatten. Robban körde kranen där det brann fast nu är han he,,a. Om man går nära elden så dör man. Ebbot: Elden var nära mitt hus. De hade slangar och sprutade med.

16 Introduktion: Vi visade bilder och video ifrån branden i hamnen på kanonen en gång till. Efter det fick de lägga sig på golvet och blunda. De fick en fråga att fundera på under tiden: Vad kunde man höra för ljud nere i hamnen när det brann? Många barn sa att det lät nog mycket. Många brandbilar och signalen för fara (hesa Fredrik) t ex. Vi pratade då med barnen om ljud och vad ljud var. Alla barnen sa att det var nånting som lät. Hur kan man höra? Genom örat såklart! sa barnen.

17 Det sa kabooom! Det sa tjeeeeee! Det lät högt Det lät så mycket så jag fick nog ont I huvudet. Hur lät det i hamnen när det brann? Det tjöt Det brann högt! Det tutar hela tiden Ju mer vi tänker och förebereder oss ju fler vägar kan projektet ta med barnen. Hillevi Lenz Taguchi ( Varför pedagogisk dokumentation?)

18 SNÄLLVÄGGEN Vi dokumenterar barnen och uppmuntrar barnen att säga till oss när de gör något snällt för varandra. Vi pratar med barnen kring detta för att uppmuntra barnens empati mot varandra.

19 Fn dagen Vi firade Fn dagen genom att samla alla barnen runt jordgloben och samtala kring var vi bodde i Sverige och hur många andra länder det finns i världen. Eftersom vi har barn som har anknytning till andra länder tittade vi lite på var de länderna låg och vi frågade barnen hur de trodde de barnen levde. Vi jämförde lite hur vi levde och kom fram till att vi hade det väldigt bra i Sverige. Vi frågade barnen hur vi kunde hjälpa andra barn i andra länder och de var väldigt generösa i sina svar. De kunde skicka mat, pengar och leksaker till de andra barnen tyckte de. Efter det ritade barnen flaggor ifrån de länder vi pratat om. Vi satte upp alla flaggorna på en lång rad och hängde upp de i hallen så barnen kunde visa och berätta för föräldrarna vad vi pratat om.

20 Ute i skogen Vi tillbringar mycket tid ute i skogen. Vi arbetar med bl.a matte, naturvetenskap och gymnastik. Här testar vi vad man kan göra med stockar och i skogen. Varför går det inte och gunga när man sitter många på en sida och en på andra sidan. Vad är det som avgör n man kan gunga eller inte?

21 Utveckling av utemiljön Vi har ett litet område på gården som bara består av sand och där barnen inte är och leker så mycket, som vi ville utveckla. Eftersom barnen tyckte det var roligt när vi var i skogen och experimenterade med olika slags material bestämde vi oss för att tillföra lite olika material och se vad barnen gjorde med det. I skogen utanför förskolan låg lite brädor slängda som vi hämtade in. Vi var och hämtade några gamla däck på en däckfirma som vi också la dit. Några stora grenar hämtade vi tillsammans med barnen hem också.

22 Vad hände? Vi förvånades över att på bara några minuter så hade barnen börjat bygga gungbrädor av däcken och brädorna. Först använde de sig av tre däck men tog sedan bort det ena så de hade två däck under brädan. de utvecklade detta till att stå upp och se hur lång tid det tog innan nån trillade... Efter några dagars gungande så övergick barnen till att ett barn stod på ena sidan brädan och sen gick ett barn balansgång tills dess att brädan började väga över. De skulle hinna hoppa innan brädan vägde över.

23 Anna: Kan ni berätta vad ni gör på bilderna? Molly: Ja vi går på brädan och så ser vi när den tippar och då ska vi hoppa. Jolie: ja vi gungar o hoppar. Allt: ja det är jätteroligt! Ja det ser väldigt roligt ut. Vad är det som är så roligt? Allt: Det känns precis som när man gungar på kompisgungan. Anna: du menar att det kittlar i magen? Ally, Molly, Joline: Jaaaa! Anna: Hur kom ni på att ni skulle göra en gungbrädan? Allt: Skolan har gungbrädor. Dom är roliga. Molly: Fast vi får bara vara vara där ibland. Joline: ja det är roligt att gunga. Vi gungar i skogen i bland. Anna: Hur kom ni på hur ni skulle göra? Allt: vi tittade på skolan. Molly: Ja sen tänkte vi på hur vi gör i skogen. Joline: och så gjorde vi bara en sån! Molly Molly: Först hade vi tre däck, men det var lite läskigt... Allt: ja men jag blev bara lite rädd... Joline Jag blev i alla fall inte rädd!!

24 EXPERIMENT MED SNÖ Miljön; Det var 6 flickor och 4 pojkar i åldrarna 1½ - 5 år. Vi var ute på gården och det var snö. Ny orörd snö blev inspiration till att skriva. Materialet vi hade med ut var vattenfärg, penslar och vatten. Vi sa till barnen att vi skulle måla på snön. Syfte: - Hur använder barnen materialet i snön? Jag ville att barnen skulle upptäcka skillnaden mellan att måla i snö och på papper. Vad händer med färgen i snön?

25 Vad säger läroplanen? Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (lpfö 98, rev. 2010). Vad såg vi? Barnen experimenterade och fick ideér av varandra. När en flicka kom på att man kan kunde doppa penseln i snön, i stället för i vattnet, så gjorde flera barn detsamma. Ett av barnen började skriva sitt namn i snön vilket även flera andra barn också gjorde. Samlärande.

26 Vad sa barnen? - Ett av barnen kom på att man kunde doppa penseln i snön och då behövde man inte vatten. - Vi doppade penslarna i färg och i snön. - Vi skrev våra namn. Vilket lärande var synligt? Läran om naturvetenskap Snö blir till vatten. Samlärande de tipsade och hjälpte varandra om hur/vad man kunde skriva i snön. Skriftspråket bokstäver som de skrev i snön. Vad förvånade oss? Att barnen kom på att snö faktiskt är vatten! Vattnet tog slut och de började doppa penseln i snön och detta resulterade i upptäckten.

27 Synliggöra barnens tankar Här lyfter vi barnens tankar genom att sätta ord på deras upptäckter. Bl.a sa ett barn Jag kom ihåg att man kunde doppa penseln i snön och måla. Vi dokumenterade tillsammans med barnen samtidigt fick de reflektera över vad som hände under själva görandet. Vi satte även ord på att det var naturvetenskap som barnens upptäckter handlade om. Hur kan vi då utveckla deras tankar vidare? Man kan utmana dem till att ta nästa steg i deras reflektioner.

28 Mina reflektioner Blev det som jag tänkt? Min tanke är att jag säkert tydligare hade sett mitt syfte om jag inlett med att ställa frågan: Tror ni det är någon skillnad på att måla på snön än att måla på papper? Jag tror då att barnens fokus hade varit annorlunda. Nu blev de mest förundrade över att de kunde skriva och måla på snön vilket också är spännande. Nya utmaningar Vi kan utveckla detta vidare genom att ta in en bunke med snö och utforska volym, vad händer när snön smälter? Vilket tar mest plats? Detta kan man knyta an till deras upptäckt när de doppade penslarna i snön.

29 Delårsutvärdering Vi ser att vi inte har så mycket föräldrasamverkan. Till vårens arbete ska vi involvera föräldrarna mer i arbetet. Eftersom vi hade en så stor spridning i ålder på barnen och ojämnt fördelat åldersmässigt har vi haft barnen uppdelade i två grupper med de äldsta i en grupp och de yngsta barnen i en grupp. Vi har haft ett rullande schema på vilken dag vi haft grupperna. En av oss har upplevt detta sätt lite rörigt och att det inte blev någon struktur för de små barnen. Till vårens arbete ska vi göra om så att en av oss har de små barnen och de andra två har de stora. Vårens arbete med de stora barnen kommer att bli en ljudsagan som barnen själva arbetar fram. Vi involverar föräldrarna genom att de tillsammans med barnen spelar in ett ljud hemma som barnen tar med sig till förskolan. Dessa ljud används sen till ljudsagan. Focus med de yngsta barnen kommer bli upplevelser. Vi lyssnar vad vi hör i skogen, vad ser vi i skogen, hur känns det att lyssna till musik o måla.

30 Ute i skogen Vi har tillbringat mycket tid i vår skog som ligger precis intill. Vi utforskar vad som finns i stubbar och under löv, vad som händer om man kastar pinnar i bäcken. Matte och rörelse har vi också haft genom att t ex krypa på stockar, hoppa över och under träd, klättrat på stora stenar och små stenar, leta efter stora pinnar och små pinnar och lika stora pinnar.

31 Vi har haft mycket utforskande igenom vattenexperiment, trolldeg och genom att måla med och utan musik, både med penslar och med händerna. Till våren hade vi en avslutning där föräldrarna var inbjudna att titta på de stora barnens ljudsaga. Vi i lilla gruppen hade då gjort lite olika collage på vad vi gjort under våren.

32 Datum: Närvarande: Barnen gör/säger Vad har barnen gjort och sagt sedan sist? Vad är hett just nu? Vi ser att barnen tycker det är väldigt roligt att spela teater för varandra. De gör tex egna pappersdockor o spelar upp för varandra. Eller så gör de egen teater efter de sagor som vi läser för dom. Reflektion Hur kan vi använda oss av detta i temat? Nya idéer Låta barnen skriva en egen saga som de sen spelar upp? Ljudsaga? Samla in ljud?

33 Ljudsagan Vi hade sett att barnen var intresserade av att spela teater. Vi tyckte att vi kunde använda det till vårt tema ÖRAT, och samtidigt involvera föräldrarna genom att de tillsammans spelade in något ljud hemifrån och sedan kom hit och tittade på vår teater. HUR GJORDE VI Vi bad dem spela in ett ljud var hemifrån som vi sedan lyssnade på tillsammans här på förskolan. Det var lika roligt för barnen som för oss att försöka lista ut vad det var vi hörde. Det var allt ifrån skrammel från en pellertspanna till en snarkande hund. Vad gör vi nu med ljuden, det handlar om 17 ljud som nu skall in i vårt tema hur gör vi. Vi satte oss med alla de stora barnen det är14 st mellan 3-6 år som skall vara med och bestämma. Vi pratade mycket om vad den skulle handla om. Den skulle innehålla både djur kungligheter och trafik, och hur den skulle spelas upp. De bestämde att det skulle bli en dockteater där de skulle göra både figurerna och scenen själv. Därefter delade vi in dem i 2 grupper där den ena gjorde början på sagan och och den andra gruppen gjorde slutet. Ramarna fanns ju redan det hade de gemensamt beslutat. Vi arbetade mycket med innehållet i sagan och det var inte helt lätt att sammanfoga deras berättelse men efter många uppläsningar och ändringar var sagan äntligen klar. Alla barnen hade sagt sitt och det viktiga var att alla var nöjda med innehållet. Namnet blev PRINSEN, PRINSESSAN och ALLA DJUREN. Nu skall karaktärerna väljas ut och det gick förvånansvärt lätt. Alla var överrens om att prinsen var en kille och prinsessan en tjej allt enligt gamla traditioner. Allt däremellan kunde vem som helst vara..

34 Sagan om: Prinsen, prinsessan och alla djuren. Det var en gång ett slott som vaktades av en drake. Där bodde en prins och en prinsessa som var gravid och väntade barn. I närheten fanns det ett sjukhus med en bb-avdelning. Prinsessan gick dit och en doktor lyssnade på bebisens hjärta. Snart föddes bebisen. Sedan kom prinsen för att hämta hem dem till slottet. Då måste de gå över vägen med mycket trafik. I slottsträdgården träffade de hunden och katten, som var där och lekte.de träffade också på en råtta som de jagade ut på vägen och där blev den påkörd av en buss. Hunden och katten fortsatte att leka i trädgården och efter en stund kom det en truck som körde på hunden. Helt plötsligt dök det upp en tiger som blev trampad på svansen av katten och det gjorde så ont att den sprang ut på vägen med mycket trafik. Då kom det en lastbil som körde på honom så att han dog. I en lada bodde kossan ihop med Jesus som rymde för att hälsa på i slottet. Han ville träffa bebisen och leka med katten. Han stannade där hela tiden för han gillade dem.

35 Nu var det dags att sätta ljud till sagan Vi lyssnade igenom de ljuden som barnen hade spelat in hemma. De fick fundera en stund och sen frågade vi vilka ljud som de tyckte passade till de olika figurerna i sagan. - Ett ljud som lät som glaskross på en lastbil - Rockmusiken skulle passa till tigern - Arons ljud kan passa till bebisen - Draken ska vara Ebbots ljud - Råttan ska vara munljudet som Lo gör - Jesus ska vara speldosa De ritade alla figurerna som vi sedan laminerade. Vi tog hit en stor kartong som de målade för det var scenen.

36 Nu övade vi för första gången. En av pedagogerna läste sagan medan det var tänkt att figurerna skulle dyka upp på scenen vart efter. Vi hade medvetet inga ljud till. Vi övade några gånger men d et blev rörigt och det var dåligt med plats så vi samlade barnen igen för att hitta ett bättre sätt. Ett av barnen föreslog att vi skulle sitta på golvet med figurerna istället för att använda skärmen så det gjorde vi. Tyvärr fungerade inte det heller. Dags för en helomvändning. Vi tänkte tillbaka på tidigare erfarenheter när vi har spelat teater. Vi bestämde tillsammans med barnen att de själva skulle agera utan skärm och figurer. Vid första försöket gick det bra och de tyckte det var roligt. F.o.m nu gick det framåt och efter att vi löste problemet med att få ljuden som de hade med sig att passa till karaktärerna. HUR BLEV DET: Vi bestämde dag då vi skulle spela upp vår teater, och vi skickade inbjudan till föräldrarna. Alla kom nästan mangrant och alla barnen deltog. Vi hade jobbat flera veckor med sagan som har innehållit allt från glädje till tårar, hopp och förtvivlan och nu är det över. Alla är glada och faktiskt så finns det en önskan om att göra det igen. UTVÄRDERING: VI måste jobba mer på genus. Barnen är väldigt traditionsbundna och har svårt att träda utanför sina roller.

37 Efter en teater hade ett av barnen tagit med sig en karta tillbaka till förskolan. De satte sig och tittade på kartan och diskuterade var de bodde och var olika platser låg som t ex återvinningscentralen, campingplatsen, badstranden. Anna: Hur vet ni var alla platserna finns när ni inte kan läsa? * Jag ser en gubbe som simmar då är det stranden där. * Där är ett tält. Då kan man tälta där. Anna: Jaha, vad bra att det finns symboler så man kan hitta på kartan. Ser ni några mer symboler som ni känner igen? * Ja där finns tre gröna pilar. Då finns det en återvinningscentral där. * Där finns ett rött kors, då finns där ett sjukhus. Kan man se symboler någon annanstans än på kartan? * Ja ibland kan man se det på skyltar när man kanske åker bil. * Ja jag vet hur polismärket ser ut, det har jag sett.

38 Vi satte upp kartan på väggen och tillsammans med barnen satte vi upp symboler för de saker barnen kände igen samt det skrivna ordet för symbolen. Anna: Kan ni berätta för mig varför det finns kartor. * Så man ska veta var man ska åka. * Den visar vägen vart man ska kanske till affären. * För man ska veta vägen till affären o dagis o kanske mormor. * Så man ska veta var man bor.

39 Utvärdering 2012/13 Från likabehandlingsplanen tar vi med oss att lärmiljöerna har blivit otydligare vilket har gjort att det har varit lite oroligt och en del konfliker i barngruppen. Vi fick göra om lärmiljöerna i höstas pga att vi fick tre små barn i gruppen i stället för som innan från tre år. Detta gjorde att våra aktivitetskort inte gick att använda eftersom dom var kopplade till den gamla lärmiljöerna. Under våren arbetade vi fram nya aktivitetskort som gjorde att det blev lite 'lugnare". Ifrån likabehandlingsplanen tar vi också med oss att toalettsituationen upplevs som lite jobbig av många. Fortfarande kunde det uppstå problem med barn som håller sig för länge. Vi har ändrat om rutinerna, b la så är där alltid är någon vuxen när de går på toaletten. Vi har arbetat aktivt med genus genom att hela tiden försöka föra ihop pojkar och flickor i gemensamma aktiviteter som att rita, skriva,måla m.m med hjälp av aktivitetskorten. Innan körde killarna bara bilar och byggde lego och flickorna satt bara och ritade. Nu hittar vi dem tillsammans både bland bilar,bygg och färger. Även utomhus är flickorna väldigt aktiva när det gäller att bygga och konstruera. Att arbeta!med samma tema har fungerat bra, alla vet vad vi har gjort. Vårt arbete på planeringstiden fungerar bättre även om vi måste utveckla arbetet med att vara överens om syftet för våra arbeten. Vi ser att barnen försöker lösa mer konflikter själva genom att prata med varandra. Vi ser även att de hjälper varandra självmant och tröstar varandra när någon är ledsen. När det gäller föräldradelaktigheten så ser vi att många föräldrar fortfarande inte vet riktigt vad vi gör Vad vi tar med oss till hösten2013 Vi kommer att fortsätta arbeta med aktivitetskorten eftersom vi ser många fördelar med dessa. Vi har sett ett intresse hos barnen av kartor och hur man kan läsa på kartan.. Vi funderar därför på att ha temat kartan till hösten. Vi skickar med barnen och föräldrarna en uppgift över sommaren som vi kommer starta upp temat med. Alla barnen får ta en bild med sig som visar var de varit på sin semester. Tex stranden, en annan stad,ett annat land o s v. Vi kommer sedan arbeta med dessa bilder till hösten.