Rapport från ordförandeskapet. Utveckla vår ekonomiska bas: Vision om en långsiktig strategi för hållbar tillväxt. Riktlinjedebatt
|
|
- Lars-Göran Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Europeiska unionens råd Bryssel den 20 september 2019 (OR. en) 11965/1/19 REV 1 RECH 422 COMPET 611 MI 634 IND 226 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Rådet Förberedelser inför konkurrenskraftsrådets möte den september 2019 Utveckla vår ekonomiska bas: a) Vision om en långsiktig strategi för hållbar tillväxt Föredragning av ordförandeskapet Riktlinjedebatt Rapport från ordförandeskapet Utveckla vår ekonomiska bas: Vision om en långsiktig strategi för hållbar tillväxt Riktlinjedebatt 1. Inledning En stark ekonomisk bas och hållbar tillväxt är av avgörande betydelse för Europas välstånd och för nya arbetstillfällen samt för Europas roll som internationell aktör. Europa har under årens lopp lyckats skapa välstånd och välbefinnande för sina industrier, företag och medborgare. Men nu står den befintliga europeiska tillväxtmodellen inför nya utvecklingstrender, som klimatförändring, hård global konkurrens, teknikens snabba utveckling och förändringstakt samt behovet av nya färdigheter för att klara av förändringar inom teknik och samhälle /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 1 ECOMP.3.C SV
2 Europa är väl lämpat att ta den globala ledarrollen i hanteringen av dessa förändringar och trender. Därför behöver EU en ny heltäckande, ambitiös och framåtblickande tillväxtagenda med effektiva metoder för att förbättra EU:s produktivitet och konkurrenskraft på de globala marknaderna som samtidigt säkerställer att den ekonomiska tillväxten är hållbar, både miljömässigt och socialt. Det här behovet och uppmaningarna om en förstärkt ekonomisk bas har föranlett ordförandeskapet att utarbeta en rapport om agendan för hållbar tillväxt. Rapporten introducerar ett nytt integrerat förhållningssätt till hållbar tillväxt som framhåller att bidrag från olika relevanta politikområden med noggrant utvalda och välriktade politiska åtgärder är mer effektiva tillsammans och då erbjuder fler synergier än var för sig. Det är uppenbart att en framgångsrik och rättvis omställning till en forsknings- och innovationsdriven klimatneutral och digital ekonomi är ett mål som är gemensamt för all politik för hållbar tillväxt. Dessutom kan en välvald kombination av olika politiska åtgärder bättre besvara medborgarnas berättigade oro för sina framtidsutsikter, sin sysselsättning, sin säkerhet och sina försörjningsmöjligheter rent generellt. Utarbetandet av ordförandeskapets rapport har varit en deltagarbaserad process, och medlemsstaterna har uttryckt sina åsikter i flera olika faser och forum, inbegripet på politisk nivå. På det informella mötet för ministrar med ansvar för konkurrenskraft i Helsingfors den 4 och 5 juli diskuterade ministrarna hållbar tillväxt och prioriteringarna i nästa kommissions arbetsprogram. Utarbetandet av rapporten skedde sedan i rådets arbetsgrupper för den inre marknaden, industri och forskning. Högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt har bidragit till dessa diskussioner med perspektiv från flera olika politikområden och prioriterade ämnen. Resultatet av det förberedande arbetet syns i ordförandeskapets rapport i bilagan till denna not. 2. Huvudbudskapen i ordförandeskapets rapport I rapporten anges de centrala politiska målen på nästa kommissions agenda och presenteras åtgärder för deras genomförande. Dessa mål och därmed även rapportens huvudbudskap är följande: 11965/1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 2 ECOMP.3.C SV
3 Att åstadkomma en rättvis omställning till klimatneutrala industrier och tillverknings- och tjänstesektorer, som främjar förnyade europeiska industrier med högre digitalisering och som utvecklar starka globala och europeiska industriella värdekedjor. Att stärka en innovationsvänlig inre marknad med ett gynnsammare företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag, expanderande företag och tjänster, och undersöka hur företag säkerställer att deras beteende är miljömässigt och socialt ansvarsfullt. Att främja innovationsdrivna omställningar med en ambitiös policymix som betonar investeringar i kunskap, utnyttjande av forskningsresultat och spridning av innovationer, med forskning och innovation som en erkänd central kraft som möjliggör och driver på produktivitet, politik och lösningar för hållbar tillväxt. Att göra EU världsledande inom den digitala ekonomin och en globalt attraktiv marknad för digitalisering och digitala tjänster. Att förbättra Europas konkurrenskraft och produktivitet genom att investera i utbildning, kontinuerligt lärande, omskolning, kompetensutveckling och de nya färdigheter som behövs i en digital värld, i den industriella omvandlingen och i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Att stärka de externa aspekterna av EU:s konkurrenskraft och bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter för att förbättra de europeiska industriernas globala konkurrenskraft. 3. Slutsatser Den tillträdande kommissionen har satts samman för att hantera de utmaningar och möjligheter som har identifierats här ovan och i våra diskussioner, nämligen klimatförändring, tekniska möjligheter, en socialt rättvis omställning och nya internationella partnerskap. Därför anser ordförandeskapet att den strategiska och ambitiösa planen för hållbar tillväxt bör vara en viktig del i den nya kommissionens arbetsprogram och koppla samman de relevanta politikområdena för tillväxt och konkurrenskraft, enligt beskrivningen ovan. Finlands ordförandeskap uppmanar ministrarna med ansvar för EU:s konkurrenskraft, industrin, den inre marknaden och forskning 11965/1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 3 ECOMP.3.C SV
4 att berätta hur de anser att man bör gå vidare i arbetet med det integrerade förhållningssättet till hållbar tillväxt, att ta i beaktande att huvudbudskapen i ordförandeskapets rapport bör bidra till kommissionens arbetsprogram för de kommande fem åren /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 4 ECOMP.3.C SV
5 BILAGA VISION OM EN LÅNGSIKTIG STRATEGI FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT Ordförandeskapets rapport förberedelser inför konkurrenskraftsrådets möte den 26 och 27 september 2019 Tillämpningsområdet för och syftet med ordförandeskapets rapport EU behöver en heltäckande, ambitiös och framåtblickande tillväxtagenda för att öka sin konkurrenskraft på de globala marknaderna och säkerställa att den ekonomiska tillväxten är hållbar, både miljömässigt och socialt. Den befintliga europeiska tillväxtmodellen står inför nya utvecklingstrender, som klimatförändring, hård global konkurrens, teknikens snabba utveckling och förändringstakt och behovet av nya färdigheter för att klara av förändringar inom teknik och samhälle. Europa är väl lämpat och har stor potential att ta den globala ledarrollen i hanteringen av dessa förändringar och trender. Därför behöver EU en ny heltäckande, ambitiös och framåtblickande tillväxtagenda med effektiva metoder för att förbättra EU:s produktivitet och konkurrenskraft på de globala marknaderna som samtidigt säkerställer att den ekonomiska tillväxten är hållbar, både miljömässigt och socialt. EU:s tillväxtagenda bör vara holistisk till sin natur och inkludera politiska prioriteringar från politikområden som modern industripolitik, den inre marknaden, forskning och innovation, digitalisering och färdigheter. En framgångsrik och rättvis omställning till en klimatneutral, cirkulär och resurseffektiv ekonomi är ett mål som alla dessa politikområden för hållbar tillväxt har gemensamt. Därför bör grunden för EU:s framtida tillväxtagenda utgöras av följande prioriteringar: Att åstadkomma en rättvis omställning till klimatneutrala industrier och tillverkningsoch tjänstesektorer, som främjar förnyade europeiska industrier med högre digitalisering och som utvecklar starka globala och europeiska industriella värdekedjor /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 5 BILAGA ECOMP.3.C SV
6 Att stärka en innovationsvänlig inre marknad med ett gynnsammare företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag, expanderande företag och tjänster, och undersöka hur företag säkerställer att deras beteende är miljömässigt och socialt ansvarsfullt. Att göra EU världsledande inom den digitala ekonomin och en globalt attraktiv marknad för digitalisering och digitala tjänster. Att främja innovationsdrivna omställningar med en ambitiös policymix som betonar investeringar i kunskap, utnyttjande av forskningsresultat och spridning av innovationer, med forskning och innovation som en erkänd central kraft som möjliggör och driver på produktivitet, politik och lösningar för hållbar tillväxt. Att förbättra Europas konkurrenskraft och produktivitet genom att investera i utbildning, kontinuerligt lärande, omskolning, kompetensutveckling och de nya färdigheter som behövs i en digital värld, i den industriella omvandlingen och i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Att stärka de externa aspekterna av EU:s konkurrenskraft och bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter för att förbättra de europeiska industriernas globala konkurrenskraft. Vi anser att denna strategiska och ambitiösa plan för hållbar tillväxt bör vara en viktig del i nästa kommissions arbetsprogram. Utarbetandet av ordförandeskapets rapport har varit en deltagarbaserad process, och medlemsstaterna har uttryckt sina åsikter i flera olika faser och forum, inbegripet på politisk nivå. På det informella mötet för ministrar med ansvar för konkurrenskraft i Helsingfors den 4 och 5 juli diskuterade ministrarna hållbar tillväxt och prioriteringarna i nästa kommissions arbetsprogram. Utarbetandet av rapporten skedde sedan i rådets arbetsgrupper för den inre marknaden, industri och forskning. Högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt har bidragit till dessa diskussioner med perspektiv från flera olika politikområden och prioriterade ämnen. Resultatet av det förberedande arbetet syns i ordförandeskapets rapport i bilagan till denna not /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 6 BILAGA ECOMP.3.C SV
7 Finlands ordförandeskap uppmanar nästa kommission och de framtida ordförandeskapen att bygga vidare på slutsatserna i denna rapport och att göra systematiska uppföljningar /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 7 BILAGA ECOMP.3.C SV
8 BILAGA till BILAGAN 1. Inledning: Bakgrund 1. EU, alltså medlemsstaterna och den nya Europeiska kommissionen, bör inse vikten av att hållbar tillväxt ses som möjlig. För att besvara medborgarnas berättigade oro för sina framtidsutsikter, sin sysselsättning, sin säkerhet och sina försörjningsmöjligheter rent generellt och deras oro vad gäller miljöfrågor bör kommissionens arbetsprogram innehålla en ambitiös tillväxtagenda för Europa i en tid då den globala konkurrensen intensifieras och traditionella industrier, företag och yrken genomgår djupgående förändringar. 2. Europeiska rådets slutsatser från mars pekade ut vägen framåt: en stark ekonomisk bas är av avgörande betydelse för Europas välstånd och konkurrenskraft samt för Europas roll som internationell aktör. Den befintliga europeiska tillväxtmodellen är inte tillräcklig för att europeiska företag ska kunna konkurrera framgångsrikt och expandera eller hantera den tekniska utvecklingen och klimatförändringarna utan att avsevärt förbättra sin produktivitet, till att börja med. 3. Den centrala frågan för Europa ur ett konkurrenskrafts- och sysselsättningsperspektiv är följande: Vilka åtgärder behöver EU vidta för att säkerställa att EU:s ekonomier och medborgare lyckas i den globala ekonomin samtidigt som det tar i beaktande att de teknologiska förändringarna sker allt snabbare och att social och miljömässig hållbarhet behövs? 1 EUCO 1/19. Prioriterade områden för en framtida tillväxtpolitik har tagits upp i ett antal olika sammanhang, till exempel i konkurrenskraftsrådet (maj 2019), EU:s nya strategiska agenda för , rapporten från rundabordskonferensen på hög nivå om industri, Industry 2030 (juni 2019), uttalandet från Industrins vänner (december 2018) och skrivelsen från 17 medlemsstater om den framtida utvecklingen av den inre marknaden och den digitala politiken (februari 2019). Dessutom har högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt diskuterat frågan med perspektiv från flera olika politikområden och prioriterade ämnen /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 8
9 4. EU behöver ett övergripande fokus på politik som verkligen bidrar till att förbättra produktivitetsökningen. Den måste bygga på kunskap, forskning och innovation. Att öka produktiviteten och möjliggöra värdeskapande i all ekonomiska verksamhet är avgörande för en hållbar utveckling och hållbart välbefinnande. Den kunskapsbaserade politikens och innovationens hastighet, storlek och omfattning kommer i allt större utsträckning att avgöra hur framgångsrikt man skapar ekonomiskt värde och hållbar tillväxt och sysselsättning. Ny teknik, och särskilt innovativ användning av teknik, och att bättre utnyttja forskningsresultat och påskynda deras marknadsspridning är avgörande. Det här kräver i sin tur ett strategiskt fokus på nya färdigheter, kontinuerligt lärande och utbildningssystem. 5. Miljömässig hållbarhet och konkurrenskraft bör i framtiden gå hand i hand. EU bör sträva efter en omställning till en klimatneutral ekonomi för att uppnå EU:s klimat- och energimål för 2030, målen i Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Detta är en enorm utmaning, men det bör också ses som en möjlighet. Det är viktigt att omställningen till ett klimatneutralt samhälle blir rättvis, och att sociala och regionala skillnader beaktas ordentligt. EU bör underlätta denna rättvisa omställning samtidigt som det bevarar sin externa konkurrenskraft och undviker koldioxidläckage, särskilt genom att stödja och mobilisera investeringar och innovation i teknik som främjar klimatneutralitet. 6. Eftersom forskning och innovation är centrala krafter för att öka produktiviteten och skapa en klimatneutral ekonomi på ett rättvist sätt, behövs ytterligare investeringar i forskning, utveckling och innovation på nationell nivå och EU-nivå. Till exempel är det avgörande med nya multidisciplinära strategier och en omfattande användning av digitala lösningar och att främja bioekonomiska och cirkulärekonomiska lösningar, smarta energisystem och resurseffektivitet för att man både ska uppnå klimatmålen och skapa tillväxt. Den nya, hållbara kunskaps- och innovationsdrivna tillväxtmodellen kräver att det europeiska forskningsområdet förnyas och att ett förnyat politiskt åtagande görs för flernivåstyrning som möjliggör bättre kopplingar mellan utbildning, forskning och innovation /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 9
10 7. Agendan för hållbar tillväxt bör också involvera medborgare, respektera och främja europeiska sociala värden och EU:s grundläggande principer, inbegripet de som rör delaktighet, territoriell sammanhållning samt geografisk och demografisk fördelning. Det är nödvändigt att göra något för att återfå medborgarnas förtroende och att göra medlemsstaterna delaktiga, vilket är avgörande för EU:s framtida utveckling. Ansvarsfullt företagande är en nyckelfaktor för att bygga upp förtroendet, och man bör utforska ytterligare sätt att uppmuntra den privata sektorn att bidra till att göra tillväxten verkligt hållbar. 2. Behovet av en ny holistisk EU-agenda för hållbar tillväxt 8. En strategisk och ambitiös plan för hållbar tillväxt bör vara en viktig del i nästa kommissions arbetsprogram och koppla samman de relevanta politikområdena. Europas politiska agenda kommer att behöva gå hand i hand med snabba socioekonomiska, tekniska och marknadsmässiga förändringar. 9. Agendan ska ha tydligt definierade politiska mål (förtecknade i kapitel 3 i detta dokument) och klargöra att ett integrerat förhållningssätt med bidrag från olika relevanta politikområden kommer att ge effektivare resultat än politiska åtgärder som väljs separat. Dessutom bör det inrättas en övervakningsmekanism som kan hjälpa till att säkerställa att tillväxtagendan genomförs systematiskt och att framstegen med den övervakas och regelbundet rapporteras. 10. Genomförandet och övervakningen av EU:s tillväxtagenda kan till stor del bygga på de befintliga övervakningssystemen och en omorganisering av dessa system. Man kan också undersöka huruvida den europeiska planeringsterminen eller det instrument som ersätter denna kan användas för att övervaka genomförandet av EU:s tillväxtagenda och förbättra övervakningen av de integrerade politiska målen. Att utveckla de övervakningsindikatorer som behövs blir en uppgift för kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 10
11 11. Lägesrapporter om genomförandet av tillväxtagendan bör avges regelbundet. Utfallet av dessa rapporter kan diskuteras i konkurrenskraftsrådet. Den befintliga konkurrenskraftsavstämningen kan förnyas och till exempel innehålla en sådan lägesrapport. En eventuell förnyelse av konkurrenskraftsavstämningen behöver diskuteras mer ingående mellan medlemsstaterna och kommissionen. Samarbete mellan olika rådskonstellationer skulle också hjälpa till att förverkliga det integrerade förhållningssättet. 3. De centrala politiska målen 12. Att öka produktiviteten, skapa värde och säkerställa en effektiv och rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi bör vara nästa kommissions huvudmål. Därför har ordförandeskapet i nära samarbete med medlemsstaterna identifierat följande centrala politiska mål för EU:s tillväxtagenda och sätt att uppnå dessa politiska mål. Dessa bör utgöra kärnan i nästa kommissions arbetsprogram. Förteckningen över politiska åtgärder är emellertid inte uttömmande. Att åstadkomma en rättvis omställning till klimatneutrala industrier och tillverknings- och tjänstesektorer och förbättra förnyelsetakten och digitaliseringen i europeiska industrier och utveckla starka globala och europeiska värdekedjor 11965/1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 11
12 13. De europeiska industriernas framgång beror till stor del på deras förmåga att ta till sig nya sorters teknik och företagsmodeller som främjar digitalisering, klimatneutralitet och en effektiv och miljövänlig användning av resurser. De måste även vara kostnadseffektiva under hela livscykeln och kunna bidra globalt till begränsningen av klimatförändringar. Det är av avgörande betydelse hur företag av olika storlek lyckas skapa och skaffa sig tillträde till värdekedjor som uppfyller kundernas behov och är gränsöverskridande eller omfattar mer än en sektor. Det är också av stor vikt att de kan vara aktivt involverade i och dra fördel av innovationsekosystemen. Detta kräver ett tydligt fokus på politik för forskning och innovation. Att utveckla och anpassa ny teknik kräver nya sorters färdigheter, som företag måste kunna förlita sig på. Dessutom är effektiv konkurrens och en väl fungerande inre marknad absoluta villkor för en förbättrad ekonomisk tillväxt och produktivitet, och de gör det även möjligt för europeiska företag att konkurrera framgångsrikt på globala och europeiska marknader och att inte bara dominera i Europa utan även bli globala ledare och på så sätt bidra till EU:s strategiska oberoende på ett framtidsinriktat sätt. 14. EU:s framtida politiska strategier bör bli effektivare i att åstadkomma en förnyelse av europeiska industrier och företag och att göra det möjligt för dem att expandera och förbättra sitt tillträde till globala och europeiska marknader. Samtidigt ökar pressen allt mer på företagen att säkerställa att deras beteende är miljömässigt och socialt ansvarsfullt. EU:s politik bör underlätta den här utvecklingen. 15. Innovationsdriven tillväxt är grundläggande för att europeiska företag ska få likvärdiga förutsättningar, och den gör det möjligt för dem att expandera och växa snabbt. Dessutom är det viktigt att säkerställa bästa möjliga ekosystem för innovativ verksamhet att blomstra i. Kvaliteten på den reglerande och lagstiftande kulturen i förhållande till innovation blir därför allt viktigare för EU:s globala konkurrenskraft. Det här kräver också att omfattande reformer antas och genomförs på nationell nivå /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 12
13 16. Det är av yttersta vikt att man stöttar skapandet och utvecklingen av strategiska värdekedjor och deras koppling till globala nätverk för värdeskapande. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att hitta sätt att säkerställa att Europas företag, särskilt små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag runtom Europa, är välmående och klarar av att skapa gemensamma strategiska värdekedjor. Europa bör genom sitt företagsklimat säkerställa möjligheterna för företag att expandera och maximera sitt värdeskapande och sin roll i de globala värdekedjorna, vilka omfattar all den verksamhet som ligger bakom leveransen av en produkt eller tjänst. Denna verksamhet sträcker sig över flera länder och inbegriper både samarbete med utomstående parter och utbyten inom företag. Värdekedjor kan också förändras snabbt, särskilt på grund av snabb teknisk och då främst digital utveckling. 17. Industrier blir på grund av tjänstefieringen av tillverkningsindustrierna allt mer beroende av tjänster. Samtidigt behöver den europeiska tjänstemarknaden välmående europeiska industrier för att kunna utvecklas och diversifieras ytterligare. Politiken för industrin respektive den inre marknaden bör därför utvecklas i nära förbindelse för att optimera synergierna mellan de två politikområdena och de möjligheter som uppstår genom det ökade ömsesidiga beroendet mellan tjänsteleverantörer och industrin för att skapa mervärde i globala värdekedjor. 18. Nödvändiga politiska åtgärder: Att stödja utvecklingen av strategiska värdekedjor, till exempel i centrala former av digital, cirkulär och ren teknik och deras koppling till nätverk för värdeskapande för att främja omvandlingen av europeisk industri. Dessa politiska strategier, inbegripet viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, bör säkerställa lika möjligheter för företag som ligger i framkant, nya aktörer och små och medelstora företag. Det är viktigt att resultaten blir tillgängliga för det bredare europeiska industriella ekosystemet. Att skapa ett företagsklimat som stimulerar innovation och införande av teknik, så att det uppstår en marknad för kostnadseffektiva och hållbara lösningar och företagsmodeller för cirkulär ekonomi. Detta kräver ett konsekvent regelverk för att säkerställa att industrin investerar i ny teknik, så att det blir möjligt för europeiska industrier och företag att bli oundgängliga leverantörer av en klimatneutral och cirkulär ekonomi /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 13
14 Att stärka befintliga finansiella instrument och utveckla användningsbara nya finansiella instrument till stöd för en klimatneutral industri och så att innovativa små och medelstora företag kan expandera. Vad gäller tillgången till finansiering behöver EU främja en ökad privat finansiering av europeiska projekt, särskilt genom offentligprivata partnerskap. Att skapa bästa möjliga ekosystem för att innovativ verksamhet ska kunna blomstra, genom att till exempel utnyttja politiken för immaterialrätt fullt ut. Mot bakgrund av de nya trenderna inom ekonomi och teknik behövs en bred strategi för immaterialrätt för att säkerställa att immaterialrätten används på rätt sätt av företag och innovatörer. Det behövs fortsatta investeringar i öppna standarder för att skapa globala värdekedjor som är tillgängliga för alla, särskilt för att göra det möjligt för små och medelstora företag att delta i värdeskapandet och bibehålla Europas ledande roll inom centrala delar av den digitala tekniken, samtidigt som ett väl fungerande europeiskt licenssystem säkerställs. Att säkerställa att marknader som omfattar hela Europa kännetecknas av effektiv konkurrens. Samtidigt måste efterlevnaden av EU:s konkurrensregler i individuella fall grundas på en korrekt förståelse för hur den eller de marknader som berörs fungerar. Att förbättra, till exempel genom organisationer för företagsstöd som kluster eller digitala innovationsknutpunkter, möjligheterna för små och medelstora företag att expandera i Europas alla regioner och ge dem bättre tillgång till finansiering. Att främja deras digitalisering och kompetensutveckling är också viktigt. Att undersöka hur företag säkerställer att deras beteende är så pass miljömässigt och socialt ansvarsfullt att det blir en konkurrensfördel. Att stärka en innovationsvänlig inre marknad med ett gynnsammare företagsklimat i EU, särskilt för små och medelstora företag, expanderande företag och tjänster, och undersöka hur företag säkerställer att deras beteende är miljömässigt och socialt ansvarsfullt 11965/1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 14
15 19. Ytterligare framsteg med den inre marknaden är av stor betydelse för att man ska kunna skapa verkligt likvärdiga förutsättningar för europeiska industrier och företag och göra det möjligt för dem att expandera och för nya företag och företagsmodeller att utvecklas snabbt. Den inre marknaden bör vara rättvis, digitalt anpassad och stödja omställningen till en klimatneutral ekonomi. 20. Prioriteringarna för den inre marknaden är en vidareutveckling av marknaderna för tjänster och varor, baserat på fakta och behov, som bygger vidare på rådets slutsatser av den 27 maj 2019, och bättre genomförande, tillämpning och efterlevnad av de befintliga reglerna för den inre marknaden. 21. Nätverken för värdeskapande i tillverkningsindustrierna har genomgått djupgående förändringar, då tjänstefieringen blir allt viktigare för värdeskapandet i sådana nätverk. Ledande globala tillverkare har också blivit tjänsteleverantörer. Den här förändringen drivs i allt större utsträckning av den digitala ekonomin, till exempel plattformar. Faktum är att det finns en enorm tillväxtpotential inom tjänstesektorn, särskilt inom digitala tjänster, och denna potential måste förverkligas. Europa bör därför skapa en ordentlig tjänstemarknad för att göra det möjligt för europeiska företag, särskilt små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag, att expandera och bli världsledande. Eftersom industriella värdekedjor är väldigt beroende av tjänster, och särskilt digitala tjänster, kommer det att bli nödvändigt att ta bort gränsöverskridande hinder och att motverka nya hinder och risker för fragmentering på det här området. En grundlig analys av de olika sektorerna skulle möjliggöra skräddarsydda och mer användarcentrerade politiska åtgärder för att åstadkomma detta. Därför bör medlemsstaterna även åta sig att bli bättre på att minska inskränkningarna av tjänster samtidigt som de säkerställer höga kvalitetsstandarder och konsumentskyddet. 22. Genomförande, tillämpning och efterlevnad på ett effektivt och enhetligt vis är avgörande för att den inre marknaden ska fungera korrekt. Efterlevnad och genomförande på ett effektivt vis kräver ett ordentligt åtagande på politisk nivå och en ökad öppenhet. Det behövs därför en långsiktig handlingsplan för bättre genomförande, tillämpning och efterlevnad av reglerna för den inre marknaden, vilket även påpekades i Europeiska rådets slutsatser från mars Dessutom uppmanade konkurrenskraftsrådet i sina slutsatser av den 27 maj 2019 kommissionen att lägga fram en lägesrapport om genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av den befintliga lagstiftningen i enlighet med ovannämnda slutsatser från rådet /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 15
16 23. EU bör föra en framåtblickande politik för den inre marknaden i den snabbt fortskridande digitala tidsåldern, med målsättningen att göra Europa världsledande inom den digitala ekonomin. Den framtida politiken bör därför skapa likvärdiga förutsättningar för företagen, öka deras förmåga att konkurrera och vara produktiva samt bidra till att digital teknik och digitala lösningar sprids snabbare och utnyttjas bättre. 24. För att stärka den inre marknaden och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt krävs ett rigoröst och gynnsamt regelverk som främjar innovation, konkurrenskraft, sysselsättning och medborgarnas välbefinnande, och som även tar hänsyn till små och medelstora företags behov. En robust användning av alla principer och verktyg för bättre lagstiftning, särskilt de som främjar hållbarhet och innovation, är en förutsättning för ett mer framtidssäkrat, marknadsdrivet och evidensbaserat regelverk för hållbar tillväxt. Det är viktigt att fortsätta med systematiska och ambitiösa insatser för bättre lagstiftning och ett bättre fungerande regelverk på grundval av denna utgångspunkt och de åtaganden som gjorts. 25. Nödvändiga politiska åtgärder: Att fördjupa analyserna av de befintliga hindren för den inre marknaden, såsom Europeiska rådet begärde i mars 2019, och samordna lämpliga åtgärder i syfte att ta fram lämpliga lagstiftningslösningar eller lösningar som inte är av lagstiftningskaraktär. Att genomföra grundliga sektorsspecifika analyser, särskilt när det gäller tjänster, för att möjliggöra skräddarsydda och mer användarcentrerade politiska åtgärder och fastställa möjligheter och hinder för företagare. Att sörja för att digital och annan teknik samt digitala och andra lösningar för företag, i synnerhet små och medelstora företag, sprids snabbare och utnyttjas bättre /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 16
17 Att anta en långsiktig handlingsplan för genomförande, tillämpning och efterlevnad av reglerna för den inre marknaden, såsom begärdes av rådet (konkurrenskraft) i maj 2019, och stärka efterlevnads- och genomförandekapaciteten på nationell nivå och EU-nivå, både genom att bygga vidare på befintliga verktyg och överväga eventuella strukturella eller administrativa lösningar. Ovannämnda handlingsplan bör kombineras med regelbundna lägesrapporter om hur den inre marknaden fungerar. Att stärka samarbetet mellan nationella myndigheter för att säkerställa en enhetlig tillämpning och efterlevnad av gällande EU-regler. Kommissionen kan spela en viktig roll genom att tillhandahålla moderna verktyg för informationsutbyte mellan nationella myndigheter och genom att upprätta nätverk. Att säkerställa en effektiv användning av standardiseringssystemet för att stödja europeiska industriers och företags innovation och globala konkurrenskraft. Att stärka EU:s regelverk för konkurrenskraft i enlighet med principerna om bättre lagstiftning genom att eftersträva tydligare och enklare EU-regler som inte lägger onödig regelbörda på europeiska företag och medborgare. Att göra EU världsledande inom den digitala ekonomin och till en globalt attraktiv och flexibel marknad för digitalisering och digitala tjänster 26. I en tid av hård global konkurrens måste Europa säkerställa ett gynnsamt klimat för europeiska företag så att de kan konkurrera med globala aktörer. Det är därför viktigt att vi ansluter oss till den allt snabbare digitala omvandlingen av vår ekonomi och vårt samhälle, som båda medför nya möjligheter och innebär nya utmaningar. EU bör anta en politik som främjar snabb spridning av digital teknik och digitala lösningar i samhället och i ekonomin, särskilt bland små och medelstora företag /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 17
18 27. Digitalisering och artificiell intelligens (IA) och data- och plattformsekonomin är viktiga drivkrafter för att påskynda den europeiska produktiviteten, tillväxten, välståndet och sysselsättningen i ett globalt sammanhang. Europa behöver därför en konsekvent digital politik som möjliggör gränsöverskridande innovation, konkurrenskraft och införande av viktig teknik så att europeiska företag kan växa och konkurrera över hela världen. 28. Omställningen till klimatneutralitet kommer att påverka samtliga industrier och kräver en omfattande omorganisation. Det är mycket viktigt att se till att denna omställning och den omorganisation som behövs genomförs på ett rättvist sätt. Det finns en snabbt växande potential på världsmarknaden för cirkulära och klimatvänliga lösningar som bygger på digital teknik, och särskilt för bättre användning av uppgifter. Digitala och cirkulära lösningar kan minska transaktionskostnaderna och förbättra energi- och materialeffektiviteten i industriella processer och värdekedjor. EU:s framtida politiska strategier bör främja utvecklingen och användningen av viktig möjliggörande teknik och viktiga möjliggörande tjänster samt omorganisering av processer och värdekedjor i europeiska företag, så att EU kan utöka och utnyttja sin konkurrensfördel när det gäller gröna lösningar. 29. Europeiska företag bör inta en central roll i de ekosystem som uppstår kring de nya plattformarna, och sträva efter att bli attraktiva partner för globala företag. För att stärka ekosystemen för europeiska industri- och rymddata bör Europeiska kommissionen fortsätta att införa mekanismer för att uppmuntra och ge incitament till delning, gemensam användning och samkörning av data. 30. Det kommer också att bli nödvändigt att skapa incitament för företag och företagare att dela data. En av de viktigaste faktorerna i framtiden kommer att vara människors förtroende för digitala plattformar och deras datasäkerhet. Förbättrad it-säkerhet är en avgörande faktor för att öka företagens och medborgarnas förtroende för digitala lösningar. 31. Artificiell intelligens (AI) och automatisering är centrala verktyg för att förbättra EU:s konkurrenskraft som en del av den globala dataekonomin. Sakernas internet och it-säkerhet, AI och annan ny teknik skapar nya möjligheter för den europeiska industrins tillväxt /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 18
19 32. Nödvändiga politiska åtgärder: Att skapa en övergripande färdplan för regelmiljön för data samt rättvis och innovativ användning och återanvändning av data (inklusive regler för integritet, åtkomst, interoperabilitet, konnektivitet, delning och äganderätt samt etik och dataintegritet). Att fastställa Europeiska unionens riktlinjer för rättvist och rättsligt utbyte och användning av data, som skulle ge användarna verktyg för att kontrollera sina uppgifter och möjlighet att få tillgång till och på ett säkert sätt överföra sina uppgifter till olika tjänsteleverantörer. Att sträva efter att EU och europeiska företag ska bli betydande utvecklare och användare av AI genom att se till att europeisk grundforskning och tillämpad forskning i AI sker på en konkurrenskraftig nivå i förhållande till andra ledande regioner. Att betona behovet av en europeisk strategi för de mänskliga och etiska konsekvenserna av AI. Att göra EU till en föregångare och en förebild när det gäller AI-etik. Att värna om etik och förtroende som konkurrensfördelar genom att skapa incitament och mekanismer för europeiska företag och europeisk forskning och innovation att säkerställa mänsklig kontroll och transparens (t.ex. spårbarhet, förklarbarhet, tolkningsbarhet) vad gäller de beslut och lösningar som AI erbjuder. Dessutom skulle vägledning kunna utvecklas för att stödja ett praktiskt sektorsspecifikt genomförande. För att stärka ekosystemen för europeiska industri- och rymddata bör Europeiska kommissionen fortsätta att införa mekanismer för att uppmuntra och ge incitament till delning, gemensam användning och samkörning av data. Att bedöma om EU:s konkurrensramar är ändamålsenliga för att ta itu med konkurrensbegränsande metoder inom plattformsekonomin och den datadrivna ekonomin samt se till att tillämpningen av EU:s konkurrensregler i enskilda fall bygger på en korrekt förståelse av den berörda marknadens eller de berörda marknadernas funktion /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 19
20 Att uppmuntra de europeiska medborgarna att lita på det digitaliserade samhället genom att erbjuda lösningar som rör transparens kring algoritmer och människocentrerad datahantering, med stöd av ett effektivt genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen. Att främja innovationsdrivna omställningar med en ambitiös policymix som betonar investeringar i kunskap, utnyttjande av forskningsresultat och spridning av innovationer, med forskning och innovation som en erkänd central kraft som möjliggör och driver på produktivitet, politik och lösningar för hållbar tillväxt. 33. Forsknings- och innovationspolitik bidrar horisontellt och systematiskt till agendan för hållbar tillväxt. Denna nya kunskaps- och innovationsdrivna modell för hållbar tillväxt bör främja ekonomisk öppenhet och innovationsvänliga marknader med en ambitiös policymix som inbegriper mycket högre investeringsnivåer inom forskning och innovation samt förnyelse av vår industri och ökad användning av innovativ offentlig upphandling. Dessa marknader är av central betydelse när det gäller att uppmuntra till utnyttjande av forskningsresultat och snabb spridning av disruptiva innovationer från europeisk industri och europeiska företag på ett kostnadseffektivt sätt, t.ex. inom digital, klimatneutral och resurseffektiv teknik. Horisont Europa är EU:s centrala program för att förverkliga dessa ambitioner. 34. EU bör främja samordnade insatser inom forskning och innovation och fastställa tydliga uppdragsinriktade riktlinjer för investeringar i syfte att underlätta och stödja lösningar för omställningen till klimatneutralitet och dra nytta av fördelarna med digitaliseringen. Mot bakgrund av detta är det en viktig process i samspelet mellan forsknings-, innovations-, och industripolitiken att främja strategiska värdekedjor för att utveckla och säkra den europeiska industrins ställning och unika värdeförslag globalt i nya och strategiskt viktiga sektorer. 35. Likaså stärker en säkerställd teknikneutralitet och öppenhet för nya och innovativa strategier och affärsmodeller hos nya deltagare både den europeiska ekonomins motståndskraft och dess rörlighet. Forskning utgör en solid kunskapsbas för framtida innovation, och FoU-samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn i dess olika former påskyndar industrins förnyelse. Den öppna vetenskapspolitiken skapar i sin tur möjligheter för framtida europeiska innovationer genom våra investeringar i kunskapsbasen samt ökar kreativiteten och reaktionsförmågan när det gäller samhällsutmaningar inom forskning och innovation /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 20
21 36. Genom att utveckla och ta i bruk spetsteknologi, europeisk strategisk infrastruktur och kapacitet och betydande dataset för offentligt och privat bruk har rymdpolitiken blivit en central kraft för framtida hållbar tillväxt och grunden för övervakningen av klimatet och användningen av resurser. Potentialen hos rymdbaserade lösningar inom olika sektorer och i den nya rymdekonomin är till sin natur världsomspännande. 37. Genom nära samordning med politiken för frågor som rör industri, digitalisering och nya färdigheter måste vi säkerställa att Europas grundforskning och tillämpade forskning kring AI är konkurrenskraftig i jämförelse med den i andra ledande länder. Kopplingen mellan AI och annan ny teknik som blockkedjeteknik, kvantdatorteknik och hjärna-datorgränssnitt, liksom de insatser som redan gjorts på EU-nivå, bör erkännas och utnyttjas för att snabbt utveckla det gemensamma förhållningssättet ytterligare. I detta ingår att förbättra Europas AI-kapacitet och främja spridningen av digital teknik, bland annat bland europeiska industrier och tjänsteleverantörer, samtidigt som man tar itu med frågor som gäller etik, skydd och säkerhet. 38. För att utnyttja potentialen i ny teknik bör såväl samhällen som företag investera i vidareutbildning, kompetensutveckling och omskolning av personal och forskare på alla nivåer för att underlätta arbetskraftens rörlighet och skapa innovationer som kompletterar den mänskliga arbetskraften. 39. Tillgång till finansiering är en avgörande faktor för att små och medelstora företag ska kunna expandera, och frågan bör beaktas ordentligt på EU-nivå. EU bör fortsätta att utveckla de europeiska kapitalmarknaderna och mekanismerna för offentlig finansiering på ett integrerat vis, så att man på ett bra sätt kan kombinera EU-medel med privata finansieringskällor och därigenom hjälpa europeiska företag med stor tillväxtpotential att förnya sig och expandera effektivt. För att åstadkomma detta bör den europeiska kapitalmarknaden stärkas ytterligare så att den kan erbjuda passande lösningar för olika finansieringsbehov. I detta sammanhang, och som komplement till initiativ på nationell nivå, är det nödvändigt att snabbt stärka Europeiska innovationsrådet (EIC), så att det kan identifiera och sprida framför allt banbrytande och disruptiv innovation, med särskilt fokus på små och medelstora företag /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 21
22 40. Nödvändiga politiska åtgärder: Att öka investeringarna i forskning och innovation så att man når målet om 3 % av BNP, på ett sätt som gör att det ökar de privata investeringarna och engagerar alla berörda aktörer. Att göra forsknings- och innovationspolitiken till en integrerad och horisontell del av den europeiska politiken för hållbar tillväxt, med stöd från ett stärkt Horisont Europa. Detta kräver ett sektorsövergripande engagemang för de gemensamma målen. Att integrera ett synsätt med fokus på innovation och omställning i den offentliga politiken (t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, klimatförändring, energi och transport) i syfte att förbättra förmågan att hantera utmaningar, som ofta är horisontella till sin natur. Att främja en bredare systemförändring, inklusive skapandet av nya sorters politik och verktyg och integrerandet av dem i en ny policymix. Nya verktyg inkluderar till exempel innovationsvänlig lagstiftning och utvecklingen av nya instrument som främjar experimenterande, inbegripet testbäddar och pilotprojekt med s.k. infrastruktursandlådor. Att utveckla de europeiska kapitalmarknaderna och mekanismerna för offentlig finansiering på ett integrerat vis, så att man på ett bra sätt kan kombinera EU-medel med privata finansieringskällor och därigenom hjälpa europeiska företag med stor tillväxtpotential att förnya sig och expandera effektivt. Att ge tydliga uppdragsinriktade riktlinjer för EU-finansiering underlättar den industriella förnyelsen och skapar lösningar för omställningen till klimatneutralitet. Att förbättra Europas konkurrenskraft och produktivitet genom att investera i utbildning, kontinuerligt lärande, omskolning, kompetensutveckling och de nya färdigheter som behövs i en digital värld, i den industriella omvandlingen och i omställningen till en klimatneutral ekonomi 11965/1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 22
23 41. För att hantera de utmaningar som EU står inför vad gäller förändringar i arbetslivet, digitalisering och klimatförändring behövs nya färdigheter och ett mer strategiskt och samordnat europeiskt förhållningssätt till kontinuerligt lärande. Kontinuerligt lärande kommer att öka tillväxten och konkurrenskraften genom att till exempel stödja EU:s innovationsförmåga. Det låter även medborgarna bli en del av den digitala och tekniska utvecklingen, vilket ökar delaktigheten, jämlikheten, motståndskraften och välbefinnandet för alla, genom hela livet. Både grundläggande färdigheter och specialiserad expertis bör tas i beaktande. Det här är även kopplat till idén om en välfärdsekonomi, som bygger på insikten om att människors välbefinnande driver ekonomisk tillväxt och tvärtom. 42. Framtida behov av nya typer av färdigheter och kompetenser kräver att kompetensutveckling systematiskt främjas både på EU-nivå och i medlemsstaterna. Nya metoder för att få till stånd samarbete mellan utbildnings- och forskningssystemen och företagssektorn är också viktigt. Dessutom behövs det mer flexibla och arbetsrelaterade metoder för att omskola och kompetensutveckla den europeiska arbetskraften för att möta kraven i den digitala tidsåldern och den pågående industriella omvandlingen. Det här gäller alla sektorer och nivåer. EU bör även fortsättningsvis aktivt stödja projekt som det europeiska området för utbildning, där målet är att göra det lättare att studera i andra medlemsstater i EU, och medlemsstaternas nationella insatser för att förbättra de framtidsinriktade systemen för kontinuerligt lärande och utbildning. 43. Tack vare digitala lösningar arbetar människor i högre utsträckning i andra länder. Detta ökar arbetskraftens rörlighet och produktivitet genom att kompetensbasen utökas. Detta kräver samtidigt rättvis och balanserad rörlighet och god praxis för att hjälpa utländska arbetstagare och deras familjer att integreras i de olika medlemsstaterna. 44. Nödvändiga politiska åtgärder: Att utveckla ett heltäckande, strategisk och stärkande europeiskt förhållningssätt (en ny kompetensagenda för Europa) till hur man investerar i färdigheter, för alla medborgare och i alla skeden av livet, genom att ha som mål en europeisk strategi för kontinuerligt lärande /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 23
24 Att säkerställa att den här strategin genomförs på ett sådant sätt att den innehåller europeiska sociala värden och gagnar medborgarna och företagen. Denna agenda bör också balansera den digitala och industriella omvandlingen och följderna av en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi med hur de påverkar arbetsmarknaden. Att stödja medlemsstaterna i deras insatser för kontinuerligt lärande och omskolning/kompetensutveckling och förbättra samarbetet mellan utbildning, forskning och företagssektorn. Att undersöka sätt att införa initiativ på europeisk nivå som underlättar investeringar i kontinuerligt lärande, inklusive samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna. Att stärka de externa aspekterna av EU:s konkurrenskraft och bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter för att förbättra de europeiska industriernas globala konkurrenskraft 45. EU bör fortsätta att värna sina intressen och främja sina värden, till exempel öppenhet i världshandeln och likvärdiga globala förutsättningar, i syfte att bidra till europeiska medborgares framgångar och att hjälpa företagen och industrin att till fullo utnyttja de globala värdekedjorna. Att stärka politiken för öppen handel är särskilt viktigt i dagens situation, där det internationella systemet för handel och fördelarna med en öppen världshandel ifrågasätts allt mer. EU bör fortsätta att verka för öppenhet och ett multilateralt regelbaserat handelssystem. Samtidigt måste EU aktivt engagera sig i plurilaterala och bilaterala förhandlingar med tredjeländer för att säkra marknadstillträde för varor, tjänster och investeringar och få tillträde till marknader för offentlig upphandling /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 24
25 46. Statsbidrag och andra åtgärder som begränsar handel kan snedvrida marknaderna och skada europeiska företag genom att skapa orättvisa fördelar för företag från länder utanför EU. Sådana åtgärder bör hanteras genom att man använder de tillgängliga handelspolitiska verktygen i internationella förhandlingar, tvistlösningsförfaranden och, när så är lämpligt, med instrument såsom utjämningsåtgärder. Man bör även verka för en reform av WTO för att öka öppenheten, åtgärda handelshinder och uppdatera den multilaterala rättsliga grunden, så att den passar dagens utmaningar inom den internationella handeln. Det här skulle kräva en genomgång av den befintliga ramen av WTO-avtal och att man lägger till nya regelverk för områden som digital handel och omställningen till en klimatneutral ekonomi. 47. Nödvändiga politiska åtgärder: Att stödja ett ambitiöst förhållningssätt i multilaterala forum och verka för en reform av WTO för att öka öppenheten, åtgärda handelshinder, säkerställa att systemet för tvistlösning fungerar och uppdatera den multilaterala regelboken så att den passar dagens utmaningar inom den internationella handeln, till exempel digital handel, det fria dataflödet och omställningen till en klimatneutral ekonomi. Att systematiskt åtgärda illojala handelsmetoder och proaktivt verka för EU:s intressen och värden, samt att främja den digitala handeln genom eller i handelsavtal och säkerställa det fria dataflödet. Att säkerställa att EU:s konkurrensramar passar den nya tekniska utvecklingen. Eventuella uppdateringar måste emellertid bygga på tydliga fakta och bevis och samtidigt säkerställa en effektiv konkurrens på marknaden. Konkurrensbegränsande uppförande av ekonomiska aktörer med (diskriminerande) statsbidrag från tredjeländer bör åtgärdas genom effektiva internationella regler för bidrag och lämplig användning av de nyligen moderniserade handelspolitiska skyddsinstrumenten. Att fortsätta att använda handels- och investeringsförhandlingar för att öka marknadstillträdet samt för att främja EU:s standarder, regelkrav och värden utomlands. Hållbarhet i alla dess former (ekonomisk, social och miljömässig) bör vara den vägledande principen /1/19 REV 1 ms,sst/em/ub 25
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 22 mars 2019 (OR. en) EUCO 1/19 CO EUR 1 CONCL 1 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (21 och 22 mars 2019) Slutsatser För
9706/19 ch/es 1 ECOMP.3.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 maj 2019 (OR. en) 9706/19 COMPET 433 IND 185 MI 476 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 27 maj 2019 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9263/19
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 januari 2016 (OR. en) 5191/16 MI 7 COMPET 6 CONSOM 2 PI 5 IND 2 ECOFIN 23 MAP 3 TELECOM 3 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Utkast till rådets
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
6177/19 ms,cb,sa/tf/np 1 ECOMP.3.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 februari 2019 (OR. en) 6177/19 NOT COMPET 114 MI 127 IND 40 DIGIT 29 JUSTCIV 40 RECH 82 EDUC 56 från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet
8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.
14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
15375/16 ck/ab 1 DRI
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16
Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
15648/17 mh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160
ÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
14201/15 AAL/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 november 2015 (OR. en) 14201/15 RECH 278 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13930/15 RECH 272 Ärende: Utkast till
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 23 mars 2018 (OR. en) EUCO 1/18 CO EUR 1 CONCL 1 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (22 mars 2018) Slutsatser För
15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 juni 2017 (OR. en) 10387/17 COEST 142 CFSP/PESC 556 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 19 juni 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9911/17
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten
6622/16 SON/gw 1 DG G 3A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 februari 2016 (OR. en) 6622/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådet (konkurrenskraft) Delegationerna Föreg. dok. nr: 6260/16 Ärende: MI 111 COMPET 103 CONSOM 45 PI 21 IND
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Europa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
9707/19 ch/mhe 1 ECOMP.3.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 maj 2019 (OR. en) 9707/19 TOUR 10 IND 186 COMPET 434 LÄGESRAPPORT från: av den: 27 maj 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9264/19
Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 14 december 2017 (OR. en) EUCO 19/1/17 REV 1 CO EUR 24 CONCL 7 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (14 december 2017)
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET
Befintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
5601/19 np 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 januari 2019 (OR. en) 5601/19 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 5095/19 Ärende: ECOFIN 51 UEM 16 SOC 33 EMPL 26 COMPET
10668/16 MM/gw,chs 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10668/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 36 FC 30 REGIO 43 SOC 435 AGRISTR 37 PECHE 244 CADREFIN 39 RECH
Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020
8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 COM(2014) 910 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 10.4.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2015 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets
14991/18 ADD 1 1 ECOMP.3 LIMITE SV
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 december 2018 (OR. en) 14991/18 ADD 1 LIMITE PV CONS 65 COMPET 834 IND 381 MI 913 RECH 513 ESPACE 72 UTKAST TILL PROTOKOLL EUROPEISKA UNIONENS RÅD (konkurrenskraft:
11050/11 lym/al/chs 1 DG H
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 20 (8.6) (OR. en) 050/ JAI 396 COSI 46 ENFOPOL 84 CRIMORG 8 ENFOCUSTOM 52 PESC 78 RELEX 603 NOT från: Ordförandeskapet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 0088/2/
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Investera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
7495/17 ehe/np 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) 7495/17 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 223 ENV 276 CLIMA 67 FIN 205 Europeiska revisionsrättens
8970/15 TF/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 maj 2015 (OR. en) 8970/15 NOT RECH 141 TELECOM 119 COMPET 228 IND 80 från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8583/15 RECH
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning,
NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 maj 2013 (13.5) (OR. en) 9094/13 JEUN 47 EDUC 128 SOC 293 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8576/13 JEUN 39 EDUC
2. Till följd av intensivt arbete i arbetsgruppen för atomfrågor har enighet nåtts om texten i bilagan 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2019 (OR. en) 9437/19 ATO 56 RECH 271 SAN 256 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper II)/rådet
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015
Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Statssekreterare Oscar Stenström Sveriges nya jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar
8833/16 ad/chs 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 maj 2016 (OR. en) 8833/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 12 maj 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8577/16 Ärende: DEVGEN 91 ACP 69 RELEX
6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
12650/17 ek/kh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12650/17 COSI 215 JAI 845 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast till rådets
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU
Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning
5179/11 mw/bl/cs 1 DG H 3A
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 januari 2011 (18.1) (OR. en) 5179/11 CORDROGUE 3 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 17014/1/10 REV 1 CORDROGUE 100 Ärende:
6014/16 ck/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
14846/15 /cs 1 DG G 3C
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2015 (OR. en) 14846/15 RECH 295 COMPET 551 SOC 703 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14414/15 RECH 282 COMPET
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 17 juni 2019.
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2019 (OR. en) 10221/19 COEST 139 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 17 juni 2019 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10101/19 Ärende: Rådets
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser
NOT Generalsekretariatet Delegationerna Rådets slutsatser om prioriteringarna för nylanseringen av den inre marknaden
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2011 (10.6) (OR. en) 10993/11 COMPET 224 MI 290 SOC 457 ENT 131 CONSOM 88 POLGEN 96 FIN 374 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Rådets
12359/16 son/gw 1 DGE 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 september 2016 (OR. en) 12359/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna TELECOM 176 COMPET 498 MI 586 IND 196 SOC 539 JUSTCIV 240 EJUSTICE
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2018/0197 (COD) 9522/18 ADD 2 FÖRSLAG från: inkom den: 30 maj 2018 till: FSTR 23 REGIO 31 FC 24 CADREFIN 50 IA 151
BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN
BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN 1999-2003 Sammanfattning Original EN SAMMANFATTNING I det gällande EU-fördraget fastställs två centrala och strategiska mål för de europeiska
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM96. Meddelande om artificiell intelligens för Europa. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om artificiell intelligens för Europa Näringsdepartementet 2018-05-30 Dokumentbeteckning COM(2018) 237 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
BILAGA. Genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 228 final ANNEX 1 BILAGA Genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
SV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen
19.10.2017 A8-0312/5 5 Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kloning av nötkreatur, svin,
11941/15 ehe,ch/lym/gw 1 DGG 3 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 september 2015 (OR. en) 11941/15 COMPET 403 MI 555 POLGEN 135 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Förberedelser
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
12892/15 KH/chs,ub 1 DGD1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2015 (OR. en) 12892/15 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2015 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12449/15 Ärende: COSI 120 ENFOPOL
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE
EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla
GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0440/2017 } B8-0445/2017 } B8-0446/2017 } B8-0447/2017 } B8-0449/2017 } RC1 3.7.2017 GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 128.5 och
Att investera i klimatet är att investera för LIFE
istock Att investera i klimatet är att investera för LIFE Life-programmets delprogram Klimatpolitik 2014 2020 Klimatpolitik Life-programmets delprogram Klimatpolitik I februari 2013 beslutade EU-medlemsstaternas
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM