PROJEKTRAPPORT Vatten- och avloppsplan för 15 av Piteås omvandlingsområden

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT Vatten- och avloppsplan för 15 av Piteås omvandlingsområden

2 Förord Den här rapporten redovisar ett förslag till långsiktig plan för VA-hantering inom ett antal omvandlingsområden i Piteå kommun. Med omvandlingsområde menas här samlad bebyggelse i fritidshusområden som är tätortsnära och har en successivt ökad andel permanentboende. Syftet med föreliggande vatten- och avloppsplan för Piteås omvandlingsområden är att skapa ett hållbart vatten- och avloppssystem som är resurs- och kostnadseffektivt och som ger låg inverkan på miljö och hälsa. VA-planen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Piteå kommun/pireva och externa konsulter från Vatten & Miljöbyrån AB. Utöver deltagarna i arbetsgruppen har ett stort antal tjänstemän och politiker deltagit i projektet, samtliga förtjänar ett stort tack. Förhoppningen är att materialet ska utgöra underlag för framtida prioriteringar och strategiska beslut samt underlätta fortsatt VA-planering. Piteå

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund VA-plan Lagstiftning Planer Översiktsplan Detaljplaner Behov att skydda huvudvattentäkt och framtida vattenskyddsområde Huvudgrupper av VA-lösningar Enskilda VA-anläggningar på respektive fastighet Gemensamt ägda VA-anläggningar Kommunalt verksamhetsområde Kommunalt VA utanför verksamhetsområdet Projektets förutsättningar Organisation Målsättningar Riktlinjer Metod Enkät Insamling av data Inventering Klassificering Områdesbeskrivning Behovsbedömning Nulägesbild Åtgärdsplan och konsekvensanalys Nulägesbild Recipientpåverkan Status vatten Status avlopp Samhällsutveckling Upplevt behov gemensamt VA Permanentningsgrad Lokala förutsättningar för kommunalt VA Förslag till åtgärdsplan Utökning av verksamhetsområde Starthjälp/VA-rådgivning Tillsyn Befintlig och planerad gemensamhetsanläggning Avvakta pågående samhällsutveckling Sammanfattning förslag till åtgärdsplan Konsekvensanalys Miljömässiga och sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Verksamhetsområde VA-rådgivning... 25

4 Tillsyn Sammanfattning av förslag till politiska beslut Övriga slutsatser Bilageförteckning Bilaga 1 Lagar och riktlinjer som styr vatten- och avloppshanteringen Bilaga 2 Enkätundersökning 2011 Bilaga 3 Klassificering av enskilda avlopp Bilaga 4 Områdesbeskrivningar Bilaga 5 VA-rådgivning Bilaga 6 Övriga konsekvenser av förslag till verksamhetsområde

5 1. Bakgrund Det finns cirka 3000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Avloppsanläggningar med dålig reningsförmåga förorenar ytvatten, men kan också vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet och på så sätt förorenar vattnet i dricksvattenbrunnar eller vattentäkter. För att värna om grundvattnet och ytvattnet samt minska risk för människors hälsa är det viktigt med avloppslösningar som har bra reningsförmåga. Det finns många avloppsanläggningar i kommunen som behöver åtgärdas av såväl hygieniska som miljömässiga skäl. Piteå kommun har påbörjat ett arbete med att se över vatten- och avloppssituationen i bebyggelseområden utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Syftet är att få till stånd en fungerande och effektiv VA-planering och på så vis åstadkomma en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i hela Piteå kommun. Ett antal områden med samlad bebyggelse, varierande grad av permanentboende och olika typer av enskilda eller samfällda VA-lösningar ingår därför i den här utredningen. Totalt omfattar utredning ca 900 fastigheter. För att få en hanterbar storlek på projektet har den geografiska avgränsningen genomförts utifrån två kriterier: närhet till den kommunala huvudvattentäkten samt centrala omvandlingsområden i Piteå. Det finns även önskemål från flertal fastighetsägare inom de aktuella områdena att få en standardhöjning för vatten och avlopp. De utredningsområden som ingår i den här VA-utredningen redovisas nedan i figur 1. 1

6 Näsudden Berget (Långnäs) (64) Långskatan (bef) (22) Durrudden Ön (55) Nörd-Fårön (70) Nötön (59) Risnäset Perudden (39) Sör-Fårön (53) Renön (118) Vitsand AVF (18) Vitsand Östra (42) Hemlunda (126) Södra Pitsund (20) Guldkusten (48) Norra Stenarmen (37) Fastigheter Figur 1. Översikt utredningsområden. Inom rutorna anges antalet ingående fastigheter för respektive område VA-plan Verksamhetsområde vatten och avlopp Verksamhetsområde vatten Högsböle (119) I förlängningen är tanken att det arbetssätt och riktlinjer som fastställs i det här avgränsade projektet ska ge vägledning för det fortsatta arbetet med att upprätta VA-plan för Piteå kommun. En VA-plan har som mål att fastlägga den långsiktiga inriktningen av vatten- och avloppshanteringen, för såväl verksamhetsområdet som områden med enskilda VA-lösningar. En lämplig utgångspunkt är att se den kommunala VA-planeringen som en ständigt pågående process. Genom att regelbundet formulera och dokumentera en VA-plan erhålls ett gemensamt riktmärke för hur den allmänna VA-anläggningen ska utvecklas och drivas samt hur hanteringen av vatten och avlopp långsiktigt ska ordnas i hela kommunen. 2

7 1.2. Lagstiftning Vatten- och avloppsförsörjning regleras i huvudsak av Vattentjänstlagen. Kommunen har enligt Vattentjänstlagens 6 i vissa fall skyldighet att ordna vatten och avlopp för befintlig och blivande bebyggelse: 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Med verksamhetsområde menas alltså det utpekade geografiska område där kommunen ansvarar för VA-försörjningen. Normalt sammanfaller verksamhetsområdet med tätorten, dvs. i huvudsak planlagda områden (detaljplan, områdesbestämmelser). Kommunen ansvarar för planläggning av nyttjandet av mark- och vattenområden. Detta regleras i Plan- och bygglagen. I den här lagen regleras även byggande i allmänhet. Kommunen upprättar olika plandokument, varav detaljplan är rättsligt bindande. Kommunens ansvar för VA i planprocessen är således att långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering kommer till stånd i samband med upprättandet av planer. Miljöbalken med tillhörande föreskrifter innehåller bland annat grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden (3 kap). Miljöbalken är dessutom central för utövandet av miljöprövning och tillsyn, dvs. tillsynsmyndighetens möjligheter att ställa krav på exempelvis en enskild (och allmän) avloppsanläggning. Anläggningslagen innehåller bestämmelser som rör gemensamhetsanläggningar vilket kan vara av betydelse om VA-anläggningen drivs som en gemensamhetsanläggning. I vissa fall, exempelvis vid planläggning av s.k. omvandlingsområden långt från befintligt kommunalt VA, kan den sammantaget bästa VA-lösningen var att behålla eller inrätta en gemensamhetsanläggning för VA. Detta innebär att området inte omfattas av verksamhetsområde för kommunalt VA, men kommunen kan ändå ha möjligheter och skyldigheter att påverka VA-situationen i de här områdena bl.a. med stöd av anläggningslagen. En mer fullständig redovisning av de övergripande lagar och riktlinjer som berör vatten- och avloppshanteringen ges i Bilaga Planer Nuvarande och framtida vatten- och avloppshantering är tätt sammanflätat med den övergripande kommunala planeringen. Centralt plandokument på kommunnivå är översiktsplan med tillhörande fördjupningar. Översiktsplanen anger mål och prioriteringar för en god samhällsutveckling i hela kommunen samt vägledning för hur en kommun långsiktigt avser nyttja mark- och vattenresurser. Detaljplan är ett viktigt instrument för att styra bebyggelsens utformning och ge vägledning till bygglovprocessen. Förutom krav på byggnadsutformning ingår även bestämmelser kring mark- och vattenanvändning samt teknisk försörjning, vilket inkluderar VA-försörjning. Detaljplanen är juridiskt bindande (i motsats till de flesta övriga kommunala planer) och föregås normalt av utredningar som krävs för att den föreslagna markanvändningen ska kunna ske på ett hållbart sätt. Några viktiga aspekter kring VA-försörjning som anges i Piteås översiktsplan samt i detaljplaner för aktuella utredningsområden redovisas nedan. 3

8 Översiktsplan Översiktsplan för Piteå kommun är uppdelat i Piteå stadsbygd, antagen 2001, och i Piteå landsbygd, antagen I översiktsplanen anges följande Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Mål för dricksvattenförsörjningen är att den ska vara tillräcklig, säker och uthållig för alla medborgare. Vidare Avlopp ska omhändertas och renas med stor hänsyn till inre och yttre miljöpåverkan. Vid framtida fritidshusområden bör installation av enskilda avloppstankar undvikas Detaljplaner Planläget i de utpekade utredningsområdena varierar betydligt. Ett antal utredningsområden saknar helt eller nästan helt planbestämmelser medan andra områden har aktuella detaljplaner för större delen av bebyggelsen. Samtliga aktuella detaljplaner i Piteå kommun redovisas via kommunens kartjänst som nås på följande länk alternativt via Piteå kommuns hemsida. Plankarta och planhandlingar går att ladda ned genom att klicka på respektive planlagda område. Utredningsområden som i stort sett helt saknar aktuella detaljplaner är Perudden, Näsudden, Fårön, Nötön, Södra Pitsund och Norra Stenarmen. Av de utredningsområden som har aktuella detaljplaner (yngre än 10 år) för delar av områdena är Hemlunda, Vitsand, Högsböle, Guldkusten, Renön och Långskatan. Sett till geografisk utbredning är Hemlunda och Renön mest detaljplanelagda, med planer som vunnit laga kraft under mitten av 2000-talet. Planbestämmelserna är liknande i de planer för fritidshusområden som vunnit laga kraft under 2000-talet och de ger en byggrätt på maximalt 175 m 2 där huvudbyggnad maximalt får vara100 m 2. Byggrätten får dock vara maximalt 10% av tomtens yta. I planbeskrivningarna åberopas förslag till riktlinjer för upprättande och ändring av detaljplaner, fritidshusbebyggelse i Piteå kommun från år 2003 som stöd för de föreslagna byggrätterna. Vatten- och avloppsförsörjningen berörs oftast översiktligt i planbestämmelserna. Ett generellt krav är att vattenförsörjning ska vara ordnad på ett betryggande sätt för att ny bebyggelse ska kunna få bygglov. Flera detaljplanearbeten under 2012 gör att även Guldkusten till stora delar är planlagd. I moderna detaljplaner för delar av Renön (5 st) noteras att gemensamma anordningar för vattenförsörjning och ytterligare grundvattentäkter ska upprättas för att dricksvatten i tillräcklig mängd och kvalitet ska finnas långsiktigt. Motsvarande krav i detaljplan för Hemlunda förekommer, men då åsyftas att lokalt ledningsnät (gemensamhetsanläggning) ska klara av att leverera kommunalt dricksvatten till alla fastigheter. Krav på gemensam avloppshantering är dock mer sällsynt, däremot hänvisas till miljö- och byggnämndens separata tillståndprövning av avloppsanordningar. Någon noggrann redovisning av framtida avloppslösning ges således normalt inte, men generellt antas det finnas goda förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar inom varje tomt (infiltrationsanläggningar). Förutom de här moderna detaljplanerna/detaljplaneändringarna finns ett flertal fritidshusplaner och byggnadsplaner med äldre datum (mer än år gamla) i de aktuella utredningsområdena. Gemensamt för dem är att byggrätterna är betydligt lägre och att krav som motverkar en hög VAstandard förekommer. Maximal byggyta är i intervallet m 2 inklusive gårdsbyggnader. WC förbjuds i vissa fall (ex. del av Durrudden och del av Norra Högsböle), alternativt förordas sluten tank för spillvatten (ex. del av Guldkusten och del av Renön) medan BDT-vatten (Bad, Disk, Tvätt) anses kunna infiltreras lokalt på tomten. När det gäller vattenförsörjning förutsätts snarare sommarvatten och lokala tappställen än att dricksvatteninstallation görs i varje hus för året runt bruk. 4

9 1.4. Behov att skydda huvudvattentäkt och framtida vattenskyddsområde Den kommunala huvudvattentäkten, Svensbyfjärden, förser ca 90 % av kommunens innevånare med vatten. Vid händelse att vattentäkten skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt skulle inte alla abonnenter kunna tillgodoses med dricksvatten från befintliga reservvatten. En betydande del av utredningsområdena ligger i direkt anslutning till Svensbyfjärden. Det gäller följande områden: - Hemlunda - Vitsand Östra/Bergsviken - Vitsand Avloppsförening - Risnäset Perudden - Durrudden Ön - Näsudden Berget /Långnäs Råvattenintaget är beläget i Ursviken, väster om Hemlunda och norr om Vitsand (se figur 2 nedan). Föroreningsrisker som enskilda avlopp kan förknippas med är framförallt mikroorganismer (E-coli, Cryptosporidium, Giardia m.fl.) men även läkemedelsrester och näringsämnen (övergödning). Både mark och vatten kan förorenas av bl.a. spill vid hantering och transport av slam när tömning av de enskilda anläggningarna sker eller om anläggningarna har undermålig reningseffekt. Vattentäkten omfattas inte i dagsläget av ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Arbete med att inrätta sådant pågår och ovan nämnda områden kommer på något sätt omfattas av skyddsområdet med eventuella restriktioner. För att i det här projektet ha någon typ av riktlinje att följa gällande de kommande restriktionerna kan följande resonemang vara stödjande. En viktig aspekt är att reservvatten saknas i händelse av förorening som nämnts ovan. Det finns därför planer på att fortsätta tidigare undersökningar med avseende på att nyttja delar av Hemlunda som område för konstgjort infiltration. Det innebär att genom att tillföra ytvatten på ett kontrollerat sätt på ytor och låta vattnet infiltreras (delvis renas) i marken för att i ett senare skede ta upp vattnet i form av grundvatten. Durrudden / Ön Näsudden m fl Perudden m fl Hemlunda Vitsand Avl Vitsand Ö Figur 2. Utsnitt från sårbarhetskarta kring Svensbyfjärden. Den röda pricken avser området för råvattenintaget i Ursviken. En sårbarhetskarta har tagits fram i arbetet med att inrätta vattenskyddsområde för huvudvattentäkten. Syftet är att kunna bedöma risken för att en eventuell förorening på/i marken kan komma att spridas till vattentäkten. Risken bedöms utifrån hur genomsläppliga markförhållanden det är (beroende på jordart) och om det återfinns betydande grundvattenmagasin under genomsläppliga respektive täta jordarter. I figur 2 ovan presenteras ett utsnitt av sårbarhetskartan kring Svensbyfjärden där sex av 5

10 utredningsområdena återfinns. Figuren illustrerar tydligt på den sårbarhet som särskilt berör Hemlunda och Vitsand, d.v.s. områden som består av i huvudsak genomsläppliga jordarter med betydande grundvattenmagasin. Inom Hemlunda finns det dessutom möjligheter att ta reservvatten direkt från Stordjupviken/Lilldjupviken och det diskuteras därför att iordningställa Stordjupviken mer permanent för att klara distribution av vatten en begränsad tidsperiod (ett antal veckor) vid tillfälligt bortfall i ordinarie vattenförsörjning. De här ovan beskrivna orsakerna ligger till grund till att det finns särskilda skäl för att specifikt skydda Hemlunda och Vitsandsområdet mot föroreningsrisker idag och i framtiden. Därför finns anledning att förmoda att ett förslag till förbud mot enskilda avloppsanläggningar inom Hemlunda/Vitsand kan komma till stånd inom en snar framtid i form av skyddsföreskrifter då de ligger i direkt anslutning till råvattenintag och ovanpå reservvattenmagasin. Störst skyddseffekt ger dock inrättande av verksamhetsområde genom att föroreningsriskerna byggs bort. Vad gäller det här arbetets utredningsområden Risnäset/Perudden, Durrudden/Ön samt Näsudden/Berget/Långnäs kommer förslaget till skyddsföreskrifter tillåta enskilda avlopp, men i de strandnära delarna kommer i förekommande fall skarpare villkor och förhållningsregler medfölja ett framtida tillstånd Huvudgrupper av VA-lösningar Möjligheterna att lösa vatten- och avloppsförsörjningen i ett område kan organisationsmässigt delas upp i fyra huvudgrupper Enskilda VA-anläggningar på respektive fastighet Detta är den vanligaste befintliga avloppslösningen inom de studerade områdena, dominerat av tekniklösningarna sluten tank och/eller slamavskiljare med efterföljande infiltration. I takt med ökade miljökrav har även andra lösningar dykt upp på marknaden, bl.a. minireningsverk. I några områden är det även vanligt att ha dricksvattenförsörjningen ordnad inom respektive fastighet, i form av uppumpning grävd eller borrad brunn, med eller utan efterföljande rening Gemensamt ägda VA-anläggningar Ett alternativ till att varje fastighetsägare har en egen anläggning på sin fastighet är att vatten- eller avloppsanläggningarna delas med flera. Detta organiseras vanligen genom gemensamt ägande av en förening eller gemensamhetsanläggning. Inom de studerade områdena saknas större gemensamhetsanläggningar för avlopp. Exempel på gemensamt ägda vattenverk finns på Renön och Durrudden Kommunalt verksamhetsområde Kommunfullmäktige beslutar utbredningen av det kommunala verksamhetsområdet för VA. Inom det området råder enligt Vattentjänstlagen en skyldighet för den kommunala VA-huvudmannen (Pireva) att ordna VA-anläggning med anslutning till fastigheterna inom området och en skyldighet för fastighetsägarna att betala för detta. Vattentjänstlagen och de beslut om VA-taxa och regler som kommunen tar med stöd av den här lagen gäller endast inom verksamhetsområden. 6

11 Kommunalt VA utanför verksamhetsområdet Kommunens VA-huvudman har inga skyldigheter att tillhandahålla VA utanför verksamhetsområdet men kan tillåtas sälja vatten/avloppstjänster ändå. Detta görs då vanligen genom att fastighetsägare utanför verksamhetsområdet får betala för en anslutningspunkt på befintligt kommunalt nät och själva ansvarar för och bekostar ett eget system för distribution bortom den här punkten. Eftersom förhållandena mellan VA-huvudman och fastighetsägare då inte regleras av Vattentjänstlagen krävs upprättande av civilrättsliga avtal. Inom undersökningsområdena finns flera sådana avtal med olika VAföreningar, främst för dricksvatten men även några för avlopp. 2. Projektets förutsättningar Den 16 november 2010 lämnade en kommunal styrgrupp i uppdrag till arbetsgrupp att upprätta förslag till vatten- och avloppsplan för ett begränsat antal omvandlingsområden. Styrgruppen har därefter fastställt organisationen för arbetet samt projektets målsättningar och riktlinjer som presenteras i kommande avsnitt. De utredningsområden som det här avgränsade VA-planeprojekt omfattar återfinns i figur 1 (kap.1) Organisation För projektet har en styrgrupp och en arbetsgrupp tillsatts med följande deltagare; Styrgrupp Peter Roslund, kommunalråd, ordf. Anna-Lena Pogulis, ordf Pireva Styrelse Björn Berglund, ordf Miljö- och Byggnämnden Ulf Hedman, Miljö- och byggchef Mats Berg, kommunchef Åsa Bergstrand, VD Pireva Arbetsgrupp Fredrik Bellander, Pireva, projektledare Maria Widman, Pireva Åsa Wikman, Samhällsbyggnadsenheten, Piteå kommun Sven Flodström, Miljö- och byggkontoret, Piteå kommun Till arbetet har Magnus Bäckström, Vatten & Miljöbyrån AB, anlitats som konsultstöd i hela arbetet. Johanna Öhman, studerande vid LTU har varit delaktig i arbetet dels genom sitt examensarbete och dels genom sin praktik på Vatten & Miljöbyrån AB. Krister Vikström, Miljö- och byggkontoret, har under projektet ansvarat för GIS. Under perioden maj till december 2011 har Viktor Blylod varit projektanställd och genomfört avloppsinventeringen och sammanställning av all inkommande data. I inventeringsarbetet deltog även Anton Wikman under perioden juni- augusti

12 2.2. Målsättningar Det av Piteå kommun uppsatta projektmålen är att arbeta fram beslutsunderlag enligt följande: 1. ställningstagande angående gräns för kommunalt VA-verksamhetsområde för ett antal områden, med översiktlig tidplan för eventuell utbyggnad 2. riktlinjer och information gällande VA-lösningar utanför verksamhetsområdet, framförallt för områden som enligt planen skall ingå i verksamhetsområdet på sikt 3. strukturer och riktlinjer för fortlöpande VA-planering inom Piteå kommun efter avslutat projekt 2.3. Riktlinjer Fastställda riktlinjer för det här projektet bygger på Vattentjänstlagen där det anges att behov att ordna VA-tjänster i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Riktlinjer för val av VA-lösning: - god hälsa (risk för förorening av vattentäkt från tex enskilda avlopp, grundvattenkvalitet) - god miljö (recipients känslighet, status/kvalitet på bef avloppsanläggningar, förutsättningar för enskilda/gemensamhetsanläggningar) - attraktivt boende (andra områdesplaner, andel fritidshus/permanentboende, befolkningstrend för området) 8

13 3. Metod I figur 3 presenteras en översiktlig bild över de olika delmoment som genomförts inom ramen för VAplaneprojektet. Projektet inleddes våren 2011 med projektplanering och ett första förslag till åtgärdsplan lades fram i mars Enkät, inventering, GIS-underlag Nuläge och framtida behov VA-strategi Åtgärdsplanering och konsekvensanalys Figur 3. Schematisk bild med de olika delmomenten i utredningen 3.1. Enkät Samtliga fastighetsägare inom de utvalda områdena har under våren 2011 fått en enkät med detaljerade frågor om vatten och avlopp (Bilaga 2). Enkäten kunde besvaras på Internet där man även kunde placera ut sin avloppsanläggning i ett kartskikt. Med påminnelsen följde en pappersenkät med förfrankerat svarskuvert. Svarsfrekvensen blev 65 % och med hjälp av enkätsvaren erhölls ytterligare information om bl.a. husets användning, vattenförsörjning, avloppsanläggning och framtida behov. Enkätsvaren har sedan sammanställts och redovisas i Bilaga 2 i sin helhet. Enkätsvaren har även varit till god hjälp vid inventeringen Insamling av data Under våren 2011 påbörjades även insamling av befintliga underlagsdata kring enskilda VA-anläggningar och områdesförutsättningar. Information har successivt gjorts tillgänglig för presentation och vidare analys med hjälp av GIS (geografisk informationssystem). Information om avloppsanläggningarnas status har även hämtats från Pirevas slamtömningsregister och från miljö- och byggkontorets ärendehanteringssystem Ecos Inventering Under sommaren och hösten 2011 har enskilda VA-anläggningar i de aktuella områdena inventerats. Vid inventeringen gjordes en bedömning av lokalisering av enskilda vatten- och avloppsanläggningar, funktionen och iakttagelser om ev. direkt utsläpp av avloppsvatten Klassificering Efter genomförd inventering har de enskilda avloppsanläggningarna klassificerats utifrån en framtagen mall (se Bilaga 3) med tre nivåer på aktuell standard (god, medel respektive låg standard redovisat med färgerna grön-gul-röd)). Detta är en samlad bedömning utifrån inventeringen, enkätsvaren och uppgifter från slamtömningsregistret och Ecos Områdesbeskrivning En områdesbeskrivning som visar på behov och vissa förutsättningar för lokal vatten- och avloppsförsörjning formades i ett examensarbete vid LTU under hösten 2011(Hemlunda). Enkätresultaten och arbetsmodellen som utvecklats i examensarbetet har utgjort grund för beskrivning av övriga utredningsområden. Områdesbeskrivningar återfinns i Bilaga 4. 9

14 3.6. Behovsbedömning Utvärderingskriterier har arbetats fram i syfte att nyttjas som en del i bedömningen för hur behovet av vatten- och avlopp föreligger i respektive område. Kriterierna bygger på att de av styrgruppen fastställda riktlinjerna ska kunna beaktas (miljö, hälsa och attraktivt boende). Se tabell 1 nedan för utvärderingskriterier och dess uppbyggnad. Tabell 1. Utvärderingskriterier för behovsbedömning Frågeställningar som belyses i kriteriet Recipientpåverkan Statusjämförelse Vatten Statusjämförelse Avlopp Behov av gemensamt VA Samhällsutveckling Permanentningsgrad Finns miljökvalitetsnormer som riskerar att överskridas om inget görs? Ingår området i vattenskyddsområde för kommunal vattentäkt? Finns risk för avloppspåverkan på råvatten/ dricksvatten? Vilken kondition och funktion har enskilda VAanläggningar i området? Upplever fastighetsägarna problem med tillgång och kvalitet på dricksvatten? Hur stor andel av avloppsanläggningarna behöver åtgärdas? Finns kommunala beslut att utreda eller detaljplanelägga ytterligare bebyggelse inom området? Är området utpekat i översiktsplan? Finns det detaljplan eller områdesbestämmelser som möjliggör utbyggnad eller ökade byggrätter? Upplever fastighetsägare i området att nuvarande VA-standard/lösning är OK? Finns en vilja att ansluta till kommunalt VA? Hur stor andel är permanentboende? Behov av att se över VAsituationen i området (indikation) Stort: Hög risk för påverkan, flera faktorer Måttligt: Risk för påverkan Litet: Ringa risk för påverkan Dricksvattenklassificering enligt enkätsvar: Större: >20% klagomål Medel: 10-20% klagomål Mindre: <10% klagomål Status enskilda avlopp enligt klassificering (Miljö- och bygg): Större: 30 % låg status Medel: % låg status Mindre: < 15 % låg status Stort: Planläggning planeras/pågår Måttligt: Planläggning diskuteras, lokala initiativ finns Litet: Inga planer, omvandlingstrend låg Stort: Majoritet vill ha gemensamt V och/eller A Måttligt: Mer än 1/3 vill ha gemensamt V och/eller A Litet: Mindre än 1/3 vill ha gemensamt VA Klassning utifrån andel permanentboende: Stort: >60% Måttligt: % Litet: 0-40 % 10

15 Kriterierna för recipientpåverkan och samhällsutveckling utgår från framtagna faktaunderlag såsom fastställda miljökvalitetsnormer och planeringsarbete i kommunen. Övriga kriterier härrör från den enkätundersökning som har genomförts i samtliga utredningsområdena. För kriterierna statusjämförelse vatten och avlopp ligger enkätresultaten (Bilaga 2) samt inventering och klassificering av enskilda avlopp (Bilaga 3) till grund och syftar till att skapa en spridning och för att kunna göra en jämförelse mellan områdena (därav större/mindre o.s.v.). Se vidare i kapitel 4 för resultatet av behovsbedömningen för respektive utredningsområde med tillhörande analys Nulägesbild Samtligt material utifrån enkät, datainsamling, inventering, klassificering, områdesinformation och behovsbedömning har sedan sammanvägts, tolkats och analyserats för respektive utredningsområde. Särskilda förutsättningar och viktiga avväganden har även lyfts fram för respektive område i den nulägesbild som formats och presenteras i sin helhet under kapitel Åtgärdsplan och konsekvensanalys Under vintern 2011 togs en VA-strategi fram och projektgruppen har sedan med hjälp av den samlade nulägesbilden format ett förslag till åtgärder för respektive utredningsområde. Åtgärdsförslagen har sedan konsekvensanalyserats i början av år 2012 med avseende på miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Åtgärdsplan och tillhörande konsekvensanalyser återfinns i kapitel 5 och Nulägesbild Ett omfattande arbete har gjorts under 2011 för att kartlägga VA-situationen i de 15 utpekade utredningsområdena. Förutom fastighetsägarnas uppenbara behov av god dricksvattenförsörjning och avloppshantering (dvs själva nyttigheten VA) måste även andra aspekter vägas in som indirekt hänger samman med vatten och avlopp, exempelvis risk för recipientpåverkan, pågående samhällsutveckling och graden av permanentboende. Resultaten av kartläggningen som gjorts inom ramen för detta projekt redovisas i sin helhet i Bilaga 2 (Enkätundersökning), Bilaga 3 (Inventering och klassificering av enskilda avloppsanläggningar) samt Bilaga 4 (Områdesbeskrivningar). De planmässiga förutsättningarna beskrivs översiktligt i kapitel 1.3 Planer. Utmaningen är att analysera, kombinera och jämföra all tillgänglig information för att upprätta ett tillräckligt underlag för framtida prioritering och åtgärdsplanering. En sammanställning av den utvärdering som gjorts med hjälp av de fastställda kriterierna enligt kapitel 3.6 Behovsbedömning redovisas nedan i tabell 2. Kompletterande beskrivning av de viktigaste aspekterna inom respektive utvärderingskriterium ges i kapitel

16 Recipientpåverkan Status Vatten Status Avlopp Samhällsutveckling Upplevt behov av gemensamt VA Permanentningsgrad Tabell 2. Sammanställning av behovsbedömning utifrån definierade utvärderingskriterier Område Kommentar Hemlunda Vitsand Östra Vitsand avloppsförening Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget (Långnäs) Långskatan Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Mycket nära huvudvattentäkt, Majoritet önskar gemensamt avlopp Mycket nära huvudvattentäkt, Kommunalt dricksvatten VA-försörjning ordnad med gemensam lösning ansluten till kommunalt nät Hög andel permanentboende, nära huvudvattentäkt Hög andel permanentboende, mer än hälften av enskilda avlopp låg status Högst andel enskilda avlopp med låg status (2/3), risk för huvudvattentäkt Övergödning potentiellt miljöproblem, mycket hög andel permanentboende Övergödning potentiellt miljöproblem, planprocess/samhällsutveckling pågår Övergödning potentiellt miljöproblem, samhällsutveckling hög pga närhet till Sör-Fårön Övergödning potentiellt miljöproblem. Synpunkter på dricksvattnets smak/färg, många vill ha verksamhetsomr. Behov inom alla områden, synpunkter på dricksvattnets smak/färg finns Högst andel avlopp med god-medel status, Hög andel permanentboende. Planläggning intensiv. VA-försörjning ordnad med gemensam lösning ansluten till kommunalt nät Kommunalt dricksvatten, många vill ha gemensamt/kommunalt avlopp Lägst behov totalt sett, de flesta har kommunalt vatten idag 4.1. Recipientpåverkan Inom utvärderingskriteriet Recipientpåverkan ingår dels påverkan på den ekologiska statusen, dels påverkan på yt- och grundvattentillgångar som eventuellt nyttjas som vattentäkt för dricksvattenproduktion. När det gäller den ekologiska statusen är övergödning ett välkänt miljöproblem att beakta. Information om ekologisk status och övergödning har erhållits från vattenmyndighetens statusbedömning via det webbaserade verktyget VISS. Ytterligare en viktig parameter att beakta är miljökvalitetsnormer, vilket också sammanställts i VISS. Områden kring Svensbyfjärden innebär samtliga en risk för avloppspåverkan på vattentäkt för dricksvatten. En utförligare beskrivning av riskbedömningen kring huvudvattentäkten med vattenintag i Ursviken redovisas i kapitel 1.4. Noterbart är att risken ökar om det dessutom finns äldre eller felaktigt utformade enskilda avloppsanläggningar med bristfällig funktion. 12

17 Enligt den sammanvägning som redovisas i tabell 2 finns störst behov av förbättrad avloppshantering ur ett recipientperspektiv inom Hemlunda och Vitsand, främst på grund av hög risk för avloppspåverkan på kommunal huvudvattentäkt. För de sydligast belägna områdena Guldkusten, Norra Stenarmen, Södra Pitsund och Högsböle bedöms risk för miljö- eller hälsopåverkan vara ringa. Övriga områden har samtliga en risk för påverkan. Det är viktigt att komma ihåg att analysen och sammanvägningen är kraftigt förenklad såsom den redovisas i tabell 2 ovan. En svårighet kan vara att väga samman olika former av recipientpåverkan. Områdena Risnäset-Perudden, Durrudden-Ön samt Näsudden-Berget innebär exempelvis risk för avloppspåverkan på huvudvattentäkt medan områdena öster om tätorten (Långskatan, Fårön, Nötön, Renön) innebär övergödningsrisk. De aktuella utbrotten av vattenburen smitta i Östersund och Skellefteå (cryptosporidium) och de enorma konsekvenser detta inneburit visar att skyddet av huvudvattentäkten rimligen bör ges högsta prioritet Status vatten Ett antal områden har idag god dricksvattenförsörjning via anslutning till kommunalt dricksvatten. Det bör här noteras att områdena ej är inom kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, utan dricksvatten försörjs via enskilda vattenledningar som drivs som en gemensamhetsanläggning av samfälligheter. De områden som på detta sätt har en god dricksvattenförsörjning är hela eller delar av samtliga områden, förutom Nörd-Fårön, Nötön och Renön. Nötön har störst behov att se över dricksvattensituationen, men även Nörd-Fårön och Renön har behov inom detta område. Problematiken är liknande i områden då ett antal fastighetsägare har klagomål på vattenkvalitet och/eller dålig tillgång på dricksvatten. Det kan i sin tur bero på att tillgången på kvalitativt grundvatten är bristfällig inom delar av Fårön, Nötön och Renön. Även om problem med dricksvattenförsörjning inte noterats för övriga områden är det viktigt att notera den allmänna risken för avloppspåverkan på lokala vattentäkter. Detta är en vanlig riskfaktor i omvandlingsområden när en tidigare låg nyttjandegrad av fritidshus med stora avstånd mellan grannarna övergår i hög nyttjandegrad (åretruntboende) och tätare bebyggelse. Exponering och spridning av patogener och andra avloppsföroreningar ökar därmed drastiskt på grund av förhöjd belastning, korta skyddsavstånd samt otillräcklig avskiljningsförmåga i enskilda avloppsanläggningar Status avlopp Av samtliga 679 enskilda avloppsanläggningar som inventerats och klassificerats hade ca 34% låg status ( röda ). Detta innebär att enskilda avloppsanläggningar i utredningsområdena bör åtgärdas inom en relativt nära framtid. Knappt hälften (ca 47%) av de enskilda avloppsanläggningarna bedömdes ha medel status ( gula ). Resterande klassificerade anläggningar (drygt 100 st) bedömdes ha en god status ( grön ). Det bör noteras att det återstår ett antal avloppsanläggningar i utredningsområdena att klassificera, vilket innebär att de här redovisade resultaten bör ses som vägledande och preliminära. Variationerna i statusbedömningen mellan de olika områdena var stor. Enskilda avlopp inom området Guldkusten har generellt högre status än genomsnittet (lägst andel röda ). God avloppsstatus gäller generellt för Norra Stenarmen och Vitsand avloppsförening, eftersom gemensamhetsanläggning kopplad till kommunalt avloppssystem finns. Betydligt sämre än genomsnittet var enskilda avlopp inom Durrudden-Ön och Näsudden-Berget (Långnäs), här bedömdes mer än hälften av avloppen ha låg status. När det gäller Durrudden och Näsudden är dessutom de lokala förutsättningarna för avloppsinfiltration generellt dåliga på grund av mindre genomsläpplig mark. 13

18 Även om avloppsstatus varierar betydligt mellan olika områden kan bilden grovt sett beskrivas på liknande sätt ca 80% av de enskilda avloppen har anmärkningar av något slag, varav knappt hälften av dem bedöms som allvarliga (resulterar i bedömning låg status). Behovet att åtgärda enskilda avlopp är således sammantaget stort de kommande åren och åtgärder krävs inom samtliga utredningsområden förutom de som idag är anslutna till kommunalt avlopp via gemensamhetsanläggning (Vitsand avloppsförening och Norra Stenarmen). Gemensamhetsanläggningar kräver dock drift, underhåll och förnyelse vilket erfarenhetsmässigt av de fastighetsägare som ingår i VA-samfälligheten kan upplevas som betungande när upprepade driftproblem och renoveringsbehov uppstår. Till följd av den här problematiken har önskemål om kommunalt övertagande av enskilda/samfällda VA-nät i vissa fall framkommit. Inför ett eventuellt övertagande krävs noggrann utredning av befintlig status och förnyelsebehov samt en detaljerad dokumentation av gemensamhetsanläggningens VA-nät (inmätning, relationsritningar, TV-inspektion mm.) Samhällsutveckling Begreppet omvandlingsområden är inte något unikt för Piteå kommun. Ett stort antal kommuner har upplevt en kraftigt ökad trend av permanentboende i tidigare fritidshusområden och med detta har bl.a. följt önskemål om ökad VA-standard och utbyggd kommunal service. Den här samhällsutvecklingen kan, om den får ske oreglerad, resultera i olika framtida problem, exempelvis miljöproblem och problem med vatten- och avloppsförsörjning. Genom upprättande av översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser kan kommunen reglera och styra samhällsutveckling och markanvändning. Ett annat sätt är att ta fram riktlinjer som t.ex. anger vilka reningsanläggningar, dimensioneringsprinciper och skyddsavstånd som krävs för att få tillstånd för enskilt avlopp i respektive område (jmf normal och hög skyddsnivå). Det är svårt att göra en kvantitativ analys av hur intensiv samhällsutveckling och omvandling som pågår eller kan förväntas i de olika utredningsområdena. En kvalitativ analys kunde dock göras i detta projekt, utifrån en dialog med planansvariga i Piteå kommun. Det som framkom var följande: - Ett område som har potential att bli föremål för utveckling är Fårön. Bland annat utreds ny broförbindelse. Den utveckling för Sör-Fårön som skisserats kan leda till att detta område inom överskådlig tid blir föremål för en framtida utvidgning av det närbelägna tätortsområdet. Det är då inte osannolikt att detta även påverkar Nörd-Fårön. Prognosen är således att detaljplaneläggning och omvandling av Fårön kan bli aktuell relativt nära i tiden. Behovet av en utvecklad VA-hantering bedöms därför som stort, fortsatt VA-utredning ingår rimligen som en naturlig del i kommande planarbete. - Inom områdena Långskatan, Renön, Guldkusten och Södra Pitsund sker tydligast en successiv utbyggnad och förtätning. Här handlar det dels om genomförande av befintliga detaljplaner (tillbyggnad och nybyggnad), dels om att initiativ till ytterligare områdesutveckling från fastighetsägare. Önskemål om höjning/reglering av byggrätten förekommer. - Inom övriga områden bedöms nuvarande samhällsutveckling ej vara betydande, dvs omvandlingstrenden är låg. Ett flertal av de äldre byggplaner och detaljplaner som gäller fritidshusområden i Piteå kommun ändrades dock under mitten av 2000-talet (se kapitel 1.3) varvid ökade byggrätter medgavs för delar av områdena Renön, Hemlunda, Vitsand, Högsböle och Guldkusten. En i de här fallet tillåten byggrätt på 100 m 2 för huvudbyggnad och 75 m 2 för sidobyggnader kan möjligen anses räcka till en mindre villa/permanentbostad. Omvandlingstrenden i områdena skulle därmed kunna öka relativt snabbt, eftersom de detaljplanemässiga förutsättningarna för permanentboende till viss del redan finns. 14

19 Många svenska kommuner har på senare tid genomfört utredningar kring landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. LIS-områden. Även i Piteå pågår detta arbete. Tanken är att peka ut vilka strandområden som är möjliga att exploatera och vilka som är skyddsvärda, ex. av naturvårdsskäl eller betydelse för det allmänna friluftslivet. Delar av utredningsområdena kan därmed bli föremål för en mer omfattande samhällsutveckling om detta befinns möjligt/fördelaktigt utifrån en LIS-utredning Upplevt behov gemensamt VA Den enkätundersökning som genomfördes 2011 i samtliga utpekade utredningsområden innehöll bland annat frågor till fastighetsägarna huruvida de ansåg det finns ett behov av gemensam vatten- respektive avloppshantering samt hur detta i så fall skulle ordnas. Resultaten redovisas i sin helhet i Bilaga 2. Utifrån antagandet att gemensamma VA-lösningar normalt är bättre än enskilda lösningar inom varje tomt ger enkätsvaren en indikation på fastighetsägarnas inställning till att förbättra VA-hanteringen. Långtgående slutsatser är svåra att dra eftersom inte alla har besvarat de här enkätfrågorna och de kan möjligen av många fastighetsägare uppfattas som komplicerade att ta ställning till. Trots detta indikerar enkätundersökningen att en majoritet av fastighetsägare inom områdena Hemlunda, Nötön, Norra Stenarmen och Södra Pitsund ansåg att det finns behov av en gemensam vatten- och/eller avloppshantering (markerat som röda i tabell 2). Mer än 1/3 av fastighetsägarna inom områdena Vitsand Östra, Risnäset-Perudden, Durrudden-Ön, Sör-Fårön och Renön ansåg att det finns behov av en gemensam vatten- och/eller avloppshantering (markerat som gula i tabell 2). På frågan om hur den här gemensamma VA-hanteringen i så fall skulle ordnas svarar en majoritet att avlopp skulle anslutas till kommunens nät, antingen via ett lokalt/samfällt VA-nät med gemensam anslutningspunkt till kommunalt VA eller via en utbyggnad av kommunalt VA-nät till fastighetsgräns (utökning av verksamhetsområde). Sammantaget finns det en relativt positiv grundinställning till förändring av VA-situationen i flera områden, men en fördjupad dialog med fastighetsägarna krävs för att gå vidare med eventuella lokala initiativ och för att få en bättre ömsesidig förståelse för vilka alternativ som kan vara aktuella i respektive område. Fastighetsägarnas inställning i frågan påverkas sannolikt i hög grad av de ekonomiska konsekvenserna. Kostnader för de olika alternativen kommunalt, gemensamt respektive enskilt VA var ej framtagna och redovisade i samband med enkätundersökningen. Det finns således anledning att vara försiktig med långtgående slutsatser innan kostnadsbilden för olika alternativ tydliggjorts Permanentningsgrad Utifrån den tidigare redovisade allmänna utblicken kring omvandlingstrenden och konsekvenser av att alltfler nyttjar fritidshuset för året-runtboende är det intressant att jämföra andelen permanentboende i de olika utredningsområdena. Permanentningsgraden bestämdes i den här utredningen utifrån hur fastighetsägarna besvarat enkätfrågan Hur används huset?. Svarsalternativen var åretruntbostad och fritidshus. Av de totalt 581 fastighetsägare i samtliga områden som besvarade frågan svarade 272 st att de använder huset som åretruntbostad. Detta innebär att nära nog hälften (47%) av fastigheterna bebos permanent. Om samma fördelning antas gälla även för de som inte besvarade enkäten finns alltså ca 450 åretruntbostäder inom utredningsområdena. Under förutsättning att det bor drygt 2 personer i medeltal per fastighet rör det sig om mer än 1000 personer som bosatt sig i de aktuella områdena. Variationen i permanentningsgrad mellan de olika områdena är relativt stor, även om de flesta områden ligger kring genomsnittet i permanentningsgrad. Inom området Långskatan är alla fastigheter 15

20 med något undantag permanentbostäder. Även Durrudden, Perudden och Guldkusten har hög andel åretruntboende, strax över 60%. Hemlunda och Vitsand Östra har lägst andel åretruntboende, kring 30%. För övriga områden (Vitsand avloppsförening, Näsudden, Sör-Fårön, Renön, Södra Pitsund, Norra Stenarmen och Högsböle) motsvarar permanentningsgraden ungefär genomsnittet, dvs ca hälften bor åretrunt. Värt att notera är att inget av utredningsområdena har en permanentningsgrad under 30%. De angivna siffrorna bör användas som en indikation eftersom inte alla besvarat enkäten. Möjligen bör en noggrannare uppföljande undersökning göras om mer exakta svar kring permanentningsgrad önskas. En relevant fråga i sammanhanget är även förändringen av andelen åretruntboende över en längre tidsperiod (trendanalys). En sammanfattande analys av ovanstående är att många bor permanent i de aktuella områdena. Med åretruntboende ökar belastningen drastiskt på de enskilda VA-anläggningarna, som i många fall ursprungligen dimensionerats och byggts för fritidshusboende. Utifrån tidigare resonemang kan man således anta att ett stort antal enskilda avloppsanläggningar behöver åtgärdas alternativt ersättas av gemensamma VA-lösningar Lokala förutsättningar för kommunalt VA En översiktlig förstudie av kommunal VA-utbyggnad i utredningsområdena har genomförts inom ramen för detta projekt. Kapacitetsmässigt bedöms det finnas förutsättningar för utökad anslutning i befintligt spillvattennät från Hemlunda, Långskatan, Nötön, Renön och Pitsund. Områden med mer osäker mottagningskapacitet i befintligt nät är Vitsand, Fårön (inkusive eventuell nyexploatering), Guldkusten samt Högsböle. För Vitsand skulle detta kunna innebära att en alternativ anslutningspunkt behöver väljas, med förväntad merkostnad på 1-2 miljoner kr. För Långnäs gäller svåra förutsättningar med ett högt belastat nät som kräver särskild utredning. Gällande nybyggnationen av avlopp i områdena bedöms generellt konventionella självfallsledningsnät som svårgenomförbara pga bebyggelsens placering topografiskt och strukturellt. Ofta är husen belägna på sluttande mark mellan väg och strand. Bebyggelsetäthet är låg, tomterna är stora (vilket normalt eftersträvas i fritidshusområden och föreskrivs i detaljplan). Sammantaget leder detta till bedömningen att lokala VA-nät behöver utformas med LTA-teknik (lätt tryckavlopp) där avlopp från varje fastighet pumpas till ett klent tryckavloppsystem som i huvudsak förläggs i anslutning till befintligt vägnät. En översiktlig utredning gällande kostnad för utökat verksamhetsområde vid anslutning till befintligt kommunalt avloppsnät, oaktat eventuellt behov av förstärkningsåtgärder på befintligt nät, har genomförts med stöd av Teknik- & Gatukontoret. I utredningen bedöms utbyggnad i samtliga områden innebära väsentligt högre anslutningskostnader per fastighet än vad som normalt gäller vid anläggande i samband med nyexploatering. Av beräknade områden erhålls den lägsta kostnaden per fastighet för Guldkusten, Hemlunda, Vitsand Östra och Högsböle. Kostnaden för områdena bedöms kunna uppgå till storleksordningen 200 tusen kr per fastighet, inklusive moms. Anslutning av utredningsområdena i Långnäs, Pitsund och Nötön/Renön bedöms medföra kostnader på ca tusen kr per fastighet. Dyrast bedöms utbyggnad på Fårön vara där en fullständig utbyggnad, fördelat på nuvarande fastighetsantal, uppskattas kunna uppgå till storleksordningen 400 tkr. 16

21 5. Förslag till åtgärdsplan Den strategi som föreslås bygger på tre huvudgrupper av åtgärder: Utökning av kommunalt verksamhetsområde för VA Starthjälp - Erbjudande om VA-rådgivning Fortsatt tillsyn av enskilda anläggningar Utöver detta föreslås avvakta med VA-åtgärder i utredningsområden där fördjupad detaljplanering pågår, eftersom framtida vatten- och avloppsförsörjning normalt utreds i samband med planläggning. Under rubriker nedan beskrivs kortfattat de tre huvudgrupperna av åtgärder. Fördjupat underlag kring VA-rådgivning återfinns i Bilaga 5. Förslagets konsekvenser beskrivs i nästkommande avsnitt Utökning av verksamhetsområde Inrättande av verksamhetsområde för både vatten och avlopp föreslås för områden närmast det kommunala råvattenintaget i Ursviken, inbegripande Hemlunda och de strandnära delar av Vitsand där anslutning till kommunalt VA saknas, se ungefärlig utbredning i figur 2. Det innebär att Pireva (huvudman) är skyldig att ordna VA-anläggning med anslutning till fastigheterna inom området och en skyldighet för fastighetsägarna att betala för detta. Motivet är främst att detta bedöms vara den säkraste och snabbaste vägen för att komma tillrätta med föroreningsrisken från enskilda avlopp. Förslag till utökat verksamhetsområde (ungefärlig utbredning) Befintligt verksamhetsområde för enbart vatten (blåfärgad yta) Befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp (lilafärgad yta) Figur 2. Översiktlig illustration av förslag till nytt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Verksamhetsområde för både dricksvatten och avlopp Ovanstående förslag att inrätta verksamhetsområde på Hemlunda och delar av Vitsand grundar sig huvudsakligen i risken för förorening av den kommunala huvudvattentäkten. Eftersom området är 17

22 relativt glesbebyggt och med stora grönytor bedöms inget behov av verksamhetsområde för dagvatten föreligga. Det är alltså ett verksamhetsområde för avloppstjänster för hushållsspillvatten, inte vattenförsörjning, som motiverats. Eftersom kommunal spillvattenhantering enligt rättspraxis alltid bedöms som den bästa lösningen gäller då avgiftsskyldighet enligt vattentjänstlagen för samtliga fastigheter med enskilda avlopp, så snart förbindelsepunkt för kommunalt avlopp är upprättad och meddelad. Att den som betalt anslutningen verkligen kopplar in sig styrs dock inte av vattentjänstlagen utan måste styras via förelägganden enligt miljöbalken. Gällande dricksvatten så har nästan alla fastigheter på Hemlunda/Vitsand tillgång till kommunalt vatten via ett flertal förenings-/privatägda ledningar som genom avtal anslutits till det kommunala nätet. Skellefteå kommun har i samband med VA-utbyggnad inom ett omvandlingsområde som tidigare helt saknat kommunalt vatten och avlopp studerat frågan om när avgiftsskyldighet råder för fastighetsägare med befintliga VA-lösningar, och antagit bedömningsgrunder för detta. Sammanfattningsvis gör de tolkningen att avgiftsskyldighet inte råder för fastigheter som inte ansluter till dricksvatten om de har en befintlig, varaktig och juridiskt säkerställd vattenförsörjning med tillräcklig kapacitet och god kvalitet. De fastigheter på Hemlunda/Vitsand som redan har kommunalt dricksvatten via privata ledningar bör normalt uppfylla kriterierna. Om endast verksamhetsområde för ett kommunalt spillvattennät anläggs i Hemlunda/Vitsand uppkommer en blandning av föreningsägda nät och kommunalt nät, vilket bedöms kunna orsaka otydligheter och risk för tvister. Ett verksamhetsområde för både vatten och spillvatten med enhetlig anslutningsform bör vara den bästa lösningen på lång sikt. Enligt ovan bedöms inte kommunen kunna kräva avgifter för ett nytt dricksvattennät i områden där man redan har en fungerande vattenanslutning om fastighetsägarna inte önskar ny anslutning. Eventuellt kan Pireva, bl.a. genom avdrag för tidigare erlagda avgifter enligt avtal, erbjuda en så fördelaktig anslutningsavgift för dricksvatten att flertalet föreningar anser det vara värt att upplösa sin förening och istället erhålla normal anslutningspunkt i fastighetsgräns. Eftersom merkostnaden för att även samförlägga ledningar för dricksvatten bedöms vara relativt låg bedöms det rimligt att bygga för ett komplett verksamhetsområde för både spillvatten och dricksvatten, trots risken för uteblivna/reducerade intäkter för en stor del av dricksvattenanläggningen. Det föreslås alltså att kommunen beslutar om verksamhetsområde för både spillvattenavlopp OCH dricksvattenförsörjning Starthjälp/VA-rådgivning Starthjälpen för VA-utveckling i omvandlingsområden i Piteå kommun föreslås i första hand erbjudas till områdena Risnäset-Perudden, Durrudden-Ön, Näsudden-Berget, Nötön, Renön, Guldkusten, Södra Pitsund och Högsböle. Starthjälpen är en VA-rådgivningsfunktion där en kommunalt anställd samordnare kan stötta grupper av fastighetsägare i utpekade omvandlingsområden som tar initiativ till en långsiktigt hållbar VA-hantering. Inom konceptet Starthjälp/VA-rådgivning erbjuds även en kommunalt finansierad förprojektering av vatten- och avloppslösning som förväntas utmynna i nödvändiga handlingar för en tillståndsprövning. Det huvudsakliga motivet att erbjuda VA-rådgivning istället för att utöka verksamhetsområde för allmän VA-anläggning är att verksamhetsområde innebär tvångsanslutning med en förhållandevis hög 18

23 kostnad för fastighetsägarna. Genom att fånga upp lokala initiativ och brett analysera långsiktigt hållbara VA-alternativ för respektive delområde ökar chansen till anpassning till lokala förutsättningar, lägre kostnader totalt sett och snabbare genomförande av åtgärder. I bilaga 5 återfinns en sammanställning av förekommande VA-rådgivningsmodeller och erfarenheter från kommuner med rådgivningsfunktion. Inom samtliga åtta angivna områden ovan förekommer relativt stora behov av åtgärder, främst avseende dåligt fungerande eller åldriga enskilda avloppsanläggningar. Enligt enkäten finns det enligt fastighetsägarna i nämnda områden behov och förslag på gemensamma VA-lösningar. Urval och prioritering bland de här åtta områdena bedöms som svår att genomföra utifrån tillgängligt underlag, därför föreslås Starthjälpen erbjudas på bred front för att inte stänga ute eventuella lokala initiativ i något område. VA-rådgivningen kan innebära att stöd även ges till de områden där gemensamhetsanläggning med anslutning till kommunalt VA redan idag finns (t ex Långskatan, Vitsand AVF och Norra Stenarmen). VA-rådgivare- organisation och arbetsgång VA-rådgivaren föreslås vara en tjänsteman tillhörande Miljö- och byggkontoret. Tjänstemannen arbetar halvtid med VA-rådgivning och halvtid med tillsyn med inriktning på enskilda avloppslösningar. VArådgivningsrollen omfattar bl a beredning av konsultupphandling och konsultunderlag, informera berörda fastighetsägare samt att verka som sammankallande i VA-planeringsgruppen, se organisationsschema enligt figur 3. VA-PLANERINGSGRUPP VA-RÅDGIVARE ( s a m m a n ka ll a n d e ) M I LJ Ö- & BYGG ( M ilj ö - o c h h ä l s a ) M I L J Ö- & BYGG ( F y s is k p lan e r ing ) P I R E V A ( V A - h u v u d m a n ) S A M H Ä L L S B Y G G N A D S E N H E T EN ( Ö v e r s ik ts p l a n e r ing) Figur 3. Förslag till organisation för VA-planeringsgrupp i Piteå kommun. I VA-planeringsgruppen ingår deltagare som representerar områdena miljö- och hälsa, samhällsplanering och VA-huvudman. Med utgångspunkt från den åtgärdsplan som fastställts av kommunfullmäktige har VA-planeringsgruppen en lista över vilka områden som ska få VA-rådgivning. VA-rådgivaren sammanställer information om rådgivningsfunktionen som erbjuds området och information om tidigare enkät- och inventeringsresultat. Där beskrivs även avloppens klassificering (röd/gul/grön) och kommande föreläggande från tillsynsmyndigheten om inga åtgärder påbörjas/genomförs inom 2 år. Ett utpekat område förutsätts därefter gå samman och organiserats sig för att lösa VA-frågan i sitt område gemensamt. Initiativet kan ha bakgrund från bedriven intensifierad tillsyn i områden (tillsynsplan) m.a.p. enskilda avlopp eller från ett tidigare ansett behov. VA-rådgivaren handlar därefter upp en utredningskonsult. Underlaget från inventeringen samt krav på vilket underlag som konsulten ska jobba fram överlämnas till konsulten. 19

24 VA-rådgivare kallar därefter till ett första möte (START-möte) mellan fastighetsägare, konsult, kommunrepresentanter från relevanta förvaltningar (t ex miljö, plan och VA samt eventuellt lantmäteriet). På startmötet ges fastigheterna information om krav på VA och hur VA-rådgivningen kommer att gå till. På mötet bildas också en arbetsgrupp med 5-10 fastighetsägare och konsulten. Därefter jobbar konsulten nära arbetsgruppen med kontinuerliga avstämningar och tar fram förslag på tänkbara VA-lösningar. Konsulten gör ett principförslag som innehåller en beskrivning av området, med VA-standard och topografiska förutsättningar, samt möjliga tekniker och beskrivning och ritningar av vad lösningarna skulle innebära, liksom uppskattade kostnader för investering, drift och underhåll. Förslaget bör tas fram inom ett halvår. När arbetsgruppen och konsulten lagt fram ett principförslag överlämnas detta till VA-rådgivaren för beredning (granskning, platsbesök och synpunkter). Förslaget går sedan vidare till VAplaneringsgruppen för godkännande. Därefter kallar VA-rådgivaren till ett andra möte (SLUT-möte) för fastighetsägarna i området med medverkan från berörda kommunrepresentanter. Konsulten berättar om förslaget och vad som kommer att göras framledes. VA-rådgivaren sammanställer det som beslutats på mötet samt vilken tidsplan för genomförande som gäller. I vissa fall kan det bli aktuellt att samfällighet bygger och bekostar ett ledningsnät som därefter kopplas på det kommunala nätet och övertas av VA-huvudmannen. I de fallen är det av största vikt att VAhuvudmannen är informerad genom hela processen för att säkerställa att det ledningsnät som läggs uppfyller kommunens krav. I de områden med fastighetsägare som inte tar initiativ till gemensamhetsanläggning eller åtgärdar sitt bristfälliga avlopp kommer tillsynsarbetet trappas upp och åtgärder krävas Tillsyn Parallellt med VA-rådgivning kommer Miljö- och byggnämnden att bedriva tillsyn enligt en tillsynsplan. Om inte lokala initiativ till gemensamma eller enskilda VA-lösningar tas inom en viss tid (normalt inom 2 år) kommer åtgärder på enskilda avloppsanläggningar att krävas av Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun Befintlig och planerad gemensamhetsanläggning För utredningsområdet Långskatan föreslås att den pågående VA-utvecklingen som sker utifrån lokalt initiativ inväntas. I den mån det behövs och tidplanen medger torde området kunna erhålla visst stöd via Starthjälpen beskriven ovan. Om inte annat är den gemensamma VA-lösning som håller på att etableras inom Långskatan mycket intressant att följa upp, med syfte att återföra erfarenheter och ge inspiration till andra omvandlingsområden i Piteå kommun. För övriga utredningsområden, dvs Vitsand avloppsförening och Norra Stenarmen föreslås inga konkreta åtgärder i nuläget. När det gäller Vitsand avloppsförening och Norra Stenarmen finns redan idag fungerande gemensamhetsanläggningar som är anslutna till kommunens VA-nät. Önskemål kan finnas att verksamhetsområde utökas inom de här områdena och de befintliga enskilda VA-ledningarna och övriga anordningar övertas av PIREVA. Ett eventuellt framtida övertagande anses dock inte vara en 20

25 akut fråga som dessutom kräver omfattande utredning, bl.a. avseende statusbedömning, ansvarsgränser och ersättningsfrågor Avvakta pågående samhällsutveckling Frågan om framtida VA-hantering för Fårön bör utredas i samband med pågående planutredningar kring samhällsutveckling på Fårön. Förslaget är således att avvakta med VA-åtgärder inom Fårön tills vidare Sammanfattning förslag till åtgärdsplan En sammanfattning av åtgärdsplanen ges nedan i tabell 3. Tabell 3. Förslag till åtgärdsplan för utredningsområden i VA-planeprojektet. Område Åtgärd Tidsperspektiv Hemlunda Verksamhetsområde för kommunalt VA Vitsand Östra LTA-system (Lätt tryckavlopp) trolig teknik Vitsand avloppsförening Risnäset Perudden Durrudden Ön Näsudden Berget Långskatan Sör-Fårön Nörd-Fårön Nötön Renön Guldkusten Norra Stenarmen Södra Pitsund Högsböle Kvarstår som gemensamhetsanläggning tills vidare, kan ta del av VA-rådgivning vid behov Starthjälp/VA-rådgivning med sikte på VA-sanering och samhällsutveckling. Avvakta resultat av pågående privat initiativ till gemensamhetsanläggning för VA som ansluts till kommunalt nät Avvakta planläggning, kommunalt verksamhetsområde/utbyggnad av kommunalt VA på sikt trolig Avvakta planläggning och utveckling av Sör- Fårön Starthjälp/VA-rådgivning med sikte på VA-sanering och samhällsutveckling. Kvarstår som gemensamhetsanläggning tills vidare, kan ta del av VA-rådgivning vid behov Starthjälp/VA-rådgivning med sikte på VA-sanering och samhällsutveckling. Gemensamt VA genomfört Initiativ till gemensamhetsanläggning inom ca 2-3 år, annars krav på åtgärd av enskilda avloppsanl. enligt tillsynsplan Preliminärt 2012 Tidplan upprättas i anslutning till detaljplan Tidplan upprättas i anslutning till detaljplan Initiativ till gemensamhetsanläggning inom ca 2-3 år, annars krav på åtgärd av enskilda avloppsanl. enligt tillsynsplan Gemensamt VA genomfört Initiativ till gemensamhetsanläggning inom ca 2-3 år, annars krav på åtgärd av enskilda avloppsanl. enligt tillsynsplan 21

26 6. Konsekvensanalys 6.1. Miljömässiga och sociala konsekvenser De som bosätter sig permanent i ett fritidshusområde tar ofta med sig sina vanor från staden där man inte behöver reflektera över vattentillgången eller vart avloppet tar vägen. Det kan leda till stora problem med kapacitet och kvalitet. Gamla och enkla avloppsanläggningar som byggts för fritidsboende är sällan dimensionerade för den ökade mängd avloppsvatten som helårsboende medför, och de fungerar dåligt ur miljösynpunkt. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hålla tillräckliga avstånd mellan avloppsanläggningar och vattenbrunnar, vilket medför ökad risk för spridning av smittämnen. Detta gäller även fritidsboenden med dåligt fungerande avloppsanläggningar. Det viktigaste syftet med avloppsrening är att förhindra smittspridning. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor vistas eller badar. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan också orsaka övergödning, vilket leder till algblomning, igenväxta sjöar och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. Den kommunala huvudvattentäkten, Svensbyfjärden, förser ca 90 % av kommunens innevånare med vatten. När vattentäkten i Östersund smittades av parasiten Cryptosporidium insjuknade ca människor och kostnaden för samhället har uppskattats till ca 220 miljoner kronor 1. För boende inom omvandlingsområden kan VA-planering innebära en trygghet att känna till hur kommunen planerar för vatten- och avloppsförsörjningen i området. Tabell 4. Sammanställning konsekvensanalys med en jämförelse mellan nollalternativ och åtgärdsplan Hållbarhet Nollalternativ (fortsätta som idag) Genomförande enligt åtgärdsplan Miljö och hälsa Socialt Ekonomiskt Ökad risk för: Förorening av vattentäkter. Förorening av badplatser. Smittspridning och människors hälsa. Igenväxning av inrefjärden. I vissa fall begränsning till fritidsboende. Risk för dålig grannsämja om grannens undermåliga avlopp orsakar lukt eller förororening av vattenbrunn. Ovisshet om kommunens framtida syn på VA-planering, vad gäller för mitt område? Enskilda: Ingen investeringskostnad nu men gammal anläggning innebär mer underhåll och ev. behov av framtida investering/upprustning. Kommunen/Pireva: En förorenad kommunal vattentäkt skulle vara mycket kostsamt. (Cryptosporidium i Östersund ca 220 Mkr). Minskad risk för: Förorening av vattentäkter. Förorening av badplatser. Smittspridning och människors hälsa. Igenväxning inrefjärden. Förbättrad närmiljö. I större utsträckning möjlighet till permanentboende. Mindre lukt och andra driftsproblem med mer funktionell anläggning. Ökad trygghet att veta hur kommunen planerar. Enskilda: Högre investeringskostnad. Fastigheten ökar då i värde. Pireva: Kostnader enligt kap 6.2 Kommunen: Mer resurser i form av personal krävs för genomförande av VA-planen. Kostnader enligt kap Livsmedelsverkets rapport Cryptosporidium i Östersund vintern 2010/

27 6.2. Ekonomiska konsekvenser Verksamhetsområde En översiktlig kostnadsuppskattning för den föreslagna utbyggnaden av kommunalt verksamhetsområde i Hemlunda-/Vitsandsområdet indikerar en kostnad på ca 25 miljoner kr, motsvarande ca 157 tusen kr per bebyggd fastighet exklusive moms. Den beräknade snittkostnaden per fastighet är högre än vid normal utökning av verksamhetsområde för nyexploateringar, bl.a. p.g.a. delvis gles bebyggelse som i snitt kräver längre ledning per fastighet, ökade hinder och återställningsbehov vid schakt i befintlig bebyggelse/infrastruktur samt att fastigheterna inte är placerade i syfte att åstadkomma ett självfallsnät för spillvatten. Till detta kommer kostnaden för skälig ersättning för befintliga enskilda avloppsanläggningar som har tillstånd och är så nya och välfungerande att viss ekonomisk ersättning bedöms vara befogad. Den här kostnaden måste utredas ytterligare, men uppskattas kunna uppgå till i storleksordningen 2 miljoner kr. Intäkter av befintlig normaltaxa Tomterna på Hemlunda är i snitt något större än tomter i normala bostadsområden, med en median på ca 1500 m 2. Normal anläggningsavgift 2 för enbart spillvatten enligt gällande VA-taxa i Piteå kommun är ca kr inkl. moms för den här tomtstorleken. Motsvarande avgift för anslutning av både spillvatten och dricksvatten är ca kr. Som framgår av kapittel 5.1 är alla fastighetsägare med enskilt avlopp skyldiga att erlägga anläggningsavgifter för spillvatten medan det är oklart i vilken omfattning fastighetsägarna även kommer att ansluta vatten. Det stora antalet föreningar med kommunalt vatten indikerar att antalet anslutningar till vatten där oreducerad avgift erläggs kan förväntas vara låg. Om antalet anslutningsavgifter för enbart spillvatten uppskattas till 130 st och antalet oreducerade avgifter för både vatten och spillvatten uppskattas till 30 st fås en antagen intäkt av befintlig normalavgift på ca 8 miljoner kr exklusive moms. Detta indikerar alltså att det vid uttag av avgifter enligt befintlig normaltaxa saknas ca 17 miljoner för att finansiera utbyggnaden, oaktat kostnaderna för övriga ersättningar. Särtaxa I vattentjänstlagens 31 sägs att om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fasligheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna Beaktansvärd kostnadsavvikelse anses gälla när avvikelsen från den normala kostnaden är större än 30 %. Vid införande av verksamhetsområde för VA på Hemlunda/Vitsand, där den bedömda kostnadsavvikelsen med god marginal överskrider 30 %, är alltså vattentjänstlagen tydlig med att avgifterna skall bestämmas med hänsyn till detta. En sådan anpassning av avgifterna kallas särtaxa. Då de flesta fastigheterna i aktuellt område redan har tillgång till dricksvatten bedöms att kostnaderna för spillvatten bör vara avgörande för beräknad särtaxa. Kostnaden för att bygga enbart spillvatten bedöms vara ca 75 % av den tidigare redovisade kostnaden för både vatten och spillvatten, dvs ca 19 miljoner kr. Detta innebär att en fullt självfinansierande anslutningsavgift för enbart avlopp enligt nuvarande överslagskalkyler ligger i storleksordningen kr per fastighet inklusive moms. Begränsning av särtaxa med hänvisning till särskilt allmänintresse I det specifika fall som utökat verksamhetsområde på Hemlunda/Vitsand utgör föreslås att även Piteå kommun och Pireva skall ta en viss del av kostnaderna. Detta eftersom utökningen av 2 Anläggningsavgift tas ut som en engångsavgift och baseras på bl a tomtytans storlek och vilka nyttigheter som ansluts. Anslutningsavgiftens storlek regleras i den kommunala VA-taxan. 23

28 verksamhetsområde motiveras av skyddet av den kommunala huvudvattentäkten och därmed är till gagn för i princip samtliga kommuninnevånare och VA-abonnenter. Särtaxan föreslås utformas så att avgiften för anslutning av enbart spillvatten i medeltal uppgår ca kr inklusive moms. Eftersom det allmänna (VA- och skattekollektiv) i detta förslag står för den övriga finansieringen bedöms lägre nivåer ej lämpliga ur ett rättviseperspektiv, dels med tanke på kostnaden för övriga fastighetsägare som behöver nyanlägga enskilda avlopp och dels med tanke på att kommunalt avlopp även kan antas innebära en viss höjning av fastighetsvärdet. Dagens anläggningsavgift varierar beroende på tomtstorlek, vilket i praktiken innebär en avgiftsskillnad mellan små och stora tomter på ca 20 tkr vid anslutning av enbart spillvatten och ca 30 tkr vid anslutning av både vatten och spillvatten. De här skillnaderna föreslås vara oförändrade vid införande av särtaxa. Vid bibehållen variation utifrån tomtyta och ett pristillägg för vatten på tkr fås då nedan angivna avgiftsnivåer. Föreslagna nivåer på särtaxa inom nytt verksamhetsområde Hemlunda/Vitsand - anslutning av enbart spillvatten: ca 100 tkr (+/- ca 10 tkr beroende på tomtyta) - anslutning av spillvatten och vatten: ca 135 tkr (+/- ca 15 tkr beroende på tomtyta) Övrig finansiering Införande av en särtaxa enligt ovanstående förslag innebär en total intäkt från avgifter på miljoner kronor (50-70 % kostnadstäckning enligt preliminär kalkyl), beroende på hur många som väljer att ansluta vatten och om avräkning skall göras för tidigare erlagda avgifter. Vid ett försiktigt antagande om intäkter på ca 14 miljoner kr återstår enligt nuvarande kostnadskalkyl ett finansieringsbehov av ca 13 miljoner kr, inklusive ersättningar för de befintliga avloppsanläggningar som uppfyller ersättningskriterierna. Intäktsunderskottet föreslås delas lika mellan Piteå kommun och Pireva. Som sagts motiveras detta avsteg från principen om full särtaxa enligt vattentjänstlagens 31 med att utvidgningen av verksamhetsområdet föreslås i syfte att skydda en huvudvattentäkt vilket är till gagn för i princip samtliga kommunmedborgare och VA-abonnenter. För att detta inte skall orsaka otydlighet för övriga områden förslås att ett principbeslut fattas av kommunfullmäktige där det framgår att grundprincipen är att särtaxa skall täcka kostnaderna vid utbyggnad av kommunlat VA inom fritidshusområden. Undantag från principen skall endast göras utifrån de särskilda skäl som gäller vid skyddet av kommunal huvudvattentäkt. Övriga konsekvenser De kostnader och avgifter som nämns ovan avser byggnation av allmän anläggning fram till fastighetsgräns. För respektive fastighetsägare tillkommer kostnad för fastighetens egna anläggningar, dvs anslutande ledningar mellan hus och fastighetsgräns, samt schakt för pumpstation på fastigheten. I bilaga 6 behandlas ett antal övriga konsekvenser som inrättande av verksamhetsområde i föreslaget område leder till. Det handlar om: - Tekniska förutsättningar för kommunalt avlopp på Hemlunda, pumpning på fastigheten - Eventuell ersättning för onyttiggjord avloppsanläggning 24

29 VA-rådgivning Kommunen Realiserande av åtgärdsplanen innebär att en VA-rådgivare projektanställs på halvtid av kommunen i tre år (se kap 5.2) samt att utredningskonsultation upphandlas av kommunen. En grov uppskattning av årlig kostnad för VA-rådgivning i Piteå kommun är kr, inklusive en deltidstjänst för en projektanställd projektsamordnare och ca 2 st kommunalt finansierade konsultutredningar som leder till förprojektering, kostnadsberäkning och underlag för tillståndsansökan. Förslaget bygger på att det finns behov av en ytterligare halvtidstjänst som VA-rådgivaren kan kompletteras med inom organisationen. Tillsättning av VA-rådgivaren föreslås ske redan under hösten 2012 för att initieringen av projekten och utskick till berörda områden kan påbörjas. Fastighetsägaren Kostnaderna för en gemensam avloppsanläggning varierar kraftigt från område till område beroende på markförhållanden, antalet nödvändiga pumpbrunnar, avstånd mellan fastigheterna mm. Kostnaden för själva markbädden eller reningsverket är oftast kanske bara en tredjedel av totalkostnaden, medan ledningsdragning, pumpbrunnar, mm kan stå för ca två tredjedelar av kostnaderna. Kostnaderna utslagna per fastighet kan normalt variera från kronor, beroende på omständigheterna 3. För att bekosta investeringen kan man bilda en gemensamhetsanläggning med samfällighetsförening, vilken då har möjlighet att låna till investeringen. De årliga kostnaderna för banklånet betalas sedan i form av en årskostnad av respektive fastighet under det antal år det tar att amortera av lånet Tillsyn För att miljö- och byggkontoret de närmaste åren ska ha möjlighet att bedriva extra tillsyn på de ca 500 avloppsanläggningar som behöver åtgärdas, måste resurserna öka. Den utökade tillsyn som projektet leder till bedöms medföra ett behov av en extra projekttjänst för tillsyn av enskilda avlopp kombinerat med VA-rådgivning under tre år, Den del av tjänsten som omfattar tillsyn beräknar man att finansieras med tillsynsavgifter i den takt tillståndsansökningar för enskilda och gemensamma avloppsanläggningar inkommer. Det finns många olika tekniker för att rena avloppsvatten från enskilda hushåll. Enskilt vatten och avlopp är i hög grad beroende av platsspecifika förutsättningar såsom markegenskaper, bergförekomst, vattennivåer i närliggande ytvatten, grundvattenförhållanden och bebyggelsens placering och täthet. Siktanalyser från provgropar från planering av enskilda avloppsanläggningar visar på variation av dels jordarter och dels på nivån av högsta grundvattenytan som anger vilka förutsättningar som finns för olika avloppslösningar. Investeringskostnad för fastighetsägaren varierar beroende på vilken standard och vilken teknik som är möjlig utifrån de lokala förhållandena. Kostnaden varierar från en torr toalettlösning till infiltration inklusive slamavskiljare, ledningar, installation och material och till minireningsverk upp till ca kronor 4. Kostnaden för en borrad vattenbrunn varierar bl.a. beroende på djup till berg och vattenflöde men i normalfallet ligger priset på ca kronor 5 per fastighet. Om förutsättningarna är goda med bra vattenflöde kan fler fastighetsägare kopplas till samma brunn. Om vattentillgången inte räcker behöver 3 JTI- Institutet för jordbruks- och miljöteknik Norrbottens Bergtjänst 25

30 fler hål borras vilket ökar kostnaderna. Kompletterande vattenreningsutrustning kan även eventuellt behövas för att rena t ex järn/mangan eller justera ph/hårdhet (ca kr för ett enskilt hushåll). 7. Sammanfattning av förslag till politiska beslut För verkställande av ovan angivna förslag föreslås följande beslut av styrgruppen. 1) att en tillsynsplan upprättas utifrån resultaten från utförd inventering av enskilda avlopp 2) att kommunen skall inrätta en VA-rådgivningsfunktion 3) att det i syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt inrättas ett verksamhetsområde för vatten och spillvatten på Hemlunda och delar av Vitsand, enligt figur 1 i projektrapporten 4) att följande principer skall gälla när fritidshusområden beslutas ingå i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp: a. huvudregel är att fastighetsägarna i området betalar full kostnadstäckning avseende kostnaden för VA-anläggningen. Om ordinarie taxa inte täcker kostnaden införs en särtaxa enligt lagen om allmänna vattentjänster 31. b. undantag från huvudregeln kan göras om beslutad utökning av verksamhetsområdet har stort allmänintresse och berör ett stort antal kommunmedborgare, t.ex. ökar skyddet av kommunens huvudvattentäkt. 5) att begränsad särtaxa införs inom det nya verksamhetsområdet på Hemlunda och delar av Vitsand så att avgiften vid anslutning av spillvatten blir ca tusen kr inkl. moms och avgiften vid anslutning av både spillvatten och dricksvatten blir ca tusen kr inkl. moms 6) att de kostnader för utbyggnad inom utökat verksamhetsområde (enligt pkt 5) som inte täcks av anläggningsavgifter enligt särtaxan skall delas mellan Piteå kommun och Pireva För genomförande och finansiering föreslår styrgruppen - att punkt 1-2 antas av Miljö & byggnämnden och att nämnden tar fram erforderliga beslutsunderlag till kommunfullmäktige för genomförande och finansiering - att punkt 3-6 antas av Pirevas styrelse och att Pireva tar fram erforderliga beslutsunderlag till kommunfullmäktige för genomförande och finansiering 8. Övriga slutsatser Vid framtida detaljplaneläggning av omvandlingsområden samt revidering av översiktsplaneringen är det av stor vikt att överföra de erfarenheter och kunskaper som det här arbetet har gett. Därför föreslås det att som i ett andra steg sammanställa en samlad erfarenhetsåterkoppling som även kan ligga till grund för den fortsatta VA-planeringen i Piteå kommun. Det föreslås även att en struktur och organisation för den kontinuerliga VA-planeringen tas fram och implementeras (projektmål 3) för att betrygga kontinuiteten i arbetet. 26