NYTTA OCH NÖJE PÅ NÄTET: UTVÄRDERINGSRAPPORT

Transkript

1 NYTTA OCH NÖJE PÅ NÄTET: UTVÄRDERINGSRAPPORT Länsbiblioteket Östergötland Författare Johan Alberth Projektledare Helene Nord 11 april Skill

2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Johan Alberth har en Politices Magister-examen från Linköpings universitet. 2

3 SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras resultaten av de utvärderingsenkäter som deltagarna i projektet Nytta och nöje på nätet: Internetguidning på Östgötabibliotek har genomfört. Projektet koordinerades och leddes av Länsbiblioteket Östergötland med finansiering från Stiftelsen för internetinfrastruktur.se och pågick mellan den 1 oktober 2009 till den 30 september Genom de lokala biblioteken i Östergötland var syftet med projektet att erbjuda grundläggande internet- och datorguidning för främst vuxna människor som inte har som vana att använda internet. Målet för projektet var att erbjuda grundläggande internet- och datorguidning till 1600 personer och att erbjuda minst 400 olika aktiviteter. Man kom långt över målet och 2235 deltog i projektet och fick guidning i 886 olika aktiviteter. Man erbjöd cirka 600 deltagare individuell handledning, cirka 1300 deltagare kurser och cirka 340 deltagare studiecirklar som behandlade grundläggande internetguidning. Deltagarna har efter respektive aktivitet haft möjlighet att fylla i en utvärderingsenkät. I februari 2011 anlitades Skill för att registrera inkomna enkäter samt sammanställa resultaten av utvärderingen i denna rapport. Av de 2235 deltagarna i projektet var det totalt 591 deltagare som svarade på utvärderingsenkäten. Det generella gensvaret på projektets aktiviteter var mycket positivt och många deltagare ville lära sig mer efter avslutad aktivitet och efterlyste därför fortsättningskurser. Majoriteten av respondenterna deltog i aktiviteten kurs. Åldersmässigt var deltagarna i aktiviteterna till övervägande del äldre vuxna. Nästan samtliga deltagare var över 56 år gamla. Strax över 80 % som deltog i utvärderingen var pensionärer och över 50 % hade som högst en genomförd folkskola eller grundskola. Det vanligaste sättet att få information om aktiviteterna var via annons eller artikel i tidningen. 90 % av de svarande ansåg att aktiviteterna stämde helt eller till stor del med deras behov och intressen och över 90 % ansåg att det allmänna omdömet av aktiviteterna var mycket bra eller bra. Huvuddelen av deltagarna verkade vara mycket nöjda med de aktiviteter som erbjöds. En av fem menade att kursledaren specifikt var bra. Drygt hälften visste inte eller menade att inget behövde förbättras, vilket kan bero på att så många ansåg att innehållet stämde överens med deras behov och intressen. Det kan också bero på att den grundläggande kunskap de haft av datorer bidrar till att de inte kan avgöra om något behöver förbättras. Många, drygt en tredjedel, saknade inget eller ansåg att aktiviteterna har varit ok. Många av deltagarna var väldigt nöjda med att ha fått lära sig grundkunskaper om datorn och internet och visade en stark vilja till att få möjlighet att gå fortsättningskurser med både fördjupningar och repetitioner. Den grundläggande nivån samt det lugna tempot i lagom stora grupper var många också väldigt nöjda med. Projektet verkar också på ett mycket bra sätt ha fångat den målgrupp man ville nå ut till. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande Metoddiskussion Bortfall 8 2 RESULTAT Bakgr undsvariabler Vilken typ av aktivitet har du deltagit i? Åldersfördelning av respondenterna Ubildningsnivå Bostadsort Sysselsättning Frågor kring aktiviteterna Hur väl stämde innehållet med dina behov och intressen? Allmänt omdöme Vad har varit bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Vad har saknats? Vad vill du veta mer om? Hur fick du information om den här aktiviteten? 25 3 SLUTSATSER 26 4 BILAGA 1 UTVÄRDERINGSFORMULÄR 29 5 BILAGA 2 - ENKÄTEN INSURVEY 30 6 BILAGA 3 VAD ÄR DIN SYSSELSÄTTNING? Svar inom kategorin övrigt Angivna yrkesgrupper 33 7 BILAGA 4 VAD HAR VARIT BRA? Svar inom kategorin övrigt Sparade svar från gamla databasen 36 4

5 8 BILAGA 5 VAD KUNDE HA GJORTS BÄTTRE? Svar inom kategorin övrigt Sparade svar från den gamla databasen 39 9 BILAGA 6 VAD HAR SAKNATS? Svar inom kategorin övrigt Sparade svar från den gamla databasen BILAGA 7 ÄR DET NÅGOT DU VILL VETA MER OM? Svar inom kategorin övrigt Sparade svar från den gamla databasen BILAGA 8 HUR FICK DU INFORMATION OM AKTIVITETEN? Svar inom kategorin övrigt 44 5

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Det blir svårare och svårare att i dagens samhälle klara sig utan en dator och grundläggande IT-kunskaper. Fler och fler tjänster erbjuds på nätet och det blir allt vanligare att sköta sina affärer över internet snarare än på traditionellt vis. På grund av den stora del som internet och datorn utgör i dagens samhälle kan man idag prata om ett digitalt utanförskap. I Sverige finns det idag cirka 1,5 miljoner människor från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använder internet och e-tjänster. Undersökningar visar att det finns starka samband mellan internetanvändning och ålder, utbildning samt inkomst, där sambandet är störst mellan internetanvändning och ålder. Ju äldre man är desto mindre tenderar man att använda internet. Förutom att ett digitalt utanförskap identifierats har man även i senare undersökningar konstaterat att den digitala klyftan ökar. De som redan använder dator och internet tenderar att öka både sin kunskap och sitt användande medan tillflödet av nya internetanvändare är mycket lågt. Sverige ligger väldigt långt fram när det gäller bredbandsutbyggnad. Men tillgång till internet är inte detsamma som att kunna använda tjänsterna. Många människor söker sig till biblioteken för att få hjälp och stöd med användningen av datorer och internet. Det är bakgrunden till att Länsbibliotek Östergötland tillsammans med biblioteken i länet engagerat sig i frågan om digital delaktighet. Under de senaste åren har olika former av stöd erbjudits, både i egen regi och i samarbete med studieförbund. Arbetet inleddes under 2008 med egna resurser och projektmedel från Regionförbundet Östsam och Kulturrådet. Under 2009/2010 fick Länsbibliotek Östergötland möjlighet att intensifiera insatserna i projektet Nytta & nöje: Internetguidning på östgötabibliotek med stöd från Stiftelsen för internetinfrastruktur.se. Målet för projektet var att erbjuda grundläggande internet- och datorguidning till 1600 personer och att erbjuda minst 400 olika aktiviteter. Guidningen har erbjudits dels som individuell handledning, där handledaren går igenom deltagarnas frågor efter deras behov och förutsättningar, dels som gruppundervisning i form av korta hands- on tillfällen, längre enstaka kurstillfällen eller i studiecirkleform i samarbete med studieförbund. Alla aktiviteter har varit utan kostnad för deltagarna. Man kom långt över målet och 2235 deltog i projektet och fick guidning i 886 olika aktiviteter. Man erbjöd cirka 600 deltagare individuell handledning, cirka 1300 deltagare kurser och cirka 340 deltagare studiecirklar, i samarbetet med studieförbund, som behandlade grundläggande internetguidning. 6

7 Avsikten var pröva olika former av internetguidning via biblioteken för att bidra till ökad digital delaktighet och erbjuda en offentlig lärmiljö, där människor kan få hjälp att ta del av innehåll och tjänster på internet. Ett övergripande syfte var att stärka bibliotekets roll i lokalsamhället. Vuxna som inte är vana att använda internet som vardagsredskap har varit målgrupp. Elva kommuner har varit delaktiga i projektet, dessa är: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög. För att utvärdera projektet och de aktiviteter som erbjöds på de olika kommunala biblioteken konstruerade Länsbiblioteket Östergötland en utvärderingsenkät se bilaga 1 som via de lokala biblioteken skulle lämnas ut till alla deltagare i de olika aktiviteterna. Enkäten fanns både i pappersformat och som webbenkät. De bibliotek som valde den tryckta versionen har själva fått ansvara för att registrera dessa svar digitalt i det webbenkätssystem som tillhandahölls av Länsbiblioteket Östergötland. De flesta bibliotek har dock valt att låta deltagarna själva fylla i webbenkäten direkt, vilket för deltagarna kan betraktas som ett lärmoment i sig. Det ursprungliga webbverktyget där enkäten utformades visade sig emellertid ha begränsade funktioner och möjligheter vilket bidrog till att det var mycket svårt att göra en sammanställning och analys av utvärderingen. På grund av detta beslutades att datamaterialet skulle föras över till systemet InSurvey. Vidare hade enkäten övervägande öppna frågor. Syftet med detta var att låta respondenterna svara helt fritt, utan att styra svaren genom att komma med färdiga alternativ. För att kunna bearbeta svaren och sammanställa en rapport över utvärderingen efterkonstruerades kategorier inom vilka svaren från de öppna frågorna kunde kodas in. Kategorierna togs fram av kontaktperson på Länsbiblioteket Östergötland. Skill AB anlitades i februari 2011 för uppgiften att registrera enkätsvaren i InSurvey samt att utifrån dessa svar sammanställa en rapport över utvärderingen. Totalt hade 591 deltagare svarat på utvärderingsenkäten. 1.2 Syfte Syftet med Skills arbete är att sammanställa resultaten från de utvärderingsenkäter som Länsbiblioteket Östergötland har fått in från deltagarna i de medverkande bibliotekens aktiviteter i projektet Nytta och Nöje på nätet, samt att presentera dessa resultat med slutsatser i denna rapport. 1.3 Genomförande Skill började med att föra över de 591 utvärderingsenkäterna från Länsbibliotekets gamla enkätsystem till det nya systemet InSurvey. Detta arbete utfördes genom att 7

8 en ny enkät upprättades i Insurvey med samma frågor som ursprungsenkäten men med de av Länsbiblioteket Östergötland framtagna kategorierna som svarsalternativ för frågorna med öppna svarsalternativ. I den nya enkäten matades därefter varje enkät in förhand. På detta sätt kodades de öppna frågorna till fasta svarsalternativ. Svaren från den ursprungliga enkätens öppna frågor sparades som kommentarer i ett kommentarsfält i anslutning till respektive fråga. Efter inmatningen av enkäterna påbörjades en sammanställning och bearbetning av resultaten från utvärderingen. 1.4 Metoddiskussion Fördelen med öppna frågor i en enkät är att det finns stora möjligheter för respondenterna att svara fritt. Detta bidrar till att man fångar respondenternas åsikter på ett mycket bra sätt. De svar man erhåller blir inte styrda av givna svarsalternativ. Nackdelen är att materialet blir svårare att bearbeta och analysera. En aspekt som är viktig att framhålla är efterkonstruktionen av kategorier och den efterföljande tolkningen av deltagarnas svar. Tolkningen av ett svar och som vidare kodats in i en specifik kategori kanske inte alltid stämmer överens med respondentens ursprungliga intention med det lämnade svaret. Det är självklart väldigt svårt att avgöra om det finns några fall av dessa feltolkningar, men metodologiskt ska man vara medveten om att denna felkälla kan finnas. Då de öppna frågorna hade låg svarsfrekvens valdes att skapa kategorier både med en hög frekvens av svar och kategorier med en låg frekvens av svar. Det är viktigt och intressant att få med synpunkter och åsikter även från enstaka deltagare då även dessa ger information och feedback till projektet. 1.5 Bortfall Av de totalt 2235 deltagarna i projektet är det 591 deltagare som har lämnat in utvärderingsblanketter. Det innebär med andra ord att 26 %, eller en dryg fjärdedel, av samtliga deltagare har medverkat i utvärderingen. Läsaren bör vara medveten om att utvärderingen har ett stort bortfall och att det är svårt att uttala sig om hur representativ gruppen svarande är. Dock är de svarandes synpunkter och åsikter ändå av stor vikt för framtida utbildningsinsatser och möjliga fortsättningskurser. Det partiella bortfallet är väldigt varierande mellan de olika frågorna. Det är endast fråga ett, frågan om vilken aktivitet respondenterna har deltagit i, där samtliga respondenter har svarat. För att ge en tydlig bild av bortfallet presenteras här en tabell som redovisar bortfallet på varje fråga. Det kan vara av vikt att ha med sig information om antalet som har svarat på frågan vid den fortsatta läsningen av resultatet. 8

9 Bortfall Svar Bortfall Andel svarande 1. Vilken typ av aktivitet har du deltagit i? % 2. Bibliotek/Kommun % 3. Ålder % 4. Vilken är din utbildningsnivå? % 5. Bostadsort? % 6. Vad är din sysselsättning? % 7. Hur väl stämde innehållet med dina behov och intressen? % 8. Mitt allmänna omdöme är? % 9. Vad har varit bra? % 10. Vad kunde ha gjorts bättre? % 11. Vad har saknats? % 12. Är det något vi har gått igenom som du skulle vilja veta mer om? % 13. Hur fick du information om den här aktiviteten? % Totalt % Tabell 1 Noterbart i det partiella bortfallet är att frågorna 6, 10, 11 och 12, vilka ursprungligen var öppna frågor, har ett betydligt högre bortfall än antal svarande. Med andra ord hade de öppna frågorna generellt lägre svarsfrekvens än de övriga. De höga bortfallen behöver dock inte ses som alltför problematiska då meningen med svaren inte med nödvändighet behöver vara att uttala sig om populationens generella attityder och åsikter. Svaren skall snarare ge input och uppslag för vad man kan tänka på vid eventuell uppstart av liknande fortsättningskurser och utbildningsinsatser. 9

10 2 RESULTAT 2.1 Bakgrundsvariabler Nedan presenteras svaren på de frågor som kan betraktas som bakgrundsvariabler Vilken typ av aktivitet har du deltagit i? Det erbjöds tre olika typer av aktiviteter för de medverkande i Nytta och nöje på nätet. Dessa var att genomgå en kurs, att medverka i en studiecirkel eller att ha individuell handledning. Fördelningen över hur många av respondenterna som har gått vilken aktivitet illustreras i diagram 1. Det är en tydlig majoritet som har medverkat i aktiviteten kurs. Fördelningen över de aktiviteter som respondenterna medverkat i jämfört med fördelningen över de aktiviteter som samtliga deltagare i projektet medverkat i är ungefär densamma. Det finns därför ingen anledning att anta att benägenheten att svara på utvärderingsenkäten skiljer sig åt mellan deltagarna i de olika aktiviteterna. Diagram 1 10

11 Respondenternas aktiviteter i respektive kommun Individuell Kurs Studiecirkel Handledning Totalt Boxholm Finspång (inklusive Rejmyre) Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Åtvidaberg Ödeshög Totalt Tabell 2 Redovisningen av antal respondenter från varje kommun visas i tabell 2 tillsammans med en nedbrytning av de olika aktiviteterna i varje kommun. Fördelningen av de aktiviteter som respondenterna har genomgått skiljer sig mellan de olika kommunerna. Som framgår av tabell 2 är det många orter som endast har haft en typ av aktivitet eller som bara har redovisat utvärderingsenkäter från en typ av aktivitet. Bland annat har Boxholm och Åtvidaberg endast respondenter som genomgått studiecirklar medan Finspång och Norrköping endast har respondenter som genomgått kurser. Individuell handledning har, förutom ett fåtal undantag, utvärderats uteslutande ifrån Motala. 11

12 2.1.2 Åldersfördelning av respondenterna Även om målgruppen i projektet har varit vuxna så har den övervägande majoriteten av deltagarna varit äldre vuxna. Diagram 2 Av de som svarat på utvärderingen är över 95 % 56 år eller äldre. Nedbrutet på åldersfördelningen på respektive ort är det två orter, Söderköping och Boxholm, där denna grupp svarar för 100 % av respondenterna. Trots den höga åldersfördelningen är det cirka 25 % av de svarande som befinner sig i yrkesverksam ålder. Den absolut största delen av den yrkesverksamma gruppen befinner sig dock i det högre intervallet år. Den åldersfördelning som respondenterna uppvisar stämmer in bra på den gruppen människor som enligt studier visas ha de lägsta IT-kunskaperna och de som använder internet och datorer minst. Att så många äldre har valt att medverka i de olika aktiviteterna som projektet har erbjudit visar att man, om man utgår ifrån ålder, har nått den målgrupp man ville. 12

13 2.1.3 Ubildningsnivå Det fanns tre alternativ att välja mellan när man skulle besvara vilken utbildningsnivå man hade. Dessa var Folkskola/grundskola, Gymnasium (eller motsvarande) samt Högskola/Universitet. Diagram 3 Den absolut största gruppen, vilken utgör drygt 50 % av respondenterna, har genomgått som högst Folkskola eller grundskola. Fördelningen över de som genomgått Gymnasium, eller motsvarande, samt de som läst vid Högskola eller Universitet är ungefär densamma, där båda ligger runt 25 %. Som diskuterades i inledningen till denna rapport verkar det finnas ett samband mellan utbildningsnivå och internet- och datoranvändning. Generellt sett verkar det vara så att ju högre utbildning desto högre internet- och datoranvändning. I relation till detta är det intressant att se att en majoritet av respondenterna uppger att de som högst har genomgått Folkskola eller Grundskola. Man verkar inom projektet återigen ha lyckats nå sin målgrupp. 13

14 2.1.4 Bostadsort Intressant för utvärderingen var hur många deltagare som kom från landsbygden respektive tätorten, 24 % respektive 76 %. Dessa siffror stämmer ungefär med den genomsnittliga andelen svenskar som bor i tätort som ligger runt 84 % 1. Projektet verkar således ha nått ut lika bra till människor boende på landsbygden som till människor boende i tätort. Diagram 4 1 Enligt SCB:s befolkningsstatistik från 2005, Publikation: Tätorter 2005 Historik, senast publicerad , se aspx. 14

15 2.1.5 Sysselsättning Vad hade de som gick kursen för sysselsättning? Som diagram 5 visar är nästan 80 % av de svarande pensionärerna. Det är endast en respondent som svarar att denne studerar och endast åtta som svarar att de är arbetslösa. Diagram 5 Av de totalt 20 respondenter inom gruppen övrigt uppger tolv att de är sjukpensionärer samt tre att de är förtidspensionärer. Med gruppen pensionär menas ålderspensionär och därmed har både sjukpensionärer och förtidspensionärer utelämnats från denna kategori. Skulle sjukpensionärer och förtidspensionärer ingå i gruppen pensionär ökar denna till 82 %. Bland de övriga fem respondenterna i kategorin övrigt återfinns svar som f.d. barnskötare, mångsysslare, hemmafru samt praktiserar. De två förstnämnda av dessa skulle kunna tänkas vara pensionärer då många andra respondenter som angivit pensionär också lagt till saker som mångsysslare, friherre och liknande som benämning på sin tillvaro som pensionär. Även om detta är värt en kommentar är det endast möjligt att spekulera kring. Av de 65 respondenter som uppgivit någon form av yrke finns det ett antal återkommande yrken som är värda att belysa. De två vanligaste yrkesgrupperna är lärare och undersköterskor med åtta respondenter i respektive grupp. Efter dessa återfinns grupperna dagbarnvårdare (fem personer), sjuksköterskor (fyra personer) samt egna företagare (fyra personer). 15

16 Det finns anledning att tro att de yrken som förekommer flera gånger gör detta på grund av att till exempel chefer har rekommenderat och uppmanat sin personal att delta i projektet och bättra på sin IT-kunskap eller på grund av att information nått ut till en viss arbetsplats. Den största anledningen till att tro detta är att man vid kodningen av svaren funnit att de största yrkesgrupperna varit på samma aktivitet på samma ort. En förteckning över de yrken som angivits och de svar som hör till övrigt återfinns i bilaga 3. 16

17 2.2 Frågor kring aktiviteterna Nedan redovisas resultaten på de frågor som berör aktiviteterna och utvärderingen av projektets verksamheter Hur väl stämde innehållet med dina behov och intressen? Den första frågan som relaterade till utvärderingen av aktiviteten som respondenten hade genomgått var frågan hur väl kursinnehållet stämde överens med respondentens behov och intressen. Som diagram 6 illustrerar är det en mycket stor del, 49 %, som är av åsikten att kursinnehållet stämde helt med deras behov och intressen. Om man slår ihop de som anser att innehållet stämde helt samt till stor del med deras behov och intressen så utgör de 90 % av respondenterna. Utöver detta så var det endast en dryg procent som ansåg att innehållet inte alls stämde överens med deras behov och intresse. Diagram 6 Bara det faktum att nästan hälften av respondenterna tycker att kursen stämde helt överens med deras behov och intressen är ett bra resultat. Det är självklart väldigt svårt att veta hur stor skillnad respondenterna har lagt i att kryssa i att kursen har stämt helt eller till stor del med deras behov och intressen. Hur stort har steget mellan dessa nivåer upplevts? Generellt kan man anse att till stor del ligger ganska nära helt och därför bör det vara rättvisande att även redovisa dem adderade tillsammans. Man kan med andra ord säga att det finns en hög enighet hos respondenterna i synen på hur väl kursinnehållet har stämt överens med deras behov och intressen. 17

18 2.2.2 Allmänt omdöme Det allmänna omdömet på aktiviteterna får av respondenterna ett väldigt gott betyg. Drygt 59 % av respondenterna ger det allmänna omdömet mycket bra på aktiviteterna och 33 % ger det allmänna omdömet bra. Det är endast 7,5 % av de svarande som ger ett allmänt omdöme som är lägre än bra och det är endast två respondenter (0,4 %) som ger betyget dåligt. Diagram 7 Återigen förmedlar respondenterna en mycket positiv och nöjd bild av projektets aktiviteter. Det är till och med fler som ger aktiviteterna högsta betyg i det allmänna omdömet än på den föregående frågan om hur väl innehållet stämde med deras behov och intressen. Om man tittar på hur nöjda deltagarna har varit med respektive aktivitet kurs, studiecirkel och individuell handledning så är det ingen större skillnad mellan de olika aktiviteterna jämfört med det genomsnittliga omdömet redovisat i diagram 7. De som gått på individuell handledning kan möjligtvis uppvisa en tendens till att vara ännu mer nöjda än de som deltagit i övriga aktiviteter. De som gått kurs eller studiecirkel är så nöjda att det inte fyller något större förklaringsvärde att redovisa grupperna separat. 18

19 2.2.3 Vad har varit bra? Den största gruppen, 24 %, som har svarat på frågan om vad som har varit bra har svarat allt. Detta stämmer mycket bra ihop med de goda omdömen som projektets aktiviteter har fått i de föregående frågorna. Det är också många, 21 %, som svarat att de tyckte att kursledaren har varit bra. Här nämner man den pedagogiska framställningen och den goda undervisningen men också att personen varit trevlig. Såväl pedagogiken som det personliga bemötandet är vad som belyses. Några exempel på vad deltagarna har svarat är Sandra är en mycket trevlig person, undervisningen mycket bra, våran Maria hon är jättebra och duktig och trevlig handledare. Kursledaren är en egen kategori därför att många respondenter svarat explicit att kursledaren har varit bra. Men eftersom man har syftat på både de sociala och de pedagogiska egenskaper denne har så överlappar denna kategori i vissa fall kategorin pedagogiska och bra förklaringar, vilket också berör kursledaren. Det är dock av intresse att redovisa de deltagare som explicit har pekat på det positiva med de pedagogiska momenten i aktiviteterna. Om man hade redovisat dessa två kategorier tillsammans hade det varit över 30 % av deltagarna som uttryckt något positivt om kursledaren. Diagram 8 19

20 Fler svar som har förekommit många gånger är att kursupplägget, undervisningstempot samt gruppstorleken har varit bra. De två sistnämnda kategorierna hör på ett eller annat sätt ihop med den mer generella kategorin som syftar till att kursupplägget har varit bra. Anledningen återigen till att man velat särredovisa dessa två grupper är att de mer specifikt visar just vad med kursupplägget som varit bra. Många har uttryckt att undervisningstempot har varit i lagom lugn takt för nybörjare. Man har också ansett att gruppstorleken har varit lagom stor. Kursupplägget handlar också om innehållet i kursen, vilket många varit nöjda med. Upplägget av kursen har i stora delar gått ut på att deltagarna skall få lära sig grunderna, vilket också många har påpekat att de har tyckt varit bra med aktiviteterna. Den minsta kategorin kursmaterial har valts av 2,5 % av respondenterna. Trots få antal svar anser Skill det viktigt att redovisa detta. Det är en så pass central och viktig komponent i undervisningen att det bör redovisas som en egen grupp. På grund av att det just har varit öppna svar säger det faktum att det endast är 2,5 % som svarat att kursmaterialet har varit bra inte att de andra skulle tycka att kursmaterialet har varit dåligt. Bland svaren övrigt kan man t ex se svar som att få information, öva och mer repetition. För att se svaren samtliga svar inom kategorin övrigt samt de specifika kommentarer som varit intressanta hänvisas till bilaga 4. 20

21 2.2.4 Vad kunde ha gjorts bättre? I linje med att många har varit väldigt nöjda med kursen så är det många deltagare som på frågan vad som kunde ha gjorts bättre har svarat inget; 34 %, enligt diagram 9. Diagram 9 Inom kategorin övrigt är det många som eftersöker en fortsättningskurs - vilket egentligen inte är ett svar på frågan som ställdes. Det fanns också en del som påpekade att man inte hade hört allt, att deltagarna borde lyssna bättre och att deltagarna skulle varit tystare. En deltagare påpekade också att man skulle tänka på att det fanns deltagare i projektet som inte kunde svenska så bra. Det är många som inte vet vad som skulle kunnat ha gjorts bättre då de har uttryckt att de har för dålig kunskapsnivå eller för lite erfarenhet för att kunna avgöra om något kunde ha varit bättre. En stor del av de som svarat vet ej kan dock antas vara relativt nöjda med aktiviteterna. Det som de flesta deltagare tycker kunde ha gjorts bättre handlar egentligen inte så mycket om själva innehållet i aktiviteterna utan snarare om den tid som de varat. Många har kort och gott eftersökt både mer undervisningstid, fler kurstillfällen men också mer tid till övning. Deltagarna har exempelvis uttryckt att tiden varit för kort i förhållande till programmet, flera kursdagar, 5 dagar är för lite samt mer övningstid, helt plötsligt var ju bara kursen slut. 21

22 Några få respondenter anser att handledaren/kursledaren kunde ha varit bättre. De som svarat det är från samma kommun och det verkar i det fallet som att något har brustit i det enstaka fallet. För en ytterligare överblick över de enskilda kommentarerna som sparats samt vad som svarats i kategorin övrigt hänvisas till bilaga Vad har saknats? Deltagarna fick också svara på frågan om det fanns någonting som saknades i de olika aktiviteter de tagit del av. Till viss del har svaren på denna fråga och föregående om vad som kunde ha gjorts bättre gått ihop med varandra, då många respondenter har svarat lika på bägge frågorna. Även om frågorna inte är formulerade på samma sätt öppnar de upp för möjligheten att svara liknande på båda. Diagram 10 Den största gruppen svarande, 34 %, uppgav att inget har saknats eller att aktiviteterna varit ok. 21 % uppger att de saknar längre kurstid. En del har också uppgett att de saknat mer övningstid och fler kurstillfällen, vilket till viss del hänger samman med avsaknaden av längre kurstid. Det är dock oklart om längre kurstid här syftar på mer tid per pass eller att kursen sträcker sig längre i tiden i form av fler tillfällen. I kategorin övrigt finns det en hel del olika saker som folk uppger att de saknat. Allt ifrån rutin till en dator hemma och champagne och tilltugg. Det finns en del svar som kan vara intressanta att lyfta fram. Ett svar som återkommer i olika former ett fåtal tillfällen är att man har saknat uppgifter att kunna träna på hemma. 22

23 Andra saker som har uppgivits är att man har saknat information och träning på hur man använder internetbank och betalar räkningar på nätet. I kategorin vet ej, ca 12 %, är det relativt många som har svarat att de inte vet vad som har saknats för att de har för dålig erfarenhet av datorer och internet för att kunna bedöma detta. Även om frekvenserna i de andra kategorierna är ganska låga är det ändå intressanta svar att följa upp. Frågan i sig var en öppen fråga och då är det väldigt intressant att se att ändå nio respondenter har skrivit att de saknat kaffepaus. Visserligen är sex av dessa svar från samma kommun och aktivitet, men deltagarna har ändå visat ett intresse av att ha en kaffepaus inplanerad i undervisningen. Detta kan vara något att ta med sig vid eventuella fortsättningskurser. Enstaka har saknat mer kunskap om filhantering, ordbehandling så som Word samt bildhantering både i betydelsen att kunna skicka bilder per e-post samt att kunna föra över bilder från kameran till datorn. Även om det inte är många som har saknat detta så är det intressant att belysa eftersom dessa aktiviteter, eller lärmoment, inte har förekommit på alla platser. Även om inte fler har uppgivit att de saknar dessa så behöver det inte betyda att de inte skulle uppskatta att lära sig mer om det. För en ytterligare överblick över de enskilda kommentarerna som sparats samt vad som svarats i kategorin övrigt hänvisas till bilaga 6. 23

24 2.2.6 Vad vill du veta mer om? I utvärderingen ville man också veta om det fanns någonting som deltagarna ville veta mer om. Vare sig om det var internetintresserade människor som anmälde sig till aktiviteterna eller om deras intresse växte under resans gång så uppger många deltagare, 33 %, att de vill lära sig mer överhuvudtaget, om det mesta eller om allt. Skulle man slå ihop det med fortsättningskurs och repetition och övning så vill över 50 % lära sig mer. För att belysa den vilja som finns till fortsättningskurser kan man återge några av de kommentarer som finns presenterade i bilaga 7. Deltagarna har uttryckt sig som följande: Jag vill gärna återkomma om det finns möjlighet, helst flera gånger, jag återkommer gärna, ja, en fortsättning, gärna mot timdebitering, fortsättning önskas, gärna med avgift. Diagram 11 Knappt 10 % vill veta mer om internet. En trolig förklaring till detta kan vara att man tycker att man lärt sig grunderna om internet vilket var syftet med aktiviteterna och att man nu vill lära sig mer; ytterligare saker utöver dessa grundläggande kunskaper. Utöver dessa 10 % är det några som har angivit att de vill lära sig mer om internetrelaterade fenomen så som e-post-hantering, handel över internet samt att använda internetbanken och betala räkningar på internet. Återkommande är också här viljan att få veta mer om ordbehandling, bildhantering och filhantering. Det gäller i första hand att man vill veta mer om Word, hur man överför bilder från kamera eller mobiltelefon till datorn samt en del praktiska 24

25 filhanteringskunskaper så som hur man skapar mappar och hanterar papperskorgen. För en ytterligare överblick över de enskilda kommentarerna som sparats samt vad som svarats i kategorin övrigt hänvisas till bilaga Hur fick du information om den här aktiviteten? Den sista frågan handlade om varifrån deltagarna hade fått information om den aktivitet som de hade deltagit i. Resultatet illustreras i diagram 12. Nästan hälften uppger att de fått information om aktiviteten via en annons eller en artikel i tidningen. Det absolut största genomslaget av annonsering i tidning ser man i Finspång där 70 % av respondenterna uppger att de har fått information om aktiviteten via annons eller artikel i tidning. I Mjölby däremot är det endast en respondent som uppger att de fått information via tidningen. Utöver dessa två kommuner så är det ingen kommun som avviker särskilt mycket från genomsnittet. 30 % uppger att de har fått informationen genom biblioteket; antingen genom en bibliotekarie, affisch eller ett programblad. Diagram 12 I kategorin övrigt så är det flera respondenter som uppger att de fått information genom Pensionärernas riksorganisation (PRO) samt genom Sveriges pensionärsförbund (SPF). 25

26 3 SLUTSATSER Slutsatserna i denna rapport baseras på de som svarat på enkäten. Huruvida dessa är representativa för övriga är svårt att säga. Men eftersom det finns en stor enighet i många frågor bland respondenterna tyder det ändå på att deltagarna överlag verkar ha en ganska enad inställning till aktiviteterna. Utvärderingen fyller ett stort värde då den ger feedback och underlag för vidareutveckling av bibliotekens kurser, studiecirklar och individuella handledningar samt som underlag för planering av framtida aktiviteter. Gensvaret på de aktiviteter som har erbjudits har varit mycket positivt. Det allmänna omdömet av kursen har varit mycket bra och över 90 % av respondenterna har givit aktiviteterna omdömet mycket bra eller bra. Man får på grund av det en bild av att en övervägande majoritet av deltagarna har varit väldigt nöjda med aktiviteterna. Resultatet av utvärderingen tyder på att aktiviteterna i sin helhet har svarat upp väl mot de behov och intressen som har funnits hos deltagarna. Aktiviteterna i projektet var riktade mot människor med liten eller ingen erfarenhet av internet. Det goda resultatet på frågan om hur väl kursinnehållet stämde överens med deras behov och intressen, där många ansåg att dessa aktiviteter på ett mycket bra sätt uppfyllde de behov som de medverkande hade, tyder också på att man fångat in rätt målgrupp. Det är ett mycket gott omdöme för projektet att man lyckats utforma de olika aktiviteterna som har erbjudits på ett sådant sätt att de fångar upp det behov och intresse som har funnits. Eftersom man i projektet har haft som målsättning att nå ut till de människor som har en låg kunskap och ett knapphändigt nyttjande av dator och internet kan man fråga sig om man har lyckats med detta. Frågan är förstås svår att ge ett bra svar på eftersom det inte har funnits någon fråga om hur mycket man använder datorn eller hur stor kunskap man har av datorer och internet. Många respondenter har dock i utvärderingen svarat att det har varit bra att få en grundläggande introduktion till internet och datorn. Utifrån detta och att en överväldigande majoritet ansåg att kurserna motsvarade deras behov kan man ändå anta att man har lyckats nå ut till sin målgrupp. Man har därmed kunnat utnyttja biblioteken som lärmiljöer för att hjälpa till att motverka det digitala utanförskap som var en av anledningarna till att man startade projektet. De undersökningar som hänvisas till i projektets slutrapport visar på att det finns ett starkt samband mellan ålder, utbildning och inkomst och internet- och datoranvändning. Undersökningarna visar att ökad ålder korrelerar negativt med hur ofta man använder internet och datorn samt att utbildning korrelerar positivt. Om man skall relatera dessa undersökningsresultat till deltagarna i detta projekt kan man poängtera att de som har svarat på utvärderingsenkäten har varit övervägande äldre vuxna. Närmare 80 % av deltagarna har uppgett att de är pensionärer. Den 26

27 uppgivna utbildningsnivån visar att över 50 % av respondenterna hade som högst en genomförd folkskola eller grundskola. Även om dessa resultat inte bevisar något samband mellan ålder, utbildningsnivå och internet- och datoranvändande, så kan de sägas belysa att förhållandet möjligen existerar. Om det stämmer så har man från projektets sida fått ytterligare bekräftelse på att man nått ut till de grupper som man önskade. Det var väldigt många respondenter som tyckte att det mesta med aktiviteterna hade varit bra samt att de inte saknade något speciellt. Något som har lyfts fram som väldigt positivt är kursledarna och handledarna. Både pedagogiken och de personliga egenskaperna hos dessa har lyfts fram som bra. På det området har projektet verkligen lyckats. Andra viktiga saker som har lyfts fram som positiva är gruppstorleken, undervisningstempot och att man har fått lära sig grunderna. Ett av de kanske mest noterbara kvittona på att aktiviteterna och projektet varit positivt för deltagarna är att det är väldigt många som önskar se fortsättningskurser. Många respondenter har lyft fram tiden överhuvudtaget som något man velat ha mer av. I vissa fall handlar det om att man ansett att kurstiderna varit för korta och att man därmed inte har hunnit med allt man skulle gå igenom på de träffar man hade. I andra fall handlar det om att man eftersökte mer tid till övning och repetition. Det väsentliga i sammanhanget är att personer vill lära sig mer, gå på fler kurser och ägna mer tid till datorn och internet. Alla aktiviteter inom projektet har varit gratis för deltagarna, ett antagande man kan göra är att det har haft betydelse för att dessa lockat så många deltagare och att projektets målsättning uppfylldes med råge. Vid analysen av resultatet gick det inte att urskilja några skillnader i hur respondenter i olika grupper hade svarat. Över kommunerna så var svaren väldigt lika. Det var lite problematiskt att jämföra olika åldrar och yrkesgrupper med hur de hade svarat på utvärderingen då dessa grupper var starkt dominerade av en grupp. Varken mellan de olika aktiviteterna eller mellan de som bodde på landsbygden respektive i tätort gick det att se några specifika skillnader i hur de svarat på utvärderingen. 27

28 Kortfattat är de viktigaste slutsatserna av utvärderingen följande: Deltagarna var överlag väldigt nöjda med aktiviteterna. Både hur väl de stämde överens med deras behov men också hur aktiviteterna genomfördes. Kursledarna och handledarna var omtyckta och fick mycket goda omdömen. Projektet verkar ha nått ut till sin målgrupp på ett bra sätt. Många respondenter önskade fortsättningskurser. Respondenterna önskade lära sig mer om internet överhuvudtaget men också specifikt mer om hur man använder internetbank, ordbehandlingsprogram och hur man för över foton och hanterar bilder på datorn. 28

29 BILAGA 1 UTVÄRDERINGSFORMULÄR Aktivitet:. Bibliotek/Kommun (Ifylls av biblioteket):. Utvärdering Vi är tacksamma om du vill svara på följande frågor. Du svarar anonymt. Ålder: Utbildning: Folkskola/Grundskola Gymnasium (eller motsv.) Högskola/universitet Bostadsort: Landsbygd Tätort Sysselsättning: 1. Hur väl stämde innehållet med dina behov och intressen? Helt Till stor del I viss mån Inte alls Kommentar: 2. Mitt allmänna omdöme är: Mycket bra Bra Ganska bra Inte särskilt bra Dåligt Kommentar: 3. Vad har varit bra? 4. Vad kunde ha gjorts bättre? 5. Vad har saknats? 6. Är det något vi har gått igenom som du skulle vilja veta mer om? 7. Hur fick du information om den här aktiviteten (artikel i tidning, annons, radio, anslag på biblioteket, blivit tipsad etc.)? 29

30 BILAGA 2 - ENKÄTEN INSURVEY 1. Vilken typ av aktivitet har du deltagit i? Kurs Studiecirkel Individuell handledning 2. Bibliotek/kommun I vilken kommun har du deltagit i verksamheten Boxholm Finspång (inkl. Rejmyre) Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Åtvidaberg Ödeshög 3. Ålder Vilken är din utbildningsnivå? Folkskola/Grundskola Gymnasium (eller motsvarande) Högskola/Universitet 30

31 5. Bostadsort Landsbygd Tätort 6. Vad är din sysselsättning? Yrkesarbetande Studerande Pensionär Arbetslös Övrigt Kommentarsfält: 7. Hur väl stämde innehållet med dina behov och intressen? Helt Till stor del I viss mån Inte alls 8. Mitt allmänna omdöme är: Mycket bra Bra Ganska bra Inte särskilt bra Dåligt 9. Vad har varit bra? Gruppstorleken Undervisningstempot Kursledaren/handledaren Kursupplägget Kursmaterialet Pedagogiska och bra förklaringar Att få lära sig grunderna Allt Övrigt: Kommentarsfält: 10. Vad kunde gjorts bättre? Mer undervisningstid Lokal/större & bättre Handledaren/Kursledaren Fler kurstillfällen Mer tid till övning Tekniska utrustningen Inget 31

32 Vet ej Övrigt: Kommentarsfält: 11. Vad har saknats? Skriftligt kursmaterial Fler kurstillfällen Praktiska övningar; mer övningstid Kaffepaus Egen kunskap och erfarenhet Längre kurstid Mer hjälp Ordbehandling Filhantering Inget/OK Vet ej Övrigt: Kommentarsfält: 12. Är det något vi har gått igenom som du skulle vilja veta mer om? Internet, söka på Internet Filhantering Ordbehandling Bildhantering/-behandling/ ladda över från kameran E-post Sociala medier Betala räkningar/bankaffärer på nätet E-handel Repetition och övning Allt, det mesta, vill lära mer Fortsättningskurs Vet ej Nej, inget Övrigt: Kommentarsfält: 13. Hur fick du information om den här aktiviteten? På biblioteket (affisch, programblad, bibliotekarie etc.) Annons eller artikel i tidning Blivit tipsad Övrigt: 32

33 BILAGA 3 VAD ÄR DIN SYSSELSÄTTNING? Svar inom kategorin övrigt 1. Sjukpensionär 2. förtidspensionär 3. förtidspensionär 4. förtidspensionär 5. praktiserar 6. Sjukpensionär 7. Österstad 8. Hemmafru 9. Sjukpensionär 10. Sjukpensionär 11. Mångsysslare 12. sjukpension 13. sjukers. 14. f.d barnskötare 15. sjukpensionär 16. hel sjukersättning 17. sjukpension 18. Sjukpensionär 19. Sjukpensionär 20. sjukpensionär Angivna yrkesgrupper 1. Massageterapeut 2. Egen företagare 3. Dagbarnvårdare 4. Dagbarnvårdare 5. dagbarnvårdare 6. Dagbarnvårdare 7. DAGBARNVÅRDARE 8. Eget företag tillsammans med make 9. Hantverkare 10. Undersköterska 11. statsanställd 12. Församlingshemsvärd 13. Arbetar inom förskolan 50% 14. lantbrukare 15. Personlig assistent 16. Massör. eko.ass [?] 17. Frisör 18. Kommunanställd städ. 19. trädgårdsarb. 20. familjehems förälder 21. Undersköterska 22. Sommarvikarie 23. Jobbar i affär. 24. sångerska 33

34 25. Sko- och nyckelservice 26. Arbetssökande undersköterska 27. Lantbrukare 28. sångerska 29. Undersköterska åldringsvård 30. Sjukskriven plus arbetssökande 31. Egen företagare 32. Undersköterska 33. Undersköterska 34. Egen företagare 35. Sjuksköterska 36. Skomakare 37. Säljare 38. Driver hundpensionat 39. Städning hantverk 40. Arbetsterapeut 41. lärare 42. sjuksköterska 43. lärare 44. sjuksköterska 45. lärare 46. lärare 47. lärare 48. Sjuksköterska 49. lärare 50. Projektarbete 51. Vårdbiträde 52. Lärare 53. Grundskolelärare 54. Fritidsledare 55. Fritidsledare 56. Fritidsledare 57. Kommunalarbetare 58. Snickare 59. Ingengör 60. CNC-operatör 61. Barnskötare 62. Receptarie 63. undersköterska 64. undersköterska 34

35 BILAGA 4 VAD HAR VARIT BRA? Svar inom kategorin övrigt 1. Information och hjälp 2. Har lärt mej lite om alltmöjligt,men känner mej osäker. 3. Undervisningen 4. bra internet 5. Tillgång till dator 6. Reåpetition avdet jag redan lärt mej. 7. Lärde mig något om knappologin 8. Har lärt mig en hel del. 9. Fått en bättre inblick och vågar lite mer själv. 10. kunde inget alls 11. att möjligheten finns med denna kurs. 12. Jag har fått den information jag sökte 13. Har ingen egen dator, hade för lite erfarenhet. 14. bra att biblioteket anordnar dataträffar 15. Ganska ytlig utbildning. jag var medveten om att på dessa få timmar kan ej mycket hinnas med eller fördjupas 16. jättebra att få tillgång till detta 17. MVG 18. All var nytt så det är svårt att svara 19. Det finns mycket på nätet 20. Hur man söker all sorts information 21. Bra med alla www-adresser 22. Mycket praktiska tips 23. teorier 24. Allmän kommentar: På grund av att gag ej kunnat deltaga. 2 ggr av 5 har jag inte klarat kursen så bra. Har ej kunnat träna mellan gångerna. Mina förkunskaper var inte heller så bra. 25. Jag har blibit inspirerad till att använda datorn igen efter ett uppehåll på 10 år. 26. Information på rätt nivå 27. repetition 28. repetition av tidigare internetkurs. 29. mottagningen och hela informationen 30. Att lära sig gå in på nätet. 31. lär mig e mail 32. Precis vad jag var mest intresserad av. Övningstid, handledning, troubleshooting, introduktion 33. fick den hjälp jag behövde och lite till 34. Gratis! Hade det kostat kursavgift, skulle jag begärt avgiften i retur! 35. upplysning bra 36. Bra handledning för nybörjare. Tydlig information. 37. Trevligt genomförd undervisning 38. Introduktionen 39. Har fått ställa frågor i lugn och ro. 40. Öva 41. Att få öva. 42. Mycket att söka i program och radio. 43. informationen 44. Informationen om hur ungdomar ser på internet. 45. Jag fick svar på det jag ville veta. 46. Har fått svar på mina frågor. 35

36 47. Information om biblioteket. 48. Lite för forserat 49. Tips om hur datorns text kan förstoras 50. trivsel 51. bra datorer Fritextsvar från gamla databasen 1. Liten reducerad grupp, 2 ledare som varit till hands hela tiden 2. web-adresser, sökmotorer 3. Tydligheten och att alla väntas in 4. Väldigt lugnt och sakligt (kanon) 5. Bra information om hur en dator fungerar+alla konstiga tangenter och vad dessa betyder. 6. Att kursen vände sig till oss som inte hade några tidigare datakunskaper 7. Sandra är en mycket trevlig person 8. Det mesta. men kursen var för kort 9. Att få en inblick av datorer. 10. Allt. Speciellt att använda och skicka och läsa osv. Hela kursen var lättförståelig. Gick igenom mycket på så få gånger! Mycket bra. 11. Pedagogisk framställning med gott om tid och personlig handledning för var och en. 12. i lugn, bra takt. undervisningen mycket bra. Bra allt gick att fråga om och få svar 13. Logiskt uppbyggt! bra början utan att förlora sig i detaljer. 14. Tydligt. Jag har fått träna och repetera de nya kunskaper 15. Bra visning av datorn + lärdom men är nog lite för gammal. 16. Fick träna på Word rätt mycket. 17. En trevlig tjej som har talamod. 18. allt från början till slut en mycke lugn ock fin ledare 19. Våran Maria hon är jättebra 20. Bra genomgång hur man använder gmail 21. Att lära sig våga "trycka" Datorns möjligheter 22. Personlig instruktion 23. Hur man kommer till Internet 24. Lugn och saklig information. Pedagogiskt upplagd, Tiden gick mycket fort.det är väl ett gott betyg? 25. Att få lära från grunden och få veta vad olika ord t.ex. länkar innebär. Bra med så liten grupp,att alla har kunnat få hjälp. 26. Genomgång av möjligheterna med dator. 27. mycket bra information 28. Inte för många deltagare. Fick bra hjälp 29. Undervisningen har varit mycket bra lättförståligt 30. MVG 31. Genomgångarna. Men långsammare för nybörjare och ålderstigna. 32. att äntligen försöka klara av en dator 33. information gällande frågor om olika funktioner 34. genomgångarna 35. Lättförståligt. Bra med häften som man kan fortsätta med hemma. 36. bra undervisning 37. lätt att förstå. klart och tydlig info. 38. Bra vägledning genom kursen 39. bra information och att det bara var jag 40. jag kunde fråga så mycket jag ville och fick reda på rätt saker.undervisningen var tydlig och snabb och jag är mycket nöjd. 41. Lågt deltagarantal, personlig handledning, lätt att få hjälp 42. Individuell rådgivning. Personligt bemötande. Liten grupp. 36

37 Liten elevgrupp(mycket bra) 2. Duktig och trevlig handledare 3. Snabb hjälp vid behov 4. Gemensam genomgång före individuella övningar 5. Tydligt kompendium med bra övningsuppgifter 6. Bra att få fortsatt hjälp av bibliotekspersonalen vid behov 44. Övningstid, introduktion/handledning 45. Bra med övningstid, bra med hjälp när man kört fast 46. Att man hade någon som satt vid sidan om en. Lagom takt. 47. Jag tyckte kursen var gättebra kul och god stämmning jag brukar inte skäppa men detta var bra 48. Tempot på kursen, två ledare är också bra 49. Lagom stor grupp, Pc till alla och personlig hjälp 50. Tiden bra disponerad 51. Att vara ensam med handledaren. 52. Kombinationen av bild och ljud-språk. 53. Trevliga och sympatiska handledare. 54. Förklaringar jämte undervisningen. 55. Upptäcka saker i rutan som man inte ser själv. 56. Att få lära sig att inte vara rädd för datorn. 57. Fått kunskap i hur jag lägger upp och användning av det. 58. Kursen var tydlig 59. Att lärarna haft tid att hjälpa till vid behov. 60. Lugna lärare som inte stressade eleverna 61. Internet 62. Information om IT-språket och insikt i hur man letar på nätet 63. Har fått bra förklarat och förevisat samt att vi själva fått prova på olika uppgifter 64. Teori och praktik 65. Att teori och praktik varvas 66. Eftersom jag i stort sett inte kunde starta datorn innan kursen har den givit mig mycket. Nu törs jag det. Nu kan jag gå in och ur i ett program, skriva, söka och skicka Internetintroduktion 68. informationen 69. god hjälp 70. bra undervisning 71. datorer och instruktör 72. Lagom takt Lagom svårighetsgrad 37

38 BILAGA 5 VAD KUNDE HA GJORTS BÄTTRE? Svar inom kategorin övrigt 1. Jag hörde nog inte allt, tyvärr 2. Få söka på egen titel 3. Visat mer på stora skärmen, men vi hade ju olika datorer så det stämde inte riktigt. 4. Det är upp till mig själv,hoppas bara att minnet sitter kvar i mitt huvud. 5. Problem när det kommer nya deltagare hela tiden som inte varit med från början, 6. Det mesta 7. Mera småfinesser tex fotoshop 8. jag lära mycket som jag inte vet 9. Bra om vi hade fått dej Nina hela tiden 10. Lite större bred 11. min egen insats 12. En fortsättnings kurs. 13. En fortsättning! 14. Uppdealt på flera delar 15. mkt bra för 4 lektioner 16. allt 17. fortsättningkursmer 18. Att vi hunnit mer 19. Mer om Word 20. att utbildarna försöker att inte prata så högt med hänsyn tillövrigaav en 21. Allt har gått för fort för en person i min ålder. Nybörjare borde få vara i en egen grupp. 22. Lite grundligare vad datorförnstrets olika "rutor och knappar" är till för 23. Lite grundligare vad datorfönstrets olika "rutor och knappar" är till för. 24. Kom ihåg att till era kurser kan komma inte bara svenskar. Tala långsammare och tydligare. Mindre prat,mer visa konkret. Vad man ska klicka, när man ska klicka 25. Mera sökkurser 26. Förberedelse om inäggning 27. Svårt att greppa 28. Bättre genomgång av häftet "Internet" vi fick. Praktiska övningar, för lite datortid. För mycket teori, väldigt mycket begrepp ingående, blev rörigt svårt att greppa vad jag egentligen behöver veta. Krånglar till det, tycker inte vi fick lära oss de lättaste sätten, t ex. "google" fick börja med avancerad sökning. 29. långsammare takt 30. Internet 31. Allt 32. hemuppgifter 33. Vi kunde varit litet mer pålästa,som nybörjare 34. Snabb repetition före varje lektion 35. Lite mer tid vid genomgången. En liten paus mellan olika sidor. 36. fler datorer 37. Fokusera mer på vilka möjligheter man har. 38. Lokalvalet utan folk som pratade och ungar man hörde i bakgrunden. 39. Påvisa hur man via kontrollpanelen faktiskt kan "gå in" och kontrollera vilka sidor som besökts. 40. Allt! 38