Stadsodlingsnätverket Malmö En sammanställning 2011

Transkript

1 GAUKONORE Stadsodlingsnätverket Malmö En sammanställning JOSEFIN NORRBO SADSMILJÖAVDELNINGEN

2

3 Innehåll Inledning 5 Inledning Stadsodlingsnätverket 6 Kirseberg Stadsdelsförvalting - Anette Larsson Serviceförvaltningen - Anna Lejontand Barn i stan - Linnea Wettermark, Lasse Flygare, Göran Larsson Gröna skolgårdar - Emma Pålsson, Karin Bengtsson Gröna skolgårdar - Petra Bengtsson Fastigehetskontoret - Eva-Britt Larsson Hindby småskola - Pontus Darman, Britta Nylander, Göran Gustavson Slottsträdgården - John aylor Ekocentrum - Marcus Ljungqvist MKB - Åse Dannestam Mykorrhiza Malmö Sege Park, Serviceförvaltningen - Anna-Karin Hagbrand, Beril Elamzon Gatukontoret - Sten Göransson Drömmarnas hus - Åsa Johansson Fosie stadsdelsförvaltning - Sadiye Altundal Permakultur och Agroforestry - Esbjörn Wandt, Reine Karlsson Agroforestry för mångfunktionellt markbruk - Dan Melander, Reine Karlsson GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

4 4 GAUKONORE XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

5 Inledning Stadsodling är inget nytt fenomen i ett globalt perspektiv utan har existerat länge. Det finns många exempel runt om i världen på stadsodling som en naturlig del av samhället. Havanna, Detroit och Rosario är platser där odling är en integrerad och ibland, nödvändig, del i staden. Vissa menar att stadsodling är en fluga, en trend som kommer att försvinna med tiden. Men ser vi stadsodling ur ett globalt perspektiv ser vi att det handlar mer om att säkra livsmedelstillgången, förbättra sin privatekonomi och om att öka kvalitén på maten än att vara ett mysigt tidsfördriv. Även om det såklart kan vara det också. I denna sammanställning ser vi också att odling kan vara ett medel för att uppnå andra mål, som integration, hälsa och delaktighet. På många håll i Sverige växer intresset för stadsodling, så även i Malmö. Detta är en sammanställning av de projekt och initiativ som hitintills deltagit i stadsodlingsnätverket i Malmö. Då stadsodlingsintresset växer för var dag som går och nya projekt startar hela tiden, blir sannolikt detta dokument inaktuellt inom kort, till dess hoppas jag att det kan leda till gynnsamma samarbeten och ett utökat nätverkande. Josefin Norrbo Gatukontoret Malmö 5 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

6 Kirsebergs stadsdelsförvaltning Annette Larsson, informatör och miljösamordnare Befintliga och kommande projekt: Kirseberg är pilotstadsdel för projektet Lärande för hållbar utveckling och i samband med det har tankar om stadsodling kommit upp. Kirsebergs stadsdelsförvaltninghar haft kontakt med Stadsfastigheter angående Sege parks framtid och de är positiva till att ta in odling i planerna. Något annat är de studiecirklar som ordnats i klimatsmart odling i stan. Intresset var stort och fem cirklar gick igång. Ett annat projekt med odlingstema i stadsdelen finns på ett LSS-boende. Därhar personalen drivit fram odlingar och har planer på att skapa en sinnenasträdgård. Något annat som Annette Larsson funderar på är någon slags miljöcertifiering. Det finnsen miljöcertifiering för skolor som heter Grön flagg. Annette berättar att hon funderar på om det skulle gå att ta fram en liknande miljöcertifiering förvård och omsorg. Vilka visioner har Kirsebergs stadsdelsförvaltning? Annette säger att hon tycker att odling är ett bra inslag i många människorsliv. Det finns många vinster i det och Annette hoppas att kommunen kanöppna upp för odling och skapa en plattform, men hon säger också att det i slutändan mycket är upp till de lokalt boende att engagera sig. Vilka på Kirsebergs stadsdelsförvaltning arbetar med stadsodling? Annette Larsson är kontaktperson angående stadsodling på Kirsebergs stadsdelsförvaltning. Samarbetspartners: Pedagoger i förskolorna, där många arbetar med utomhuspedagogik. Kirseberghar också haft kontakt med Alnarp. Kirsebergs församling är intresserade av att arbeta med odling i ett arbetsträningsprojekt. Förväntningar på nätverket: Att det ska vara ett kunskapsutbyte och en kunskapskälla. Annette tror att det är viktigt att formulera vad nätverket ska göra och fundera över varför detfinns. Det gäller att hitta ett tempo i arbetet. 6 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

7 Serviceförvaltningen Anna Lejontand, miljösamordnare och projektledare odlingsrehab Befintliga och kommande projekt Serviceförvaltningens största projekt inom stadsodling är Odlingsrehab. Det startade då arbetscentrum kände att de inte hade någon verksamhet riktad mot deprimerade och utbrända. Samtidigt vill serviceförvaltningen kunna odla grönsaker till sina restauranger. I och med detta startade projektet odlingsrehab. Personer som är deprimerade eller utbrända ska få möjlighet att arbeta i ekologiska odlingar i Sege Park. Denna sommar kommer verksamheten bedrivas i två omgångar med fyra deltagare i åtta veckor per gång. Efter detta första testår ska verksamheten utvärderas. Odlingsrehab ska erbjuda något för alla sinnen, som doft, känsel och om man känner att man inte orkar arbeta en dag är det okej. Projektet ska vara som ett steg mellan sjukskrivning och arbetsträning. Deltagarna måste vara på plats mellan 09 och 13, tre dagar i veckan och får då möjlighet att träna på att passa tider och att få tillbaka regelbundna matvanor. Deltagarna har kontakt med sina handläggare och via denne förmedlas det stöd som behövs. Det finns inga terapeuter eller psykologer direkt knutna till projektet men de finns inom organisationen Vilka mål har ni? Visioner? Projektmålen är att få igång en fungerande verksamhet som kan göra en skillnad i människors liv. Var odlar ni/vill ni odla? I Sege Park. Det är många olika stadsodlingsprojekt under uppstart inom serviceförvaltningen. Har ni någon särskild inriktning eller pedagogik? Nej inte direkt. Anna berättar att de själva har tagit fram en modell som de tycker är logisk. Det som är viktigt är rutiner, närvarande personal och att deltagarna får kunskap om naturen, berättar Anna. De har inte kommit ner på detaljer ännu utan försöker hitta sin form. Hur finansieras projektet? Projektet finansieras via serviceförvaltningen. Det är ett ganska billigt projekt, marken är gratis och de ska få plantor gratis från John aylor. 7 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

8 Samarbetspartners: Ekocentrum och John aylor på gatukontoret är några samarbetspartners idag. I framtiden kan det tänkas att det blir många fler, som Alnarp till exempel. Förväntningar på nätverket: Erfarenhetsutbyte, kontaktskapande, få reda på vilka projekt som faktiskt finns idag och få inspiration av varandra. Jag tror nätverkat ska ha ganska lösa former men det ska ändå finnas möjlighet att driva gemensamma projekt. 8 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

9 Barn i stan, Sevedsplan Linnea Wettermark, kvartersträdgårdsmästare och verksamhetsledare Lasse Flygare, projektledare Göran Larsson, Kvartersträdgårdsmästare Inställning till stadsodling: På 60- talet var det gröna vågen som gällde och människor flyttade från staden ut på landet. Nu är det tvärtom, människor flyttar in landet till staden. Just nu kanske det betraktas som lite gulligt men ju längre tiden går så måste stadens organisation ta ställning till stadsodling. Finns det någon smärtgräns? Det här med stadsodling är ingen fluga utan det är mer en livsstil. Människor vill leva hållbart och kunna förse sig själva med grönsaker. Det är viktigt att medvetet jobba ekologiskt i hela kedjan från jord till grönsak. Här på Sevedsplan har Barn i stan upplevt ett stort intresse från nysvenskar och odlingen har blivit en väg för dem att träffa svenskar. Intresset från 80- och 90-talister är stort men intresserade finns i alla åldrar. Eftersom barnen gärna vill vara med dras även föräldrarna in i det och börjar fundera på om de kanske också vill odla. Stadsodling kan ge viktiga sociala och integrativa vinster som Barn i stan visat. Befintliga och kommande projekt: Barn i stan består av flera olika delar. Det första året så odlade de med barnen på Barn i stan. Det blev en väldigt positiv respons och många blev nyfikna och intresserade. 2009, på hösten, så bildades ett löst nätverk av olika fastighetsägare på Seved, Barn i stan och boende som vill odla. Fastighetsägarna upplåter mark åt odlingssugna och ansvarar för att få dit jord och tillhandahålla redskap. Barn i stan bidrar med kunskap om odling och har odlingscirklar. Nu finns 100 medlemmar i Odlingsnätverkat och ca 30 aktiva odlare. Barn i stans verksamhet och Odlingsnätverket Seved drivs parallellt. Förutom detta finns projektet Barn, mat och hälsa som är ett samarbete med Miljöförvaltningen. Utifrån sina erfarenheter ska Barn i stan ta fram ett pedagogiskt material gällande barn, mat och hälsa. Barn i stan har också startat en odling vid Yallatrappan i Rosengård, maj 2010 och har där också en studiecirkel i balkongodling. Inom projektet Gröna skolgårdar har Barn i stan gått in och ansvarar för två olika skolgårdar, dels Ösetrportskolan och Nydalaskolan. De står både för det pedagogiska arbete och det praktiska. Det är ett samarbete mellan Barn i stan, entreprenörerna, skolan och kommunen. Den sista mars avslutas projektet, men kommer förhoppningsvis att fortsätta i någon form. 9 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

10 Mål och visioner: Att stadsodlingen ska spridas över hela staden med hjälp av t ex kvartersträdgårdsmästare i varje stadsdel. Där lokala nätverk av boende och fastighetsägare tillsammans samarbetar och stimulerar till kvartersodlingar. Det behövs fler små nav för verksamheten. Barn i stan på Seved kan inte växa mer, utan projektet får expandera på andra sätt. En vision är att Odlingsnätverket Seved blir en egen ideell förening för odlare på Seved, som kan växa vidare och utvecklas med fler fastighetsägare, boende och samverkanspartners. Det behövs något form av paraply över alla stadsodlingsinitiativ i staden. Denna organisation ska sätta upp några grundregler men varje område eller kvarter måste få råda självständigt. Det ska inte vara någon detaljstyrning. Det gäller att komma ihåg att det inte fungerar med någon quick fix, det gäller att förankra projekt lokalt. Barn i stan har gjort det via barnen. Hur många anställda är det i projektet? Nio anställda på olika procent och sex praktikanter. Har Barn i stan någon särskild inriktning eller pedagogik? Man kan inte göra fel! Det som gäller är lek, lust och glädje och prova sig fram, äventyrspedagogik kanske? Några i projektet har pedagogisk bakgrund och de flesta har jobbat med människor på olika sätt förut. Hur finansieras projektet? Allmänna arvsfonden. Förväntningar på stadsodlingsnätverket: Utbyte av erfarenheter, underlätta samverka mellan det kommunala och det enskilda. Skapa en intern samsyn och en samlad utåtriktad bild. 10 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

11 Gröna skolgårdar Emma Pålsson, skolgårdsinspiratör Karin Bengtsson, naturpedagog, Malmö naturskola Inställning till stadsodling: Väldigt positiv! Både till ideella och kommunala projekt. Det är viktigt att båda typer av projekt finns och det är viktigt att få kontinuitet i projekten. Det finns mycket outnyttjad mark i Malmö och den här marken skulle kunna användas till odlingsyta för bland annat skolor. Odling ger förståelse för kretsloppen i naturen och livet och barnen får känna sig delaktiga och behövda. Det blir så mycket mer än bara lärande, det blir ett samupptäckande för barnen och läraren. Praktiskt lärande skapar viktiga minnen och de kan relatera sin kunskap till någonting verkligt. Det ger en djupare förståelse. Befintliga och kommande projekt: Naturskolan har alltid jobbat med att främja gröna närmiljöer och inspirera lärare att tänka om angående skolgårdar. Naturskolan arbetade för att få en skolgårdsinspiratör och 2008 kom Emma Pålsson. Emma arbetade under 2008 och 2009 fram olika metoder för hur verksamheterna kan göras delaktiga i processen att förändra skolgårdarna och hur man kan göra förändringar med barnperspektiv och med stor delaktighet från eleverna. Dels arbetade hon med tre pilotskolor och dels gav hon stöd till skolor och förskolor då de skulle genomgå stora förändringsarbeten i sin utemiljö. De upplever att det finns stor efterfrågan på stöd och det finns massor att göra. Under 2010 gjorde Kommunstyrelsen en storsatsning på Gröna skolgårdar, och Emmas jobbar sedan dess i projektledningen i projektet som riktar sig mot ca 20 grundskolor i Malmö. Alla på Naturskolan är involverade i projektet på olika sätt. Projektet Gröna skolgårdar kommer att fortsätta detta år med fördjupning och fortbildning för de involverade skolorna och pedagogerna. Det håller också på att tas fram en förvaltningsmodell för hur förvaltningen av skolgårdarna ska se ut. Detta tas fram i samarbete mellan pedagoger och entreprenörer. Samarbetet däremellan behöver förbättras och skötseln måste utgå från användandet och inte tvärtom. Det kommer också att sättas igång ca 8 10 nya skolor som kommer få grönare skolgårdar. Malmö Naturskola hoppas också på att kunna ta outnyttjad mark i anspråk och låta skolor odla där. Mål och visioner (när det gäller stadsodlingens framväxt i Malmö): Alla som vill odla ska kunna få det. Det ska finnas hjälp att få för att komma igång, som en stöttande trädgårdsmästare i varje stadsdel. Det ska allid finnas 111 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

12 kunniga människor på plats som kan tillhandahålla verktyg och jord. Det ska finnas både community gardens och andra typer av odlingar. Kanske kan ett samarbete med koloniföreningar inledas för att ta tillvara all kunskap som finns där. Man kan arrangera föreläsningar, fröbytardagar och människor som är sysslolösa men har mkt odlingskunskap skulle kunna involveras i projektet. Det kan bidra till en naturlig integration. När det gäller Gröna skolgårdar finns en vision att alla skolor i Malmö ska bli grönare, förvaltningen av skolgårdarna ska ske med ett barnperspektiv och det ska vara enkelt för verksamheten att använda skolgården på ett pedagogiskt sätt. Har Gröna skolgårdar någon särskild inriktning eller pedagogik? Det viktigaste är delaktighet och aktivt lärande. Eleverna ska vara med och göra på ett annat sätt. Man försöker att förändra tänkandet hos pedagogerna om utomhuspedagogik, så att de verkligen använder uteklassrummet lika mycket som inneklassrummet. Det är viktigt att koppla det teoretiska till det praktiska. Hur finansieras projektet? Gröna skolgårdar: KS har avsatt 4 miljoner för att ta fram den nya förvaltningsmodellen och 6 miljoner till investeringar. Naturskolan ligger under utbildningsförvaltningen och Gröna skolgårdar ligger under serviceförvaltningens utvecklingsenhet. Samarbetspartners: Det finns massor! Både internationella och nationella, inom och utom kommunen. Några exempel är SLU, Malmö högskola Drömmarnas Hus och Barn i Stan. Förväntningar på nätverket: räffa andra med samma intresse, nätverka, få idéer och inspiration. Få höra vad som är på g och hitta samarbeten. Få stadsodlingen att komma igång på allvar. Petra Bengtsson, landskapsarkitekt och projektledare Gröna skolgårdar Befintliga och kommande projekt: Gröna skolgårdar startade egentligen tidigare men det var förra året (2010) som politikerna satsade pengar på det. Då satsade man 8 miljoner på att göra tio till tolv skolgårdar grönare med tre olika syften. Dels öka den gröna miljön och tillgängligheten på skolgården för hälsofrämjande och pedagogiska syften. Dels engagera elever och personal i det och öka 12 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

13 delaktigheten och dels att ge pedagogiskt stöd till skolorna. Utbildning och fortbildning ingår i projektet. Elva skolgårdar blev iordningställda, nästan klara allihopa under hösten/vintern Gröna skolgårdar har fått hjälp av Naturskolan på nio av skolorna och på två var det Barn i stan som hade den pedagogiska stötterollen. Själva odlingen har främst skett i pallkragar, så de har fått pallkragar med ekologiskt märkt odlingsjord och fröer eller plantor. Det har också varit några skolor som inte vill odla sådant som går att äta utan har istället gjort olika biotoper att använda i undervisning. Under sommaren hade projektet ett krav på skolorna att de skulle ta hand om sina egna odlingar. Rabatter tog kommunen hand om men det som skolorna hade odlat själva fick de ta hand om, så det var ju framförallt de som hade sommarfritids som kunde ha de här odlingarna. Dom som har tagit på sig det har också tagit hand om det, sett ur Petras perspektiv. Gröna skolgårdar hoppas att dom skolor som fått odlingsmöjligheter fortsätter med det, det blir lite på eget initiativ. De skolorna som är med sen förra året är med i det som kallas förvaltningsutveckling. Dom kommer bli stöttade med lite nya plantor och fröer och så till våren. De får pedagogiskt också ett vidare stöd som till exempel odlingskurser. Dels kurser från naturskolan som riktar sig bredare till alla över hela staden, då bjuder dom in en lärare och en fritidspedagog från varje skola. Gröna skolgårdar bjuder in de skolor som var med och fick åtgärder förra året och kommer ut till skolorna och har en aktivitet runt odlingen. Parallellt med det här kommer det att startas upp på nya skolor. Nu håller skolorna på och ansöka om och få vara med, sen kommer en urvalsprocess. Förra året valde projektet ut skolor och de fick det till skänks. Detta året är det en investering som kommer läggas på hyran, det kan ju också ha en betydelse för om skolorna väljer och vara med. De skolor som valdes ut valdes avsiktligt för att täcka hela Malmö. I år finns inte den ambitionen eftersom det är avgörande vilka som söker. Visioner och mål? Ur Malmö stads synvinkel så vill man ha attraktiva skolor, men det är ju också en hälsofrämjande åtgärd. Det är en god lärmiljö och en god pedagogisk miljö i sig. Allt grönt är också stressdämpande vilket är något de flesta barn behöver. Satsningen just nu är på grundskolor, men det finns ju ett jättebehov på förskolor och säkert gymnasiet med. När barnen blir äldre får man dock tänka lite annorlunda. Hur finansieras projektet? Kommunstyrelsen har satsat pengar på projektet. Dels till att utveckla förvaltningsmodellen och dels till att hålla ihop projektet. Det är det fyra miljoner avsatta till att hålla ihop projektet och till investeringsdelen är det sex miljoner. 13 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

14 Samarbetspartners: SLU förra året var de involverade i två av skolorna som rådgivare men de gör också en studie på hur eleverna upplever sin miljö. Movium, Mykorrhiza och Barn i stan. Visioner om nätverket: Kontakter, hjälp i projektet, utveckla idéer, testa nya saker, sprida kunskap om varandra, utbyta kunskap och hitta en struktur för förvaltningsövergripande samarbete. 14 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

15 Fastighetskontoret Eva-Britt Larsson, ansvarig för uthyrning av koloni- och odlingslotter Befintliga och kommande projekt: Eva-Britt Larsson är ansvarig för uthyrning av odlingslotter i Malmö. När det gäller kolonistugor så äger fastighetskontoret marken som koloniföreningen sedan arrenderar. Kolonisten äger sedan sin egen stuga. I framtiden skulle fastighetskontoret gärna se att det bildades föreningar på odlingslotts områdena för att skapa mer tillsyn och engagemang. En annan tanke är att fastighetsbolagen i större utsträckning skulle kunna erbjuda odlingsmöjligheter. Kolonier i Malmö stad Koloniverksamheten i Malmö har hundraåriga anor och är en källa till glädje och rekreation för tusentals malmöbor. Fastighetskontoret upplåter 175 hektar mark till kolonitomter och odlingslotter. Koloniområdena har alltid anlagts i stadens utkanter, när stadsbebyggelsen brett ut sig har flera fått ligga kvar som sköna oaser. De har därmed blivit permanenta rekreationsområden. Det finns över kolonilotter i Malmö, varav ca ägs av kommunen. När det gäller kolonistugor så äger fastighetskontoret marken som koloniföreningen sedan arrenderar. Kolonisten äger sedan sin egen stuga. Dessa köps och säljs privat och överlåtelsen går via koloniföreningar. Odlingslotter Malmö stads odlingslotter är en oas för många malmöbor. En odlingslott är en kolonilott som är avsedd enbart för odling av t ex blommor, grönsaker och frukt. Det är inte tillåtet att bygga på lotten. Det finns 1700 odlingslotter fördelade på 17 områden. Lotternas storlek varierar från 60 till 150 kvadratmeter. Priset är beroende på områdets ålder och faciliteter. Intresset för att skaffa sig en odlingslott inom Malmö stads befintliga område har under de senaste åren ökat och efterfrågan är stor. Samarbetspartners: I dagsläget finns inga direkta samarbetspartners men Eva- Britt skulle kunna se att kolonisterna engagerades på olika sätt, som fröbytardagar och dylikt. Dock kan den verksamheten inte ligga på fastighetskontoret men fastighetskontoret kan hjälpa till med förmedlingen av namn och eventuellt hjälpa till att sätta upp på informationstavlor, etc. Förväntningar på nätverket: Kommunen kan hänvisa vidare om man vill ha råd eller hjälp med vart man ska vända sig om man vill odla. 15 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

16 Hindby småskola Pontus Darman, permakulturkonsult Britta Nylander, permakulturkonsult Göran Gustavsson, allt-i-allo, Hindby småskola Befintliga och kommande projekt Hindby småskola sökte pengar från Region Skåne för att omställa skolgården till permadesign. I detta arbete anlitades Pontus och Britta, som är specialister på permakultur. Permakultur innebär att man tar vara på det man har. Det är ett designverktyg för att skapa hållbara miljöer och lite av en livsfilosofi. Man ska ta hand om jorden och göra saker efter sunt förnuft för att skapa en användbar och produktiv miljö. Det kan vara att odla grönsaker och kunna skörda, spara dagvatten, kompostera, undvika plast och asfalt och använda naturliga material. Hindby småskola visste ingenting om permakultur från början men tyckte att det var spännande. Nu har skolan jobbat i ett år och kommer fortsätta utveckla gården. De kommer exempelvis göra fler naturliga lekplatser som är föränderliga och jobba med ätliga växter. En annan framtida plan är att försöka involvera grannarna mer och sudda ut gränserna i närmiljön. Exempelvis skulle den ensamma tanten kunna delta i en odlingscirkel på skolan i utbyte mot att hon kommer och planterar lite med barnen. Personalen på skolan utbildas och barnen involveras mycket i utformningen av skolan. En annan ambition är att kunna producera mat till skolan och kanske involvera någon bonde dit barnen kan få komma och hälsa på. Pontus och Britta anlägger trädgården tillsammans med barnen. Mål och visioner: Knyta kontakter bland de boende i området och få in fler nyfikna. En vision är att hitta bra, fungerande system. Som om man behöver låna en skottkärra eller verktyg ska det vara möjligt och hitta många lokala samarbeten. Britta och Pontus hoppas att projektet kommer få eget liv och att personalen ska kunna arbeta med trädgården i barnens utbildning på ett naturligt sätt. Har ni någon särskild inriktning eller pedagogik? Permakultur. Hur finansieras projektet? Det har finansierats av Region Skåne i ett år. Nu kommer skolan lägga till lite pengar och eventuellt kommer de söka nya pengar. 16 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

17 Samarbetspartners: Mest informella samarbetspartners. Emma Pålsson, Naturskolan i orup och Birger Emanuelsson är några som varit involverade. Förväntningar på nätverket: Hitta samarbeten och sprida kunskap så att man inte behöver gå över ån efter vatten. Lokala samarbeten är det bästa och de är de här små projekten som behöver främjas. Det ska vara enkelt och gå snabbt att komma igång och odla om man vill det. Det är mycket praktiskt som är problemen och det skulle kunna ordnas, tänk om verktyg och dylikt kunde vara lättillgängligt! Ett exempel är när ett träd fälls, då borde kommunteknik kontakta dagis och höra om det vill ha ett träd. Istället måste dagiset åka och köpa en trästam någon annanstans. änk om nätverket kunde bidra här? Pontus poängterar att det är viktigt för Malmö stad att nätverket inte blir byråkratiskt, Malmö stad måste fundera på hur de kan gynna spontanitet utan att kväva det. För att stadsodling ska hållas vid liv tror Pontus att det måste få vara spontant. 17 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

18 Slottsträdgården John aylor, slottsträdgårdsmästare, Gatukontoret Befintliga och kommande projekt:: Slottsträdgården startde 1994 med att fem personer tyckte det skulle vara trevligt med en trädgård inne i staden. De byggde en vänförening och fick stöd från kommunen. John blev anställd och fick redskap och fröer. År drevs Slottsträdgården av en ideell förening, Slottsträdgårdens vänner tog gatukontoret över. Idag jobbar Slottsträdgården med sin egen verksamhet men också med att stödja och främja trädgårdskultur i hela Malmö, stadsodling handlar inte bara om odling av mat. Framöver kommer Slottsträdgården att visa en demonstrationsträdgård av en kolonilott i samarbete med fastighetskontoret. I maj kommer de att ordna Malmö garden show, som är en trädgårdsutställning och en marknad. Den löpande verksamheten kommer fortsätta och ambitionen är att sprida kunskap om odling. De anordnar kurser och har också en plantskola med ovanliga växter. rädgården tar emot många praktikanter varje år och frivilliga som vill komma och arbeta i trädgården. Det är en grundpelare i Slottsträdgården, man ska kunna komma och vara med. Slottsträdgården stödjer också Mykorrhiza och Barn i stan men verktyg och hjälp att hitta rätt kanaler. Mål och visioner: Att trädgården ska vara fin och inspirerande och vara ett nav i stadsodlingsnätverket och hjälpa de mindre grupperna. Slottsträdgården ska visa och demonstrera odling i olika former och vara en odlingsoas och inspirationskälla. Vilka arbetar i Slottsträdgården? John aylor och en säsongsanställd. Utöver detta tar Slottsträdgården emot ca 40 praktikanter per år. De kommer från exempelvis Hvilan, studenter från andra länder och Ung i sommar. Hur finansieras projektet? Av Gatukontoret. Har ni några samarbetspartners? Vänföreningen, som är ca 200 medlemmar, Barn i stan och Mykorrhiza. 18 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

19 Förväntningar på nätverket? Att man inom Malmö stad kan se vem som gör vad och hitta former för att ge stöd och resurser. Att tydliggöra processer. Det ska vara ett informellt nätverk med kanske fyra träffar per år. Nätverket kan utåt visa att stadsodling bara ger positiva effekter och inom nätverket hitta samarbeten och hjälpa varandra. Det handlar mycket om att ge till varandra. 19 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

20 Ekocentrum Marcus Ljungqvist, ekolog och projektledare Inställning till stadsodling: Ur ekocentrums synvinkel så fyller stadsodling flera funktioner. Stadsodling kan användas för ett pedagogiskt syfte och vara ett medel för att utbilda om kretsloppet och visa hur allt hänger ihop ekologiskt. Det kan användas till att visa på att det tar tid att odla mat, det är inte bara att gå och köpa tomater på Netto. Någon måste odla dem också. I ett större perspektiv så kan det gynna ett mer hållbart jordbruk och matproduktion. Människor får möjlighet att komma närmare naturen och det kan vara mycket hälsofrämjande. Stadsodling kan också bidra till social hållbarhet i och med att människor möts genom odling, som vi har sett i exempelvis Seved. Människor får också möjlighet att spara pengar och kan odla sin egen mat. Befintliga och kommande projekt: Ekocentrum startade i slutet av förra året och håller på att sätta upp sin verksamhet. Verksamheten består av utbildning och utställning. Det som kommer hända i framtiden inom stadsodling är matutbildningar inom hållbar matproduktion. Det kommer också påbörjas undervisning inom biogas. Ekocentrum kommer också att fokusera på social hållbarhet, som integration. Arbetscentrum kommer att starta verksamhet i närliggande Sege Park detta år, med odlingar i rehabiliteringssyfte. Ekocentrum kommer eventuellt att vara med på ett hörn i projektet och använda odlingarna i utbildningssyfte. Mål och visioner: Göra staden mer grön och lära barn och ungdomar om värdet i maten. Det krävs en arbetsinsats för att framställa grönsaker, det är viktigt att förstå det. Stadsodling kan vara ett bra medel i utbildningen, för att få människor att förstå kretsloppet. Hur många anställda är ni? re anställda och två praktikanter. Hur finansieras projektet? Ekocentrum finansieras av sin egen verksamhet: utbildningar och utställning. Eftersom ekocentrum är en stiftelse finns inget vinstsyfte utan verksamheten behöver endast gå runt. 20 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

21 Har ni några samarbetspartners? Ekocentrum samarbetar med så många det går som håller på med hållbarhet på olika sätt. Allt från mattproducenter till kommuner. 21 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

22 MKB Åse Dannestam, miljöprojektledare ekostaden Inställning till stadsodling: Mycket positiv! Stadsodling ger mer grönska och är en trygghetsaspekt i och med att de boende bryr sig mer om sin närmiljö om de får delta i skötsel och utformning av den. De positiva erfarenheterna från Barn i stans arbete på Seved inspirerar. Befintliga och kommande projekt: MKB erbjuder odlingsintresserade boende att få pallkragar och jord att odla i. Förra säsongen på Augustenborg placerades flera lådor ut. Denna sommar hoppas MKB på fler intresserade. Ett nästa steg i detta arbete kan vara att göra odlingslotter. På Herrgården har MKB byggt odlingslotter intill husen efter att gått ut med en förfrågan bland de boende om det fanns ett intresse. MKB jobbar också med självförvaltning, det innebär att de boende har möjlighet skötseln av gården mott en viss hyresreducering. De får en viss pott pengar och får sedan spendera den som själva vill. Det finns inga regler för vilka växter, eller hur de ska omforma sin gård. Detta startade på Holma men har spritt sig, på Augustenborg finns det två gårdar med självförvaltning. MKB letar efter mer moderna former av självförvaltning som gör det mer anpassat efter de boendes behov. Odlingscirklar har också vart på försök att starta, med inspiration och information till odlingsintresserade. Det arbetet kommer också att fortsätta. I framtiden vill MKB erbjuda så mycket odlingsmöjligheter som går. Fler pallkragar och odlingslotter, det är spännande med det som är i direkt anslutning till bostaden eftersom det gör att man vill vara mer i sitt kvarter. vå gårdar på Augustenborg ska renoveras och kommer då ha odling i fokus. MKB planerar också för att i framtiden bygga ett nytt hus i Augustenborg där odling kommer vara en central del, stora balkonger och en takträdgård är några idéer. En annan visionär idé är att göra om en bit mark i anslutning till Augustenborg, på andra sidan järnvägen till en odlingsoas. Det skulle kunna bli ett område med både odlingsmöjligheter och kanske möjlighet för människor att bygga sina egna kolonistugor. På ytan skulle det också kunna anläggas en skogsdel och lekplatser. En annan idé är att ha en urban återvinnings station på ytan, för att underlätta för människor att lämna in sitt skräp till återvinning. Detta projekt är dock inget MKB kan genomföra själv utan letar samarbetspartners. Mål och visioner: Att alla boende som vill odla ska ha möjlighet till det. 22 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

23 Samarbetspartners: På Seved samarbetar MKB med flera olika värdar inom odlingsnätverket. Annars är samarbetspartners miljöförvaltningen och gatukontoret. Förväntningar på stadsodlingsnätverket: Hitta samarbeten, till exempel till projektet runt ovan nämnda yta. Att ha ett bollplank till idéer och underlätta för de Malmöbor som vill odla att få chans till det. Kanske behövs det att man hittar mindra grupper inom det stora nätverket och kan samarbeta på så sätt. Det vore roligt med någon typ av spjutspetsprojekt, men det gäller att ha en lokal förankring. Åse tror att man bör hitta både en mer lös struktur men också mer fasta former. 23 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

24 Mykorrhiza Malmö Inställning till stadsodling Genom ekologisk stadsodling vill vi öka medvetenheten kring hur vår livsstil påverkar vår hälsa, miljö och människor både lokalt och i andra delar av världen. Vi ser att stadsodling kan användas som ett konkret verktyg för att skapa möten i staden och öka människors möjligheter att ta del i sin lokala närmiljö och förändra. Befintliga och kommande projekt: Mykorrhiza Malmö har bedrivit guerilla odling på flera ställen i Malmö under 2 års tid. Våren 2010 inleddes samarbete med Malmö stad för att skapa en community garden i Enskifteshagen. I februari startar projektet Odling på stadsmark - när problem vänds till möjligheter med pengar från Malmö stads miljöanslag. Mål och visioner: Mykorrhizas mål och värdegrund genomsyrar alla Mykorrhizas aktiviteter och projekt och kan sammanfattas med att vi genom fokus på lokal matproduktion vill öka medvetenheten för frågor om miljö, hälsa, global solidaritet och lokal samverkan. Projektet Odling på stadsmark - när problem vänds till möjligheter har tre huvudmål: -att skapa en kollektiv stadsträdgård för att skapa ett ökat intresse för ekologisk stadsodling i Malmö. -att skapa ett pilotprojekt för att undersöka hur förorenade marker i stadsmiljö kan saneras. -att skapa en plattform för vidare diskussion och strategiutveckling kring hur miljögifter och stadsodling kan hanteras i städer. Hur många medlemmar har Mykorrhiza Malmö? På Mykorrhiza Malmös maillista finns ca 50 medlemmar. På återkommande möten, off season är det ett tiotal som engagerar sig. Under odlingssäsongen ca 30. Var odlar ni/vill ni odla? Enskifteshagen, Malmö. 24 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

25 Har Mykorrhiza Malmö någon särskild inriktning eller pedagogik? Deltagande demokrati, samarbete och politik/förändring genom praktisk handling. Vid möten och aktiviteter används demokrati metoder som bygger på konsensus och NVC. Hur finansieras projektet? I samarbetet med Malmö stad har dessa stått för kostnad av bla staket, kontainer, provtagningar, vattendragning osv. Det nuvarande projektet finansieras av projektpengarna från Malmö stads miljöanslag. I övrigt är budgeten noll kronor och plantor, verktyg mm får vi eller finansieras av de engagerade. Samarbetspartners: Malmö stad. 25 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

26 Sege park, Serviceförvaltningen Anna Karin Hagbrand, arbetsledare Bertil Elamzon, arbetsledare Befintliga och kommande projekt: Anna-Karin och Bertil kommer under detta år starta upp odlingsaktiviteter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Deltagarna kommer bli remitterade till Arbetscentrum och sedan få delta i odlingsaktiviteter i Sege park. Det kommer bli en grupp om ca 4 personer och bli, som det ser ut i dagsläget, två omgångar om ca 8 veckor i sommar. Deltagarna får öva sig dels på att passa tider och få rutiner men också vara ute i friska luften och få arbeta med odling, ca 3-4 timmar om dagen. Anna- Karin berättar att mycket handlar för deltagarna om att bara bli sedda och känna sig behövda. Anna-Karin och Bertil kommer finnas och stödja deltagarna, men annars kommer deras rehabilitering vara kopplat till den verksamhet de remitteras från. Odlingen kommer vara ett medel för rehabilitering och ge deltagarna möjlighet att vara delaktiga i att se utveckling och skapa något verkligt. Projektet startar i april och Anna-Karin och Bertil kör den övriga verksamheten med Arbetscentrum parallellt vet ingen vad som kommer hända och blir lite av ett test år för odlingsverksamheten. Mål och visioner: Att projektet skulle kunna bli ett permanent inslag. Människor mår så mycket sämre idag och det är ett stort steg från praktik till en riktig anställning. Odlingsprojektet skulle kunna vara ett överbyggande steg. Det är en chans för deltagarna att känna om det är redo för arbetslivet eller om de behöver lite mer stöd. Var odlas det? I Sege park odlas det idag, i framtiden är lite ovisst. Anna-Karin skulle kunna tänka sig att verksamheten skulle kunna vara någon annanstans också. Hur finansieras projektet? Via serviceförvaltningen. Samarbetspartners: Anna-Karin och Bertil vill i denna första fas känna efter lite själva hur projektet ska utformas innan de inleder allt för många samarbeten med andra odlingsrehab. Men de har inlett samarbete med Ekocentrum Syd och har pratat med Drömmarnas hus och att eventuellt inleda något samarbete. John aylor är en annan samarbetspartner. I sin övriga verksamhet samarbetar de också en del med PEAB, för att få ut deltagare på 26 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

27 arbetsmarknaden. Förväntningar på nätverket? Det är Anna Lejontand på serviceförvaltningen från odlingsprojektets sida som deltar i nätverket och förmedlar informationen vidare. Anna Karin och Bertil håller fokus på verksamheten. 27 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

28 Gatukontoret Sten Göransson, landskapsarkitekt och projektledare Inställning till stadsodling: Gatukontoret börjar få fler och fler förfrågningar från människor som vill odla och det handlar inte om att få odla på en kolonilott eller en odlingslott. Gatukontoret måste hitta ett förhållningssätt till detta. Stadsodling kommer allt mer i Malmö och det rymmer stora möjligheter, som att skapa engagemang runt offentlig mark. Befintliga och kommande projekt: Just nu provar Gatukontoret hur de kan samarbeta med föreningar och enskilda personer som vill odla. Gatukontoret samarbetar med Mykorrhiza, som odlar i Enskifteshagen. Det är svårt för Gatukontoret att samarbeta med enskilda personer, med en förening är det mycket lättare. Det är viktigt att platsen för odling är öppen för allmänheten och det får gärna vara pedagogiska inslag, som Mykorrhiza har till exempel. Det finns också fler olika planer på g inom Gatukontoret som handlar om stadsodling. Det puttrar lite här och där och så finns Slottsträdgården som håller på med stadsodling inom organisationen. Mål och visioner: Hitta ett fungerande förhållningssätt till stadsodling. Kanske måste man titta på hur parkytorna sköts. Är det rätt sätt som det fungerar idag, att man städar parkerna, klipper gräs och plockar grenar. Kan man förädla skötseln och få in mer odling och naturvård? Kan det förankras mer lokalt? Kan man plocka ut ytor ur offentlig entreprenad och skriva avtal med andra aktörer, som föreningar? Organisationen idag är inte anpassad för den här typen av verksamhet och man behöver hitta nya vägar. Vilka på gatukontoret arbetar med stadsodling? John aylor, John Lepic och Sten Göransson på stadsmiljöavdelningen. På drift och underhållsavdelningen är det Maria Sundell-Isling som är kontaktperson. Samarbetspartners: Mykorrhiza, Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen. Förväntningar på nätverket: Sprida erfarenheter, få ett kunskapsutbyte. Sten hoppas och få stöd för och kunna visa exempel inom stadsodling som fungerar. 28 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

29 Drömmarnas hus Åsa Johansson, projektledare Lärande liv Befintliga och kommande projekt: Drömmarnas hus har flera olika projekt och ett av dem är Lärande liv. Basen för projektet är i Rosengård i Drömmarnas hus trädgård. Alla projekt som Drömmarnas hus driver handlar om att mötas och kommunicera, detta sker med olika medel som exempelvis konst och kultur, natur. Odlingen och trädgården blir ett sådant medel. Samtidigt som man arbetar i trädgården kan man mötas på olika sätt. Deltagarna kan välja om de vill jobba hårt fysiskt, plantera och andra sysslor eller bara vara i trädgården. Övergripande för all utepedagogisk verksamhet i Drömmarnas Hus är tankar om ett för alla hållbart samhälle. De flesta deltagarna är barn men även deras föräldrar inkluderas, ofta sitter de på mycket odlingskunskaper och det kan bli ett utbyta av erfarenheter. re trädgårdsmästare och Åsa som projektledare, var de som ingick i projektet förra säsongen, inför denna är det fortfarande oklart med finansiering. Lärande liv jobbade mot skolorna i Rosengård, två till tre dagar i veckan och en kväll i veckan i trädgården för allmänheten, en mer öppen verksamhet. Även vuxna från folkhögskola har deltagit. Ett annat projekt som ryms i Drömmarnas hus lokaler är Smart mat, som är ett samarbete med Malmö stad. Här kan trädgården bidra med säsongsodlade grönsaker, örter, kryddor och annat till köket och det blir en bra helhetsbild, över klimatsmart mat från jorden till tallriken. Kopplingar människa natur är något Drömmarnas Hus jobbar ständigt med. Rosengårdsfröer var ett sådant projekt. Fröer plockades fån trädgården och barn fick sedan träffa en författare och en trädgårdsmästare och därefter skriva egen lyrik och rita bilder på temat Att växa. Resultatet publicerades sedan på fröpåsarna. Kunskap om pollinering och binas betydelse kommer naturligt via den bikupa och egenproducerade Rosengårdshonung som är en del av Lärande liv. Utöver detta har Drömmarnas hus samarbetat med Naturskolan och haft fortbildning för lärare, samt arrangerat en skördefest. Skördefesten ger kunskap om vad man kan göra med grödor efter att de skördats. Verksamheten är i första hand riktad mot Rosengård. Men fungerar även som en mötesplats för hela Malmö vid stora arrangemang Mål och visioner: Att Drömmarnas hus ska vara ett pedagogiskt centrum och en mötesplats för odling, skapande verksamhet och utomhuspedagogik på Rosengård, för alla Malmöbor. Att kunna odla på fler platser i Rosengård och eventuellt i andra delar av Malmö. 29 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

30 Har ni någon särskild inriktning eller pedagogik? Drömmarnas hus arbetar med grunden i ett kulturpedagogiskt arbetssätt. Här arbetar dramapedagoger och konstnärer bland annat. Barn och ungdomar som inte normalt får kontakt med kultur får genom Drömmarnas hus chans till detta. Det ska vara ett fritt skapande med inspiration från kulturen, kulturen eller trädgården är medlet för att få människor att mötas, växa och få kunskap. All verksamhet tar avstamp i ett lärande för Hållbar utveckling. Hur finansieras projektet? Via många olika finansiärer som Drömmarnas hus söker pengar ifrån. Malmö stad, Rosengård Stadsdelsförvaltning och olika stiftelser. Samarbetspartners: Naturskolan, Gröna skolgårdar, Miljöförvaltningen, Malmö stad serviceförvaltningen, Rosengårds stadsdel, Yallatrappan, Sankta Maria Folkhögskola, olika skolor, och Rosengårds bibliotek är några exempel. Drömmarnas hur är också medlem i olika inspirations- och utomhuspedagogiska nätverk. Förväntningar på nätverket: Att Malmö ska explodera av odlingar och att de malmöbor som känner sig osäkra på odling inte ska behöva vara det och kan få information och stöd och känna sig delaktiga. Inom nätverket är förhoppningarna att alla ska kunna lära av varandra och ta vara på all kompetens som finns. Drömmarnas hus har varit etablerade i Rosengård i 20 år och har mycket erfarenhet av hur Rosengård fungerar, detta kan komma de andra till nytta. 30 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

31 Fosie stadsdelsförvaltning Sadiye Altundal, områdesutvecklare Inställning till stadsodling: Positiv, men ingen kartläggning av intresset gällande stadsodling i området bland allmänheten har gjorts. Befintliga och kommande projekt: Gröna skolgårdar på Högaholmsskolan Mål och Visioner: Att Högaholmsskolan ska få ekologiskt profil och att omställningen av skolan ska vara startskottet för att förverkliga visionerna om ett turkost Fosie, enligt det som står i Dialog pm Fosiestråket www. malmo.se/fosiestraket Att öka miljömedvetenheten bland boende och verksamma i området, genom aktivtdeltagande 31 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

32 Permakultur och Agroforestry Esbjörn Wandt, Glokala folkhögskolan, Malmö Reine Karlsson, Stiftelsen EM vid Lunds universitet Inställning till stadsodling Stadsodlingstänkandet handlar till stor del om gräsrotsengagemang i närområdet. Fokus sätts på handling och lokala initiativ. Möjligheten att odla ger en känsla av frihet och att det finns utrymme. Stadsodlingen kan därför öppna upp för många olika konstruktiva processer (integration, miljöengagemang o.s.v.). Skogsträdgårdsodling är ett sätt att gå vidare som komplement till odlingen av de ettåriga grödorna. Det ger möjlighet till ett fördjupat samspel med naturen. Den biologiska mångfalden och betoningen på det sammanhängande ekosystemet ger en ny dimension, som kan bidra med nya kvaliteter i stadsodlingen. Vad är en skogsträdgård? En skogsträdgård är en odling där vi imiterar naturliga skogsekosystem. Vi odlar både direkta nyttoväxter (frukt- och nötträd, bärbuskar, örtartade kryddor och grönsaker, fiber- och medicinalväxter m.m.) och växter som gynnar andra växter eller ekosystemet i sin helhet (t.ex. amträd, kvävefixerare, dynamiska ackumulatorer, insektsväxter ). Vad är agroforestry? Skogsträdgårdsodling är en variant av agroforestry. Agroforestry är ett samlingsnamn för odlingar där man integrerar träd och buskar med andra grödor och/eller djurhållning. onvikten ligger på interaktionen mellan de olika delarna av systemet (t.ex. växter, djur och människor) och interaktionen mellan odlingssystemet och omgivningen. Skogsträdgårdens miljöfördelar Skogsträdgårdsodling är ett sätt att ta steget fullt ut i ekologisk odling. Det innebär att vi ersätter energikrävande insatsmedel med ekosystemets egen dynamik och produktion av näringsämnen, för att åstadkomma ett friskt och produktivt odlingssystem. Poängen med en skogsträdgård är att vi skapar en odling, där växterna samverkar på sådana sätt att vi får en mer värdefull skörd, än om de hade odlats var för sig, på motsvarande yta. Permakultur Skogsträdgården är en del i det tänkande som kallas permakultur. Permakulturen grundar sig på tanken att vi alla har ansvar för jordens, vår egen och våra barns framtid och att vi genom ett målmedvetet arbete kan skapa de förutsättningar som behövs för denna framtid skall bli bra. En del i detta är att skapa system (t.ex. odlingssystem) som bygger upp mer resurser än vad som förbrukas eller förstörs. Kärnan i permakultur är analys- och designredskap för sådana resursuppbyggande helhetslösningar. 32 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

33 Mångfunktionalitet En viktig princip i permakultur är mångfunktionalitet, d.v.s. att saker och ting fyller många funktioner. Mångfunktionaliteten har stor betydelse för att skogsträdgården fungerar så bra. Vallörten är ett exempel på en mångfunktionell ört. Den drar upp näring från de djupa markskikten till hela systemet, hindrar gräset att växa vid äppelträdet, utgör en bra nektarväxt, är ett bra habitat för spindlar m.m. Många värden Skogsträdgården kan också vara mångfunktionell i relation till omgivningen. Den kan bygga upp ett friskt ekosystem med stor biologisk mångfald, som tar hand om spillvatten, renar luften, ger vindskydd och ett behagligt mikroklimat och skapar trevliga oaser och gläntor i stadsmiljön. Skogsträdgården kan spela en stor pedagogisk roll och den kan ge oss inspiration i vårt arbete för ett hållbart samhälle. Skogsträdgårdsgården i staden Många har svårt att koppla ihop skogsträdgård och stad. Man associerar lätt till utrymmeskrävande skogar. Men skogsträdgårdskonceptet bygger på grundläggande principer som går att tillämpa nästan överallt. Liksom för permakultur i stort, så ligger anpassningen till platsen och de specifika förutsättningarna i själva konceptet. En skogsträdgård kan bestå av ett dvärgväxande fruktträd omgivet av ett par små bärbuskar och några ätliga perenna grönsaker. Det kan också vara en stor vindskyddsridå som hyser olika frukt-, bär och nötträd. Skogsträdgården utgör bra komplement till annan odling. Den kan t.ex. utgöra en inramning (solficka) kring djupbäddar med grönsaksodling. Befintliga och kommande projekt Skogsträdgårdar Projektet syftar till att sprida skogsträdgårdsodlingen i Malmö som en del i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Detta skall ske med hjälp av ett antal satelliter till Skogsträdgården på Holma. I samband med detta vill vi bygga upp ett nätverk och folkbildningsarbete kring skogsträdgårdsodling. Agroforestry som dörröppnare för mångfunktionellt värdeskapande Målet med satsningen är att förbättra den mänskliga behållningen av marken genom att verka för ett mer mångfunktionellt markbruk. Agroforestry gör att man kan ta nytta av fler former av växtarter och strukturer, vilket ger förutsättningar för mer värdeskapande produktion. Vilka mål har ni? Visioner? Målet är att starta och visa upp positiva exempel på mångfunktionell odling, som bygger på öppna lärprocesser med en grund i Permakultur och Agroforestry. Visionen är skapa levande stadsnära miljöer med mångsidiga ekologiska system som en grund för gränsöverskridande dialog, lärande och samarbete. 33 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI

34 Hur många medlemmar har ni? Vi medverkar, tillsammans och var för sig, i flera öppna kontaktnät. Var odlar ni/vill ni odla? Ett av områdena som har stor utvecklingspotential är Klagshamnsudden; ett område som är uppskattat av flera intressentgrupper genom sin mycket intressanta belägenhet, som har intressanta ekologiska nischer och som är kraftig påverkat av tidigare mänsklig verksamhet. Inom detta område arbetar vi för att utveckla samspelet mellan olika former av brukarintressen, ekologiska intressen och samverkan mellan olika former av intressenter. I projektet Skogsträdgårdar har vi startat diskussioner om etablering av skogsträdgårdar på ett antal ställen i Malmö, t.ex. på kommunal mark i Sofielund, vid Drömmarnas hus i Rosengård, på skolgårdar (som en del i projektet Gröna skolgårdar ) och i det planerade rekreationsområdet Lindängelund. Har ni någon särskild inriktning eller pedagogik? Pedagogiken bygger på Permakultur och fokuserar på att man kan ta samspelande nytta av fler former av växtarter och strukturer. Den biologiska mångfalden gör att den ekologiska resiliensen ökar och att ekosystemtjänsterna kan ge allt bättre förutsättningar för liv. Fungerande ekosystem bryter ner organiskt material till bördig jord, som binder kol. Den bevuxna marken fungerar som reningsprocess och buffert för vattenflöden och träden gör att luften blir renare. Metoden för att bygga intresse och kunskap är att vi verkar för och medverkar i att skapa öppna inkluderande lärprocesser. Hur finansieras projektet? Delvis från Landsbygdsprogrammet, från Jordbruksverket, via Länsstyrelsen Skåne. Projektet Skogsträdgårdar finansieras via Malmö stads miljöanslag. Har ni några samarbetspartners? Glokala folkhögskolan, Permakulturföreningen och Skogsträdgården på Holma har breda nätverk. EM har ett väl utvecklat kontaktnät inom Lunds universitet, SLU och med regionala utvecklingsaktörer. EM driver ett växande CSR-nätverk, som verkar för socialt ansvartagande och som har medlemmar såväl från företag som offentliga organisationer. EM driver också tre regionala miljönätverk. 34 GAUKONORE ORE SADSODLINGSKE DLI