Examensfordringar och undervisningsprogram

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET Pedagogiska institutionen Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Magisterexamen Examensfordringar och undervisningsprogram Studier för magisterexamen 120 sp Allmänna studier 5 sp AM 1. Individuell studieplan 2 sp AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter 3 sp Fördjupade studier 80 sp F 1. Gemensamma substansstudier 5 sp F 1. Orienterande litteratur 5 sp F 2. Valbara kurser sp Allmän pedagogik F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och motivation 5 sp F 2.2. Interaktion och påverkan i mediesamhället 5 sp F 2.3. Utbildning och social rättvisa (Education and social justice) 5 sp Vuxenpedagogik F 2.4. Modernitet och självidentitet 5 sp F 2.5. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp F 3. Forskningsmetodik sp (Studerande bår välja antingen F 3.1. eller F 3.2., men även både F 3.1. och F 3.2. kan avläggas) F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder 5 sp F 3.2. Multivariata analysmetoder 5 sp F 3.3. Vetenskapsfilosofi II 5 sp (Kurs från finska utbildningsprogrammet S 3.3.) F 4. Pro gradu -avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 40 sp F 5. Praktik 10 sp Biämnesstudier och/eller valfria studier 35 sp Till magisterexamen förutsätts ingen biämneshelhet. 1

2 ALLMÄNNA STUDIER AM 1. Individuell studieplan 2 sp sättningen med den individuella studieplanen är att stöda studenten under studiernas gång i olika valsituationer med avseende på den pedagogiska utvecklingen och kompetensen. Godkänt-underkänt. Nina Santavirta via Nina.Santavirta@helsinki.fi I början av sina magisterstudier gör studerande en konkret studieplan för sin magisterexamen. Utgångspunkten för studieplanen är studerandens egna målsättningar för studierna och planer för yrkeslivet. Studieplanerna behandlas i grupp tillsammans med den ansvarige läraren (1 sp). I slutskedet av magisterstudierna, under pro gradu-seminariet, utvärderas den individuella studieplanen liksom hela det pedagogiska kunnande som förvärvats under studierna gång AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter 3 sp Studerande gör sig förtrogen med kraven för vetenskapligt skrivande och vetenskaplig publikationsverksamhet samt får färdigheter i att själv skriva vetenskapliga texter. - Kniivilä, S., Lindblom-Ylänne, S. & Mäntynen, A. Tiede ja teksti. Tehoa ja taitoa tutkielman kirjoittamiseen WSOY Oppimateriaalit Oy. Den ansvariga läraren för studieperioden anger den övriga litteraturen som tenteras.. Period I: Onsd. kl : Brobergsterrassen 10, sal 228 (med undantag av 24.9., Brobergsterrassen 10, sal 121) Anneli Sarvimäki 2

3 Föreläsningar (12 t), litteratur och skriftligt arbete. I WebOodi kl kl FÖRDJUPADE STUDIER Fördjupade studier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 80 sp sättningen med de fördjupade studierna är få en god kännedom om pedagogikens centrala områden, olika vetenskapliga metoder samt färdigheter till forskarutbildning och fortsatta studier. Studenten kan, i sina fördjupade studier, koncentrera sig på ett särskilt pedagogiskt helhetsområde som har vetenskaplig och samhällelig relevans. et är också att studenten får färdigheter att självständigt tillägna sig vetenskaplig kunskap och förmågan att tillämpa teoretisk kunskap och vetenskapliga metoder i anslutning till pedagogiska och utbildningsmässiga uppgifter. En ytterligare målsättning är att studenten får färdigheter att verka i arbetslivet som sakkunnig inom det pedagogiska området. Vitsordet för de fördjupade studierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1-5. I vitsordet beaktas inte pro gradu -avhandlingens bedömning. Om motsvarigheterna för studieperioder i tidigare examensfordringarna finner man information i Pedagogiska institutionens intranät Alma Förhandskrav Grund- och ämnesstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik eller pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) F 1.1 Orienterande litteratur 5 sp Studerande fördjupar sig i texter från 1900-talet som har haft ett stort inflytande på den moderna pedagogiska teoribildningen. Studerande väljer tre verk ur litteraturlistan. Böckerna kan läsas på engelska eller svenska. - Aries, Philippe. Centuries of Childhood Pimlico. / Random House. - Dewey, John. Democracy and education. An introduction to the philosophy of education Free press. - Freire, Paulo. Education for critical consciousness Continuum. - Piaget, Jean. Language and thought of the child Routledge & Kegan Paul. - Willis, Paul. Learning to labour: How working class kids get working class jobs Saxon house. - Vygotsky, Lev S. Thought and language M.I.T. Press. - Edwards, R. & Usher, R. Globalisation and pedagogy: space, place and identity Routledge. - Lagerberg, Hans. Lärarna: om utövarna av en svår konst Ordfront. 3

4 Tentamen: torsd , kl. 8-12, Mariankatu 11, ls 5 onsd , kl , PI. (Porthania I, Yliopistonkatu 3) Jan-Erik Mansikka Litteratur och tentamen. I WebOodi Tentamen 4.9.: kl kl Tentamen : kl kl F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och motivation 5 sp Avsikten med kursen är att studenterna får en fördjupad insikt i de ledande och aktuella teorierna inom personlighetspsykologin. Under kursen behandlas teorier om målinriktat beteende, kognition, motivation och emotioner. - Gollwitzer, P.M. & Bargh, J.A. (Eds). The psychology of Action: Linking Cognition and Motivation to Behavior The Guilford Press. Period I: torsd. kl : Brobergsterrassen 10, sal 228 Inlämning av skriftligt arbete senast Nina Santavirta Föreläsningar (6 t), litteratur och skriftligt arbete. I WebOodi kl kl

5 66356 F 2.2. Interaktion och påverkan i mediesamhället 5 sp Syftet med kursen är att studenterna får insikt i nymediers roll för påverkan och lärande i olika pedagogiska sammanhang. Under kursen behandlas bland annat hur användningen av Internet påverkar vårt samspel samt vår kommunikation, självuppfattning och identitet. Litteratur: - Youth, Identity, and Digital Media. David Buckinghamshire (Ed.) The John D. and Catherine T MacArthur Foundation Series on Digital Media and Learning. - Gee, James Paul. Good Video Games + Good Learning. Collected Essays on Video Games Peter Lang. - Slevin, James. The Internet and society Polity Press. Strasburger, Victor, C. & Wilson, Barbara, J. Children, Adolescents, & the Media Sage Publications. - Thomas, Angela. Youth Online Peter Lang. - Aktuella artiklar Period I: Föreläsningar: Tisd. kl : , Brobergsterrassen 10, sal 226 (med undantag av 23.9., Brobergsterrassen 10, sal 223) och en gästföreläsning, James Paul Gee: kl , Brobergsterrassen 10, aud. 1. Grupptentamen: torsd kl. 9-12, Brobergsterrassen 10, sal 224. Monica Londen Föreläsningar (14 t), litteratur, övningar och grupptentamen. I WebOodi kl kl

6 66357 F 2.3. Utbildning och social rättvisa (Education and Social Justice) 5 sp Goals The goal is to examine social justice concerns in educational policy and practice. Students will develop their theoretical and analytical skills to be able to read existing research critically as well as reflect critically on their own work. Literature -Phillips, A. Multiculturalism Without Culture Princeton University Press. -Rothstein, R. Class and Schools Using Social, Economic, and Educational Reform to Close the Black-White Achievement Gap Teachers College Press. Selected chapters from -Adams, M., Bell, L. A., Griffin, P. Teaching for Diversity and Social Justice A Sourcebook -Vincent, C. (Ed.). Social Justice, Education and Identity Taylor & Francis -Banks, J., & McGee Banks, C. A. (Eds.). Handbook of Research on Multicultural Education Jossey-Bass. -Unterholter, E. Gender, Schooling and Global Social Justice Routledge. -Slater, J.J., Fain, S. M., & Rossotto, C. A. (Eds.). The Freirean Legacy: Educating for Social Justice Peter Lang. - Articles from journals dealing with social justice and education Kursen arrangeras inter läsåret F 2.4. Modernitet och självidentitet 5 sp Avsikten är att analysera självets utveckling och förändring i relation till det senmoderna samhället. Kursen ger en orientering till hur kulturella värderingar och normer reflekteras i identiteter. - Bauman, Zygmunt, The Individualized Society Polity Press - Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken Daidalos. - Identity. Questioning the logic identity with educational theory, ed. Carl A. Säfstrom Studentlitteratur. - Aktuella artiklar. 6

7 Period IV: Föreläsningar: onsd. kl : , Brobergsterrassen 10, sal 228. Inlämning av skriftligt arbete senast Feedback-föreläsning: onsd , kl , Brobergsterrassen 10, sal 228. Camilla Kovero Föreläsningar (6 t), litteratur och skriftligt arbete. I WebOodi kl kl F 2.5. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp Kursen ger en orientering till olika aspekter av ledarskap inom organisationsutveckling. - Innovative forms of organizational perspectives, ed. Andrew Pettigrew Sage. - Virkkunen, J. & Ahonen, H. Oppiminen muutoksessa. Uusi väline työyhteisön oppimiskäytäntöjen uudistamiseen Infor. - Artiklar ur senaste årgången av Adult Education Quarterly. Kursen arrangeras inter läsåret

8 66361 F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder 5 sp Studieperioden fokuserar på olika forskningsuppställningar, formulerande av forskningsfrågor, val och producerande av material, analyserande och tolkning av material samt skrivande av forskningsrapport. - Hatch, J. Amos. Doing qualitative research in education settings, State University of New York Press. Den ansvariga läraren för studieperioden anger den övriga litteraturen som bör läsas i samband med föreläsningarna. Det rekommenderas att studieperioden avläggs före eller under deltagandet i pro gradu -seminarium I. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Period III och IV: torsd. kl : och (ej 9.4.) Brobergsterrassen 10, sal 228 Forskningsprojektet bör inlämnas senast Gunilla Holm Föreläsningar (18 t), övningar (21 t), litteratur och forskningsprojekt. I WebOodi kl kl F 3.2. Multivariata analysmetoder 5 sp Studenten fördjupar sina kunskaper i kvantitativ forskningsmetoder genom att bli förtrogen med multivariata analysmetoder i pedagogiken. - Nummenmaa, Tapio, Konttinen, Raimo, Kuusinen, Jorma & Leskinen, Esko. Tutkimusaineiston analyysi WSOY. (delar, den ansvariga läraren för studieperioden anger avsnitten) Förhandskrav: Ä 3.3. Kvantitativa metoder: vitsord minst 3. Deltagare i studieperioden förutsätts kunna samla in och analysera kvantitativt material samt behärska grunderna för något allmänt statistiskt program (t.ex. SPSS). Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. 8

9 , hösttermin Opetus II periodilla: Ma ja pe klo 12-15: Siltavuorenpenger 20R, K220 Huomioi myös toinen ryhmä kevätlukukaudella 2009 (III periodi). Markku Niemivirta Förbindelser med andra studieperioder Huom. Opintojaksolle osallistumisen edellytyksenä on aineopintojen kvantitatiivisen aineiston keruu ja analyysi -opintojaksosta vähintään arvosana 3 (vanhalla asteikolla 2-). Opintojaksolle osallistuvien edellytetään hallitsevan kvantitatiivisen aineiston keruun ja analyysin sekä jonkin yleisen tilasto-ohjelman (esim. SPSS) perusteet. Koska ryhmiin voidaan ottaa vain rajallinen määrä opiskelijoita, osallistujia saatetaan joutua karsimaan. Etusijalla ovat tällöin opiskelijat, jotka ovat jo osallistuneet I graduseminaariin ja joiden pro gradu -tutkielman toteuttamisessa korostuvat kvantitatiiviset tutkimusmenetelmät. Ilmoita tällöin lisätietokentässä sekä tutkielmasi ohjaaja että arvioitu tutkielman valmistumisajankohta. Muutoin ilmoittautuneiden karsinnassa huomioidaan aikaisempien opintojen määrä (arvioitu tutkinnon valmistumisajankohta). Opintojakson harjoitustehtävissä hyödynnetään valmista harjoitusaineistoa, joka on yhtenäinen kaikille. Opintojakson opetus on suomeksi. Osallistuminen opetukseen (30 t), kirjallisuus ja oppimistehtäviä. I WebOodi kl kl , vårtermin Opetus IV periodilla: Ti klo ja to klo 15-18: (ei 9.4. ja 14.4.) (Huomioi eri opetusajat) Siltavuorenpenger 20C, K134 Nina Santavirta Förbindelser med andra studieperioder Se, hösttermin Se, hösttermin Osallistuminen opetukseen (30 t), kirjallisuus ja oppimistehtäviä. I WebOodi kl kl

10 66364 F 3.3. Vetenskapsfilosofi II 5 sp Studenten fördjupar sig i den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter samt lär sig att på ett kritiskt sätt bedöma underliggande kunskapsteoretiska antaganden för olika typer av forskning. - Gilje, Nils & Grimen, Harald. Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 2:a upplagan Daidalos. - Martin, Jane Roland. Samtalet som kom bort. Idéer om kvinnors bildning HLS Förlag. - Rosengren, Mats. Doxologi. En essä om kunskap Rhetor Förlag. Valbar litteratur - Hacking, Ian. Social konstruktion av vad? Thales. - Popper, Karl R. Popper i urval av David Miller Thales. (Valda delar) - Trigg, Roger. Understanding Social Science: A philosophical introduction to the social sciences Blackwell. - von Wright, Georg Henrik. Vetenskapen och förnuftet: ett försök till orientering. 1987/2003. Bonnier. Period III: Månd. kl : och 16.3., Brobergsterrassen 10, sal 114 (med undantag av och 2.2., Brobergsterrassen 10, sal 121) Inlämning av skriftligt arbete: tiden bestäms under kursen. Jan-Erik Mansikka Föreläsningar (14 t), litteratur och skriftligt arbete. I WebOodi kl kl F 4. Pro gradu -avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 40 sp Pro gradu -avhandlingen är ett lärdomsprov vars målsättning är att utveckla studentens vetenskapliga tänkande. Pro gradu -avhandlingen kan antingen vara en del av ett större forskningsprojekt eller bestå av en forskning som studenten väljer och motiverar själv. Avhandlingen skall visa att man är förtrogen med sitt ämnesområde samt behärskar den valda metodologin. Resultaten skall i avhandlingen redovisas på ett självständigt sätt genom att följa den vetenskapliga argumentationens principer. Aktivt deltagande i seminarieverksamhet hör också till avhandlingens forskningsarbete. Approbatur - Laudatur 10

11 För deltagande i pro gradu -seminarium I förutsätts att studerande har avlagt grund- och ämnesstudierna. För deltagande i Pro gradu -seminarium II förutsätts att Pro gradu -seminarium I är avlagd. För att kunna delta i Pro gradu -seminarium II förutsätts dessutom att AM 2. Att skriva och publicera foskningsrapporter är avlagd eller under arbete. Det rekommenderas att studierna i forskningmetodik är avklarade eller på gång (minst 5 sp). För deltagande i Pro gradu -seminarium III förutsätts att Pro gradu -seminarium II är avlagd. Det rekommenderas att studierna i forskningmetodik är avklarade eller på gång (minst 10 sp). Pro gradu - seminarium III är frivillig ifall avhandlingen har blivit färdig under studieperioden Pro gradu - seminarium II. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 4 sp. Endast för huvudämnesstuderande., hösttermin Tisd. kl : och , Brobergsterrassen 10, sal 228 (med undantag av , Brobergsterrassen 10, sal 114) Seminariets arbetsprogram bestäms vid terminens första sammanträde. Alla deltagare bör delta på första sammanträdet. Gunilla Holm ar till seminariet görs på första sammanträdet. Pro gradu-seminarierna består huvudsakligen av tre seminarier: I, II, och III. Seminarium III är frivillig ifall avhandlingen blivit färdig under seminarium II. För att avlägga denna studieperiod krävs ett aktiv deltagande i seminarieverksamheten samt skrivande av ett självständigt forskningsarbete., vårtermin Tisd. kl : och (ej 14.4.) Brobergsterrassen 10, sal 228 (med undantag av 17.2., Brobergsterrassen 20R, SH K107R) Seminariets arbetsprogram bestäms vid terminens första sammanträde. Alla deltagare bör delta på första sammanträdet. Gunilla Holm ar till seminariet görs på första sammanträdet. Se, hösttermin 11

12 64366 F 5. Praktik 10 sp sättningen med praktiken är att bekanta sig med den arbetsmarknad som ansluter sig till pedagogikens och utbildningens område. Genom praktiken kan studenten relatera sina kunskaper och färdigheter till en konkret yrkesverksamhet och få kännedom om möjliga arbetsuppgifter och valmöjligheter i det framtida yrkeslivet. Praktiken genomförs som heltidsarbete under tre månader vid någon arbetsplats som godkänts av institutionen. Efter praktiken förs ett utvärderingssamtal med den som ansvarar för praktiken. Som bredvidläsning är det bra att bekanta sig med rekryteringstjänsternas praktiksidor och det material de erbjuder. - Rekryteringstjänst Praktiken bedöms inte. Studieperioden registreras då praktiken och utvärderingssamtalet har genomförts. Endast för huvudämnesstuderande. Studerande som har en tillräcklig mängd arbetserfarenhet från det pedagogiska området kan ansöka om befrielse från praktiken och ersätta den med andra kurser från fördjupade studier i pedagogik. Vuoden 2009 harjoitteluinfo klo 12-14, Siltavuorenpenger 20C, sali 2. (på finska) Mera information se: Till praktiken för 2009 skall man anmäla sig på WebOodi senast I WebOodi kl kl

13 64460 Valbara föreläsningar och seminarier: Jatko-opintoihin orientoiva kurssi 5 sp grupp Kurssi on tarkoitettu niille syventävien opintojen loppuvaiheessa oleville opiskelijoille, jotka suunnittelevat jatko-opintoja. Myös kasvatustieteen laitoksella jatko-opintoja aloittelevat opiskelijat ovat tervetulleita. III ja IV periodeilla: ke klo 16-18: alkaen 28.1., Siltavuorenpenger 20R, K114. Tapaamisia on kevätlukukauden aikana n. 10. Tarkemmasta aikataulusta sovitaan kurssilla. Kurssilla on tarkoitus työstää jatko-opintosuunnitelma sekä mahdollisesti gradun pohjalta artikkeli, artikkelisuunnitelma ja/tai esitys toukokuun KYK-seminaariin. Lisäksi kurssilla tutustutaan kasvatustieteen laitokseen tiedeyhteisönä ja tohtorikoulutettavan tehtäväkuvaan. Tarkoituksena on myös välittää sitä hiljaista tietoa, joka tukee jatko-opintojen alkuvaiheita. Tarkemmat tavoitteet ja toimintamuodot määrittyvät opiskelijoiden toiveiden ja tilanteiden mukaan. Kurssin vetää professori Elina Lahelma. Kurssilla tulevat vierailemaan professori Reijo Miettinen, jatko-koulutuksen koordinaattorina toiminut, väitöskirjaansa viimeistelevä Reetta Mietola sekä uusi jatko-koulutuskoordinaattori, väitöskirjaansa aloitteleva Tuuli Kurki. Kurssin hyväksytty suorittaminen korvaa 5 op vapaasti valittavista opinnoista tai jatko-opinnoista. I WebOodi kl kl Valbara föreläsningar och seminarier: Koulutus ja kehitys 3 sp Opetus II periodilla: to klo 16-18: 9.10., , , , ja Siltavuor enpenger 20R, K113, paitsi 4.12., Siltavuorenpenger 10, sali 225. Opiskelija perehtyy opintojaksolla sosiaalisen ja yhteiskunnallisen kehityksen problematiikkaan ja joihinkin keskeisiin tutkimuksen näkökulmiin sen jäsentämiseksi. Koulutuskäytäntöjen merkitystä tarkastellaan kehityksen problematiikan näkökulmasta sekä nostetaan esille alueen ajankohtaisia globaaleja teemoja. Värdering Opintojaksosta vastaa Hannu Simola. Opettajana ja esseiden tarkastajana toimii Kari Kantasalmi. Kurssin hyväksytty suorittaminen korvaa 3 op aineopintojen valinnaisista sisältöopinnoista tai kandidaatin/maisterin tutkintoon sisällytettävistä vapaasti valittavista opinnoista. Kurssille voidaan ottaa 35 opiskelijaa. 13

14 Vierailuluentosarja, joka koostuu johdannosta, yhteenvedosta sekä neljästä vierailuluennosta. Osallistuminen opetukseen (12t), kirjallisuus sekä tentti tai essee (tarkennetaan WebOodiin ennen opintojakson alkua). Opintojaksosta vastaava opettaja osoittaa suoritettavan kokonaisuuden seuraavasta kirjallisuudesta: - Ingemar Fägerlind & Lawrence J. Saha (Eds) (1995) Education and National Development: A Comparative Perspective. Butterworth-Heinemann. - Philip Brown, Andy Green & Hugh Lauder (2001) High Skills: Globalization, Competitiveness and Skill. Oxford University Press. - Crossley, M., Broadfoot, P., & Schweisfurth, M. (Eds.). (2007). Changing educational contexts, issues and identities : 40 years of comparative education. Routledge. - Allen, T. & Thomas, A. (eds.) Poverty and the development in the 21st century. Oxford University Press. I WebOodi kl kl Valbara föreläsningar och seminarier: Turvallisuuskasvatuksen kurssi 2 sp Opetus I periodilla: to klo 12-14: , 11.9., Siltavuorenpenger 10, sali , Siltavuorenpenger 20R, K113. Opintojaksolla kirjoitettavat esseet käydään läpi viimeisellä kokoontumiskerralla Kurssin tavoitteena on perehtyä yksilön ja yhteisön turvallisuuden perusedellytyksiin ja virittää ajatuksia turvallisuutta palveleviin tutkimuksiin. Innehål Luennoilla käsitellään turvallisuuteen ja turvattomuuteen vaikuttavia tekijöitä sekä pohditaan niitä kasvatuksellisia keinoja, joilla yksilön ja yhteisön turvallisuutta voidaan edistää. Valittujen näkökulmien mukaisesti paneudutaan myös turvallisuuskasvatuksen metodologiaan. Veikko Pentti Kurssin hyväksytty suorittaminen korvaa 2 op kandidaatin/maisterin tutkintoon sisällytettävistä vapaasti valittavista opinnoista. Kurssille voidaan ottaa enintään 40 opiskelijaa. Osallistuminen opetukseen ja ryhmäkeskusteluihin (12 t), kirjallisuus ja essee. Pentti, Veikko Turvallinen yhteisö - turvattu yksilö. Yliopistopaino, Helsinki. I WebOodi kl kl