MELBOU~ KUNGL TEKNISI<A HÖGSKOLAN. Victorias minerallagstiftning -en beskrivning av den legala processen från prospektering till gruvdrift

Transkript

1 KUNGL TEKNISI<A HÖGSKOLAN Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Fastighetsvetenskap Examensarbete nr 79 Victorias minerallagstiftning -en beskrivning av den legala processen från prospektering till gruvdrift.ballarat MELBOU~ " '- " " Utfört av: Alexandra Nilsson Handledare och examinator: Eva Liedholm Johnson STOCKHOLM 2000 ~.

2 Förord Examensarbetet är den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Detta arbete har utförts \'id institutionen för Fastigheter och Byggande, avdelningen för Fastighets\1etenskap under hösten 1999 och våren Jag vill framföra ett särskilt tack till min handledare och examinator Eva Liedholm Johnson, som alltid och med starkt engagemang tagit sig an frågeställningar och lösningar kring mitt arbete. Jag vill också tacka Kevin Ryan, state mining warden, samt övriga personer som hjälpte mig i mitt undersök11ingsarbete i Victoria och svarade på mina frågor. Stockl101m maj c4~m4u:l- (- v(/ d~:t{ Alexandra Nilsson 3

3 Abstract This Master of Science Thesis on Victoria 's mineral resource~' development legis'latiol1- the legal a~pect~. from pro~pecting to mining, is written b:" Alexandra Nilsson at the Royal Institute of Technology in Stockholm, Department of Real Estate and Construction Management, Division of Real Estate Pla11l1ing and Land Law. The purpose of the thesis is to describe the Mineral Resources Development Act and ils regulations. How these regulations and related legislation in the form of environmental and planning legislation are applied in the process from prospecting to mining, is also described. The mineral legislation in Victoria consists of the Mineral Resources Development Act and the Mineral Resources Regulations. In the legislation the word mineral means any substance which occurs natural ly as part of the earth' s crust. The law includes all of these substances except from water, stone and petroleum. The Cro\\.n owns all minerals, no matter if the land is private or belongs to the Cro\\"n. Following from this concept the Crown, in the shape of the Minister at the Department of Natural Resources and Environment, reserves the right to issue licences for the exploration, mining and development of those resources. An exploration licence is required to be entitled to carry out exploration on land. To mine those minerals found during exploration, a mining licence is required. The propert y in minerals passes from the Crown to the holder of a licence when the minerals are separated from the land in accordance \vith the licence. Before \\"ork under an exploration licence or a mining licence can commence the licensee must meet several conditions. The licensee must for example make compensation agreements with the owners of the land. All mining projects are subject to some level of erivironmental impact assessment. ranging from a formal environment effects statement to environmental reports pursuant to planning perrnit approvals. A mining project requires a planning pem1it uni ess it has been the subject of an enviromuem effects state ment (EES) and an assessment of the EES has been subrnitted to the Minister at the Department of Natural Resources and Environment. For mining projects with intentions to discharge wastewater or air emissions a works approval is required. The environment protection authority gives the appro,'al. 5

4 Sammanfattning Minerallagstiftningen i Victoria består a\' en minerallag (the Mineral Resources De\'elopment Act 1990) samt kompletterande mineralbestämmelser (the Mineral Resources Regulations 199 I). Lagsti ftningen iiu1efattar alla ämnen som är naturligt förekommande i jordskorpan med undantag av vatten, sten och råolja. Kronan äger samtliga mineraler oavsett om marken är privat eller tillhör kronan. För att få rätt att söka efter och utviiu1a mineraler kt'ävs att en licens erhålls. Ägarskap över mineraler övergår från kronan till i1111eha\'aren a\: en licens då mineralerna separeras från marken i överensstämmelse med licensen. I Victoria ansvarar "Minerals and Petroleum Victoria" (MPV) för frågor som har med licenser och gruvnäringen att göra. MPV är en a\' avdelningarna på departementet för naturtillgångar och miljö. För att få rätt att söka efter mineral krävs en undersökl1ingslicens (exploration licence). Victorias undersökningslicens motsvarar undersölg1ingstillståndet i den svenska lagstiftningen. Med undersökning avses geologiska, geofysiska och geokemiska mätningar, borrning, provtagning i syfte att göra kemiska eller andra analyser samt utvinning av mineraler från mark om syftet inte är att producera mineralerna kommersiellt. Undersökningslicenser beviljas av ministern på departementet för naturtillgångar och miljö. Licensen beviljas för en tidsperiod om upp till två år och kan förnyas. Den maximala tiden som en undersökningslicens kan vara gällande, inklusive förnyelser, är fem år. Storleken på licensområdet varierar mellan kn12. Innehavaren aven undersökningslicens har rätt att utföra undersökningsarbeten på den mark som täcks av licensen. För att få göra detta krä,!s dock att ett antal villkor är uppfyllda. Licensilmehavaren skall t ex komma överens med privata markägare om kompensation. De privata markägarna kan kräva kompensation av licensi11l1eha,"are för alla skador som uppkommit på deras mark till följd av arbetet under en licens. Dessa kan t ex vara berövande av besittning av mark, skador på mark)'tan eller marknadsvärdeminskningar. Ersättningen kan också ökas med upp till 10 % för ogripbara och icke monetära skador som annars inte är ersättningsgilla. Ersättning ges dock ej för värdet av eventuella mineral er i marken. En brytningslicens (mining licence) behövs för att kunna utvilma och bearbeta de mineraler som hittats vid undersökningsarbete. Med "mining" avses utvinning av mineral från mark i syfte att producera mineralema kommersiellt. Victorias brytningslicens motsvarar,'år bearbetni ngsko nc e ssi o n. 7

5 Brytningslicenser beviljas av ministern på departementet för naturtillgångar och miljö. Licensen be,'iljas för en tidsperiod om upp till 20 år och kan förnyas. Storleken på licensområdet kan vara upp till 260 ha. I11l1ehavare aven brytningslicens har rätt att bryta och bearbeta mineral på den mark som täcks av licensen. Innehavaren har också rätt att söka efter mineraler, uppföra anläggningar i enlighet med licensen samt använda eventuellt mineralavfall som producerats under arbetet under licensen, I11l1an arbete under en br)'tningslicens kan påbörjas måste i11l1ehavaren uppfylla ett antal \'illkor och få vissa tillstånd beviljade. Licensi11l1ehavaren skall t ex kolnma överens med privata markägare om kompensation och förbereda en miljökonsekvensbeskrivning eller ansöka om ett "planning permit". Ett plalming pem1it motsvarar i det näm1aste det svenska bygglovet. Normalt krävs att ett pla11l1ing pern1it erhålls för att få bedriva gruvdrift på mark som täcks aven brytningslicens. Ett planning permit behöver dock inte erhållas om en miljökonsekvensbeskrivning har utarbetats av gruvbolaget och denna har bedömts av ministern för planering, En miljökonsekvensbeskrivning krävs \'id projekt som är komplicerade och förväntas ha eller är kapabla till stor på\lerkan på miljön. För gruvor som har för avsikt att släppa ut avfall i atmosfåren eller vatten görs ynerligare en bedömning av miljöpåverkan. Bedömningen görs av miljöskyddsmyndigheten (the Environment Protection Authority) i samband med myndighetens beslut att ge gruvbolaget tillstånd eller inte att släppa ut avfall, 8

6 I n nehållsförteckning FÖRORD, 3 ABSTRACT 5 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING I INLEDNING II 1.1 BAKGRUND ".'."""""".,...",."."""",,."""..."""".""".""""'."""""...",."""",."., SYFTE METOD DISPOSITION 13 2 GRUVNÄRINGEN I AUSTRALIEN OCH VICTORIA AUSTRALIEN VICTORIA 17 3 MINERALLAGSTIFTNINGEN ALLMÄI"T.. 21.,? Ä",.>.- GANDERATT TILL MINERALER OCH MARK VIKTIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER INOM MINERALOMRÅDET TILLSTÅND FÖR UNDERSÖKNING OCH BEARBETNING AV MINERAL 27 U/1dersökningslicens """ ".' '.' "'...""'.' 27 Bl)ltningslicens 28 Jv!il1er's right '.'..""..""""""'."..""""'..." "...' 29 Tourist jossicking authority 30 Tal/rist mine authority, "."".,.,..,.,."...",.,.,.,...,..",."", KO~1PENSA TION TILL MARKÄGARE...,..,.".."""..."".,.".".",...".,, ",.." " MILJÖASPEKTER OCH PLANERINGSFRAGOR., ALLMÄNT. "". ~ UNDERSÖKNING ' '.."'..' ' UTVINNING OCH BEARBETNII"G 34 Pla/1eri/1gsfi'ågor 34 1\liljöaspekter CODE FOR ENVIRONMENTAL MANAGEMENT 38 5 PROCESSEN ALLMÄNT TILLSTÅND ATT UTFÖRA UNDERSÖKNING 40 Ansöka/10m undersökningslicens '.'." 40 Tillstå/1d att påbörja undersök/1ingsarbete '."'.."..'..'...'...'.' TILLSTAND ATT BRYTA MINER.A.L 46 Ansökan om b/ytningslicens..'."..'.'...'..."..' " 46 Tillstånd att påbörja brytningsarbete 50 6 G RUVPROJEKT ALLMÄI"T..,...,,..",.., " ".,,., ",.",...".,.".,...",.,..,., FOSTERVILLE GOLD PROJECT 54 Historia 54 Nuvarande projekt ; 55 /vlarköga/ji'ågor : : 56 U/1dersökningslicens.,.."""",."""",.""..""",."",.""",.", NE\\' BE~DlGO GOLD PROJECT 59 9

7 ...i3 rogårjragäkram Historia Miljöaspekter.. och nuvarande, projekt, ".".".,.,.",.,"'." "'.'.'.".'."'.' AVSLUTANDE LITTERATURFÖRTECKNING NA LAGE~ MABO MIRIU\vUNG ALLMÄNT PERSO:-':LlGA TI\'E OM TITLE NATIVE GAJERRONG KOMMENTARER KOMMENTARER TITLE MALET,.., "'..".".."", ' 1.8 DEPARTEMENTETS ERFARE~HETER AV DEN NYA MINERALAGEN agiltfirks kälor ".,.".".,.'.'.'.' AGALIB 5 PROCESEN VID ANSÖKAN OM MINING LlCENCE BILAGOR Lagtext Rättsjall Elektroniska Muntliga källor källor BILAGA 24 3 l PROCESSEN VICTORlAS MKB-PROCESSE:..' KOMPENSATION MINERALTILLGÅNGAR VID ANSÖKAN (PRIVAT MARK) OM EXPLORATION LlCENCE

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Australien är ett bet)'dande gruvland med stora mineraltillgångar. Landet har traditioner av gru\'drift och är idag en av världens ledande mineralproducenter. Varje stat i Australien har sin egen minerallagstiftning. Ä ven om innehåll och administration påminner om varandra är en beskrivning av samtliga för omfattande för detta examensarbete. Arbetet har således koncentrerats till lagstiftningen i en av dessa stater, Victoria. Anledningen till att Victoria \'alts är dels ur praktisk synvinkel men också för att staten, trots sin ringa yta har stora mineraltillgångar och under de senaste åren, ffi)'cket tack \'are införandet aven ny minerallag, upplevt ett rejält uppsving av prospekteringsaktiviteter. Denna studie behandlar Victorias mineral lagstiftning och processen från sökandet efter mineraler till br)'tningen och bearbetningen av dessa. Att studera mineralrättigheter och andra länders mineral lagstiftning är idag högst aktuellt. Regeringen beslutade i februari 1999 att tillsätta en utredare med uppdrag att se över den svenska minerallagen och utreda vissa frågor rörande äganderätten till mark och hur denna äganderätt förhåller sig till bl a gru\!näringens behov inom minerallagen. Som en del i detta skall utredaren också göra en internationell jämförelse dvs en genomgång av minerallagstiftningen i andra gruvländer och en allmän jämförelse mellan vår och kollkurrerande gru\.länders lagstiftning. Bakgrunden till utredningen är bl a att det i vissa delar av Sverige finns ett motstånd mot pl"ospektering och en negativ inställning till minerallagen. Brist på information och kunskap hos markägarna kan vara en orsak till detta, men markägarnas ställning har också försvagats genom åren. Massmedia har också under de senaste åren i olika TV -program och tidningsartiklar berört mineral lagstiftningen och markägarnas svaga ställning. Under 1998 motionerade samtliga riksdagspartier om en översyn av minerallagen vilket ytterligare bidrog till regeringens beslut att tillsätta en utredning. Utredaren skall bl a se över markägarnas rättigheter och skyddet för värdefulla natur- och kulturmiljöer. Uppdraget skall redovisas i juni (Dir 1999:11, s 1ft) Den utredning av mineral lagen som nu pågår är dock inte enda anledningen till varför det är intressant att studera internationell minerallagstiftning. Den litteratur som idag finns skri\'en på det svenska språket om andra länders mineral lagstiftning är framf"ör allt sammanfattande beskrivningar där mer ingående beskrivningar av regler och procedurer saknas. Denna litteratur har också i många fall några år på nacken vilket kan medföra att den delvis är inaktuell.

9 Att få en inblick i andra länders mineral lagstiftning är också intressant av den anledningen att internationaliseringen av gruvnäringen hela tiden ökar genom att gruvbolag köps upp av utländska bolag och bolag prospekterar i andra länder. I många fall är det svårt att härleda ägandestrukturen av ett gl"uvbolag till endast ett land då många bolag ägs av intressenter från olika länder. Rätten till mineraltillgångar är reglerad med särskild lagstiftning i många länder. I länder med lik11ande ekonomiska system som Sverige kan tre olika lagstiftningss)'stem urskiljas. Jordäganderättssystemet innebär att rätten till mineralfyndigheter tillkommer ägaren av den mark där fyndigheterna anträffas. I Sverige tillämpas principen på mineral som inte omfattas av minerallagstiftningen. Enligt inmzltningssystemet får i princip den som först anmäler att han vill utnyttja en f)'ndighet rätt till denna. Systemets grundtanke är att stimulera eftersökande och brytning av nya mineralfyndigheter. Koncessionssystemet ilmebär att rätten att undersöka och bearbeta en mineralfyndighet upplåts efter fri prövning av staten. (Del in 1996, s 15f, Prop 1988/89:92, s 39f) Victorias minerallagstiftning bygger på koncessionssystemet men har irunutningsrättsliga inslag. Kronan äger samtliga mineraler som omfattas av minerallagstiftningen. Tillstånd att söka efter eller utvinna mineraler kommersiellt upplåts efter statlig prövning. Beträffande undersökning sker tillståndsprö\'ningen i de flesta fall utifrån principen om "först till kvarn". Vid bearbetning av mineraler gäller samma princip, dock måste hänsyn tas till eventuell i11l1ehavare a\' undersökningslicens (om detta är en annan än den som ansöker om tillstånd att få bearbeta mineraler). 1.2 Syfte Examensarbetet beskriver Victorias mineral lagstiftning och dess bestämmelser. Vidare behandlar arbetet hur dessa bestämmelser tillämpas i praktiken i en process från prospektering till bearbetning av mineraler. Annan lagstiftning som tillämpas under processen, i form av miljölagstiftning och planlagstiftning, behandlas också, dock inte lika ingående. Andra frågor av betydelse som tas upp är markägarnas rättigheter och äganderätten till mineraler. 1.3 Metod En viktig del av förberedelserna var att studera det svenska systemet och vår minerallagstiftning. Detta krävdes också för att kunna förstå de problem och konflikter som kan uppstå. Att i Sverige hitta litteratllr om Australiens minerallagstiftning innebär vissa svårigheter. Med hjälp av Internet kunde dock en första inblick i Australiens system göras. 12

10 Under hösten spenderades tid i Australien och där framför allt i Melbourne. Studiebesök och intervjuer gjordes med anställda vid "Department of Natural Resources and Envirorunent", gruvbolag, "the Environment Protection Authority", "the mining warden" (en oberoende domare,'id tvister relaterade till mineralaktiviteter) samt en industriorganisation som kallas "Victorian Chamber of Mines". Vidare studerades litteratur och rättsfall. Sammanställning och rapportskrivning utfördes i Stock11olm under,'intern och våren För att se hur minerallagen och relaterad lagstiftning tillämpas i praktiken har två gruvprojekt studerats. Detta har också varit intressant med anledning av att den litteratur som firuls om internationell minerallagstiftning ofta är allmänt hållen och sällan ilmehåller beskrivningar av gruvprojekt. Det som framför allt studerats är de legala aspekterna vid processen kring undersökning och bearbetning av mineraler samt markägarfrågor. och miljöaspekter. All litteratur om Australien och Victoria som studerats har varit skriven på engelska. Lagtext, informationsmaterial och rapporter har varit viktiga delar som kompletterats med intervjuer och information från Internet. I examensarbetet förekommer engelska ord som inte översatts till svenska. Anledningen till detta är att vissa termer inte har någon svensk motsvarighet eller att en direkt översättning kan bli missledande. Förkortningar och benämningar i förenklad form förekommer också. När det refereras till ministern är det ministern för jordbruk och tillgångar (agriculture and resources) som a\'ses. Delma minister är överhuvud på departementet för naturtillgångar och miljö (Department of Natural Resources and Environment), som i examensarbetet benämns departementet. Vid en internationell jämförelse av lagar uppstår ofta svårigheter då olika förhållanden och rättsordningar råder i olika länder. Detta examensarbete är inte en jämförelse mellan Victorias och Sveriges minerallagstiftning utan snarare en beskrivning av lagstiftningen i Victoria och de olika tillstånd som krävs för utvinning av mineraler. Problematiken som uppstår vid en jämförelse finns dock kvar då lagar och företagsklimat byggs upp kring ett lands specifika förutsättningar. I examensarbetet beskrivs minerallagstiftningen men också de riktlinjer som myndigheterna och de olika instituten fattar beslut efter. De generella principer som därav framkommer ger en tydligare bild av helheten och hur lagstiftningen tillämpas. 1.4 Disposition Examensarbetets första kapitel är en inledning i ämnesområdet där bakgrunden till och syftet med denna studie beskrivs samt hur jag gått till

11 väga med arbetet. Därefter följer en allmän beskrivning av gruvnäringen i Australien och Victoria. Hela Australien tas först upp för att ge läsaren en uppfattning om näringens historiska utveckling i landet och hur verksamheten ser ut idag. Därefter beskrivs gruvnäringen i Victoria lite mer detaljerat. Kapitel tre behandlar mil1erallag~.tiftningen och här tas lagstiftningens regler och bestämmelser upp. Vid gruvverksamhet skall hänsyn också tas till milj.öaspekter och planerings/rågar och detta kapitel redogör för vilken annan lagstiftning som är aktuell vid mineralexploatering utöver mineral lagstiftningen och hur denna tillämpas. Kapitel fem beskriver hur processen för att få tillstånd att söka efter eller utvinna mineral går till. I kapitlet behandlas tillvägagångssätt samt \,ilka krav och regler som gäller för att få tillstånd att undersöka och bearbeta mineral. För att få en uppfattning om hur mineral lagstiftningen fungerar i praktiken behandlas i kapitel sex två gruvprojekt. Kapitel sju tar upp frågan om native title, dvs frågan om aboriginer har en ursprunglig rätt till mark. Kapitlet berör hela Australien och beskriver bakgrunden till hur native title uppkom samt hur gruvnäringen påverkas av native title. Trots att Victoria inte berörts av native title-frågor i alls lika stor omfattning som andra stater i Australien är det ändå viktigt att ta upp detta ämne, då native title är en fråga som är mycket aktuell i Australien och på\'erkar gruvnäringen. Avslutande kommentarer lämnas i kapitel 8. 14

12 2 Gruvnäringen Australien och Victoria 2.1 Australien Mineraler har varit en del av Australiens kultur och utveckling ända sedan de första människorna bosatte sig på kontinenten. Aboriginerna använde olika mineraler till att färglägga stenmålningar. Produktionen av mineral kom igång i slutet av 1700-talet i och med engelsmälmens kolonisering. Kring 1789 gjordes de första fyndigheterna av kol kring Newcastle i New South Wales. Brytning av kol påbörjades nära Ne\\'castle 1799 och år 1800 exporterades det första kolet från Australien. Den första metallen som utvalms i Australien var bly i South Australia I samma stat började också koppar att brytas Det mineral som gjorde Australien världskänt inom gruvindustrin var dock guld. Guldrushen startade under 1850-talet i New South Wales och Victoria, där främst i städerna Ballarat och Bendigo. Rushen medförde att människor började emigrera till Australien och den växande befolkningen medförde en ökad jordbruks- och industri utveckling. Vid slutet av 1850-talet producerade Australien nästan 40 % av guldet i världen. Intresset och kunskaperna kring prospektering som väcktes i samband med filmandet av guld medförde att andra metaller upptäcktes. På l 870-talet blev Australien en viktig producent av te1111 genom upptäckten av metallen på Tasmanien, i New South Wales och Queensland. I slutet av ål-hundradet etablerades de första stora gruvorna i olika delar av landet. I Mt. Morgan nära Rockhampton i Queensland öppnades gruvor för brytning av koppar och guld. I Broken Hill i New South \\'ales började silver, bly och zink att brytas. Brytning av guld påbörjades i Coolgardie och Kalgoorlie i \\'estern Australia samt järnmalm i Iron Knob och Iron Baron i South Australia. I början av I900-talet var gruvindustrin väl etablerad i Australien. 75 % a\' den totala produktionen utgjordes av guld medan koppar, bly och sil\'er stod för den återstående delen. Gruvindustrin påverkades dock i hög grad a\' kollapsen av priset på metall efter första världskriget. Detta medförde att många gruvor fick stänga. Under I 930-talet hade gruvnäringen en obetydande roll i den australiska ekonomin. Då inga större fyndigheter hade påträffats sedan slutet av I800-talet trodde många att mineralresurserna i landet var på väg att sina och att industrin gradvis skulle dö ut. I slutet av I 940-talet upptäcktes dock en rad mineralfyndigheter vilka kom att förändra industrins struktur och göra Australien till en viktig exportör av mineral. På I960-talet upptäcktes "nya" mineraler som bauxit, nickel, volfram, uran och naturgas, vilket medförde ett nytt intresse i Australiens mineralresurser. Produktionen av andra mineraler ökade också vid denna tidpunkt och landet blev en betydelsefull expo11ör av råmaterial, framför allt till industrier i.japan och Europa. Mineralindustrins tillväxt höll i sig till slutet.av talet. En a\' anledningarna till att tillväxten minskade var att kostnaderna för 15

13 mineral industrin hade ökat i Australien men priserna på mineral överlag inte hade gjort det. Industrin var också beroende av export och var tvungen att tävla om försäljningen av mineral med gruvor i andra länder. Trenden vände dock i början av 1980-talet då Australien upplevde en "guldboom". Från 1981 till l 985 ökade den australiska guldproduktionen från 18 till 57 ton och bara mellan öppnades 24 n)'a guldgruvor. Värt att notera är att nästan samtliga öppnade gru\'or var belägna nära gamla gruvområden. Endast ett fåtal var upptäckter av helt nya fyndigheter. (MCA 1999a, s 6f, ABS 2000a, s 2ft) Idag är Australien ett av \färldens ledande gruvländer med stora mineralresurser. Landet producerar ca 65 olika typer av mineraler och är,'äridens största producent av bauxit, diamant, bly, tantal och mineralsandkoncentraten ilmenit, rutil och zirconium silikat. (MCA 1999a, s 7) Stora kvantiteter av svartkol utvinns i New South Wales för såväl den egna marknaden som för export. Fyndigheter av brunkol finns i Victoria, South Australia, Western Australia och Tasmanien men det är endast i Victoria mineralen bryts. Diamant utviru1s framför allt i Argyle i Western Australia och koppar i nordvästra Queensland. Samtliga stater utvinner guld. Western Ausu'alia är dock den stat som dominerar produktionen. Landets guldgru\for bidrar i hög grad också till produktionen a\f silver. Silver, bly och Zil1k produceras framför allt i Mount Isa i Queensland, Mc Arthur River i Northern Territory och Broken Hill i New South Wales. Ä\'en järnmalmstillgångar finns i samtliga stater. Produktionen domineras av gruvorna i Western Australia, men betydande tillgångar finns också i South Australia och på Tasmanien. (ABS 2000b, s 1 ff) Produktionen av några utvalda mineral er framgår av tabellen nedan. Bly Guld (ton) J änlffialm Kol Zink Tabell ) 1995/ / /98 Mineralproduktionen i Australien, (tusentals ton). (ABARE Mineralindustrin har en betydande roll i den australiska ekonomin. Under de senaste tre decennierna har industrin vuxit till landets viktigaste exportör och en betydande bidragsgivare till bruttonationalprodukten genererade Australiens mineralexporter ca A$ 34 miljarder (motsvarar ca 182 miljarder kr vid växlingskurs i maj 2000) vilket motsvarar 40 % av landets varuexport och 31 % av de totala exportinkomsterna. Asien är den \'ärldsdel till vilken det exporteras mest. (ABARE 1999, s 5) 16

14 Under de senaste 30 åren har mineral industrin också spelat en viktig roll för utvecklingen av Australiens "outback" områden. Sedan 1967 har industrin byggt upp 25 nya städer med bostadsområden, skolor, SjUkl1US, shoppingcenter och dylikt. Sektorn har också konstruerat 12 nya hamnar, drygt 20 flygfält och ca l 900 km järn\räg. (MCA 1999a, s 17) Mineralindustrin är ingen stor arbetsgi\'are i Australien. Industrin genererar dock många arbetstillfällen indirekt, såsom i tillverkningsindustrin t ex \'ar ca personer direkt anställda inom mineralindustrin av vilka 92 % var män. Ytterligare märu1iskor är heltidsanställda vid olika gruvor av entreprenörer. Vidare har den federala regeringen uppskattat att arbetstillfällen skapas i till\'erkningsindustrin till följd av gruvnäringen. Gruvindustrin behöver också tjänster i form av t ex konstruktionsteknik, transporter och finansiella tjänster vilka alla medverkar till ytterligare sysselsättning ilidirekt. Arbetsplatserna finns såväl i urbana områden som på landsbygden. (ibid, s 28) Det finns idag över 400 medelstora till stora gruvor i Australien. Trots det stora antalet gruvor är mindre än 0,02 % av Australiens mark påverkad av gruvdrift. (ibid, s 13) Det största antalet gruvor fi11l1s i Western Australia. Staten har landets största guldfyndigheter men även nickel, koppar, silver, järn m m utvinns. I Northern Territory utvinns framför allt guld, uran, bly och silver och de största fyndigheterna finns i den norra delen. South Australia har framför allt opal- och kolfyndigheter medan Queenslands viktigaste mineralresurser är guld, sil\fer och bly. I Ne\..: South \\Tales utvinns många olika mineraler som t ex opal, Zil1k, bly, silver, guld och koppar. Victorias fi-ämsta mineraltillgångar består i guld och kol och på Tasmanien utvinns framför allt guld och silver. (ibid, s 35) Under det senaste decenniet har mer än 12 nya fyndigheter i världsklass upptäckts. Av dessa är de flesta belägna inom redan etablerade gruvdistrikt. (ISR 2000) 2.2 Victoria Victorias historia hör ihop med guldets. Stora delar av statens industri, transport och infrastruktur, inklusive framväxten av städer som Bendigo, Ballarat och Melbourne, kan spåras tillbaka till upptäckten av guld. Staten upplevde en häftig guldrush under l 850-talet till följd av upptäckten av guld i närheten av Ballarat år Av guldrusherna i Australien var Victorias den mest omfattande och den som har lämnat flest spår efter sig. På tre månader kom människor till staten och några år senare fanns där guldsökare. Som en följd av guldrushen ökade befolkningen i Victoria på några år från ett par tusen till Under topp året 1856 producerade Victoria över 85 ton guld. Det guld som låg ytligt och var lätt att hitta tog dock snabbt slut och redan 1860 var den 17

15 värsta rushen över. Därefter dominerades brytningen av gruvbolagen, vilka kunde investera i utrustning. Bolagen lade en del av vinsterna på ståtliga byggnader i städerna och dessa går än idag att beskåda i städerna Melbourne, Bendigo och Ballarat. (Lindblad & Westby 1998, s 108) Fram till 1911 producerade staten ton guld per år. Aven rad anledningar inte enbart relaterade till prospektering, var dock undersöknings aktiviteten i Victoria minimal mellan Victoria missade "guldboomen" under 1980-talet av ett flertal skäl, bl a en kj.ånglig minerallagstiftning som avskräckte gruvbolag från att prospektera i staten, miljömässiga och sociala uppfattningar, saknaden aven gruvkultur samt myten om att "guldet hade tagit slut". Förändringar i policyn hos statens regering i form av bl a införandet aven ny mineral lag 1991 har dock återigen skapat ett förmånligt klimat för prospektering och brytning i Victoria. Detta har, tillsammans med den ökade medvetenheten om statens starka geologiska förutsättningar, bidragit till att gruvbolag återvänder till Victoria. En tydlig indikator på mineral industrins aktiviteter är de kostnader gruvbolagen lägger ned på undersökning efter mineralfyndigheter. A v diagrammet nedan framgår att Victoria hade en stark tillväxt beträffande undersökningsaktiviteter under större delen av 1990-talet. Undersökningskostnaderna ökade med mer än 400 % mellan åren 1992/ /97. Under 1997/98 skedde dock en minski1ing i enlighet med trenden i hela Australien. 1990/ / / / / / / /98 Diagram 2.1. Undersökningskostnader i Victoria. (MPV 1999b, s 10) Antalet utfärdade licenser för undersökning och bearbetning av mineraler är )rtterligare en indikator på de mineralrelaterade aktiviteter som sker i staten. En licens krävs för att få rätt att söka efter (undersökningslicens) och bearbeta (brytningslicens) mineraler, (se kapitel 3.4 Tillstånd för llndersäkning och bearbetning av mineral). Mellan ökade antalet beviljade licenser för undersökning och bearbetning av mineraler varje år. 1997/98 minskade siffran till följd av den 18

16 minskade undersökningsaktiviteten i Victoria. Under 1997/98 beviljades 274 undersökningslicenser respektive 55 brytningslicenser. Av dessa var 180 respektive 22 stycken nya licenser och resterande förnyelser av redan gällande licenser. Antalet licenser i bruk 1998 var 361 undersökningslicenser respektive 377 brytningslicenser. (M PV 1999b, s 11 ff) Som nämnts ovan ökade intresset för Victorias guld igen under det senaste decenniet. Nya intressanta fynd har gjorts av t ex Perserverance Exploration Pty. Ltd. vid Fosterville och av Bendigo Mining NL i Bendigo. Nya gruvor har öppnats eller är under utveckling vid Maldon, Fosterville, Bendigo, Ballarat och Tamagulla. Victoria är en av världens största guldregioner. Ända fram till l 980-talet var staten fortfarande den ledande guldproducenten i Australien historiskt sett. Den totala guldproduktionen från 1851 fram till idag är nästan ton vilket motsvarar 32 % av allt guld som utvulmits i Australien och 2 % av allt guld som utvui1l1its i världen. (DNRE & VCM 1998, s 6ft) Guld är dock inte den enda mineralen som utvinns i staten. Brytning av brunkol i Latrobedalen har försöljt största delen a\' Victorias elektricitets industri sedan l 920-talet. Tillgängligheten av kol har gjort det möjligt för statens industrier och invånare att ha relativt billig elektricitet och har utgjort basen för stora delar av statens industriutveckling. Brunkolsresurserna i Latrobedalen är bland de största i världen och förväntas ge bränsle för elektricitetsalstrande i många år fi'amåt. De totala brul1kolsresurserna i Latrobedalen har bedömts till nästan 40 miljarder ton, vilket vid dagens produktionsni\lå mots\'arar en tillgång på brullkol i 800 år framåt. De stora fynden av olja och gas som gjordes i Bass Strait på 1960-talet har försett en stor del av Australiens oljebehov och natw"gas för Victorias befolkning och industrier. Victoria är också rikt på industrimetaller samt sten, sand och lera som framför allt används i b)lgg- och konstruktionsindustrin. (DNRE & VCM 1998, s 6f) En karta över lokaliseringen av Victorias mineralresurser visas i bilaga l. Idag domineras mineralproduktionen av brunkol, guld samt industri metallerna gips och kaolin. Brunkolsproduktionen för elektricitetsalstrande, av vilken huvuddelen kommer från Latrobedalen, har visat en stark tillväxt över de senaste tre åren, reflekterande en ökning av Victorias försäljning av elektricitet. Guldproduktionen har ökat markant under det senaste decenniet och är nu på dess högsta nivå på flera decennier. Detta speglar den växande styrkan i gruvindustrin i staten. Produktionen av guld är nu nästan fyra gånger högre än för tio år sedan. (MPV 1999b, s 6)!<J

17 20

18 3 Minerallagstiftningen 3.1 Allmänt Minerallagen i Victoria (the Mineral Resources Development Act 1990, MRDA) trädde i kl.aft Lagen ersatte gruvlagen från 1958 (the Mines Act 1958) såg Victorias regering över minerallagstiftningen för att försöka få fram en betydligt mer positiv och stimulerande investeringsmiljö. Tidigare hade gruvbolag i samband med ansökan om tillstånd att söka efter eller utvinna mineraler även t\'ingats ansöka om olika tillstånd rörande miljö-, plan- och kommunala frågor från respektive myndighet. Processen var med andra ord mycket krånglig samt tids- och kostnadskl-ävande vilket avskräckte många gruvbolag från att prospektera i Victoria. Den nya minerallagen underlättade processen att ansöka om och få tillstånd att söka efter och ut\,inna mineraler avsevärt. Lagstiftningen är nu uppbyggd så att den part som behandlar ansökan också sköter kontakterna med och inhämtar godkännanden från de myndigheter som handhar miljö-, plan- och kommunala frågor. Det skall dock påpekas att de miljökravoch miljöhänsyn som ställs på gruvbolag inte har försvagats i och med den nya lagen gjordes vissa ändringar i lagen vilka medförde att processen strömlinjeformades ännu mer. Syftet med lagen är att uppmuntra en ekonomisk livskraftig gruvindustri som använder mineralresursema på ett sätt som överensstämmer med statens ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar. (s. I MRDA) Mineral definieras som alla ämnen som förekommer naturligt i jordskorpan. Lagen innefattar alla dessa med undantag av vatten, sten och råolja. (s.4 MRDA) För utvinning av råolja gäller lagen om råolja (the Petroleum Act 1998) och tor sten lagen om utviru1ingsbara näringar (the Extractive Industries Development Act 1995). I Victoria fi1ll1s endast en gällande mineral lag. Som komplement till minerallagen firu1s dock mineral bestämmelserna (the Mineral Resources Regulations 1991). I dessa finns bestämmelser om bl a olika procedurer, avgifter, handlingar och andra frågor som är relaterade till tillstånd under minerallagen. 3.2 Äganderätt till mineraler och mark Enligt mineral lagen äger kronan samtliga mineraler oavsett om marken är privat eller tillhör kronan. (s.9 MRDA) För att få rätt att söka efter och utvirula mineraler kj-ävs att en licens erhålls. Ägarskap över mineraler övergår från kronan till innehavaren a\' en licens då mineralerna separeras från marken i ö\'erensstämmelse med licensen. (s. Il MRDA) 2

19 Viss mark är undantagen undersökning och bearbetning. Detta gäller.mark som är ett s k referensområde. Detta innebär ett markområde som är skyddat p g a att det är viktigt ur ekologisk synvinkel. (DNRE 1999) De11l1a mark motsvarar 0,5 % av Victorias totala mark..nationalparker, vildmarksparker och statliga parker. Motsvarar 12.5 % av statens totala mark..mark som är skyddad under lagen om skydd för aboriginers arv..arkeologiska områden. (s.6 MRDA) Ministern kan dessutom undanta annan mark från att kunna vara föremål för undersökning eller bearbetning. Exempel på detta kan vara mark SOI11 är viktig att skydda ur miljömässig synpunkt. Vid sitt beslut skall ministern ta de sociala och ekonomiska följderna av beslutet i beaktande. (s.7 MRD.A..) Vissa byggnader och platser är skyddade från undersökning och bearbetning såtillvida att arbeten inte får utföras runt dessa inom en radie av 100 m och till ett djup av 100 m. Dessa byggnader och platser definieras i lagtexten och gäller bl a bostadshus, fabriker, vingårdar, sjöar, kyrkor, sjukhus, allmänna byggnader samt arkeologiska platser. Med tillstånd av markägare eller aktuell myndighet kan dock undantag från denna skyddsregel göras. (5.45 MRDA) Ministern kan också ge licens innehavaren rätt att utföra arbeten inom dessa skyddade områden. (s.46 (1) MRDA) I mineral lagen definieras tre olika typer av mark tillhörande kronan..undantagna områden: nationalparker, arkeologiska områden, referensområden etc. Denna mark är undantagen undersökning och gruvdrift..mark som är föremål för restriktioner: regionala parker, marina parker, historiska områden, vildmarksreservat etc. (Sch.3 MRDA) Tillstånd av ministern för naturvård och markskötsel krävs för att en licensinnehavare skall få utföra arbeten på marken. Departementet för naturtillgångar och miljö söker tillstånd till förman för licensinnehavaren..mark utan resu.iktioner: övrig mark som tillhör kronan. Ministern som ansvarar för denna mark skall konsulteras innan en licens för att söka efter eller bearbeta mineral beviljas. (MPV 1998a, s 13) All övrig mark som inte tillhör kronan är privat. För privata markägare som förvärvade äganderätt över marken (landtitle) före år 1900 råder ingen djuprestriktion, dvs markägaren äger all mark ned till jordens mitt. Markägare som förvärvat äganderätt över marken efter 1900 äger marken ned till 15 m djup. Äganderätten innebär t ex att markägare har rätt att utvinna sten på sin mark ned till 15 m djup utan att behöva betala någon avgift, royalty, till staten för detta. Beträffande mineral er har dock detta ingen betydelse då kronan äger samtliga mineraler och det är otillåtet att utvinna dessa utan tillstånd från.staten.(inan 1999) 22

20 Typ av mark 000 km] % av Victoria- Y7_-,- Kronans mark Undantagna områden 29,6 13,0 Restriktioner 7,5 3,3 Utan restriktioner 35,1 15,4 Kronans mark totalt 72,2 31,7 Privat mark totalt 155,4 68,3 Mark öppen/ör undersökning och bearbetning 198,0 87,0 l\1ark i Victoria totalt 227,6 100 Tabell 3.]. Markfördelning i T/ictoria. (DNRE & VCM 1998, s 32) Under de senaste åren har osäkerheten kring åtkomligheten till mark får undersökning och gruvbr)rtning ökat. Anledningen till detta är att en ny grupp rättighetshavare identifierats- innehavare av native title. Nati\le title definieras som en ursprunglig rätt till mark. Rätten innefattar besittning till mark, jakt, fiske samt användande av vatten. Enskild äganderätt utplånar native title, men gruvbolag som har för a\'sikt att prospektera på mark tillhörande kronan måste kontrollera om marken är fåremål för nati\'e title-anspråk. Om så är fallet måste rätten till nati\re title utredas och gru\-bolaget kan bli tvunget att förhandla med innehavarna av native title för an få tillgång till marken. En annan fråga som uppstått under de senaste två åren är frågan om ilulehavare av native title också har rätt till mineraler på deras mark. Detta komplicerar ytterligare frågan om äganderätt till mineraler och mark och torändrar förhållandena för gru\'bolag beträffande deras prospekteringsakti\riteter. Se vidare kapitel 7 om Native tit/e. 3.3 Viktiga myndigheter och organisationer inom minera/området I Victoria ans\'arar "Minerals and Petroleum Victoria" (MPV) för frågor som har med licenser och gruvnäringen att göra. MPV är en av avdelningarna på departementet för naturtillgångar och miljö (Depa11ment of Natural Resources and environment, DNRE). MPV består i sin tur a\' ett antal mindre avdelningar. Dessa är -mineral- och råoljebestämmelser -mineralutveckling -råoljeutveckling -Victorias geologiska undersökning Den högste tjänstemannen på departementet benämns "the chief administrator" vilket eventuellt motsvaras av expeditionschefen i det svenska systemet. Depa11ementets struktur framgår av figur

21 B~ ~ --- ~ ~ -~~--7 i- Figur 3.1. Uppbyggnaden av departementetför naturtillgångar (MPV 1999c) och miljö. På Minerals and Petroleum Victoria arbetar en registrerare med att etablera och upprätthålla ett gruvregister. Denna person registrerar bl a följande dokument, vilka inte har någon verkan förrän de är registrerade: Beviljade licenser, kompensationsöverenskommelser mellan markägare oc h licensinnehavare samt förnyelser av licenser. (s.69 (1)(2), s.70 (1) MRDA) Pri vatpersoner har rätt att få tillgång till registret mot en avgift om A$ 16 tor valje tillfälle. Registreraren skall tillhandahålla information från registret och kopior på registrerade licenser till den som betalar en mindre a\-gift (5.74 (1) MRDA, r.302 MRTR) Minerals and Petroleum Victoria har också åtta gruvinspektörer anställda. Dessa är ofta utbildade gruvingenjörer. Inspektörerna har {re huvuduppgifter: l. Utvärdering av arbetsplaner. (En arbetsplan beskriver det arbete en licensinnehavare ämnar utföra under en undersöknings- eller brytningslicens, se vidare kapitel 5.2 Tillstånd att utföra undersökning). 2. Inspektering av gruvor. 3. Rådgivande verksamhet. Inspektörerna är ute i terrängen 2-3 dagar/vecka. De övriga dagarna sitter de på kontoret och arbetar med arbetsplaner samt svarar på allmänhetens frågor. Inspektörerna hjälper the chief administrator att utvärdera och behandla de arbetsplaner licensinnehavare tar fram och som beskriver det arbete som planeras utföras under licensen. Detta inkluderar ä\'"en rehabiliteringen av marken inom gruvområdet. Vid detta arbete 24

22 konsulterar inspektörerna de styrande i kommunen, myndigheterna samt olika intresseorganisationer. de lokala 2. Samtliga gruvor inspekteras minst en gång per år. Vid inspektionen skall arbetsplanen finnas tillgänglig för inspektören. Inspektören tittar på -licensförhållandena -hälsa och säkerhet -miljöaspekter -farligt gods, explosiva ämnen -förvaring av olja och explosiva ämnen -kontrollerar maskiner -kontrollerar att allt är i enlighet med australisk standard, regler och lagar. Om något inte är tillfredsställande skriver inspektören ett meddelande till gruvbolaget och talar om vad som skall åtgärdas. Om bolaget inte åtgärdar följer pån1innelser. Sker ändå ingenting kan inspektören i sista hand stänga gruvan. Det films tre olika kategorier av gruvor som inspekteras:.högriskgruvor.mediumriskgruvor.lågriskgruvor 2-3 ggr/år 2 ggr/år 1 ggr/år 3. Den rådgivande verksanll1eten består i att ge råd till allmänheten. Inspektörerna får också ta emot klagomål från allmänheten som de registrerar. (Casey 1999) Ministern har möjlighet att tillsätta en rådgivande gruv- och miljökommitte, Kommittens uppgifter är att.ge ministern råd om torändringar av statliga och kommunala planeringsbestämmelser relaterade till undersökning eller gruvbrytning,.ge ministern råd om huru\'ida arbete inom 100 m runt byggnader och platser som är skyddade skall tillåtas,.utreda, rapportera och ge rekommendationer till ministern i frågor som ministern gett kommitten i uppdrag. Kommitten består av sju medlemmar som alla tillsatts av ministern. En är the chief administrator på departementet, en arbetar med frågor som rör skog och mark, en med plan- och miljöfrågor, en innehar licenser över ett område på fem ha eller mindre och representerar gruvindustrin, en representerar miljöintressen, en har valts utifrån tre personer framtagna av the Victorian chamber of mines (industriorganisation) och en har,'alts utifrån tre personer framtagna av the Victorian farmers federation (motsvarar Lantbrukarnas riksförbund i Sverige). (s.50 (1) MRDA) Medlemmarna väljs för en period om högst tre år i taget, (s.51 (1) MRDA) 25

23 Mining warden är en oberoende domare som man kan vända sig till vid tvister. Dennes uppgift är att utreda och forsöka lösa tvisten samt ge en rekommendation i frågan till ministern. Ministern bestämmer sedan utslaget. (s.97 MRDA) Ministern följer i princip alltid rekommendationen och han har i Victoria endast gått emot wardens rekommendation en gång under de senaste 13 åren. Tvisterna är oftast konflikter mellan gruvbolag och departementet for naturtillgångar och miljö. Frågorna gäller ofta t ex att bolaget inte får en undersökningslicens beviljad, förnyelse aven undersökningslicens eller om den som ansöker om licens är en lämplig och ansvarsfull person. Markägare är sällan inblandade i tvister. (Ryan 1999) Vid utredandet aven tvist hör warden de olika parterna. Vid dessa utfrågningar är warden inte bunden av att folja de regler som finns for bevisforing utan han eller hon kan ta reda på fakta på sätt som han eller hon anser passande. Warden är heller inte tvungen att hålla utfrågningen på ett formellt sätt. Bevis kan lämnas muntligt eller skriftligt och skall lämnas under ed om warden kräver det. Parterna har rätt att välja om de vill representeras aven advokat eller inte. (s. 100 MRDA) Om någon part inte är nöjd med utslaget kan de överklaga till högsta domstolen i Victoria. Detta händer dock i princip aldrig då det är alltför kostsamt och tidskrävande. (Inan 1999) Anledningen till att man har en mining warden i Victoria är just for att slippa långa och kostsamma domstolsforhandlingar. Systemet fungerar bra och under 1998 löste warden 59 fall. Av dessa löstes 25 % utan möten med pa11erna tillsammans, 35 % genom informella utfrågningar och 40 % genom formella utfrågningar. (Australian mining year book 1998, s 99) Att ha en kull11ig domare som är specialiserad på just gruvfrågor är positivt for alla parter. Warden har ett kontor i Melbourne-och ett i Bendigo som ligger ca 15 mil nordväst om Melbourne som han pendlar mellan. Han har mycket kontakt med markägare, gruvbolag och andra parter inom näringen vilket medför att han ständigt är uppdaterad om vad som händer i de olika projekten i staten. Victorian chamber of mines är en industriorganisation vars medlemmar består av företag, organisationer eller enskilda personer med direkta eller relaterade intressen i Victorias gruvindustri. Organisationen är politiskt o beroende. Organisationens mål är att främja gruvbolag som en värdefull och viktig industri får Victoria. Den befattar sig med statlig policy, lagstiftning och samhällsintressen relaterade till ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i skötsel av industrin. Den tar fram information om mineral er till regeringen, industrin och allmänheten samt samarbetar med skolor och forskningsinstitutioner. Organisationen upprätthåller v.issa regler, Code of Conduct, för hur medlemmarna skall uppföra sig och utföra gruvrelaterade aktivit~ter. Till denna regelsamling finns också skriftligt material med riktlinjer för hur

24 praktiserandet av reglerna skall gå till. Reglerna berör hur medlemmarna skall hantera mineral lagen, samarbetet med kommuner, markägarintressen, miljöfrågor samt gott medborgarskap. (VC?\11998) 3.4 Tillstånd för undersökning och bearbetning av mineral För att få rätt att leta efter mineral krä\"s en exploration licence, dvs en undersökningslicens. En mining licence, dvs en brytningslicens, krävs för att få utvi11l1a en mineralfyndighet som hittats vid undersökningsarbete. Utö\'er undersökningslicens och br}'tningslicens firu1s också "miner's right", "tourist fossicking authority" samt "tourist mine authority". Dessa tre tillstånd films i lagstiftningen för att ä\'en privatpersoner skall få möjlighet att söka efter mineral er. Trots att det är öppet för alla att ansöka om undersökningsliens eller brytningslicens är det nästan uteslutande gruvbolag som ansöker om och innehar dessa d,å pri\'atpersoner inte har de resurser som ki"ävs för att finansiera och bedriva undersöki1ings- eller brytningsarbete under en undersökningsliens eller brytnings licens. Victoria vill dock uppmuntra prospektering och gru\'aktiviteter även för allmänheten och har därför infört dessa tre tillstånd. Undersökn;ngslicens Victorias undersökningslicens texploration licence) motsvarar undersökningstillstånd i den svenska lagstiftningen. Med undersökning avses geologiska, geof~'siska och geokemiska mätningar, borrning, provtagning i syfte att göra kemiska eller andra anal)'ser samt utviru1ing av mineraler från mark om s~.ftet inte är att producera mineralema kommersiellt. (s.4 MRDA) Undersökningslicenser beviljas a\. ministern på departementet för naturtillgångar och miljö. Licensen be\-iljas tor en tidsperiod om upp till två år och kan förnyas. Den maximala tiden som en undersökningslicens kan vara gällande, inklusive förn)'elser, är tern år. Ministern kan dock göra undantag från denna regel. Storleken på licensområdet varierar mellan krn2. Ministern kan dock godkänna större områden. En undersökningslicens kan inte be\filjas över ett område där en brytningslicens redan finns. (s.25 (l)(a) MRDA) Innehavaren aven undersöknings licens har rätt att utföra undersökningsarbeten på den mark som täcks av licensen. F ör att få göra detta krävs dock att ett antal villkor är uppfyllda. Licensinnehavaren skall t ex komma överens med privata markägare om kompensation. (Se vidare kapitel 3.5 Kompensation till markägare och 5.2 Tillstcind att utföra undersökn;ng). 27

25 Brytningslicens Med "mining" avses utvinning av mineral från mark i syfte att producera mineralerna kommersiellt. Termen inkluderar behandling och förädling av malm. (s.4 MRDA) Victorias brytningslicens motsvarar vår bearbetningskoncession. Brytningslicenser beviljas av ministern på departementet för naturtillgångar och miljö. Licensen beviljas för en tidsperiod om upp till 20 år och kan förnyas. Storleken på licensområdet kan vara upp till 260 ha. Ministern kan dock godkänna större områden. Brytningslicenser över områden större än fem ha kan inte beviljas över områden där undersöknings licens finns utan licensinnehavarens medgivande. Brytningslicenser som täcker mindre områden än fem ha kan dock under vissa förutsättningar beviljas över en undersöknings licens som är äldre än två år utan licensinnehavarens medgivande. Kan den sökande inte få ett skriftligt medgivande av innehavaren av undersökningslicensen kan han meddela the chief administrator om detta. Denna meddelar i sin tur the mining warden som gör en rekommendation i frågan till ministern. Ministern kan bevilja brytningslicensen om följande villkor är uppfyllda. l. Antalet brytningslicenser som täcker områden om fem ha eller mindre får ej överstiga antalet "graticules" (1000 m * 1000 m i det metriska rutsystem som staten tillämpar) hos undersökningslicensen dividerat med tio. Om undersökningslicensen t ex täcker 20 graticules kan ministern bevilja upp till två brytningslicenser (utan medgivande av innehavaren av undersökningslicensen). 2. Två licenser om fem ha eller mindre som beviljats under o\'anstående förutsättningar måste ligga minst en km ifrån \'arandra. 3. Undersökningslicensen skall ha varit gällande i minst två år. (s.16, s.25 (l)(c) MRDA) Imlehavare aven brytningslicens har rätt att bryta och bearbeta mineral på den mark som täcks av licensen. 11mehavaren har också rätt att söka efter mineral er, uppföra anläggningar i enlighet med licensen, använda eventuellt mineralavfall som producerats under arbetet under licensen samt med tillstånd från ministern avyttra minerala\,fall som producerats under licensen. Innan arbete under en brytningslicens kan påbörjas måste innehavaren uppfylla ett antal villkor och få vissa tillstånd beviljade, (se vidare kapitel 5.3 Tillstånd att utvinna och bearbeta mineral). Licensinnehavaren skall t ex komma överens med privata markägare om kompensation och ansöka om ett "planning permit" (motsvarar det svenska bygglovet) eller förbereda en miljökonsekvensbeskrivning. (Se vidare kapitel 3.5 Kompensation till markägare och 4.3 Utvinning och bearbetning). Innehavaren aven brytningslicens skall betala royalties till staten för de mineral han utvinner. (s.12 (1) f\:1rda) Ro)'alties skall betalas varje kvartal. I samband med detta skalllicensinnehavaren också sända en redogörelse för det kvartalet till the chief administrator på departementet, där samtliga 28