PLANBESKRIVNING ÖSTRA SKOLBERGET, DEL AV LÖNNDAL 7:1, SKAFTÖ. Detaljplan för. Lysekils kommun

Transkript

1 Detaljplan för ÖSTRA SKOLBERGET, DEL AV LÖNNDAL 7:1, SKAFTÖ Lysekils kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad Justerad PLANBESKRIVNING

2

3 PLANHANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Illustrationsritning, EFEM Arkitektkontor AB Fastighetsförteckning Övriga handlingar: Planprogram daterat Redogörelse för programsamråd daterad Samrådsredogörelse daterad Utredningar: Bergteknisk utredning avseende risk för ras/blocknedfall, Bergab Trafik, gator och VA-utredningar, BBK Teknik&Miljökonsulter Vägtrafikbullerutredning, GF Konsult AB Förprojektering av hus och mark, EFEM Arkitektkontor AB , Naturinventering, Eko Natura, delrapport 1 och 2, mars respektive juni 2008 BAKGRUND Efterfrågan på bostäder på Skaftö är stor och det finns ett behov av att gynna åretruntboende så att underlaget för service och förutsättningen att bo och verka på ön förbättras. Ett förslag till detaljplan har därför upprättats för det aktuella området, för att utreda möjligheten till ny bostadsbebyggelse på Östra Skolberget. Planarbetet startade med ett program som har varit ute på samråd under hösten Alla inkomna synpunkter och kommentarer därtill finns redovisade i en samrådsredogörelse. Synpunkterna som framkom under programsamrådet berörde främst trafikfrågor samt placering och utformning av den föreslagna bebyggelsen. Därefter gjordes en förprojektering av hus och gator, en bergteknisk undersökning och en trafik - och VA-utredning. Samrådshandlingar upprättades och skickas på samråd under hösten Alla inkomna synpunkter och kommentarer därtill finns redovisade i en samrådsredogörelse. Inkomna synpunkter berörde främst husens placering, trafiklösningar, trafikbuller och naturmiljö. Planhandlingarna har därefter kompletterats med ytterligare utredningar av gator och trafik, VA, trafikbuller, hus och mark samt naturinventering. 1

4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en byggnation med en blandad, småskalig bostadsbebyggelse på Östra Skolberget. Detta planförslag omfattar 39 nya bostäder fördelade på 8 flerbostadshus och 5 villor. I planområdet ingår dessutom tre befintliga, privatägda villatomter, två bebyggda och en obebyggd. Dessa tomter omfattas idag inte av detaljplan. När de införlivas i denna detaljplan ges befintliga hus något större byggrätter än de har idag och den obebyggda tomten ges byggrätt samt möjlighet till tillfart. Exploatören är det kommunala bostadsbolaget Lysekilsbostäder AB som har för avsikt att upplåta bostäderna med hyresrätt eller kooperativ hyresrätt. Villorna planeras att säljas för privat ägande. Skolberget Lyshult Planområdet Planområdets läge i kommunen PLANDATA Östra Skolberget ligger norr om infarten till Grundsunds centrum, strax öster om skolan och ansluter till den befintliga bebyggelsegruppen på Skolberget. Området har en yta på ca 2,5 ha ( kvm) och utgörs i huvudsak av berg. Berget sträcker sig österut till en ravin som delar berget i två delar. Endast den delen av berget som ligger väster om ravinen ingår i planområdet. Berget öster om ravinen ska dock beaktas i denna detaljplan om det i framtiden blir aktuellt med byggnation även där. 2

5 Planområdet avgränsas av bostadsområdet Skolberget i nordväst, bostadsområdet Lyshult i nordost, obebyggd naturmark i sydost och länsväg 785, Lönndalsvägen, i sydväst. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Kommunens översiktsplan, ÖP 06, antogs av kommunfullmäktige i juni I ÖP 06 anges planområdet som ett utbyggnadsområde för tätort eller område med sammanhållen bebyggelse lämplig att förtäta. Området har i översiktsplanen beräknats kunna inrymma ca lägenheter i flerbostadshus. Skolberget Planområdet Skolan Ravinen Flygbild över planområdet 3

6 Detaljplaner Detaljplan saknas för området medan de bebyggda områdena i grannskapet är detaljplanelagda. Det närmsta bostadsområdet på Skolberget i väster omfattas av en detaljplan från Program Ett program till detaljplanen upprättades Programmet har varit på samråd under oktober och november Övriga kommunala beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutade att ställa ut planförslaget enligt 5 kap. 23 plan och bygglagen efter komplettering enligt samrådsredogörelsen. Tidigare beslut från Miljö- och byggnadsnämnden/byggnadsnämnden: att vara beredd att pröva flerbostadshus i det aktuella området i ett detaljplanearbete att efter revidering av plangränsen föra ut planprogrammet för samråd att det omarbetade planprogrammet ska föras ut på samråd att godkänna fortsatt planarbete med de ändringar och kompletteringar som föreslogs i programsamrådsredogörelsen. Vidare beslutade nämnden att planens genomförande inte bedöms medföra någon risk för betydande miljöpåverkan samt att en miljöbedömning av planen inte behöver utföras och behov av en särskild miljökonsekvensbeskrivning inte finns att godkänna samrådshandlingarna samt att skicka dessa på samråd. Miljöbedömning Miljöbedömningar definieras som en hel process i vilken miljökonsekvensbeskrivning utarbetas. Detaljplaner ska miljöbedömas om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Arbetet med en detaljplan inleds därför med en s k behovsbedömning där en bedömning av detaljplanens miljöpåverkan görs. Om de åtgärder som föreslås, bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Se längre fram i beskrivningen under rubriken BEHOVSBEDÖMNING KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser enligt 3 kap MB Planområdet berörs inte av miljöbalkens 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4

7 Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB Hela Lysekils kommun omfattas av bestämmelserna i miljöbalkens 4 kap Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Dessa områden är enligt 4 kap 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Ingrepp får göras endast om de inte påtagligt skadar dessa värden. Bestämmelserna ska dock inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Planförslaget Den föreslagna bostadsbebyggelsen är en utveckling av den befintliga tätorten Grundsund och bedöms därför vara förenlig med bestämmelserna i miljöbalken och innebär inte någon påtaglig skada på riksintresset. Förordnanden Området omfattas inte av strandskydd eller andra förordnanden enligt miljöbalken. Miljökvalitetsnormer Enligt miljöbalkens 5 kap. skall det säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att de regler som meddelats i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrids. Planförslaget De eventuella luftföroreningar som bedöms kunna alstras av den föreslagna bostadsbebyggelsen består i att personbilstrafiken troligtvis kommer att öka. De skadliga ämnen i utomhusluft som miljökvalitetsnormerna avser kommer inte att öka så mycket att normerna överskrids. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelse Planområdet är i huvudsak obebyggt förutom 2 villor som ligger i planområdets södra och sydvästra del vid Lönndalsvägen. Planområdet gränsar till bostadsbebyggelse i nordväst och nordost. Området i nordväst, Skolberget, är bebyggt med en småskalig bebyggelse utmed en gemensam tillfartsväg, Vadstensberget. Husen är uppförda som en grupphusbebyggelse från tidigt 1990-tal. Hustyperna varierar mellan 1-planshus, 2-planshus och suterränghus, friliggande villor och hyresrättsbostäder. Sammanlagt finns 37 bostäder utmed vägen, fördelat på 9 friliggande villor och tre grupper/gårdar med hyresrättsbostäder. Området ligger i sin högsta del på ungefär samma höjd som planområdets övre del. 5

8 Befintlig bebyggelse på Skolberget Området i nordost, Lyshult, är bebyggt med 25 stycken friliggande villor uppförda under 1970-talet och ligger mellan meter lägre än planområdet. Söder om Lönndalsvägen ligger en äldre, blandad villabebyggelse som sträcker sig söderut till Värbofjorden. Planförslaget En förprojektering av den föreslagna bebyggelsen har utförts av EFEM Arkitektkontor AB. Resultatet ligger till grund för illustrationsritningen och planens utformning. Planförslaget omfattar totalt 39 bostäder samt 3 privatägda villatomter (2 bebyggda och 1 obebyggd tomt). Planförslaget innehåller en terränganpassad, småskalig bostadsbebyggelse fördelad på 2 bebyggelsegrupper. Den övre bebyggelsegruppen innehåller 33 bostäder och nås från Vadstensberget med en ny gata som löper runt bergets höjdparti. Utmed gatan ligger 6 flerfamiljshus och 5 villor. Flerfamiljshusen får uppföras i 2 våningar och villorna i 1 våning. Båda hustyperna får dessutom ha suterrängplan där så är lämpligt för att få en god terränganpassning. Ny bebyggelse här Planområdet sett från söder Utsikt från planområdet mot nordväst 6

9 Utsikt från planområdet mot sydväst Utsikt från planområdet mot norr Den nedre bebyggelsegruppen består av 2 nya flerfamiljshus, 1 ny villa och 2 befintliga villor. De nya husen nås från Lyshultsvägen med en ny gata som avslutas i en vändplan. De 2 befintliga villorna nås även i fortsättningen från Lönndalsvägen. Planförslaget innebär att de nya flerfamiljshusen får uppföras i 1 våning samt suterrängplan där så är lämpligt. Den nya villan och de befintliga villorna får uppföras i 2 våningar eller 1 våning med suterrängplan. Alla flerfamiljshusen är förlagda tvärs nivåkurvorna med plats för gemensamma ytor och eventuella uthus mellan husen. Husen är orienterade med en långsida i sydligt (sydsydväst eller sydsydost) läge vilket ger de bästa förutsättningarna för användning av solenergi som uppvärmningssystem. Planbestämmelser Flerfamiljshus Planbestämmelserna är utformade så att samtliga flerfamiljshus ges en högsta tillåtna byggnadsyta och en högsta tillåtna nockhöjd angiven i meter över havet. Detta tillsammans med högsta tillåtna antal våningar och högsta tillåtna takvinkel säkerställer byggnadernas höjd och volym. Inom områden för flerfamiljshus anges även hur många flerfamiljshus som får uppföras. Komplementbyggnader däremot får uppföras i valfritt antal. Komplementbyggnaderna ges bestämmelser om att högsta byggnadshöjd inte får vara högre än 3 meter och takvinkeln inte högre än 18 grader. Detta för att de inte ska bli alltför dominerande och ge stora skuggpartier. Med komplementbyggnader avses uthus, garage, carport, värmecentral, sophus/återvinning od. Ett undantag finns för värmecentralen som får ha en största takvinkel på 30 grader för att möjliggöra takplacerade solfångare. Förslaget innebär att flerfamiljshusen ligger på en och samma fastighet tillsammans med gemensamma anläggningar. Något hinder att avstycka flerfamiljshusen finns dock inte. Om så skulle ske kan man bilda en gemensamhetsanläggning för de gemensamma anläggningarna, se mer om detta i genomförandebeskrivningen. Villor Villorna, både nya och befintliga, får uppföras i två våningar eller en våning samt suterrängvåning. De nya villorna i det övre planområdet planeras att uppföras tillsammans med flerfamiljshusen och ges ett enhetligt utseende. De ligger relativt tätt 7

10 på små tomter varför de ges något mindre byggrätter än befintliga villor och den befintliga, obebyggda villatomten. Bostadshusen på de befintliga villatomterna får uppta en yta på marken om högst 150 kvm medan bostadshusen på de nya villatomterna får uppta en yta på marken om högst 120 kvm. Dessutom får det på varje villatomt uppföras valfritt antal komplementbyggnader med en sammanlagd yta om 30 kvm. Komplementbyggnaderna ges bestämmelser om att högsta byggnadshöjd inte får vara högre än 3 meter och takvinklar inte högre än 18 grader. Detta för att de inte ska bli alltför dominerande och ge stora skuggpartier på granntomterna. (Byggnadshöjden beräknas från markens medelnivå invid byggnaden till en skärningspunkt mellan byggnadens fasadplan och takets plan. Byggnadshöjden räknas alltså inte upp till taknock.) Befintliga villafastigheter Avsikten med planbestämmelserna för befintliga villor (Lönndal 1:6 och 1:232) är att de ska behålla sina respektive byggrätter och ges möjligheten att utökas samt i en framtid även kunna rivas och bebyggas med nya hus. Den obebyggda fastigheten, Lönndal 1:233, ges byggrätt lika de befintliga villorna samt en möjlighet att lösa tillfart från den föreslagna lokalgatan mellan Lyshult och planområdets nedre del. Fastigheten Lönndal 1:232 har servitut för parkering på kommunens mark, Lönndal 7:1. Servitutet ligger mellan fastighetens östra gräns och transformatorstationen. I detaljplanen införs bestämmelsen P för servitutet, vilket ger servitutsinnehavaren möjlighet att anlägga en parkeringsplats för den egna fastighetens behov. Landskap och natur Planområdets nordvästra del ligger ett par meter högre än angränsande bostadsområde. Från parkeringsplatsen i Vadstensbergets sydöstra del stiger berget snabbt från ca + 26 meter över havet till +29 meter. Enstaka bergsknallar i planområdet når +31 meter över havet. Bergets höjdparti är relativt flackt, medan sluttningarna är bitvis branta. Bergsplatån mellan det övre planområdet och Lönndalsvägen ligger mellan +15 och +20 meter över havet. Efter plansamrådet har en naturinventering utförts av Thomas Andersson, Eko Natura i Lysekil. Naturinventeringen är uppdelad i två etapper, varav den första etappen är utförd under februari - mars 2008 och den andra under april - juni En kort sammanfattning av de båda naturinventeringarna följer här: Det inventerade området består till största delen av öppna bergsytor eller av hällmarksljunghed. Miljöerna har en artsammansättning som är karaktäristisk för de kustnära delarna av Bohuslän. Dessa ytor med ingen eller sparsam vegetation bedöms inte hysa några särskilda naturvärden. Övriga ytor där det finns fältskikts-, busk- eller trädvegetation inom planområdet bedöms, utifrån vid inventeringstillfällena kända förhållanden, inte heller ha några speciella naturvärden. Inga rödlistade eller fridlysta kärlväxtarter har påträffats inom inventeringsområdet. Två stenmurar löper genom planområdet, en med öst västlig sträckning i områdets norra del utmed den norra plangränsen och en med nordost sydvästlig sträckning i områdets centrala del. 8

11 Naturinventering, bilaga 1 9

12 Bedömning Några specifika ytor/träd i det inventerade området bör så långt möjligt undantas från exploatering eller påverkan i samband med exploatering i närheten: Ytor som är bevuxna av medelgrov tall eller svarttall i den sydöstligaste kanten av inventeringsområdet vid bergssluttningen i sprickdalen (markering på karta bil. 1). En äldre vindpinad oxel i blockrik sluttning ca 40 meter sydsydväst om inventeringsområdets centrala punkt (markering på karta bil. 1). Trädet bör hägnas in i samband med exploatering av området. I närområdet mot nordväst kring den vindpinade äldre oxeln, finns i den blockrika sluttningen bland annat olvon, några mindre vildaplar och ett bestånd av liljekonvalj. Delar av dessa bör också undantas från exploatering enligt streckmarkering på kartan, bil 1. Det branta bergspartiet upp till ca meter från Lönndalsvägens norra sida (se markering, karta, bil. 1) bör så långt möjligt undantas från exploatering, på grund av högre artdiversitet med flera sparsamt förekommande växtarter (ex. sandkrassing och kattfot) samt vackra bestånd av tjärblomster. I eller kring vattensamlingen (se kartan, bil. 1) finns inte någon särskilt skyddsvärd vegetation. Den bedöms heller inte vara värdefull som potentiell reproduktionsmiljö för groddjur, då vattnet har ett relativt lågt ph och den är beskuggad i södra och norra delen, men i övrigt ligger öppet i hällmark. Vattensamlingen torkar dessutom till största delen ut vid torrare perioder under försommaren. Det bör därför inte möta något hinder att exploatera området där vattensamlingen ligger. Förekommande fågelarter inom inventeringsområdet bedöms inte utgöra hinder för exploatering. Planförslaget Påverkan på landskapsbilden illustreras i en landskapssektion på sista sidan i denna planbeskrivning och beskrivs närmre under rubriken Inverkan på miljön. De murar som finns inom planområdet kommer delvis att tas bort i samband med exploateringen. Däremot kan muren som finns utmed den norra plangränsen bevaras. De specifika ytor/träd i det inventerade området som Eko Natura bedömt som bevarandevärda ligger främst i delar av planområdet som är mycket branta och inte föreslås för bebyggelse eller vägar. Det bedöms som fullt möjligt att de föreslagna ytorna/trädet kan undantas från exploateringen. Kulturmiljö Inga registrerade fornlämningar finns inom planområdet. Geoteknik, bergteknik och radon Eftersom planområdet utgörs av berg och sediment inte förekommer inom området saknas förutsättningar för ras eller skred i jord. En geoteknisk undersökning behövs således inte. 10

13 A B Karta över bergteknisk utredning En bergteknisk utredning har utförts av Bergab och finns redovisad i en rapport. Av rapporten framgår att storstabiliteten är god i området medan två områden (område A och B) har nedsatt ytstabilitet. Område A ligger i planområdets sydvästra del, mellan den övre och den nedre platån. Området utgörs av en slänt där det förekommer nedrasade block. Område B ligger strax utanför planområdets södra gräns, öster om ravinen. Området lutar brant och ett antal lösa stenar och block har noterats. För att säkra dessa områden rekommenderas bergrensning samt därefter, om behov finns, säkring med enstaka bergbultar. På Skaftö utgörs berggrunden i huvudsak av en grå gnejs som inte innebär någon förhöjd radonrisk, s.k. normalriskområde. Sprickzoner i berggrunden kan dock innehålla bohusgranit med höga radonhalter. Planförslaget Bergrensning kommer att utföras i enlighet med den bergtekniska utredningen. Detta kommer att skrivas in i exploateringsavtalet mellan kommunen och exploatören så att nödvändiga åtgärder utförs innan området ianspråktas. En planbestämmelse om bergrensning har även införts på plankartan. Skydd mot förhöjd radonhalt säkerställs också i detaljplanen genom en planbestämmelse om att alla hus skall uppföras med radonsäkert utförande. Friluftsliv och rekreation Det finns gott om friområden för friluftsliv och rekreation på Skaftö. Sporthall, fotbollsplan och mindre grönområden finns i närheten av planområdet. Östra Skolberget är i dag tillgängligt för allmänheten och utgör med sitt höga läge en bra utsiktsplats över Grundsund med omnejd. 11

14 Planförslaget Den föreslagna exploateringen medger fortsättningsvis tillgänglighet i och genom området. Vissa inskränkningar blir det dock av naturliga skäl när ny byggnation tillkommer. Plats för lek och utevistelse är förlagd centralt i planområdet och redovisas på detaljplanekartan. Tillgänglighet Planförslaget Gatorna i planområdet kommer att byggas med relativt flacka lutningar. Största lutning är ca 1:10 på den nedre lokalgatans sista bit innan vändplanen. Samtliga husentréer är förlagda i samma nivå som gatan där entréerna ansluter. Gemensamma ytor såsom parkeringsplatser, sophus/återvinning, lekplats o.d. nås från gatorna. Gångvägarna är ett komplement till gatorna och är bitvis branta. Så kallade trappvägar föreslås där marklutningarna är stora, dessa har långa trapplan och kan oftast användas att leda cykel eller dra barnvagn i. Däremot kan de svårligen användas av rullstolsburna. Flerfamiljshusen är planerade med loftgångar med plats för hiss. Från entréplanet leder trappor till våning två och i de fall suterrängplan finns leder trappa ner till suterrängplanet. Service Basservice såsom skola, förskola, bibliotek och mataffär finns inom gångavstånd från planområdet. Kollektivtrafiken ombesörjes av Västtrafiks bussar med en turtäthet på turer varje vardag mellan Grundsund och Lysekil respektive Grundsund och Uddevalla. Trafik Väg 785 leder genom hela Skaftö, från Bokenäs till Grundsunds centrala delar. Vägen benämns Lönndalsvägen där den passerar planområdet. Från Lönndalsvägen utgår lokalgator till kringliggande bebyggelsegrupper. Planområdets övre del nås från Bovikstensvägen via Andstigen och Vadstensberget. Vadstensberget är den gata som leder genom det befintliga bostadsområdet på Skolberget. Vägen är en 6 meter bred lokalgata utan separat gång - och cykelväg och utan möjlighet till rundkörning. Trafiken genom bostadsområdet är sparsam och leder endast till bostäderna i området. Planområdets nedre del nås från Lyshult, förutom de 2 befintliga villorna som nås från Lönndalsvägen. Vägen genom Lyshult, Lyshultsvägen, är en 6 meter bred lokalgata utan separat gång - och cykelväg och med möjlighet till rundkörning. Trafiken genom bostadsområdet är sparsam och leder endast till bostäderna i området. Befintliga gång och cykelvägar finns utmed Lönndalsvägen, mellan Lyshult och skolan, utmed Bovikstensvägen samt utmed Andstigens östra del, öster om korsningen med Vadstensberget. Vägkorsningarna Bovikstensvägen/Andstigen och Andstigen/ Vadstensberget är trånga och sikten är dålig vilket ger en otillfredsställande trafiksäkerhet. 12

15 Översiktskarta Planförslaget Planförslaget innebär att 33 bostäder ska ha sin tillfart via Vadstensberget och 7 bostäder (6 i föreslagna flerfamiljshus samt 1 obebyggd privatägd tomt) via Lyshult. För att uppskatta hur mycket trafik som tillkommer är det brukligt att räkna med 5 6 trafikrörelser per dygn och bostad. En uppskattning av ökade trafikmängder blir då ca trafikrörelser per dygn utmed Vadstensberget och ca trafikrörelser per dygn utmed Lyshultsvägen. 13

16 En trafikutredning är utförd av BBK Teknik & Miljökonsulter, se bilaga ritningar M2, M2:02 och M3. Biltrafik Trafiken kommer att ledas in i planområdet från två lokalgator. Den nedre bebyggelsegruppen nås från Lyshult, via en ny lokalgata (gatab) som även planeras att i framtiden kunna försörja en eventuell bebyggelse på berget öster om ravinen. Den övre bebyggelsegruppen nås från Vadstensberget, via en ny lokalgata (gata A) som leder runt hela planområdet. Denna lösning med rundkörning medför att biltrafik kan fördelas i två riktningar in och ut ur området vilket begränsar trafikmängden förbi bostadshusen vid gatans början, i planområdets norra del. Gång-och cykelvägar De båda lokalgatorna kommer att utformas så att gångtrafik separeras från biltrafik genom markering i gatan. Från det nedre bostadsområdet kan gående och cyklande ta sig via Lyshultsvägen till g/c-vägen utmed Lönndalsvägen. Gående kan även ta sig via föreslagna gångvägar till det övre bostadsområdet och via trappväg till skolan och vidare till befintlig g/c-väg utmed Lönndalsvägen. Från det övre bostadsområdet kan gående och cyklande ta sig via Vadstensberget till g/c-väg vid Andstigen och vidare till befintlig g/c väg utmed Bovikstensvägen. Utmed Vadstensberget kommer en separat gångväg att anordnas genom en markering med en målad linje på befintlig väg. Ingen breddning av vägen föreslås. Trafiksäkerhet Säkerhetshöjande åtgärder föreslås i korsningarna Andstigen/Bovikstensvägen, Vadstensberget/Andstigen och Lyshultsvägen/den nedre lokalgatan (gata B). Vid korsningen Andstigen/Bovikstensvägen föreslås en breddning av Andstigen samt en uppstyrning av korsningen så att sikten förbättras. Gångvägen utmed Andstigen föreslås breddas till g/c - väg. Vid korsningen Vadstensberget/Andstigen föreslås en siktsprängning i den västra innerkurvan. Vid korsningen Lyshultsvägen/den nedre lokalgatan(gata B) föreslås att biltrafiken på Lyshultsvägen stängs av för rundkörning. Detta sker genom att befintlig gata smalnas av och förses med avvikande beläggning i korsningen. Pollare e.d. sätts upp för att hindra genomfart och två nya vändplatser anläggs. 14

17 Föreslagen trafiklösning vid korsningen Lyshultsvägen/lokalgata B. Föreslagen trafiklösning vid korsningarna Andstigen/Bovikstensvägen och Vadstensberget/Andstigen 15

18 Parkering Tillfarten till det övre bostadsområdet kommer att anslutas till vändplanen på Vadstensberget vilket för med sig att 5 befintliga parkeringsplatser försvinner. Dessa kommer att ersättas genom att 5 nya parkeringsplatser anläggs vid vändplanens norra sida. Antalet parkeringsplatser i planområdet ska dimensioneras för de boende samt besökande. Parkering till flerfamiljshusen föreslås ske på gemensamma platser i anslutning till de båda lokalgatorna, medan parkering till villorna föreslås ske på den egna tomten. Detaljplanen styr inte exakt var och hur parkeringsplatser placeras och utformas. Däremot föreslås bestämmelser för garage och carportar så att dessa inte blir alltför höga och dominerande i området. Trafikbuller En trafikbullerutredning är utförd av GF Konsult AB. Riktlinjer för bullernivåer finns framtaget för ny bebyggelse. För utomhusmiljön ska man enligt rekommenderade riktvärden kunna använda en uteplats vid sin bostad där ljudnivån från trafikbuller inte överskrider 55 dba ekvivalent nivå och 70 dba maximal nivå. Inomhus ska enligt rekommendationerna ljudnivåerna från trafikbuller inte överstiga 30 dba ekvivalent nivå och 45 dba maximal nivå. Planförslaget Inga åtgärder behöver vidtagas utmed Vadstensberget och Lyshultsvägen. Däremot behöver åtgärder vidtagas för ny bebyggelse utmed Lönndalsvägen. Detta kommer att säkerställas med en planbestämmelse på plankartan. Utredningen visar att den beräknade ökade trafikmängden som planförslaget för med sig inte ökar den maximala ljudnivån från trafik utmed tillfartsvägarna Vadstensberget och Lyshultsvägen. Däremot kommer den maximala ljudnivån att inträffa oftare när antalet fordon ökar. Den ekvivalenta ljudnivån ökar dock något när den beräknade trafikökningen sker. Utmed Vadstensberget beräknas den ekvivalenta ljudnivån öka med ca 3 dba till 50 dba. Utmed Lyshultsvägen beräknas den ekvivalenta ljudnivån öka med ca 1 dba till ett värde under 50 dba. Samtliga beräkningar avser 6 meter från vägmitt. Bullerberäkningen visar att ljudnivåerna överskrids för den bebyggelse som ligger närmast Lönndalsvägen, den nedre bebyggelsegruppen. För att säkerställa ett gott ljudklimat föreslås följande åtgärder för ny bebyggelse i den nedre delen av planområdet: Utemiljön Uteplatser/balkonger som ligger mot Lönndalsvägen, närmre vägmitt än 35 meter förses med skärm eller inglasade balkonger. Om helt inglasade balkonger väljs kan en alternativ, gemensam uteplats anläggas på motsatta sidan av husen där bullernivåerna ligger under riktvärdena. 16

19 Inomhusmiljön De bostadshus som är placerade närmre vägmitt än 22 meter behöver förses med fönster som har bättre ljudisolering än normala treglasfönster. Planbestämmelser finns införda på detaljplanekartan som säkerställer en god ljudmiljö för ny bostadsbebyggelse. Befintliga hus För de befintliga bostadshusen på fastigheterna Lönndal 1:232 och 6:1 vidtages inga åtgärder. De framräknade bullernivåerna ligger strax över riktvärdena för ny bebyggelse på delar av de båda fastigheterna. Vill respektive fastighetsägare själva vidtaga åtgärder kan de med relativt enkla medel iordningställa skyddade uteplatser där bullernivåerna ligger under riktvärdena för ny bebyggelse. Likaså kan de med tilläggsrutor sänka bullernivåerna inomhus om det anses nödvändigt. Vid ny byggnation, eller tillbyggnader innehållande bostadsrum på dessa fastigheter, ställs däremot krav genom planbestämmelserna att gällande riktvärden för ny bebyggelse ska uppfyllas. Teknisk försörjning Vatten, avlopp, dagvatten och brandvatten Kommunala ledningar för vatten och avlopp finns framdraget till angränsande områden. Den nya bebyggelsen skall anslutas till kommunens VA-nät. Dagvatten kan till största delen omhändertas i kommunens ledningssystem. Planförslaget En VA-utredning är utförd av BBK Teknik & Miljökonsulter, se bilaga ritning M1. Med gata A avses den övre lokalgatan och gata B avser den nedre lokalgatan. Vattenförsörjning Dimensionerande vattenförbrukning inom den planerade bostadsbebyggelsen på Skolberget uppgår till ca 0,15 l/s. Det maximala uttaget under en timma på det s.k. maxdygnet uppgår till ca 0,5 l/s. Bebyggelsen på Skolberget befinner sig inom trycknivån i lågzonen för denna del av Grundsund, d.v.s. mellan 0-nivån vid havet och upp till nivån + 60 m och befinner sig inom arbetstrycket för högreservoaren på Åseberget. Det är även det normala arbetstrycket för renvattenpumpar och ledningar inom bostadsområden. Högst belägna tappstället inom bostadsområdet Skolberget är beläget på nivån m. Med ca 20 mvp övertryck, 60 m-35 m-5 m där ca 5 m är antaget som friktionsförluster kan alltså övertrycket uppgå till ca 20 mvp. Därmed kan antas att befintligt vattentryck och flöden i anslutande ledningssystemet levererar erforderlig vattenvolym till erforderlig trycknivå för den aktuella bostadsbebyggelsen. Brandvatten Ur de föreslagna brandposterna i gata A och B kan erhållas 10 l/s enligt VAV P 83 tabell 2.3 För erforderligt tryck vid brandposterna skall ledningsdimensionen fram till brandposten ej understiga Ø 110 mm. Anslutning sker dels i Lönndalsvägen till dimensionen Ø 250 mm och dels i Lyshultsvägen till dimensionen Ø 160 mm. Inom planområdet föreslås dessutom rundmatning för bättre omsättning och kapacitet samt att bostadsområdet bättre säkras vid rörbrott. Se ritning M1. 17

20 Spillvattenavlopp Spillvattenflödet antas vara lika den förbrukade vattenvolymen, ca 0,15 l/s. Dagvatten Dagvattnet inom det planerade området kommer att avledas till största delen ner mot gata B för att därefter passera ett utjämningsmagasin för rening och fördröjning. Magasinet byggs upp inom den bergbank som infartsvägen, gata B, kommer att förläggas på och ordnas så att hålrumsvolymen omhändertar det s.k. 10 års regnet. Från magasinet avleds dagvattnet via nya dagvattenledningar fram till Lyshultsvägen och den befintliga dagvattenkulverten Ø 800 mm som transporterar dagvattnet vidare mot havet. Dagvattnet från tak och från marken kring de tre byggnaderna väster om gata B kommer även de att ledas ut i gata B och genom dagvattenmagasinet. Dock kan det behövas en avledning av dagvatten från någon husdränering som kan ligga för lågt för att nå gata B. Bedömningen som görs är att dagvattnflödet mot Lönndalsvägen efter det att bostadsområdet är utbyggt är mycket marginellt. I dag avbördads hela bergytan väster om vattendelaren mot Lönndalsvägen vilket inte kommer att ske när gata B har byggts ut. Inom Lönndalsvägen finns inte något dagvattensystem. Inom bostadsområdet väster om Lönndalsvägen finns endast privata dagvattenledningar. Den ringa mängd dagvatten ner mot Lönndalsvägen efter det att området byggts ut kommer som tidigare att ansluta mot vägområdet via insidan gångbanan och de förmodade rinningsvägarna ner mot Värbofjorden. El Elnätet ägs av Vattenfall. Värme Fjärrvärme finns inte framdraget till området. Planförslaget Möjligheten att bygga extremt energisnåla hus har studerats i en förprojektering utförd av EFEM Arkitektkontor AB. Husen är placerade och utformade för att ge förutsättningar för en låg energiförbrukning. Husen är orienterade med en långsida i sydligt (sydsydväst eller sydsydost) läge vilket ger de bästa förutsättningarna för användning av solenergi. Vidare är de föreslagna hustyperna förberedda med plats för värmeväxlare i varje lägenhet. Värmeväxlarna utnyttjar överskottsvärme från inomhusluften. Om gemensamma lösningar för uppvärmning blir aktuellt finns även förberett plats för en gemensam värmecentral, för produktion av varmvatten med solfångare och som komplement t.ex. pelletspanna. Avfallshantering Kommunen ombesörjer sophanteringen. En återvinningsgård för papper och förpackningar finns strax norr om planområdet, vid Bovikstensvägen. En större återvinningscentral för grovsopor finns ca 2 kilometer från planområdet. Planförslaget Plats för en lokal återvinningplats/sophus finns inom planområdet. 18

21 BEHOVSBEDÖMNING KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Allmänt Alla detaljplaner ska behovsbedömas. Om myndigheten eller kommunen bedömer att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska detta redovisas, inklusive skälen för denna bedömning. Behovsbedömningen och motiven för ställningstagandet redovisas i korthet nedan. Behovsbedömning En behovsbedömning av planen har gjorts i samband med att planprogram upprättades. Samråd har skett med Länsstyrelsen som i sitt yttrande över programhandlingen bedömt att ett genomförande av planen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. De planerade förändringarna bedöms inte medföra någon risk för betydande miljöpåverkan. Planförslaget berör inget Natura 2000-område, medför inte någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Inte heller motverkas nationella miljömål. Planens tänkbara effekter på kort och lång sikt bedöms inte medföra någon risk för miljön, människors hälsa och säkerhet eller olämplig hushållning med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning för planens genomförande behöver därmed inte genomföras. Miljö och byggnadsnämnden har i beslut tagit ställning till att planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. En särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6 kap 12 ska därför inte upprättas. Konsekvenser av planens genomförande redovisas nedan under rubriken Inverkan på miljön. Inverkan på miljön Natur och kulturmiljö Naturmiljön kommer att påverkas och förändras genom de ingrepp som föreslagen bebyggelse gör. Planområdet innehåller inga särskilda naturvärden och inga rödlistade eller fridlysta arter har påträffats. De naturvärden som ändå bedömts vara värda att spara kommer att kunna undantas från exploateringen. Inga särskilt utpekade kulturvärden finns i planområdet. Befintlig stenmur i planområdets norra gräns kommer att bevaras. Landskapsbild Planförslaget kommer i viss mån att påverka och förändra landskapsbilden genom att ny bebyggelse tillkommer på ett idag obebyggt berg, se landskapssektioner på sista sidan i denna planbeskrivning. Den närmsta omgivningen ligger lägre än planområdet vilket kommer att medföra att de nya husen blir siluettbildande. Stor del av bebyggelsen i Grundsund är förlagd i höga lägen på berg varför en ny bebyggelse på Östra Skolberget inte kommer att utgöra något främmande inslag i landskapsbilden. Det småskaliga bebyggelsemönstret som är tradition i Grundsund kommer också att följas i detta planområde. 19

22 Störningar Den trafikökning som förväntas av den föreslagna exploateringen är av den storleksordning att några betydande olägenheter i form av buller eller avgaser inte bedöms uppstå för de boende utmed Vadstensberget och Lyshultsvägen. Utförda trafikbullerberäkningar visar att ljudnivåerna kommer att överskridas för delar av planområdet närmast Lönndalsvägen, det nedre planområdet. Planförslaget föreslår åtgärder för att säkerställa en god ljudmiljö för ny bebyggelse i det nedre planområdet. Andra störningar från bostadshus, såsom rök från eldning med ved eller pellets, bedöms inte uppkomma genom ett modernt bostadsbyggande med moderna uppvärmningskällor. Braskaminer och liknande ska vara miljögodkända och inte vålla olägenheter för omgivningen. Trafiksäkerhet Den föreslagna utformningen av nya och befintliga gator med smala körbanor och separat plats för gång- och cykeltrafik bidrar till att hålla hastigheterna nere varpå trafiksäkerheten kommer att öka. Siktförbättrande åtgärder vid de 2 gatukorsningarna vid Bovikstensvägen och Andstigen, säkerhetshöjande åtgärder vid ny korsning Lyshultsvägen och lokalgata B samt ny g/c-väg utmed Andstigen bidrar till att öka trafiksäkerheten. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa när planen vunnit laga kraft och varar sedan i 10 år. Kommunen ska vara huvudman för allmän plats vilket i denna detaljplan utgörs av LOKALGATA, NATUR och SKYDD. Bygglovbefrielse för solfångare är införd som bestämmelse i detaljplanen. PLANARBETETS BEDRIVANDE Plankarta med bestämmelser är upprättad av Lysekils kommun. Illustrationsritning är upprättad av EFEM Arkitektkontor AB. Denna handling har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB. Uddevalla Elisabet Fjellman Carin Trägårdh 20

23 LANDSKAPSSEKTIONER 21

24 a b c Begravningsplats Skolberget A B Lyshult C F D Fågelkärr H E G Östra skolberget Värbo b c N a Valbyfjorden Landskapssektioner Östra Skolberget Lysekils kommun Översiktsskarta

25 Östra Skolberget, Hus B-H Toppens marknivå ca +32 meter Föreslagen bebyggelse hus F nockhöjd ca + 39 meter Valbyfjorden Värbo, marknivå ca +6 till +8 meter Lyshult, marknivå ca +11 meter Från SO terräng bak-/förgrund Snitt a-a befintlig bebyggelse b-b b-b föreslagen och bef. bebyggelse Östra Skolberget, Hus A, C-H Toppens marknivå ca +32 meter Föreslagen bebyggelse hus F nockhöjd ca + 39 meter Begravningsplats Fågelkärr, marknivå ca +11 meter Från NV terräng bak-/förgrund Snitt c-c befintlig bebyggelse b-b föreslagen och bef. bebyggelse. Landskapssektioner Östra Skolberget Lysekils kommun Skala 1:2000 i A3-format