Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Kommunfullmäktige KS 2019/

Transkript

1 Kallelse 1 (1) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Kommunfullmäktige KS 2019/ Kommunfullmäktige Tid Måndagen 28 oktober 2019, kl Plats Matsalen i Tanumskolan Ordförande Ann-Marie Olofsson Ärende 1. Val av justerare 2. Medborgarförslag om gång- och cykelväg till Tanums shoppingcenter via Storemyrsvägen 3. Interpellation och svar på interpellation gällande motiv till beslutet om planbesked för Tanum Kuseröd 1:111, 1:112, 1:12 4. Fråga och svar till/från tekniska nämndens ordförande om underhåll av gångvägar Ärendenummer KS 2019/ KS 2019/ KS 2019/ Delårsbokslut augusti 2019 KS 2019/ Finansrapport per den 31 augusti 2019 KS 2019/ Risk- och sårbarhetsanalys 2019 KS 2019/ Reviderat reglemente för överförmyndaren KS 2019/ Revidering av reglemente för krisledningsnämnden KS 2019/ Redovisning av obesvarade medborgarförslag 2019 KS 2019/ Redovisning av besvarade medborgarförslag 2019 KS 2019/ Redovisning av obesvarade motioner 2019 KS 2019/ Meddelande om ny röstsammanräkning efter Håkan Linder KS 2019/ Val av ny ersättare i tekniska nämnden efter Magnus Bengtsson (C), ny ersättare Andreas Hermansson (C) 15. Fråga till kommunstyrelsens ordförande om kommunens miljö- energioch klimatstrategi 16. Eventuellt nya valärenden 17. Eventuellt nya motioner, frågor och interpellationer KS 2019/ KS 2019/

2 2 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om gång- och cykelväg till Tanums shoppingcenter via Storemyrsvägen Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om en att på ett enkelt sätt ordna en gång- och cykelväg till Tanums Shoppingcenter via Storemyrsvägen har lämnats in till kommunen. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att förslaget överlämnas till tekniska nämnden för beredning och beslut. Beslutsunderlag Medborgarförslag daterad den 3 september 2019 Tjänsteskrivelse daterad 14 oktober 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlämna medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning och beslut Beslutet skickas till Förslagsställaren Tekniska nämnden

3 3

4 4 Kommunstyrelsen Interpellation och svar på interpellation gällande motiv till beslutet om planbesked för Tanum Kuseröd 1:111, 1:112, 1:12 Sammanfattning av ärendet Michael Halvarsson (MP) skickade den 9 september 2019 in en interpellation om motiv till planbesked för Tanum Kuseröd 1:111. 1:112 och 1:12 ställd till kommunalrådet. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår, bland annat, att ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Vidare står det i arbetsordningen att en interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Beslutsunderlag Interpellation med bilaga Tjänsteskrivelse daterad 15 oktober 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att tacka för interpellationen och svar på interpellationen

5 5 Interpellation ställd till kommunalrådet Liselott Fröjd Kommunfullmäktige Tanums kommun 16 september En majoritet i kommunstyrelsen beslutade 28 augusti att meddela planbesked för fastigheten Kuseröd 1:12, mer allmänt känt som den smygprivatiserade delen av strandområdet i Grönemad väster om Grebbestad. Planbesked kan enligt Plan- och bygglagens kapitel 5 inte överklagas. Dess angelägnare blir det därför att få bakgrunden klarlagd, i offentlighetens ljus, eftersom många år av kommunal flathet inför denna privatisering utgör förutsättningen för kommunstyrelsens beslut. Beslutet kan uppfattas som både grovt felaktigt och som ett sätt att otillbörligt gynna ett enskilt intresse till förfång för det allmännas. Kommunstyrelsens hantering av den här frågan, som jag ser det, är en angelägenhet för fullmäktige i och med att det allmänna förtroendet för kommunen allvarligt rubbats. På vilket sätt framgår av den text som bifogas denna interpellation och som skickats till flera handläggande tjänstepersoner och politiker och därmed utgör allmän handling. Kommunstyrelsens beslut kan uppfattas som ett sätt att legalisera många år av brott mot gällande detaljplan, legalisera smygprivatisering av strandområde och allmän mark, missgynna andra intressenter i området och underminera tilltron till att kommuninvånare behandlas lika. Vilka motiv har kommunalrådet, trots allt detta, för att tillsammans med en majoritet i kommunstyrelseb meddela planbesked? Grebbestad Michael Halvarsson (mp)

6 6 KF 107 KS 2019/ Interpellation gällande motiv till beslutet om planbesked för Tanum Kuseröd 1:111, 1:112, 1:12 Sammanfattning av ärendet Michael Halvarsson (MP) skickade den 9 september 2019 in en interpellation om motiv till planbesked för Tanum Kuseröd 1:111. 1:112 och 1:12 ställd till kommunalrådet. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår, bland annat, att ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Vidare står det i arbetsordningen att en interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Något svar på interpellationen har ännu inte lämnats in. Beslutsunderlag Interpellation med bilaga Tjänsteskrivelse daterad 12 september 2019 Yrkanden Michael Halvarsson (MP) yttrar sig. Ronny Larsson (S) yttrar sig Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen är väckt, och att svar på interpellationen lämnas vid kommunfullmäktige den 28 oktober 2019

7 7 Kommunstyrelsen Fråga till tekniska nämndens ordförande om underhåll av gångvägar Sammanfattning av ärendet Gunilla Palm (S), har lämnat in en fråga till tekniska nämndens ordförande om plan för underhåll och röjning av gångvägar. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår det bland annat att frågan bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställt och att svaret på frågan inte behöver vara skriftligt. Enligt kommunallagen framgår att endast den som ställer frågan och den som svarar får delta i överläggningen. Beslutsunderlag Fråga inkommen den 24 september 2019 Tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att tacka för fråga och svar

8 8 Enkel fråga till Tekniska Nämndens ordförande om gångvägar. Vi har under några år bifallit två medborgarförslag, båda handlar om siktröjning och ökad trafiksäkerhet av gångvägar. 1. Mellan Ängens förskola och Ulmekärrsgården. 2. Från Grönemadsvägen in mot Hagavägen, Gisslerödsvägen in mot Lunden. Kommunen har tagit förslagen på allvar och gjort ett mycket bra arbete, detta uppskattas och underlättar framkomligheten samt säkerheten, då det inte är ett kompakt mörker längre. Då återväxten är kraftig och vi snart är tillbaka på samma nivå som före röjningen är frågan. Finns det någon plan för att underhålla den röjning som gjordes och därmed bibehålla den upprustningen av dessa gångvägar? Gunilla Palm genom Socialdemokraterna

9 9 KS 223 KS 2019/ Delårsbokslut augusti 2019 Sammanfattning av ärendet Kommunen beräknas göra ett resultat på 5,4 mkr vilket är 4,3 mkr sämre än budget. Nämnderna beräknas överskrida budgeten med 9,0 mkr samtidigt som finansverksamheten prognostiserar ett överskott på 4,7 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 30 september 2019 Delårsrapport för Tanums kommun per den 31 augusti 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för hålla budget Beslutet skickas till Samtliga nämnder Akten

10 10 Delårsrapport augusti 2019

11 11 Bild på omslaget: Tanumskolan Foto:???

12 12 Omslag: På skolstartsdagen den 19 augusti 2019 invigdes den nya skolbyggnaden vid Tanumskolan, som nu har plats för 325 elever från förskoleklass till och med sexan. Nya skoldelen är drygt kvadratmeter, fördelade på två plan förbundna med trappa och hiss. Här finns elva klassrum och tolv grupprum. Lokalerna präglas av generösa ljusinsläpp och har en utformning med mycket trä. Denna skoldel är skofri, för att minska städbehov och buller men också för att skona trägolven. Solceller på taket ger el motsvarande husets grundförbrukning. Färgsättning är i ljusa kulörer invändigt, träfasaderna är målade i rött och ockra

13 13 OMVÄRLD ARBETSMARKNAD Arbetsmarknadssituationen i Tanum har de senaste åren varit bättre än i riket och Västra Götalandsregionen. Arbetslösheten i Tanum har under 2019 legat kvar på en nivå som är under riksgenomsnittet. I augusti 2019 uppgick arbetslösheten i Tanum till 4,4 procent. Även ungdomsarbetslösheten är lägre än genomsnittligt för riket och länet och uppgick i augusti 2019 till 3,6 procent. SAMHÄLLSEKONOMI Utsikterna för den internationella ekonomin har försvagats under Den globala tillväxten minskar under 2019 och Inte minst utvecklingen i Europa och Kina ser ut att bli svag Flera politiska risker såsom handelskonflikter, Brexit och spänningar i mellanöstern kan förvärra läget. Den svenska konjunkturen har försvagats under BNP-tillväxten bedöms falla till 1,4 procent per år 2019 och Den långa perioden av ökad sysselsättning ser ut att upphöra. Den svenska valutan är i nuläget rekordsvag, och är på sin svagaste nivå sedan Både internationella och svenska räntor har fallit under BEFOLKNING Tanums befolkning har ökat med 570 personer den senaste femårsperioden och uppgick den 31 december 2018 till invånare. Befolkningsökningen förklaras helt av inflyttningsöverskott. Kommunen har haft födelseunderskott varje år sedan början på 1990-talet. Under första halvåret 2019 minskade befolkningen med 15 personer vilket innebar att Tanums invånarantal uppgick till personer per den 30 juni Minskningen första halvåret 2019 berodde på ett ovanligt stort födelseunderskott. KOMMUNSEKTORN Kommunernas resultat för 2018 uppgick till 14 miljarder kronor. Det är strax över två procent, tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn, men tio miljarder sämre än Även om resultatet sammantaget är relativt starkt är variationen mellan kommunerna stor. År 2018 hade 69 kommuner ett negativt resultat, jämfört med 19 kommuner I bokslut 2019 beräknas 110 redovisa negativa resultat. Kommunernas investeringar år 2018 uppgick till 72 miljarder kronor, en ökning med 14 procent jämfört med Ökningen 2017 var 20 procent det vill säga två år med stora ökningar. År 2010 var investeringarnas andel av skatter och bidrag 8,6 procent, år 2018 hade andelen ökat till 12,8 procent. De kommande åren väntas investeringarna fortsätta att öka. En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med fortsatt stora behovsökningar till följd av demografiska förändringar väntas leda till allt sämre resultat för kommunsektorn om inte intäktsförstärkningar eller effektiviseringar genomförs. De två största utmaningarna för kommuner och landsting de kommande åren är att kunna rekrytera personal och att klara finansieringen av verksamheten. Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under talen och står nu inför betydande restaureringsoch nybyggnationsbehov. För att klara framtidens utmaningar behöver utnyttjande av teknikens möjligheter fortsätta. Många tjänster inom välfärdsverksamheterna och processer inom de flesta yrken, kan göras bättre och mer kostnadseffektiva genom att använda digitaliseringens möjligheter. PERSONAL Kommunens personalstrategi syftar ytterst till att skapa för utsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och be löna kompetent personal. Detta krävs för att kunna till go do se kommuninvånarnas krav på kommunala tjänster och service av god kvalitet. Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatser inom områdena kompetensförsörjning, lönepolitik, arbetsmiljö, ledarskap och organisation. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring kompetensförsörjning, heltidsfrågan samt ledarskap och hälsa. En kompetens-försörjningsstrategi fastställdes under Arbete med att ta fram handlingsplaner utifrån strategin pågår. Att öka andelen heltidstjänster är prioriterat i arbetet med kompetensförsörjning. Ett nytt kollektivavtal har tecknats för deltidsbrandmännen. Under de åtta första månaderna 2019 uppgick sjukfrånvaron till 5,8 procent vilket är en minskning med 0,2 procentenheter (fyra procent) jämfört med perioden januari juni Omsorgsförvaltningen har lägre sjukfrånvaro 2019 än 2018, kommunstyrelsens och barn- och utbildnings-förvaltningens sjukfrånvaro är oförändrad medan övriga förvaltningar har högre sjukfrånvaro 2019 än Tanums kommun har en relativt låg sjukfrånvaro jämfört andra kommuner. 4

14 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Måluppfyllelse 14 Under perioden färdigställdes 457 nya bostäder. Nybyggnationen av bostäder har varit stor även under Det finns för närvarande tomter till försäljning i alla större samhällen i kommunen. De kommunala tomterna säljs till marknadsmässiga priser. Bedömningen är att samtliga målsättningar inom området Boende kommer att uppnås. I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. NÄRINGSLIV Målsättning EKONOMI Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Kommunen ska skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen genom att förbättra företagsklimatet och utveckla myndighetsutövningen utifrån företagarnas behov. Tanum ska under mandatperioden nå placering bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs ranking. Det genomsnittliga resultatet för de tre senaste åren för det sammanfattande nöjdkundindexet (NKI) i SKL:s insiktsmätning ska vara minst 70. ÖVERGRIPANDE EKONOMISKT MÅL Måluppfyllelse Tanum tillhör en av de kommuner i Sverige där det finns flest företag per invånare. Totalt finns det cirka företag i kommunen. Varje år startas det cirka 100 nya företag i Tanum vilket gör Tanum till en av de kommuner i länet där det skapas flest nya företag. Tanums kommun har sedan 2013 klättrat från plats 263 till plats 110 i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i Sveriges kommuner. I Svensk Näringslivs ranking för 2018 av företagsklimatet klättrade Tanum 33 placeringar. I SKL insiktsmätning 2018 ökade Tanum nöjdkundindex med tolv enheter och ligger i mätningen på 75 enheter. En ny mätning för 2019 kommer att presenteras i början av Bedömningen är att kommunen i bokslutet kommer att nå målet för området Näringsliv. Målsättning För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska det genomsnittliga resultatet de senaste tio åren uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär också en värdesäkring av det egna kapitalet. Måluppfyllelse Det prognostiserade resultatet för 2019 uppgår till 5,4 mkr. Justerat för realisationsvinster uppgår resultatet till 3,2 mkr. Resultatet i bokslut 2018 uppgick till 6,9 mkr. Det genomsnittliga resultatet för perioden beräknas uppgå till 1,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att kommunen inte uppfyller målet för god ekonomisk hushållning avseende det finansiella perspektivet. INFRASTRUKTUR Målsättning VERKSAMHET Minst 90 procent av hushållen i Tanum ska ha möjlighet till bredbandsanslutning. Infrastrukturen i kustsamhällena ska förbättras. Prioriterade verksamhetsmål Kommunfullmäktige beslutar i budgeten om ett antal prioriterade verksamhetsmål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens olika verksamheter ska uppnå och ska ses som den samlade övergripande målsättningen för kommunen som helhet. För varje prioriterat verksamhetsmål finns en eller flera indikatorer som används för att avgöra om verksamhetsmålet är uppfyllt eller inte. För att målet för ett verksamhetsområde ska anses uppnått ska minst hälften av delmålen (indikatorerna) vara uppfyllda. För att verksamhetsperspektivet av god ekonomisk hushållning ska vara uppnått ska minst hälften av målen för de prioriterade verksamhetsområdena vara uppnådda. Måluppfyllelse Telia erbjuder nu fiberanslutning till fastigheter i Grebbestad, Fjällbacka och Tanumshede. Tillsammans med den bredbandsutbyggnad som gjorts genom fiberföreningar har hela Tanums kommun möjlighet till bredbandsanslutning via fiber. I slutet av 2018 hade 98 procent av Tanums hushåll möjlighet att få en bredbandsanslutning med en kapacitet av minst 100 Mbit per sekun. Tillsammans med Trafikverket arbetar Tanums kommun med åtgärder för förbättringar av trafiksituationen i Grebbestad. Utbyggnad av gång- och cykelvägar sker bland annat i Grebbestad. Byggnation av en ny gång- och cykelväg mellan Slottet och Hamburgsund har påbörjats. Bedömningen är att målen för Infrastruktur kommer att uppnås. BOENDE Målsättning Det ska byggas 300 bostäder under mandatperioden. Det ska finnas villatomter till försäljning i kommunens större samhällen. Kommunala villatomter ska säljas till marknadsmässiga priser. 5

15 FYSISK PLANERING Målsättning Kommunen ska ha en god planeringsberedskap som möjliggör en långsiktig hållbar utveckling i hela kommunen och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. Indikatorer: Minst sju detaljplaner ska i genomsnitt antas per år sett över en treårsperiod Antagna detaljplaner under året ska minst möjliggöra 75 bostäder Det ska finnas säljbar verksamhetsmark i kommunens större samhällen Måluppfyllelse För närvarande pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Under 2019 beräknas att fyra nya detaljplaner kommer att antas. Under perioden antogs sammanlagt elva nya detaljplaner. Under 2019 beräknas cirka 70 nya bostäder möjliggöras genom antagande av nya detaljplaner. Detaljplanering pågår för framtagande av verksamhetsmark i Tanumshede, Fjällbacka, Grebbestad och Hamburgsund. För närvarande finns endast säljbar verksamhetsmark i Tanumshede. Målet för Fysisk planering beräknas inte att kunna uppnås. 15 lägst 75 procent som ett genomsnitt de senaste tre åren Andelen av de elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (Nationella prov) och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik ska vara lägst 75 procent som ett genomsnitt de senaste tre åren Andelen elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen ska vara lägst 80 som ett genomsnitt de tre senaste åren Andelen elever som avslutar åk 9 och som är behöriga till ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram på gymnasiet ska vara lägst 85 procent som ett genomsnitt de tre senaste åren Andelen elever (exkl. IM) som fullföljer gymnasiet och erhåller examen inom tre år ska vara lägst 75 procent mätt som ett genomsnitt de tre senaste åren I Skolinspektionens enkät som görs om nöjdhet för årskurs 9 ska lägst medelvärde 7,0 uppnås Måluppfyllelse Andelen elever som avslutar åk 9 och som är behöriga till ett högskoleförberedande program eller yrkesprogram på gymnasiet uppgår till 83,3 procent för de senaste tre åren. Nämnden når därför inte upp till detta mål under Övriga indikatorer presenteras under oktober. Bedömningen är att indikatorerna för området Utbildning inte kommer att uppnås under SERVICE ÄLDREOMSORG Tillgänglighet och service i alla kontakter ska ständigt förbättras. Genom att aktivt kommunicera med invånare och intressenter ska kommunen underlätta och påskynda ärendehanteringen. Indikatorer: Tillgänglighet per telefoni ska uppgå till minst 80 procent Andelen inkommande e-post som besvaras inom ett dygn ska uppgå till minst 95 procent Sammanvägt index i SKL:s Insiktsmätning (genomsnitt de tre senaste åren) ska vara minst 70 Verksamheten skall präglas av en god och säker omsorg, vård och service för att äldre och funktionshindrade skall ges ett gott liv med trygghet i sin livssituation. Alla ska bemötas med respekt och värdighet utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Äldreboende ska finnas i flera orter. För äldre ska det finnas boenden med olika boendeformer. Indikatorer: Serviceutbudet på särskilt boende ska uppgå till minst index 65 i mätningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK Antal personal som möter vårdtagare i hemtjänsten under en 14-dagarsperiod ska vara högst 15 I socialstyrelsens mätning över brukarnöjdhet ska Tanum uppnå lägst nöjdbrukarindex 85 för särskilt boende och lägst nöjdbrukarindex 85 inom hemtjänst Målsättning Målsättning Måluppfyllelse I de senaste mätningarna av tillgänglighet för telefoni och e-post ligger resultaten över de angivna målen. I SKL insiktsmätning 2018 ökade Tanum nöjdkundindex med tolv enheter och ligger i mätningen på 75 enheter. En ny mätning för 2019 kommer att presenteras i början av Målen för området Service bedöms kunna uppnås. Måluppfyllelse I brukarundersökningarna inom hemtjänst och särskilda boenden får verksamheten resultat som ligger över de angivna målen. Antalet personal som möter en vårdtagare under en 14-dagarspersiod beräknas bli bättre än målet på 15. Serviceutbudet inom särskilda boenden har förbättrats de senaste åren och ligger över målet. Äldreboenden finns i flera orter och det finns boenden såväl för människor med demenssjukdom som för människor med fysisk sjukdom. Sammantaget beräknas målen för området Äldreomsorg att kunna uppnås. UTBILDNING Målsättning Verksamheten ska fokusera på kunskap, trygghet, trivsel och respekt. Alla barn och elever ska bli behöriga till nästa nivå. Indikatorer: Andelen av de elever i åk 3 som deltagit i alla delprov (Nationella prov) och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk ska vara 6

16 Måluppfyllelse KULTUR OCH FRITID Målsättning 16 Arbete pågår med att upprätta en lokalförsörjningsplan. Planen beräknas kunna antas av kommunfullmäktige i början av Anslaget för planerat underhåll för 2019 ligger över målet på 100 kronor. Lokalkostnaden för kommunala verksamhetslokaler beräknas understiga 750 per kvadratmeter. VA-taxan sänktes under både 2017 och 2018 och hölls oförändrad under Vid något tillfälle har uttaget av vatten överstigit målnivån. Målet för Andelen anslutna abonnenter till respektive avloppsreningsverk får inte överskrida verkets tillåtna mängd personekvivalenter uppnås inte. Bedömningen är att målet för området Teknisk service kommer att uppnås. Kommunen ska, i samverkan med föreningar och andra aktörer, skapa förutsättningar för ett varierat och rikt utbud inom kultur och fritid för alla. Kommunen ska, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att utveckla Världsarvet som besöksmål. Indikatorer: I enkäten till föreningslivet ska minst 80 procent ange att de är nöjda med kommunens service Antal kulturarrangemang i egen regi eller genom kommunalt arrangörsstöd ska vara minst 100 stycken I enkäten till fritidsgårdsanvändare ska minst 80 procent ange att de är nöjda med verksamheten I enkäten till biblioteksanvändare ska lägst 80 procent ange att de är nöjda med verksamheten Antal besökare på Vitlycke ska uppgå till lägst medan antalet besökare vid Världsarvets rastplats ska uppgå till lägst PERSONAL Målsättning Ledarskap och medarbetarskap är varandras förutsättningar och tillsammans leder de till utveckling, hälsa, effektivitet och god kvalitet i verksamheten. Indikatorer: Nöjd medarbetarindex (HME) ska vara bättre än det genomsnittliga värdet i Sverige Sjukfrånvaron ska vara lägre än den genomsnittliga sjukfrånvaron för Sveriges kommuner Antalet personer med heltidsanställning ska öka med 100 stycken under åren Måluppfyllelse Målet för antal kulturarrangemang kommer att uppnås. Uppgifter från tidigare år har visat att besökssiffrorna vid Vitlycke Museum och Världsarvets rastplats legat över de nivåer som angivits i målsättningen. Resultatet från enkäter till biblioteksanvändare beräknas ligga över målet medan resultatet från enkäter till fritidsgårdsanvändare inte beräknas uppnå den målet. Bedömningen är att målet för området Kultur och Fritid kommer att uppnås. Måluppfyllelse Tanums kommun genomför arbetsmiljöenkäter var annat år. I den senaste mätningen som gjordes 2017 uppfylldes målet för nöjd medarbetarindex. Nästa mätning kommer att genomföras under hösten Sjukfrånvaron i Tanum har de senaste åren legat lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå även under Arbetet med att öka antalet heltidstjänster har intensifierats. Antalet personer med heltidsanställning har ökat under Bedömningen är att målet om 100 nya heltidstjänster under perioden kommer att uppnås. Bedömningen är att målet för området Personal kommer att uppnås i bokslut TEKNISK SERVICE Målsättning Lokaler Kommunen skall utifrån en lokalförsörjningsplan tillhanda hålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhets lokaler. Indikatorer: Lokalkostnaden för kommunens verksamhetslokaler skall i genomsnitt vara högst 750 kr per kvm Anslag för planerat underhåll skall inte understiga 100 kr per kvm i genomsnitt MILJÖ Målsättning Vatten- och avlopp Kommunen skall tillgodose behovet av VA på ett kostnadseffektivt sätt och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Indikatorer: Kommunens VA-taxa höjs med högst index (KPI) procent per år de under åren Uttaget av vatten får inte överstiga 80 procent av vattenverkets kapacitetsutrymme under längre tid än två dagar i sträck per vecka Andelen anslutna abonnenter till respektive avloppsreningsverk får inte överskrida verkets tillåtna mängd personekvivalenter Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet ska uppgå till minst 40 procent. Kommunens totala energiförbrukning ska inte öka utifrån 2015 års nivå (normalårskorrigerad). Av den energi som används för uppvärmning av kommunens fastigheter ska 95 procent vara fossilfri. Måluppfyllelse Kommunens totala energiförbrukning samt andel fossilfri energi kommer att uppnås. Under årets åtta första månader uppgick andelen ekologiska livsmedel till 43 procent. Målet för andel ekologiska livsmedel kommer att uppnås. Den sammantagna bedömningen är att målet för området Miljö kommer att uppnås. 7

17 17 SAMMANFATTNING Den sammantagna bedömningen är att Tanums kommun under 2019 inte kommer att uppnå målen för god ekonomisk hushållning. I Tanum utgör definitionen av god ekonomisk hushållning dels av det övergripande ekonomiska målet och dels av den samlade utvecklingen och resultatet för de prioriterade verksamhetsområden som kommunfullmäktige angivet. Bokslutsprognosen för 2019 indikerar att det övergripande ekonomiska målet inte kommer att uppnås. Av de elva prioriterade verksamhetsområdena är bedömningen målen för nio av de prioriterade verksamhetsområdena kommer att uppnås. De enda områdena där målen inte bedöms kunna uppnås är fysisk planering och utbildning. Målen för övriga nio verksamhetsområden beräknas kunna uppnås. TABELL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bedömd måluppfyllelse Finansiellt mål Nej Verksamhet Boende Ja Näringsliv Ja Infrastruktur Ja Fysisk planering Service Utbildning 8 Nej Ja Nej Äldreomsorg Ja Kultur & Fritid Ja Teknisk service Ja Personal Ja Miljö Ja

18 18 RESULTATRÄKNING OCH KASSAFLÖDESRAPPORT Belopp i mkr Koncernen RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter (not 1) 227,6 218,6 176,4 171,0-657,2-630,4-624,2-601,2-44,7-43,5-35,2-34,4 Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Tanums kommun ,3-455,3-483,0-464,6 Skatteintäkter (not 3) 372,1 364,6 372,1 364,6 Generella statsbidrag och utjämning (not 4) 136,1 119,3 136,1 119,3 33,9 28,7 25,2 19,4 2,0 1,9 2,0 1,9 Finansiella kostnader -10,9-13,1-6,1-7,1 Resultat efter fiansiella poster 25,0 17,4 21,1 14,2 Periodens resultat 25,0 17,4 21,1 14,2 KASSAFLÖDESRAPPORT Verksamhetens resultat Finansiella intäkter 1812 Periodens resultat 25,0 7,7 21,1 6,9 Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 5) 31,6 62,0 29,1 47,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 56,5 69,7 50,2 54,5 Ökning/minskning av korta fordringar 2,9-11,1 7,5-9,8 Ökning/minskning förråd och varulager 3,7 0,2 3,7 0,2 Ökning/minskning korta skulder -14,5 11,2-21,3 19,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 48,6 70,1 40,1 64,1-169,4-150,9-131,9-105,6 2,8 4,0 2,7 - Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Övrig finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Kommunens nettokostnader har ökat med 18,4 mkr och uppgår till -483,0 mkr. Ökningen avser främst avtalsenliga löneökningar samt volymökning inom barn- och utbildningsverksamheten. Koncernens nettokostnader uppgår till -474,3 mkr. Kommunens nettokostnader ökar med 4,0 procent. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår nettokostnaderna till 95 procent, detta skall jämföras med 96 procent samma period förra året. Intäkterna för skattefinansierad verksamhet uppgår till 140,7 mkr vilket är en ökning med 2,5 mkr. Intäkter inom skattefinansierad verksamhet är främst äldreomsorgs- och - -10,1 0,0-10,1 3,9-3, ,7-157,0-129,2-115,7 300,0 211,9 210,0 90,0-215,4-140,4-145,0-60,0 3,8 13,9 3,8 13,9 88,4 85,4 68,8 43,9-25,7-1,5-20,3-7,6 barnomsorgsavgifter samt hyresintäkter. Den taxefinansierade verksamhetens intäkter är 35,7 mkr och avser vatten- och avloppsavgifter. Verksamhetens intäkter finansierar 28,3 procent av verksamhetens kostnader. Kostnaden för nämndernas verksamhet har ökat med 23,0 mkr vilket motsvarar 3,8 procent och förklaras främst av löneökningar samt volymökning inom barn- och utbildningsverksamheten. Personalkostnaderna svarar för 62,7 procent av kommunens kostnader och uppgår till 391,6 mkr vilket är en ökning med 12,2 mkr, 3,2 procent. Köpta tjänster har ökat med 10,4 9

19 19 PERIODENS RESULTAT För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning och det av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska målet ska det genomsnittliga resultatet för de senaste tio åren uppgå till två procent av skatteintäkter och statsbidrags genomsnitt de senaste tio åren, före realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Kommunens resultat för perioden är 21,1 mkr, en förbättring med 6,9 mkr jämfört med Resultatförförbättringen förklaras främst av ökad tomtförsäljning. Det prognostiserade resultatet för 2019 exklusive reavinster är 3,2 mkr. Kommunens finansiella mål är att det genomsnittliga resultatet för de senaste tio åren ska vara minst två procent av skatter och generella statsbidrags genomsnitt för de senaste tio åren. Det prognostiserade resultatet innebär att kommunen lever upp till balanskravet men inte det finansiella målet. Årets prognostiserade resultat uppgår till cirka 0,6 procent av skatter och statsbidrag. Tanums Bostäder AB redovisar ett resultat på 2,6 mkr, Tanums Hamnar AB redovisar ett resultat på 0,2 mkr och koncernens andel i RAMBO AB:s resultat är 1,0 mkr. Kommunkoncernens resultat uppgår därmed till 25,0 mkr vilket är 7,5 mkr bättre än förra året. mkr och uppgår till 141,7 mkr och avser bland annat köp av gymnasieplatser, vårdplatser med mera. Pensionskostnaderna är i princip oförändrade och uppgår till 34,1 mkr. Avskrivningarna för kommunen uppgår till 35,2 mkr. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag motsvarar det 6,9 procent. VERKSAMHETENS RESULTAT Verksamhetens resultat för perioden uppgår till 25,2 mkr vilket är en förbättring med 5,8 mkr jämfört med samma period Utdebiteringen är 21,56 skattekronor. Tanums skattesats är 0,86 kronor högre än den genomsnittliga skattesatsen i riket och 0,26 kronor högre än länssnittet. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 24,3 mkr, 5,0 procent, och uppgår till 508,2 mkr. Ökningen beror främst på ökat skatteunderlag, ökad befolkning samt minskad avgift till kostnadsutjämningen. Skatteintäkterna ökar med 7,5 mkr, 2,0 procent, medan generella statsbidrag och utjämningsbidrag ökar med 16,8 mkr, 14,1 procent. Tanums eget skatteunderlag ökade med 2,9 procent vid den senaste taxeringen, vilket var lägre än den genomsnittliga ökningen i landet. Kommunens skattekraft som procent av medelskattekraften i riket uppgick i taxering 2018 till 88 procent, vilket är en förbättring med 12 procentenheter sedan 1994 då skattekraften uppgick till 76 procent. Detta innebär att kommunens beroende av bidrag för att uppnå medelskattekraften i landet har minskat. Tanum är nettobetalare till både utjämningssystemet för LSS och det generella kostnadsutjämningssystemet. Kommunens avgift för utjämning av LSS-kostnader uppgår till 1,8 mkr för perioden januari till augusti. Ökade kostnader för LSS-verksamhet i förhållande till andra kommuner i Sverige har gjort att avgiften minskat de senaste åren. Avgiften till det generella kostnadsutjämningssystemet uppgår under perioden till 4,6 mkr. Ett förslag till förändrat kostnadsutjämningssystem föreslås införas från 1 januari 2020, vilket skulle innebära lägre avgift för Tanums kommun. ÅRETS KASSAFLÖDE Kommunens likviditet har minskat med 20,3 mkr under året och uppgår per den 31 augusti 2019 till 20,2 mkr. Koncernens likviditet har minskat med 25,7 mkr och uppgår till 26,5 mkr. Likviditeten har använts till att finansiera investeringar. LÖPANDE VERKSAMHET Kommunens resultat exklusive avskrivningar, nedskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde på 50,2 mkr. Fordringar ökar med 7,5 mkr, förråd och varulager minskar med 3,7 mkr och skulder minskar med 21,3 mkr. Totalt tillför den löpande verksamheten medel med 40,1 mkr. För koncernen tillför den löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på 48,6 mkr. RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Kommunens finansnetto uppgår till -4,1 mkr vilket är en minskning med 1,1 mkr. I början på 2000-talet var finansnettot som högst -14,2 mkr. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår räntenettot till 0,8 procent. Orsaken till att andelen inte ökat mer trots en ökad låneskuld är det ovanligt låga ränteläget. Medelräntan på låneskulden har minskat från 2,85 procent till 2,29 procent. Periodens resultat efter finansiella poster uppgår till 21,1 mkr. Koncernens finansnetto minskar med 2,3 mkr till -8,9 mkr och resultatet uppgår därmed till 25,0 mkr. INVESTERINGSVERKSAMHET Kassaflöde ifrån kommunens investeringsverksamhet under perioden uppgick till 129,2 mkr. Kommunens investeringar har finansierats med överskott från den löpande verksamheten till 31 procent, minskad likviditet till 16 procent, ökad upplåning till 50 procent samt övrig finansiering med 3 procent. Motsvarande för koncernens uppgick till 162,7 mkr. FINANSIERINGSVERKSAMHET Kommunens sammantagna långfristiga upplåning ökar med 68,8 mkr. Lån upptagna hos kreditinstitut ökar med 65 mkr. Övrig finansiering ökar med 3,8 mkr. Kommunkoncernens låneskuld uppgår till mkr, en ökning med 88,4 mkr jämfört med

20 20 BALANSRÄKNING Koncernen Belopp i mkr Tanums kommun , ,6 1050,2 952,2 Maskiner och inventarier 30,1 31,3 16,7 18,5 Finansiella anläggningstillgångar 24,8 28,7 52,6 52, , , , ,3 1,4 8,1 1,0 5,0 115,6 115,4 100,1 107,6 26,5 52,5 20,2 40,8 143,5 176,0 121,3 153, , , , ,7 Årets resultat 25,0 7,7 21,1 6,9 Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 15,0 15,0 Justering, emission Övrigt eget kapital 402,2 394,5 387,5 380,6 Summa eget kapital 442,1 417,2 423,6 402,5 Avsättningar för pensioner 18,5 18,5 13,3 13,3 Summa avsättningar 18,5 18,5 13,3 13,3 Långfristiga skulder (not 10) 1 093, ,8 654,6 590,2 Kortfristiga skulder (not 11) 170,3 185,1 149,3 170,6 Summa skulder 1 263, ,0 803,8 760,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 724, , , , Soliditet 25,6% 25,6% 34,1% 34,2% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner 12,0% 11,0% 15,2% 14,1% 234,5 237,2 234,5 237,2 2,6 2,6 436,4 416,4 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar: Förråd och exploatering Fordringar (not 6) Kassa och bank (not 7) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) Avsättningar (not 9) Skulder Pensionsförpliktelser före 1998 Borgensåtagande 11

21 21 Kommunens balansomslutning minskar med 64,1 mkr och uppgår till 1 240,8 mkr. Koncernen har ökat balansomslutningen med 94,4 mkr till 1 724,1 mkr. Från och med den 1 januari 2019 gäller en ny lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Kommunen har analyserat effekter på resultat- och balansräkning med anledning av den nya lagen och bedömer att inga väsentliga effe tal med 25,0 mkr till 442,1 mkr. Tanums Bostäder, Tanums Hamnar AB och RAMBO AB bidrar genom positiva resultat till ökningen av eget kapital. Soliditeten är för koncernen 25,6 procent. AVSÄTTNINGAR Kommunens avsättningar består av en pensionsskuld som uppgår till 13,3 mkr vilket är oförändrat jämfört med Pensionsskulden består av pensioner enligt kollektivavtal intjänade under 1998 och Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före Dessa redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 236,7 mkr vilket är en minskning med 2,6 mkr sedan årsskiftet. De totala pensionsförpliktelserna uppgår således till 248,4 mkr. Om den totala pensionsförpliktelsen varit redovisad i balansräkningen skulle det egna kapitalet vara betydligt mindre och soliditeten uppgått till 15,2 procent. Antaganden avseende medellivslängd och avkastningsränta som ligger till grund för pensionsskuldsberäkningen görs i enlighet med rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Ingen del av pensionsskulden är placerad utan hela skulden är återlånad av kommunen. Pensioner intjänade efter 1999 ingår inte i ovan redovisad pensionsskuld utan har utbetalts för förvaltning av de anställda, alternativt har försäkring tecknats som täcker kommunens åtaganden. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Kommunens anläggningstillgångar har ökat med 96,2 mkr och uppgår till 1 119,5 mkr. Nettoinvesteringar i anläggningar, fastigheter och inventarier har gjorts med 131,9 mkr. Avskrivningar och försäljningar uppgår till 37,9 mkr. Koncernens anläggningstillgångars värde uppgår till 1 580,6 mkr, vilket är en ökning med 126,9 mkr. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kommunens omsättningstillgångar uppgår till 121,3 mkr. Av detta avser 100,1 mkr fordringar vilket är en minskning med 7,5 mkr. Större fordringar avser skatteintäkter, 52,4 mkr samt vatten och renhållning 15,9 mkr. Koncernens omsättningstillgångar minskade med 32,5 mkr till 143,5 mkr. Likviditeten för kommunen inklusive de helägda bolagen uppgick vid bokslutstillfället till 20,2 mkr, en minskning med 20,6 mkr sedan årsskiftet. Kommunens andel av likviditeten uppgick till 15,8 mkr. Tanums Hamnar AB:s andel till 0,2 mkr och Tanums Bostäder AB;s andel till 4,1 mkr. Koncernens likviditet inklusive delägt bolag minskade med 26,0 mkr och uppgick till 26,5 mkr. SKULDER Kommunens låneskuld består förutom av långfristiga lån från kreditinstitut även av förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp, VA resultatfond samt periodiserade investeringsbidrag. Totalt uppgår låneskulden till 654,6 mkr varav 500,6 mkr avser lån från kreditinstitut. Lånen från kreditinstitut har ökat med 65 mkr. Ökningen avser finansiering av investeringar. Koncernens låneskuld har ökat med 84,4 mkr till 1 093,2 mkr. Tanums Bostäder AB har haft större investeringar i nybyggnation under året som delvis finansierats med nyupplåning. Tanums Hamnar AB har inga långfristiga lån. Kommunens kortfristiga skuld har minskat sedan årsskiftet och uppgår till 149,3 mkr. De största enskilda posterna är semesterlöneskulden som uppgår till 36,2 mkr och 28,6 mkr avseende leverantörsskuld. Koncernens kortfristiga skuld uppgår till mkr. EGET KAPITAL Periodens resultat har ökat kommunens egna kapital med 21,1 mkr och uppgår därmed till 423,6 mkr. Ökningen motsvarar 5,2 procent. Kommunens soliditet är i princip oförändrad 34,1 procent. Inklusive alla pensionsåtaganden är kommunens soliditet 15,2 procent, en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med bokslut Av det egna kapitalet är 15 mkr avsatt till resultatutjämningsreserv, detta gjordes Någon ny avsättning eller upplösning har inte gjorts under Kommunens egna kapital har sedan 1992 minskat med mer än 300 mkr om justering görs för ändrade redovisningsprinciper avseende pensionsskulden. De goda resultaten under 2000talet har inneburit en viss återhämtning. Periodens resultat har ökat kommunkoncernens eget kapi- 12

22 NOTFÖRTECKNING Not 1 Verksamhetens intäkter Not 5 Justeringsposter kassaflödesrapport Tanums kommun Statsbidrag 43,9 52,6 Övriga bidrag 17,2 17,2 Barnomsorgsavgifter 5,9 5,5 Äldreomsorgsavgifter 18,9 18,0 VA- och renhålln avg 35,7 32,8 Hyresintäkter 12,9 11,2 Granskingsavg 8,8 7,8 Försälj. tjänster o vht 4,3 5,2 13,2 7,4 2,2 0,1 13,5 13,3 176,4 171,0 Tomtförsäljning Reavinst Övrigt Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Tanums kommun Personalkostnader 391,6 379,3 Material Köpta tjänster 26,7 26,0 152,1 141,7 22 Tanums kommun Avskrivningar 35,2 51,6 Reavinst -2,2 0,0 Elcertifikat 0,2 0,1 Omklassificering tillgångar 0,0 1,7 Resultatfond VA förändring 0,2-0,1 Periodiserad anslutningsavgift -4,3-6,0 Förändring avsättningar -0,1-0,3 Summa 29,1 47,1 Tanums kommun Vatten och renhållning Not 6 Fordringar 15,9 24,3 Barnomsorgsavgifter 1,0 1,0 Äldreomsorgsavgifter 3,4 3,6 Statsbidragsfordringar 0,0 0,3 Moms 7,4 8,8 52,4 48,4 Förutbetalda kostnader 3,8 4,8 2,3 3,7 - Skatteintäkter Bidrag 13,8 14,8 Migrationsverket upplupna intäkter Pensionskostnader 34,1 34,0 Proceedo upplupna intäkter 1,1 5,9 5,4 Skolverket upplupna intäkter 1,8 - Arbetsförmedlingen lönebidrag 0,0 2,0 Försäkringskassan upplupna intäkter 2,7 2,5 Övriga upplupna intäkter 3,3 2,6 Övrigt Summa Not 3 Skatteintäkter 624,2 601,2 THTAB koncernkonto Tanums kommun Preliminär skatteintäkt 375,8 366,2 Prognostiserad slutavräkning Summa -3,7-1,6 372,1 364,6 Övrigt Summa Tanums kommun Kassa Kommunal fastighetsavgift Bidrag inkomstutjämning Avgift kostnadsutjämning Kostnadsutjämning för LSS Övriga statsbidrag Regleringsavgift 30,0 102,8-4,6-1,8 3,8 6,0 28,1 94,6-9,3-1,2 5,9 1,3 Summa 136,1 119,3 1,6 3,9 100,1 107, ,0 0,0 Not 7 Kassa och bank Not 4 Generella statsbidrag Tanums kommun 4,9 Plusgiro 0,1 0,1 Kommunens del i koncernkto 15,8 29,5 THTAB:s del i koncernkonto 0,2-1,6 TBAB:s del i koncernkonto Summa 13 4,1 12,7 20,2 40,8

23 Not 8 Eget kapital Tanums kommun Ingående eget kapital 402,5 395,6 15,0 15,0 -varav Resultatutjämningsreserv Not 10 Långfristig skuld 23 Tanums kommun Kommuninvest 440,6 375,6 60,0 60,0 Nordic investment bank 21,1 6,9 Övrigt 154,0 154,7 Utgående eget kapital 423,6 402,5 -Periodiserade anslutningsavgifter 126,0 127,2 -VA resultatfond 13,8 13,7 Rörelsekapital -28,0-17,2 -Periodiserade investeringsbidrag 14,2 13,8 Anläggningskapital 451,6 419,8 Summa 654,6 590,2 Totalt 423,6 402,5 Årets resultat Förfall till räntejustering enligt följande: Not 9 Avsättningar Tanums kommun (tkr) Pensionsåtagande 0-1 år 274,0 1-2 år 30,0 2-5 år 160, år 190,0 Summa 654,6 IB pensionsförpliktelser 13,3 13,6 Pensionsutbetalningar -0,4-0,6 Derivat Nyintjänad pension 0,3-0,2 Nominellt värde swapkontrakt Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,3 0,2 Övervärde swappar Förändring av löneskatt 0,1-0,1 Undervärde swappar Övrigt 0,3 0,4 Genomsnittsränta inkl derivat 2,29% 13,8 13,3 Genomsnittsränta exkl derivat 0,36% Utgående pensionsavsättning Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalningar 239,3 242,9 Räntebindning inkl derivat Räntebindning exkl derivat -6,8-10,0 Nyintjänad pension 0,1 4,6 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,6 3,9 Förändring av löneskatt -0,5-0,7 Övrigt -1,0-1,4 236,7 239,3-2,1-2,1 248,4 250,5 Ansvarsförbindelse Inlösen av intjänad pensionsrätt med KPA överskottsfond ÅTERLÅNADE MEDEL Not 11 Kortfristiga skulder 0,4-31,6 3,49 0,35 Tanums kommun Preliminär skatt 10,4 9,3 Arbetsgivaravgift 12,4 11,1 Semesterlöneskuld 36,2 36,2 Leverantörsskulder 28,6 35,3 Upplupna kostnader 14,9 16,9 Förinbetalda intäkter 14,0 3,8 Förutbetald skatteintäkt Årets intjänade pensioner 5,1 5,2 15,6 23,5 Kommunens skuld till THTAB 0,2 - Kommunens skuld till TBAB 4,1 12,7 Säkerhet exploateringsavtal 2,3 2,2 Övrigt 5,5 14,3 149,3 170,6 Summa ,0

24 24 INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr Projekt Tanumshede vattenverk Bodalsverket - Etapp Fjällbacka Utgift jan-aug Summa budget för Ej förbrukat Total budget Total utgift Vattenförsörjning Åtgärder Gerlesborgs AVR Övriga VA-anläggningar Omvandlingsområden VA-anläggningar Parken och Affärsvägen Tanumshede Vägbeläggningar Gång- och cykelbanor Övrigt Ny låg- och mellan Tanumshede Tillagningskök Tanumskolan Ombyggnad Hedeskolan Naturförskolan, Grebbestad Ny förskola Grebbestad Ombyggnad Hedegården Förbättringsåtgärder Lokalanpassning Barn- och utbildning Lokalanpassning Omsorg Gator och trafik Övriga fastigheter Fastigheter Grebbestads badplats Lekplatser Badplatser Övrigt Fritidsanläggningar Detaljplaner Markköp Exploatering Renovering Fjällbacka kaj T-piren Övrigt Hamnar Exploateringsverksamhet Inventarier TOTALT Liksom många andra kommuner i Sverige är Tanums kommun inne i en period med höga investeringsnivåer. Det beror dels på att det finns ett behov av att återinvestera i kommunens anläggningar och fastigheter, dels på att en ökad befolkning ger behov av fler platser i barnomsorg, skola och omsorg. Samtidigt som det finns behov av att öka kapaciteten i vatten och avlopp samt övrig infrastruktur. Investeringsbudget för 2019 uppgår till tkr. Be slutade ej utförda investeringar från bokslut 2018 uppgick till cirka tkr. Det innebär att total investeringsbudget för 2019 uppgår till cirka tkr. Bruttoinvesteringar under perioden januari till augusti 2019 uppgick till tkr. Beslutade men ej genomförda investeringar uppgår nu till cirka tkr, varav ej genomförda VA-investeringar utgör tkr. Av den totala investeringsvolymen under perioden janu15

25 25 FASTIGHETER Totalt har under perioden tkr investerats i förbättringsåtgärder samt om- och tillbyggnader av kommunens fastigheter. Det största projektet inom fastighet har under året varit ny skolbyggnad vid Tanumskolan inklusive ombyggnad av befintlig skolgård samt om- och tillbyggnation av Tanumskolans kök och matsal. Båda projekten har följt tidplanen och den nya skolbyggnaden invigdes vid skolstart i augusti medan köket blir helt färdigställt under september. Total budget uppgår till tkr. Hittills förbrukat är tkr Projektering av nybyggnation av två nya förskoleavdelningar samt ett tillagningskök för 400 portioner vid Ängens förskola har färdigställts under våren och upphandling har genomförts. Inkomna anbud översteg tilldelade medel. Dessutom överklagades beviljat bygglov vilket medförde att beslut togs att avbryta upphandlingen. Anbuden har analyserats i förhållande till kalkyl och resultatet presenteras i budgetprocessen för En förstudie för om- och tillbyggnation av Hedegårdens äldre del med bland annat tillskapande av tio nya platser för särskilt boende presenterades våren Beslut fattades politiskt att påbörja projektering och medel för genomförande äskas i budget Under perioden har tkr investerats i förbättringsåtgärder i kommunens fastigheter. ari till augusti 2019 på tkr svarade investeringar i VA-området för tkr, gator och trafik tkr samt fastigheter tkr. Investeringar i exploateringsverksamhet har gjorts med tkr samt i hamnanläggningar med 905 tkr. Anskaffning av inventarier uppgick till tkr. Större investeringsprojekt inom respektive område under perioden januari till augusti 2019 har varit: VA-ANLÄGGNINGAR För att möta kommande behov av vattenförsörjning i kommunen behöver vattenverket Tanumshede byggas ut till fördubblad kapacitet. Byggnation av vattenverket beräknas vara klar sommaren Total investeringsram uppgår till tkr. Hittills förbrukat tkr. Projekt Bodalsverket etapp Fjällbacka syftar till att pumpa Fjällbackas avloppsvatten till Bodalsverket samt att förstärka vattenförsörjningen i södra delen av kommunen. Projektet är indelat i två etapper. Den ena är att anlägga sjöledningar mellan Fjällbacka och Kämpersvik och den andra är ombyggnad av Fjällbacka reningsverk till en pumpstation. Innan ombyggnad måste utloppsledningen i Grebbestad förlängas. Den preliminära tidplanen är att projektet kan slutföras under Beslutad investeringsram uppgår till tkr. Hittills förbrukat är tkr. I östra delen av Gerlesborg ligger området Skärholmen. Området är prioriterat vad det gäller åtgärd av VA-situationen med anslutning till det kommunala VA-nätet. Området består av cirka 20 fastigheter där de flesta bebyggdes på och 70-talet. I området är det även beläget en kollektivverkstad samt vandrarhem. Projektet är upphandlat och entreprenaden har startat. Projektet beräknas vara klart våren Beräknad utgift är tkr. Hittills förbrukat är 432 tkr. EXPLOATERING Investering i exploateringsverksamhet har uppgått till totalt tkr, varav arbete med detaljplaner utgjorde tkr. Det pågår arbete med ett stort antal detaljplaner, både för verksamhetsmark och bostäder. Två detaljplaner har antagits hittills och prognosen är att ytterligare två detaljplaner kommer att bli antagna under året. Under perioden har markköp genomförts av en fastighet väster om hamnplan i Grebbestad för tkr. Byggrätten för fastigheten utgör totalt ca m2 BTA. Området är flexibelt vad gäller möjlig användning för bostäder, handel, kontor och vård. GATOR OCH TRAFIK Totalt har under perioden tkr investerats i gator och trafik varav tkr avsåg reinvesteringar av vägbeläggning. I Tanumshede har parken byggts om och en upphandling av ombyggnad av Affärsvägen har genomförts. Anbuden för Affärsvägen översteg budget och utredning pågår om vad som kan förändras för att genomföra projektet inom budget. Total budget för ombyggnad av parken uppgår till tkr medan budget för ombyggnad av Affärsvägen uppgår till tkr. KONCERNEN Koncernens investeringar uppgår till tkr. TBAB har under perioden investerat tkr främst i nybyggnation av lägenheter i Tanumshede. Nybyggnationen innefattar 24 lägenheter i två våningar och en större lokal i botten. Inflytt ning beräknas ske den 1 oktober FRITIDSANLÄGGNINGAR Utveckling av området vid Grebbestad badplats fortsätter. Iordningställande av park med aktivitets- och lekplatsytor på grönområdet har genomförts och blev klart till midsommar. Kompletterande arbeten med bänkar, fler växter och ytterligare belysning kommer att genomföras under hösten. Tyvärr kunde inte byggnation av strandpromenaden påbörjas under våren som planerat på grund av markförhandlingar. Målsättningen är färdigställande till sommaren

26 DRIFTSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN 1908 Prognos Tkr NÄMNDER Intäkter Prognos Verksamhetsresultat Aug Juni Tekniska nämnden Resultat -Varav taxefinansierat Balanserat resultat Varav skattefinansierat Avsättning till resultatfond Prestationsanslag Bun Omsorgsnämnden Miljö och byggnadsnämnden Barn och utbildningsnämnden Kommunrevision SUMMA NÄMNDER Kommunbidrag Pensionskostnader Finansnetto Reavinst Tomtförsäljning BUDGET PROGNOS Övrigt PROGNOS FINANS TOTAL BUDGETAVVIKELSE Ekonomi Kommunstyrelsen löpande verksamhet bedrivs inom av kommunfullmäktige tilldelad budget. I kompletteringsbudgeten för 2019 erhöll kommunstyrelsen tkr i anslag för översiktlig planering. Kommungemensam verksamhet redovisar ett överskott mot budget på tkr medan övriga verksamhetsområden redovisar små avvikelser mot budget. Kommunstyrelsen har disponerat tkr ur sitt balanserade överskott för att finansiera valet till Europaparlamentet, politikerutbildning och arbetsmarknadsåtgärder med mera vilket belastar 2019 års resultat. Kommunstyrelsen beräknas göra ett resultat på tkr per den 31 december FINANS Skatteintäkter 1808 Kostnader Kommunstyrelsen 26 Verksamhet Arbete pågår med att ta fram ett planprogram för östra delen av Grebbestad. Tillsammans med bland annat Resö samhällsförening arbetar Tanums kommun med att ta fram en utvecklingsplan som ska ligga till grund för den fysiska planeringen på Resö. En översyn av vindkraftsplanen och framtagande av en översvämningsstrategi har påbörjats. Förutom dessa planarbeten på översiktlig nivå pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. I den medborgardialog som pågår i Hamburgsund tas det fram olika utvecklingsprojekt för Hamburgsund. I maj hölls val till Europaparlamentet. Valdeltagande i Tanum uppgick till 54 procent vilket är en ökning jämfört med EU-valet Tanums kommun deltar i ett utvecklingsprojekt som initierats av Svensk näringsliv. En fokusgrupp med representanter från kommun och näringslivet har tagit ett åtgärdspaket för att förbättra upphandlingsrutinerna. I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet som publicerades i maj får Tanum ett förbättrat betyg. I den ranking av näringslivsklimatet som baseras på Svenskt Näringslivs mätning klättrar Tanum 33 platser och ligger nu på plats 110. Sedan 2013 har Tanum klättrat 157 platser på rankingen. Även i den senaste mätningen av företagsklimatet i kommunerna som Sveriges kommuner och landsting genomför får Tanums ett förbättrat betyg. Räddningstjänst, serveringstillstånd och livemedelkontroll får höga betyg medan bygglovsverksamhet och miljötillsyn får låga betyg. En strategi för digitalisering har framtagits och fastställts av kommunfullmäktige. Kommunens resultat är budgeterat till tkr. Nämndernas totala prognos är ett underskott på tkr. Tekniska nämnden samt miljö- och byggnadsnämnden prognostiserar överskott, övriga nämnder prognostiserar underskott. Barnoch utbildningsnämndens underskott förklaras främst av ökad bemanning inom grundskola och köpta gymnasieplatser. Volymökningar inom barnomsorg och vuxenutbildning/ SFI innebär ökade prestationsanslag som tär på kommunens budgeterade resultat. Omsorgsnämndens underskott avser avvecklingskostnader för lokaler som använts inom flyktingverksamheten samt ökade kostnader inom funktionshinder och hemtjänst. Skatteintäkterna beräknas ge ett överskott på tkr enligt kommunförbundets prognos i augusti. Pensions kost na der nas prognos visar på ett underskott med tkr. Tomt försäljning beräknas ge ett underskott på tkr medan finansnetto beräknas ge ett överskott på tkr som förklaras av fortsatt låga räntenivåer och eftersläpande investeringar. Sammantaget ligger det prognostiserade resultatet på tkr. 17

27 27 Arbetet med att ta fram ett miljö- och klimatstrategiskt styrdokument har påbörjats. Utbildning av nyvalda och andra förtroendevalda har genomförts under våren. Flyktingmottagandet ligger kvar på en låg nivå. Arbetet med nyanlända fokuserar på bostäder och sysselsättning. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring kompetensförsörjning, heltidsfrågan samt ledarskap och hälsa. En kompetensförsörjningsstrategi fastställdes under Arbete med att ta fram handlingsplaner utifrån strategin pågår. Att öka andelen heltidstjänster är prioriterat i arbetet med kompetensförsörjning. Ett nytt kollektivavtal har tecknats för deltidsbrandmännen. Räddningstjänsten har under perioden januari augusti 2019 haft 243 utryckningar, att jämföra med 248 utryckningar de åtta första månaderna Brand i skog och mark har ökat medan antalet trafikolyckor har minskat Bedömningen är att målen i tillsynsplanen kommer att nås. Under sommaren har både tillsyn och utbildningsinsatser genomförts på utvalda gästhamnar och campingplatser. Åtgärder kring krisberedskap och civilförsvar är prioriterade i kommunstyrelsens arbete. naderna inom VA har ökat främst på grund av att arbetet på ledningsnätet har kunnat pågå som planerat i år. I fjol orsakade byte av gräventreprenör att arbetet på ledningsnätet delvis låg nere i början av året. Dessutom har kostnaderna för hantering av slammet från avloppsreningsverken ökat. Städ av kommunens verksamhetslokaler sköts numera av tre entreprenörer samt i egen regi vilket har inneburit att kostnaderna har ökat. Fjolårets överskott beror på utbetalning av vindkraftspremie och försäljning av el-certifikat. Tekniska förvaltningen lägger en prognos på ett underskott för den skattefinansierade verksamheten på 150 tkr, vindkraften plus 250 tkr och övrigt minus 400 tkr. VA-verksamheten beräknar gå bättre än budget, vilket innebär ett överskott på 200 tkr. Tekniska nämndens samlade resultat efter avsättning till resultatfond beräknas bli -150 tkr per den 31 december Verksamhet Ett kontrollerat och hälsosamt dricksvatten har levererats till hushåll, verksamheter, skolor, förskolor och omsorgslokaler under hela året. På sommaren ökar befolkningen i kommunen och dricksvattenproduktionen närmar sig den maximala kapaciteten i Tanumshedes vattenverk. På grund av det så beslutade tekniska nämndens att bevattningsförbud skulle gälla under högsommaren. Reningsgraden är generellt hög vid kommunens reningsverk. Vid de reningsverk som ligger vid kusten ökar belastningen markant under sommarperioden. Merparten av verken har marginaler för att ta emot denna belastning. Arbetet med en övergripande lokalförsörjningsplan fortsätter och i skrivande stund är materialet färdigt för remissutskick till nämnder och kommunledning för ett fastställande i kommunfullmäktige senare i år. För att bättre kunna analysera energiförbrukningen i våra lokaler har en uppdatering gjorts på förvaltningssystem Vitec vilket innebär att avläsningar nu sker digitalt och registreras direkt i systemet. Dessutom har arbetet med att digitalisera rondering och tillsyn inom avdelningen påbörjats. För att ta hand om besökandes hushållssopor har sopcontainers även i år placerats ut i Havstenssund, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Projekteringen för ombyggnation av offentlig toalett vid Grönemads badplats med bland annat påkoppling på det kommunala va-nätet går mot sitt slutskede och planerad start för arbetet är senhösten Även i sommar har systemet med p-skivor användas i Resö, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Parkering har varit ett problem i Fjällbacka. Ställplatser och tömningsstationer för husbilar fungerar i stort sett bra förutom i Fjällbacka. Vindkraftverket har fungerat bra. Det har inte varit något längre produktionsstopp. Verket har producerat 14 procent mer kwh i år än Måluppfyllelse Kommunstyrelsen driver sin verksamhet på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för kommunstyrelsens verksamhetsområde. Kommunstyrelsen har kvalitetsgarantier som anger mål för service och räddningstjänst. Mätningar visar att kommunen i hög grad eller helt lever upp till kvalitetsgarantierna inom både service och räddningstjänst. TEKNISKA NÄMNDEN 1908 Intäkter Verksamhetsresultat Kommunbidrag Kostnader Resultat Balanserat resultat Ekonomi Tekniska nämndens balanserade överskott i bokslut 2018 uppgick till cirka tkr, varav är en resultatfond som tillhör VA. VA går bättre än budget på grund av lägre kostnader, före avsättning till resultatfond ett överskott på 171 tkr. De skattefinansierade verksamheterna, exklusive vindkraft, redovisar ett resultat som i stort sett följer budget med ett överskott på cirka 227 tkr. Vindkraften redovisar ett överskott mot budget på grund av högre pris på producerad el samt högre produktion. Kostnaderna har ökat jämfört med Inom Va-verk sam heten och städenheten har kostnaderna ökat mest. Kost 18

28 28 Måluppfyllelse som e-tjänster inom miljöbalkens område kommer finnas tillgängligt under hösten Livsmedelskontrollen har under januari till augusti inriktats på ordinarie besök på året-runt verksamheter, samt uppföljningar på de verksamheter som haft allvarliga brister. Prognosen är att planerad tillsyn ska kunna utföras under året som planerat. Tillsyn över tobak och folköl togs över av miljö- och byggnadsnämnden från 1 januari. Under tiden januari till augusti har grundstrukturer, mallar och arbetssätt tagits fram. Från 1 juli infördes ny tobakslag som innebär tillståndsprövning vilket innebär merarbete initialt eftersom prejudicerande domar och erfarenheter från tillsyn enligt nya lagen saknas. Det administrativa arbetet med inventering av avlopp inom norra Enningdalsälvens avrinningsområde gjordes under våren och inventering i fält utförs under september och oktober. Inventeringen omfattar cirka 592 fastigheter. Tekniska förvaltningen har tre prioriterade verksamhetsmål inom vatten- och avlopp, lokaler samt miljö. Tre utav fem indikatorer är helt uppfyllda och god ekonomisk hushållning är därmed uppnådd inom förvaltningen. Alla kvalitetsgarantier är helt eller i hög grad uppfyllda. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Förvaltningens löpande verksamhet bedrivs inom av kommunfullmäktige tilldelad budget. Förvaltningen redovisar ett resultat som är bättre än budget. Överskottet beror på lägre kostnader. Bemanningen har minskat med 1,8 tjänster samt tjänsten som förvaltningschef har delvis varit vakant. Intäkterna har ökat jämfört med föregående år. Ökningen beror delvis på att flera av handläggarna var oerfarna och krävde mer handledning förra året. Dessutom har personalomsättningen minskat för plan- och byggavdelningen. Störst påverkan på intäkterna har den minskade personalomsättningen haft för planavdelningen, debiteringsgraden här därmed ökat. Miljö- och byggnadsnämnden beräknas göra ett resultat på 700 tkr per den 31 december Måluppfyllelse Målen som rör god ekonomisk hushållning är helt uppfyllt för boende men inte uppfyllt för fysiskplanering. Övriga verksamhetsmål är inte uppfyllda. Kvalitetsgarantin för bygglov är delvis uppfyllda inom miljö är en kvalitetsgaranti uppfylld och den andra delvis uppfylld. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Kostnader Verksamhetsresultat Intäkter Kommunbidrag Resultat Verksamhet Balanserat resultat Planavdelningen har arbetat med planer och uppdrag i enlighet med planlistan. Under årets åtta första månader har två detaljplaner antagits och sju detaljplaner har godkänts för samråd eller granskning. Sedan årsskiftet upprättas alla nya detaljplaner digitalt i kommunens GIS-system. Som del i en långsiktig satsning för att rekrytera handläggare har avdelningen tagit emot två praktikanter. Service och rådgivning är fortsatt prioriterat. Stora resurser läggs på att lotsa medborgarna i deras frågor kring bygglovsprocessen, uppskattningsvis läggs en heltidstjänst på frågor som rör ej inkomna ärenden. Byggavdelningen har under årets gång inte haft några nyanställningar. Stabiliseringen inom organisationen medför att mer långsiktiga projekt och arbeten kan bedrivas. Under året har miljöavdelningen ändrat arbetssätt när det gäller hur tillsyn och prövning planeras och utförs. Förändringsarbetet fortsätter under resten av året. Planerad tillsyn utförs i sprintar där stor vikt läggs på förarbetet och på själva tillsynen. Förarbetet beskriver inom vilket tillsynsområde tillsynen ska göras, syftet med tillsynen och en gemensam syn på resultatet av tillsynen tas fram. Blanketter Ekonomi Bruttokostnaderna ökar med tkr mellan åren. Netto kostnaden ökar med tkr och intäkterna ökar med tkr. Intäktsökningen härleds till ökade statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden har fattat beslut om effektiviseringsåtgärder för 2019, dels genom att verksamheterna inte får använda de balanserade överskotten från 2018 dels genom minskad personaltäthet inom förskola, fritidshem och grundskola för förskoleklass till årskurs sex. Verksamheterna har till stor del uppnått dessa effektiviseringsmål. Under sommaren fick förvaltningen kunskap om ökade kostnader för städ, placering av för elev i grundskolan på annan ort på grund av särskilda behov samt statsbidragsminskning inom grundskolan. Effektiviseringsmålet ökade därför med ca tkr vilket ingår i ovanstående prognos. De verksamheter som redovisar de största budgetavvikelserna är barnomsorgen med tkr, särskolan med 820 tkr och grundskolan med tkr. Barnomsorgen överskott prognostiserar ett fortsatt stort överskott. Ökat prestationsanslag för alla barnomsorgsfor19

29 29 mer ger tillskott till verksamheten. Ökade placeringstider är en förklaring till ökningen. Verksamheterna är restriktiva och avvaktande gällande utökning av organisationen då volymen/placeringstiden kan ändras under hösten vilket särskilt gäller för fritidshemsverksamheten. Skolverket har för läsåret 2019/20 nu fastställt statsbidraget vilket ska användas för minskade barngrupper inom förskolan. Detta innebär ett resurstillskott på tkr för 2019 vilket inte var känt under våren. Verksamheten har omvärderat sin tidigare planering inför hösten och kompletterat med ytterligare tjänster. Dessa tjänster kommer dock att vara begränsade till det läsår vilket statsbidraget avser. Grundskolans underskott härleds huvudsakligen till vårterminens bemanning, vilket orsakas av behov av extra resurser för svenska som andra språk, handledning, elevassistenter samt utökad timplanen. Under hösten har verksamheten gjort effektiviseringar genom klassorganisationsförändringar och genom att inte återanställa vid tjänstledighet och sjukdom. Utöver detta har grundskolan ökade kostnader för städ, interkommunal ersättning och minskat statsbidrag för lärarlönesatsning. Nytt statsbidrag för lärarassistenter kommer att rekvireras och finansierar två tjänster på högstadieskolorna i befintlig organisation. Fokus på ytterligare anpassningar måste fortlöpande ske under hösten för att nå balans i ekonomin. Taxitrafiken i gymnasiesärskolan redovisar ett underskott på 260 tkr. Under hösten har ytterligare fyra elever börjat i Dals-Ed vilket förklarar de ökade kostnaderna. För grundskolan redovisas lägre taxikostnader under hösten jämfört med vårterminen. Färre elever samt bättre utnyttjande av kommunens egna fordon förklarar minskningen. Den egna gymnasieskolan redovisar ett överskott på 80 tkr. Osäkerhet finns dock avseende godkännande av asylsökande elevplatser på gymnasiet. Resultatet kan därför teras genom beslut av Migrationsverket. För vår- och jus höst terminen redovisas 8 respektive 4 asylgymnasieelever i kom munen. Köp av gymnasieplatser utanför kommunen prognostiserar ett underskott på 620 tkr. I prognosen ovan ligger ett prestationsanslagstillskott på totalt tkr. Den största ökningen av volymen redovisas inom verksamheterna barnomsorg och vuxenutbildning/ SFI vilket bland annat orsakas av ökad inflyttning, behov av barnomsorg och fortsatt stort utbildningsbehov inom vuxenutbildning/svenska för invandrare. Nästa avräkning av prestationsanslaget sker i samband med uppföljningen per december Barn- och utbildningsnämnden beräknas göra ett resultat på tkr per den 31 december om ytterligare behov sker genom den lokalförsörjningsplan som fastighetsförvaltningen tar fram under hösten. Verksamheten inom grundskolan signalerar ett fortsatt stort behov av särskilda insatser för att öka måluppfyllelsen. Detta speglas i behov av god personaltäthet och ändrad organisation. Kompensutvecklingsarbetet samverkan för bästa skola i samverkan med Skolverket är inne i ett skede med stöd i form av kompetensutveckling för att stärka kvalitetsarbetet och måluppfyllelsen. Från och med augusti har förvaltningen en ny ledningsorganisation som stärker det förvaltningsövergripande arbetet och ger bättre förutsättningar till ledning på verksamhetsnivå. Måluppfyllelse Barn- och utbildningsnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god avseende kvalitetsgarantierna. Inom en av 26 kvalitetsgarantier når verksamheten inte ända fram. För kvalitetsgarantin Matematikutvecklare stödjer lärarna i att utveckla och sprida effektiva sätt att lära matematik har möjligheten att erbjuda matematikutvecklare under året varit begränsad. Under läsåret 2018/19 har det tagits fram en plan för att systematiskt utveckla matematikundervisningen i Tanums kommun. Planen är tänkt att träda i kraft hösten Planen kommer att utvärderas årligen och justering sker fortlöpande. OMSORGSNÄMNDEN 1908 Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Resultatet för perioden visar ett underskott på 948 tkr. I jämförelse med samma period föregående år så har omsorgsnämndens bruttokostnader ökat med två procent, tkr. Personalkostnaderna har ökat med 1,5 procent, tkr. Kostnader för konsulttjänster och inhyrd personal har ökat med tkr jämfört med Intäkterna har minskat med 5 procent, tkr, vilket i huvudsak beror på minskade intäkter inom integrationoch flyktingverksamheten. Intäkterna för sommargäster har minskat med 213 tkr jämfört med Individ- och familjeomsorg prognosticerar ett underskott på 903 tkr. Nya beslut om placeringar av både vuxna och barn- och unga har tillkommit. Vidtagna åtgärder för ekonomiskt bistånd har påverkat det ekonomiska utfallet positivt. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är tkr lägre än för samma period Äldreomsorgen prognosticerar ett totalt underskott på tkr. Hemtjänsten har fått ökade volymer och därmed Verksamhet Våren 2019 har präglats av större byggprojekt. Ny grundskola i Tanumshede, ökad förskolakapacitet i Backa och Rabbalshede samt ny förskola i Hedeskolan. Diskussion 20

30 30 erar nu till fullo inom försörjningsstödet. Verksamheten barn- och unga har lyckats med arbetet att ha flera placeringar i kommunens egna familjehem dock har antalet placeringar ökat något. Inom vuxen verksamheten har det också skett nya placeringar under året. Andelen ärenden med våld i hemmet har ökat. Flyktingverksamhetens har minskat ytterligare och behovsanpassning har därför skett. Kommunens sista boende består nu endast av en lägenhet som även den är på väg att avvecklas. Kommunen har tagit emot tjugo nyanlända varav de flesta familjer. Hälften av dessa är anhöriginvandring. Inom funktionshinder verksamheten har behovet av boendeplatser fortsatt att öka. Verksamheten har haft stora ökningar av tillbud och arbetsskador därför har personalförstärkningar i kombination med handledningsinsatser satts in på berörda boenden. Besked om resultatet kring den statliga assistansutredningen har fortfarande inte kommit. Kommunens kapacitet på äldreboenden är förnärvarande i balans med efterfrågat behov. Boendena är fullbelagda men har med något undantag klarat att erbjuda plats inom uppsatt tid till sökanden. Den nya arbetsmetoden inom särskilt boende började användas under maj månad och har påverkat kvalitén på arbetet positivt under sommaren. Installation av wifi på samtliga boenden pågår och fungerar på Hedegårdens boende. Hemtjänsten har fått ökade volymer avseende kommuninvånarna men minskade för sommargästerna. Hälsa och sjukvård och rehabilitering har mycket svårt att rekrytera personal under året och har köpt tjänster av bemanningsföretag och förstärkt med undersköterskor. Verksamheten är nu bemannad med egen personal. ökade kostnader. hälsa- och sjukvård samt rehabilitering har mycket svårt att rekrytera personal. Verksamheten har köpt in tjänster från bemanningsföretag. Verksamheten är nu bemannad med egen personal och ingen mer inhyrning skall ske resterande del av året. Hälsa- sjukvård och rehabilitering prognosticerar ett underskott på tkr. Integration- och flyktingverksamheten prognosticerar ett underskott på 784 tkr vilket inkluderar avvecklingskostnaderna. Verksamheten har gjort stora förändringar för att anpassa sig till nuvarande situation. Personalkostnaderna har minskat med 42 procent, tkr jämfört med samma period föregående år. Intäkterna har minskat med tkr. Funktionshinderverksamheten prognosticerar ett underskott med tkr. Två av kommunens egna boenden har haft stora personalförstärkningar vilka förväntas fortgå resten av året. Beslut om nya placeringar har skett och bidrar till en försämring av prognosen. Personlig assistans beräknar att göra ett underskott på 808 tkr. Detta på grund av. att kommunen fått träda in och ta ett allt större betalningsansvar. Den statliga assistansersättningen genomgår en översyn och en ny lagstiftning förväntas träda i kraft under året. Helårsprognosen med ett underskott på tkr beror främst på underskott inom funktionshinder-verksamheten och avvecklingskostnader för lokaler inom flyktingverksamheten. Resultatförsämringen sedan juniuppföljningen beror främst ökade kostnader inom funktionshinderverksamheten och hemtjänsten. Omsorgsnämndens samlade resultat beräknas bli tkr per den 31 december Verksamhet Inför sommaren 2019 har omsorgsnämndens verksamheter haft mycket svårt att rekrytera vikarier i rätt omfattning och med rätt kompetens. Betydligt färre ansökningar gällande sommarjobb som omvårdnadspersonal kom in 2019 än tidigare år och de vikarier som anställdes hade i många fall ingen eller liten erfarenhet av omvårdnadsyrket. En större andel av vikarierna 2019 hade inte svenska som förstaspråk och detta i kombination med bristande kompetens inom omvårdnadsyrket innebar stora utmaningar för verksamheterna. De vikarier som anställdes har dock varit flexibla, ansvarstagande och samarbetsvilliga och det upplevs som mycket positivt. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har vakanser bemannats av bemanningsföretag för att garantera patientsäkerheten. Den samverkan som omsorgsnämnden har med Västra Götalandsregionen för att personer som bor i kommunen ska kunna komma hem med rätt stödinsatser efter sjukhusvistelse, har sommaren 2019 inte fungerat så väl. Bristerna har inneburit att kommunens verksamheter fått lägga mer tid än vanligt för att trygga den enskilde vid hemgång från sjukhus och för att se till att allting runt omkring fungerar. Inga betalningsdagar för utskrivningsklara har trots detta skett. Inom Individ- och familjeomsorg pågår ett omfattande arbete med förändrat arbetssätt. Rutiner och riktlinjer fung- Måluppfyllelse Omsorgsnämnden driver verksamheten på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för nämndens verksamhetsområden. Kommunfullmäktiges prioriterade verksamhetsmål för äldreomsorg och miljö kommer troligen att vara helt uppfyllda i slutet på Av de övriga uppsatta verksamhetsmålen kommer även målen för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder verksamheten troligen att vara uppfyllda Kommunfullmäktige har fastställt 51 kvalitetsgarantier för omsorgsnämndens verksamheter Uppföljningen av kvalitetsgarantierna visar att 37 garantier troligen kommer vara helt uppfyllda i slutet av Tolv garantier troligen kommer vara uppfyllda i hög grad i slutet av Två garantier kommer inte att vara uppfyllda Den ena rör handläggningstiden för vissa ärenden inom individ- och familjeomsorgen. Den andra rör möjligheten att verkställa beslut om bostad med särskild service inom sex månader. 21

31 31 Ökade lönekostnader beror på att under första kvartalet 2018 så var två tjänster vakanta, men under 2019, så har det varit full bemanning under hela året. Förutom verksamhetens löpande underhållsarbeten har en del investeringar utförts och påbörjats. Under våren har det i Hamburgsund öppnats en ny sugtömningsstation samt 20 nya båtplatser färdigställts. I Kalvö hamn utanför Havstenssund, har en del av bryggan renoverats samt toaletterna målats. I Grebbestad har aktivitetsområdet på hamnpromenaden uppgraderats med en ny båt och detta har varit mycket uppskattat av ortsbefolkningen och gäster. I Fjällbacka har en ny passage till servicehuset öppnats upp från gästhamnbryggan. Tanums Hamnar AB:s investeringar uppgår till tkr. Per den 31 december beräknas Tanums Hamnars resultat uppgå till 400 tkr före skatt och bokslutsdispositioner. TANUMS BOSTÄDER AB Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Finansnetto Resultat Tanums Bostäder redovisar ett positivt resultat för de 8 första månaderna under 2019, med lite drygt tkr. För samma period 2018 uppgick resultatet till ca tkr. Det positiva resultatet har framförallt sin förklaring i lägre räntekostnader, större intäkt från vindkraftverket i Tyft samt lägre kostnader för uppvärmning samt vattenförbrukning, än budgeterat. Uthyrningsläget är fortsatt mycket stabilt. Under 2019 har endast ett fåtal lägenheter varit outhyrda. Investeringarna har uppgått till tkr och avser till största delen nybyggnation av lägenheter i Tanumshede. Nybyggnationen innefattar 24 lägenheter i två våningar och en större lokal i botten. Inflyttning beräknas ske den första oktober. Tanums Bostäder befinner sig i slutskedet med projekteringsarbetet av bolagets nästa nybyggnation; Esplanaden i Grebbestad. Byggnationen av ytterligare 24 lägenheter beräknas påbörjas under hösten och inflyttning ska kunna ske under hösten Per den 31 december beräknas Tanums Bostäders resultat uppgå till cirka tkr. RAMBO Intäkter Kostnader 1808 Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Finansnetto Resultat Verksamhetsresultat Avskrivningar Finansnetto Resultat Rambo redovisar för andra tertialet ett resultat på tkr, vilket är tkr bättre än budgeterat. Resultatet påverkas positivt av bland annat säsongsvariationer, översyn av prislista för verksamhetsavfall och lägre administrativa kostnader. Resultatet innebär i jämförelse med föregående år en positiv budgetavvikelse på tkr vilket ytterligare förklaras av att resultatet under 2018 belastades av ökade kostnaderna inom verksamheten och minskade marknadspriser för återvunna material. Trots det goda resultatet i andra tertialet prognostiseras ett resultat som är 400 tkr lägre än budget. Prognosen förklaras av tillkommande kostnader för förlängning av nuvarande entreprenad för insamling av hushållsavfall i Sotenäs och Tanum samt ökade kostnader mot budget för införande av nya insamlingssystemen. Prognosen för helåret bedöms till 900 tkr att jämföras med budget på tkr. TANUMS HAMNAR AB Tanums Hamnar AB redovisar för periodens första åtta månader ett resultat på 209 tkr. Resultatet ligger i linje med budget, men är lägre än tidigare år. Att resultatet är längre än 2018, beror på att under 2019 så har en stor del av underhållet skett på våren medan föregående år, så skedde detta arbete på hösten. 22

32 32 23

33 Tanumshede Telefon Fax:

34 34 KS 224 KS 2019/ Finansrapporter 2019 Sammanfattning av ärendet Finansrapport ska upprättas och lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varje tertial, enligt de riktlinjer som kommunstyrelsen antagit för likviditetsförvaltning och finansiering. Finansrapport för perioden maj till aug har upprättats. Kommunens medelränta på låneskulden uppgår till 2,29 %, medan medelräntan för koncernen uppgår till 1,96 % Under perioden har kommunens låneskuld till kreditinstitut ökat med 30 mkr. Avstämning visar att riktlinjerna enligt finanspolicyn följs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 30 september 2019 Finansrapport för perioden maj till augusti 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga finansrapporten till handlingarna Beslutet skickas till Akten

35 35 FINANSRAPPORT maj-augusti 2019 Samhällsekonomi Den globala ekonomin präglas av osäkerhet från handel och geopolitik. En utdragen svacka i industrin och ett upptrappat handelskrig får global tillväxt att minska från nära fyra procent 2018 till dryga tre procent under Handelskrig mellan USA och Kina, osäkerheten kring Brexit och oron i Mellersta östern kan ge en betydligt snabbare och hårdare inbromsning av ekonomin. Svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både penning- och finanspolitik. Att ekonomin saktar in bekräftas av stigande arbetslöshet. Arbetslösheten beräknas stiga från 6,3 procent första halvåret i år till sju procent i slutet av Den svenska valutan är nu på sin svagaste nivå sedan De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka i en internationell jämförelse även om överskotten faller under kommande år. Ränteutveckling Den förväntan som fanns i början på 2019 om en åtstramning av ekonomin och räntehöjningar från centralbankerna har förbytts i en tro att centralbankerna istället kommer att sänka sina styrräntor. Svaga tillväxtförutsättningar och geopolitiska spänningar talar för ytterligare räntesänkningar från centralbankerna i USA och Eurozonen. Efter att höjt styrräntan under 2018 till 2,50 procent beslutade den amerikanska centralbanken FED om en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter vid sitt möte i juli och med ytterligare 0,25 procentenheter vid sitt möte nu i september. Räntemarknaden räknar med att FED kommer att sänka räntan ytterligare under 2019 och Den svenska Riksbanken höjde i december med 0,25 procentenheter till -0,25 procent. Det var första gången sedan 2011 som Riksbanken höjde räntan. Svenska korträntor har efter att stigit något efter Riksbankens räntehöjning legat i princip helt stilla de senaste månaderna. Efter att legat stort sett stilla under hela 2017 och 2018 har de långa räntorna fallit kraftigt under Enligt många bedömningar kommer den framtida nomalräntan att bli betydligt lägre än vad som tidigare antagits. 0,6 0,5 0,4 0,3 5-år 0,2 90-dagar 0,1 Riksbanken 0-0,1-0,2-0,3 dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

36 36 LIKVIDITET Kommunens egna likviditet uppgick till 15,8 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har minskat under perioden maj till augusti 2019 med 9,6 mkr, vilket framförallt beror på investeringsverksamheten under perioden. Under juli månad har 30 mkr tagits upp i nya lån. Kommunens likviditet inklusive bolagens andel av koncernkontot uppgick till 20,2 mkr. Tanums Bostäders andel av koncernkontot uppgick till 4,1 mkr. Tanums Hamnars andel av koncernkontot uppgick till 0,2 mkr. Likviditetsutveckling 2019 tkr Plan Utfall IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Likvid ställning Belopp tkr Ingående saldo Inbetalningar Utbetalningar maj jun jul aug maj-aug Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Kassa och dagskassor Postgiro Bank Bank (del i koncernkonto) Total Belopp Löptid Dagslån Belopp Andel 100,0% Total ,0% Placeringar maj-augusti 2019 Belopp tkr Värdepapper Dagslån (genomsnitt) Belopp Period Ränta 0,00%

37 37 Nyckeltal i skuldportföljen för Tanums kommun ,29% 3.48 år 23.97% 2.97 år 22.97% Utestående balans lån Utestående balans derivat Snittränta Räntebindning (i år) Räntebindning andel < 1 år i % Kapitalbindning Kapitalbindning andel < 1 år i % ,36% 3,92 år 14,88% 3,49år 18,06% ,84% 4,58 år 8,04% 2,63 år 39,03% Fördelningar av Långivare och Derivatmotparter Största långivaren är-kommuninvest-som har en andel på-90%. Näst störst är-handelsbanken-med en andel-10%. Långivare Lån Kommuninvest Nordic Investment Bank Summa Antal Lån Andel i % 87,25% 13 st 2 st 12,75% 15 st Derivat Motpart Antal derivat SEB Swedbank Summa 7 st 8 st 15 st Förändringar i portföljen Förändringar lån i portföljen under perioden 1 maj-31 augusti 2019 Lån Instrument Nominellt belopp Kreditgivare Datum Kommuninvest Summa förändring lån Lån Ränta vid periodslut Kapitalförfall 0, Förändringar i portföljen Förändringar lån i portföljen under perioden 1 maj-31 augusti 2019 Derivat Motpart Instrument Startdatum Nominellt belopp Summa förändring derivat 0 Ränta vid förfall Slutdatum

38 38 Kapitalbindning och räntebindning Grafen nedan visar kapitalbindning och räntebindning fördelat per rullande år. Finanspolicy uppföljning Avstämning riktlinjer enligt finanspolicy Status Lånefinansiering ska ske från godkända kreditgivare OK och I tillåtna upplåningsformer Upplåning i utländsk valuta OK Maximal räntebindningstid för enskilt lån eller swap OK bör ej överstiga 10år Den genomsnittliga räntebindningen (lån+derivat) OK skall variera inom intervallet 1-10år Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla under ett OK enskilt år Derivatinstrument får endast ingås med godkända OK motparter Derivatinstrument får endast användas kopplade till OK underliggande positioner Tillåtna derivatinstrument Ränteswapar, OK Ränteteminer, FRA, Caps, Floors Kommentar Finns ingen upplåning i utländsk valuta Längsta swap förfall Längsta lån förfall ,48 år Swedbank, SEB Netto derivatvolym i % av skuld 80 Ränteswapar

39 39 KONCERNEN LIKVIDITET Koncernens likviditet minskade under perioden maj till augusti 2019 med 32,2 mkr. Nyupplåning har gjorts med 30,0 mkr i kommunen. Kommunens likviditet minskade med 9,6 mkr, vilket framförallt beror på investeringsverksamheten under perioden. Tanums Hamnars AB likviditet minskade med 4,3 mkr. Tanums Bostäders AB likviditet minskade med 18,3 mkr, vilket främst beror på investering i nya lägenheter i Tanumshede. Likviditeten uppgick till 20,2 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har varit placerad på bank och kassa. Av koncernens likviditet uppgick kommunens andel till 15,8 mkr. THAB:s och TBAB:s andel uppgick till 0,2 mkr respektive 4,1 mkr. Likviditetsutveckling 2019, mkr Utfall IB jan feb mars april maj juni juli aug Likvid ställning Belopp tkr Ingående saldo maj jun jul aug maj-aug Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa Postgiro Bank Total Dagslån ,0% Total ,0% Placeringar maj-augusti 2019 Belopp tkr Värdepapper Dagslån (genomsnitt) Belopp Period Ränta 0,00%

40 40 Nyckeltal i skuldportfölj för Koncernen ,96% 3.44 år 27.82% 2.73 år 25.15% Utestående balans lån Utestående balans derivat Snittränta Räntebindning (i år) Räntebindning andel < 1 år i % Kapitalbindning Kapitalbindning andel < 1 år i % ,00% 3,74 år 21,56% 3,15 år 22,67% ,45% 4,06 år 22,37% 2,64 år 32,96% Fördelningar av Långivare och Derivatmotparter Största långivaren är-kommuninvest-som har en andel på-94%. Näst störst är-nordic Investment Bank-med en andel på 6%. Lån Långivare Lån Kommuninvest Nordic Investment Bank Summa Antal Lån Andel i % 93.58% 28 st 2 st 6.42% 30 st Derivat Derivat Motpart Antal derivat SEB Swedbank Nordea Summa 16 st 19 st 1 St 36 st Förändringar i portföljen Förändringar lån i portföljen under perioden 1 maj- 31 augusti 2019 Lån Instrument Nominellt belopp Kreditgivare Datum Tanums Kommun Kommuninvest Tanums Bostäder Summa förändring lån Lån Ränta vid periodslut 0,34 Kapitalförfall

41 41 Förändringar i portföljen Förändringar lån i portföljen under perioden 1 maj- 31 augusti 2019 Derivat Motpart Instrument Startdatum Nominellt belopp Ränta vid förfall Tanums kommun Tanums Bostäder Summa förändring derivat 0 Kapitalbindning och räntebindning Grafen nedan visar kapitalbindning och räntebindning fördelat per rullande år. Slutdatum

42 42 Finanspolicy uppföljning Tanums Kommun Avstämning riktlinjer enligt finanspolicy Status Lånefinansiering ska ske från godkända kreditgivare OK och I tillåtna upplåningsformer Upplåning i utländsk valuta OK Maximal räntebindningstid för enskilt lån eller swap OK bör ej överstiga 10år Den genomsnittliga räntebindningen (lån+derivat) OK skall variera inom intervallet 1-10år Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla under ett OK enskilt år Derivatinstrument får endast ingås med godkända OK motparter Derivatinstrument får endast användas kopplade till OK underliggande positioner Tillåtna derivatinstrument Ränteswapar, OK Ränteteminer, FRA, Caps, Floors Kommentar Finns ingen upplåning i utländsk valuta Längsta swap förfall Längsta lån förfall ,48 år Swedbank, SEB Netto derivatvolym i % av skuld 80 Ränteswapar Tanums Bostäder Avstämning riktlinjer enligt finanspolicy Status Lånefinansiering ska ske från godkända kreditgivare OK och I tillåtna upplåningsformer Upplåning i utländsk valuta OK Maximal räntebindningstid för enskilt lån eller swap OK bör ej överstiga 10år Den genomsnittliga räntebindningen (lån+derivat) OK skall variera inom intervallet 1-10år Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla under OK ett enskilt år Derivatinstrument får endast ingås med godkända OK motparter Derivatinstrument får endast användas kopplade till OK underliggande positioner Tillåtna derivatinstrument Ränteswapar, OK Ränteteminer, FRA, Caps, Floors Kommentar Finns ingen upplåning i utländsk valuta Längsta swap förfall ,36 år Swedbank, Nordea, SEB Netto derivatvolym i % av skuld 68% Ränteswapar

43 43 KS 231 KS 2019/ Risk- och sårbarhetsanalys 2019 Sammanfattning av ärendet I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser framgår att kommuner ska arbeta för att minska sårbarheten i verksamheten och ha god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommunen har ansvar för att trygga den ordinarie verksamheten vid störda förhållanden eller extraordinär händelse. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är en del i Tanums kommuns förebyggande säkerhetsarbete. Syftet är att identifiera kommunens risker och sårbarheter, vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa risker kan komma att påverka de samhälls-viktiga verksamheterna, enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även utgöra underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den reviderade risk- och sårbarhetsanalysen har arbetats fram av representanter för kommunens verksamheter. Säkerhetssamordnaren har samordnat arbetet. Ändringar från den tidigare risk- och sårbarhetsanalysen är markerade med röd text I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser framgår att kommuner ska arbeta för att minska sårbarheten i verksamheten och ha god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommunen har ansvar för att trygga den ordinarie verksamheten vid störda förhållanden eller extraordinär händelse. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är en del i Tanums kommuns förebyggande säkerhetsarbete. Syftet är att identifiera kommunens risker och sårbarheter, vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa risker kan komma att påverka de samhälls-viktiga verksamheterna, enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även utgöra underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO).

44 44 Den reviderade risk- och sårbarhetsanalysen har arbetats fram av representanter för kommunens verksamheter. Säkerhetssamordnaren har samordnat arbetet. Ändringar från den tidigare risk- och sårbarhetsanalysen är markerade med röd text. Risk- och sårbarhetsanalysen i sin helhet är sekretessbelagd enligt offentlighets- och sekretesslagen 18 kap 13. Det innebär att fysiska och strategiska platser inte är inskrivna i den version som distribueras till kommunfullmäktige. Med hänvisning till sekretess är inte heller bilagorna med. Beslutsunderlag Risk- och sårbarhetsanalys för Tanums kommun 2019 Kanslichefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta risk-och sårbarhetsanalys för Tanums kommun Beslutet skickas till Länsstyrelsen Förvaltningscheferna Säkerhetssamordnaren

45 45 Risk- och sårbarhetsanalys för Tanums kommun enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förslag x

46 46 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Övergripande beskrivning av Tanums kommun Geografi och befolkning Infrastruktur Sysselsättning Kommunal organisation Krisplaneringens förutsättningar Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Höjd beredskap Civiltförsvar Säkerhetsskydd Viktiga resurser som kan disponeras vid extraordinär händelse Bedömd förmåga att motstå och hantera identifierade risker/händelser Planerade och genomförda åtgärder för identifierade risker Ajourhållning av planer och övning Angränsande planer Ledningsplan vid extraordinär händelse Handlingsprogram till skydd mot olyckor Metod för framtagande av analysen Utgångspunkter och avgränsningar Arbetsprocess Sammanfattning av analysens riskområden Riskområde 1 Elförsörjning/Fjärrvärme Riskområde 2 - Vattenförsörjning Riskområde 3 Brand Riskområde 4 Utsläpp Riskområde 5 IT/Informationssäkerhet/Telefoni Riskområde 6 Smitta Riskområde 7 Klimatförändring/Extremväder Riskområde 8 Infrastruktur/Trafik Riskområde 9 Hot och våld Riskområde 10 Social oro Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Erfarenhetsåterföring utifrån inträffade händelser Avslutande bedömning... 25

47 47 Bilaga Riskområde 1 Elförsörjning/Fjärrvärme Riskområde 2 Vattenförsörjning Riskområde 3 Brand Riskområde 4 Utsläpp Riskområde 5 IT/Informationssäkerhet/Telefoni Riskområde 6 Smitta Riskområde 7 Klimatförändring/Extremväder Riskområde 8 Infrastruktur/Trafik Riskområde 9 Hot och våld Riskområde 10 Social oro

48 48 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är en del i Tanums kommuns förebyggande säkerhetsarbete. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens risker och sårbarheter, vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa risker kan komma att påverka de samhällsviktiga verksamheterna, enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även utgöra underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Kommunens skyldigheter Kommunen skall ha en aktuell kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Obligatoriska utbildningar och övningar för politiker och tjänstemän. Kommunen har ett samordningsansvar för krishantering inom sitt geografiska område. Kommunen skall ha en krisledningsnämnd som kan träda i funktion vid en extraordinär händelse. Extraordinär händelse En extraordinär händelse definieras som: - en händelse som avviker från det normala - en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning på samhällsviktiga verksamheter - en händelse som kräver skyndsamma insatser av en kommun Mål Tanums kommuns beredskap för hantering av extraordinära händelser skall kunna svara upp mot kraven på ett omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder enligt ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna. Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen Den som har ansvar för verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris och förhöjd beredskap. En verksamhetsorganisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och förhöjd beredskap. Kriser och förhöjd beredskap ska hanteras på lägsta möjliga nivå. Kommunstyrelsen har, genom säkerhetssamordnaren uppdraget att samordna arbetet med att kontinuerligt uppdatera en gällande risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Nämnderna har det löpande uppdraget att förebygga och planera för hanteringen av oönskade händelser inom sina ansvarsområden. Framtagandet av nämndspecifika planer skall ske i samverkan med kommunstyrelsen. Åtgärder som vidtas skall årligen rapporteras till kommunstyrelsen för sammanställande av åtgärder, genomförd planering, genomförda utbildningar/övningar samt inträffade händelser i enlighet med MSB:s krav på årlig uppföljning. 2 Övergripande beskrivning av Tanums kommun

49 Geografi och befolkning Tanums kommun ligger i norra Bohuslän, mitt emellan Göteborg och Oslo. Kommunen har en ca 55 mil lång kuststräcka mot västerhavet och omfattande landsbygd i öster med stora skogsarealer. Förutom havet i väster finns ett par större sjösystem i den östra kommundelen, bl a Bullaresjöarna och Bolsjön. Bolsjön är tillika kommunens huvudvattentäkt. Sett till ytstorlek är Tanum en av de större kommunerna i Västra Götaland. Befolkning Areal med insjöar och hav Areal med insjöar Landareal invånare km2 961 km2 923 km2 Befolkningen är spridd på ett antal mindre samhällen och på landsbygden. Ungefär 59% av den fasta befolkningen bor i något av samhällena, medan resterande bor på landsbygden. Den del av befolkningen som bor i orter fördelar sig på 14 orter av varierande storlek, från ca 90 till invånare. Trenden under 2000-talet har varit en försiktig befolkningstillväxt som beror på positivt inflyttningsnetto. Den höga andelen äldre kommuninvånare bidrar till att födelsenettot i regel är negativt. Årsskiftet 2018/2019 uppvisade en befolkningsökning med 109 personer. Tanumshede är kommunens centralort och har invånare. Centralorten inrymmer flera centrala samhällsfunktioner, t ex kommun-/förvaltningsledning, räddningstjänst, ambulans, postservice och bank. Kommunens övriga lite större orter (Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund) är belägna längs kusten. Tanumshede Grebbestad Fjällbacka Hamburgsund Rabbalshede Östad inv inv 963 inv 959 inv 285 inv 201 inv Under högsommarveckorna i juni/juli/augusti bedöms befolkningen mångdubblas med hänsyn till delårsboende i fritidshus, boende på camping och i gästhamn, dagbesökare m fl. 2.2 Infrastruktur Väg E6 skär rakt igenom kommunen på längden. Vägen har successivt byggts ut och förbättrats under senare år och håller numera motorvägsstandard i sin helhet. Vägen är dock smalare än normal motorvägsstandard, vilket innebär smalare vägrenar på båda sidor om körfälten. Vägen har omfattande trafikering av tung godstrafik till och från Norge. Sommartid är vägen hårt belastad av semesterbilism. Lite väster om E6:an skär Bohusbanan genom landskapet. Banan är sträckt från Göteborg i söder till Strömstad i norr. Norra bandelen mellan Uddevalla och Strömstad används uteslutande för persontrafik. Banan är dåligt underhållen och i stort behov av upprustning. Tidvis har hastigheten sänkts på vissa bandelar på grund av det eftersatta underhållet.

50 50 Strax norr om Fjällbacka finns ett mindre icke godkänt flygfält som i huvudsak används för privatflyg och sportflyg. Längst i väster finns Skagerrak med omfattande handelstrafik utomskärs. Inomskärs är det omfattande säsongstrafik med fritidsbåtar. Flera kustsamhällen har verksamma fiskefartyg. Så gott som samtliga kustsamhällen har också gästhamnsverksamhet i någon omfattning. 2.3 Sysselsättning Sysselsättningsnivån i kommunen ät relativt god. Det finns en hög andel registrerade fåmansföretag och en tradition av kombinerad sysselsättning inom två eller fler näringar. Turism är av naturliga skäl en stor och viktig källa till sysselsättning och inkomst. I anslutning till turismen finns näringsgrenar som är av stor lokal betydelse, till exempel handel, tillverkning och byggnation. Jord- och skogsbruk samt fiske har fortfarande en relativt stor betydelse för försörjningen. Tanum har den största aktiva fiskeflottan i f d Göteborgs- och Bohus län. 2.4 Kommunens organisation Nuvarande kommunindelning uppstod 1971 genom sammanslagning av dåvarande kommunerna Kville, Tanum och Bullaren. Den kommunala organisationen har över tid varit jämförelsevis stabil och kännetecknas av en stabil politisk majoritet med de borgerliga partierna vid styret. Den kommunala nämnds- och förvaltningsorganisationen har en traditionell uppbyggnad med ett antal facknämnder och tillhörande förvaltningar. De förändringar som gjorts i organisationen har varit att mindre nämnder har slagits samman för att bli mer bärkraftiga. På så sätt har t ex tidigare räddningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, miljönämnd m fl uppgått i, eller lagts samman med annan nämnd. Den aktuella organisationen framgår av skissen nedan.

51 51 3 Krisplaneringens förutsättningar Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet syftar på verksamheter som är nödvändiga för att samhället ska fungera liksom för medborgarnas liv och hälsa. Definition av samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3.1 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Primärt prioriterade verksamheter: - Skola år 1-3, förskola och barnomsorg - Vatten och avlopp - Räddningstjänst - Socialtjänst/Omsorgsverksamhet - Miljö & Hälsa - Kommunledning Sekundärt prioriterade verksamheter: - Skola, år Renhållning/sophantering - Gatu- och väghållning Enligt MSB:s indikatorer för samhällsviktig verksamhet finns ingen större industriell verksamhet eller liknande som faller under kriteriet samhällsviktig. Utöver kommunala verksamheten utgörs den samhällsviktiga verksamheten inom det geografiska ansvarområdet främst av: Bankverksamhet Livsmedelsförsäljning Drivmedelsförsäljning Vårdcentraler Apotek Tele-/radiomaster Ambulans

52 52 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Samhällsviktig funktion Identifierad samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Konsekvenser av avbrott/allvarlig verksamhetsstörning Tolerabel avbrottstid Kommunal räddningstjänst Räddningstjänst Brandmän, drivmedel, fordon, väder Svåra samhällsstörningar, olyckor, bränder, trafikolyckor, <3h Dricksvatten försörjning, avloppshantering Vatten och avlopp Gatu- och väghållning Livsmedelsindustrier problem, problem med att bli av med avlopp, äldreboenden brist på vatten, brist på dricksvatten Inga transporter, sjukvård, stopp in och ut i samhället, livsmedel, < 1 vecka Väghållning Socialtjänst/ äldreomsorg Socialtjänst/ äldreomsorg Begränsad vård och omsorg, bristande handläggning av socialtjänst <3h Miljö och hälsa Miljö och hälsa Kommunledningens krisorganisation Miljöfarlig verksamhet utsläpp, miljöstörningar, bristande egenkontroll Begränsad krisledning, bristande information inhämta lägesbild 24 timmar Kommunledning Renhållning/ sophantering Renhållning/ sophantering Elektronisk kommunikation, Ledningsnät, ITsystem, personal, kemikalier och laborationer, Väder, farbara vägar, fordon, personal, drivmedel Personal, fordon, bilar, drivmedel, trygghetslarm, telefoni, värme, el, patient-journaler Personal, analyslab, IT-system, Elektronisk kommunikation Personal, lokal, elförsörjning, elektronisk kommunikation, IT-system, Farbara vägar, fordon, drivmedel, väder Personal, lokaler Smittspridning, sjukdomar, bristande avfallshantering Skola, förskola Skola, förskola och Kan ej bedriva underoch barnomsorg barnomsorg visning, begränsad barntillsyn, bortfall av arbetskraft Exempel på identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter. 24 timmar 24 timmar <3h 1 vecka

53 Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: Säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap Civilförsvar Överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner Landsting (SKL) om kommunernas arbete om civilt försvar , styr kommunernas arbete för perioden. Alla kommuner ska påbörja arbetet avseende de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig Prioriterade uppgifter för kommunerna under perioden är: Kompetenshöjning gällande totalförsvar Säkerhetsskydd Krigsorganisation och krigsplacering 2017 genomförde Tanum, Sotenäs, Lysekil samt Munkedals kommuner en gemensam kunskapsdag tillsammans med Säpo om säkerhetsskydd. Tanum, Sotenäs, Strömstad, Lysekil samt Munkedals kommuner har 2019, tillsammans genomfört en kunskapsdag inom uppdraget civilt försvar med berörda samhällsviktiga aktörer. Syftet med kunskaps-dagen var att uppnå en ökad förståelse och därmed en bättre grund till framtida planering för civilt försvar i norra Bohuslän Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd handlar om att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Från den 1 april 2019 gäller en ny säkerhetsskyddslag som omfattar fler verksamheter än tidigare. Säkerhetsskyddsanalys har genomförts under 2018.

54 Viktiga resurser som kan disponeras vid extraordinär händelse En av de riktigt stora utmaningarna i en extrem situation är uthållighet i personalförsörjningen. Tanums kommun bedömer att omdisponering av personal kan bli nödvändigt. I riktigt svåra situationer får det undersökas om personalbehovet kan kompletteras med inkallande av exempelvis pensionärer eller genom lån från andra kommuner. Ytterligare möjligheter kan finnas hos samverkande organisationer, exempelvis frivillig resursgrupp och Röda korset. Räddningstjänsterna i Tanum, Strömstad och Sotenäs har avtal om samverkan och befälsjour. Räddningstjänster i norra Bohuslän har dessutom avtal om bistånd i svåra akuta situationer. Denna samverkan har varit ytterst värdefull vid bekämpning av bland annat omfattande skogsbränder. Krisledningen har ett sammanträdesrum som är förberett för uppgiften. Platsen är iordningställd med stöd av MSB. Krisledningen har tillgång till RAKEL-enheter för kriskommunikation. Kommunen har deltagit i Länsstyrelsens utbildningsprojekt för handhavande av RAKEL och WIS. Krisledningsplatsen är anslutet till reservel. Reservplats för krisledning är utpekad, liksom reservplats för kommunens växelfunktion. Räddningstjänsten förfogar över viss utrustning som är relevant vid exempelvis naturolyckor. Möjlighet finns att begära assistans av sjöräddning och kustbevakning. Sjöräddningsstation finns i Fjällbacka. Kustbevakningsstation finns i Strömstad. Möjlighet finns att begära ambulanshelikopter för akut sjuktransport. Vintertid finns en privat hydrokopter som kan användas under vissa förhållanden. En hemvärnsgrupp finns placerad i Skredsvik utanför Uddevalla och kan eventuellt assistera i en extrem situation. Inom kommunen finns relativt många företag som är verksamma som mark- och byggentreprenörer. Dessa är en viktig resurs vid naturolyckor. Kommunen har sedan drygt 20 år en väl fungerande POSOM-grupp som är numera samordnad med Strömstad. Röda korset har flera verksamma avdelningar inom kommunen. FRG (frivillig resursgrupp) har startats upp under hösten 2018 med hjälp utav Civilförsvarsförbundet. 21 stycken personer har genomgått utbildningar exempelvis stabsutbildning, livsmedelskunskap, kommun-kunskap, HLR, och brandutbildning. Medlemmarna har enskilda skriftliga överenskommelser om frivillig tjänstgöring i kommunens frivilliga resursgrupp. Det är kommunen som är beställaren om den frivilliga resursgruppen ska aktiveras. Uppgifter som FRG kan vara behjälpa med är: bemanning av trygghetspunkter lokalisering /rekognosering för samband, bevakning av nödvattentankar, logistik transporter, förplägnad (mat och dryck), information, rapportering, mottagning och organisering av frivilliga samband och radiokommunikation. Kommunen har sedan mitten av 1990-talet köpt in flera aggregat för reservel. Flera viktiga fastigheter är försedda med aggregat. Kraftverken är i regel mobila och kan därför flyttas till annan verksamhet. Äldreboenden och viktiga vattenfunktioner är förberedda för att ta emot reservel.

55 55 Vid större oljepåslag längs kusten, där kommunal insats är primär, kommer externa resurser att vara nödvändiga. Beroendet av den utrustning som MSB förfogar över är därför stort. Kommunerna i närregionen har genom ett gemensamt projekt kommunvis införskaffar en kompatibel grundutrustning för oljeskydd. Tanums kommun har tills vidare införskaffat en container med grundutrustning. Motsvarande grundutrustning finns hos grannkommunerna längs Bohuskusten samt inom Kosterhavets nationalpark och på Väderöarna. En gemensam oljeskyddsplan har utarbetats för kuststräckan Uddevalla-Riksgränsen. Vid omfattande och allvarligare händelser finns stöd i Länsstyrelsens funktion och kapacitet som krissamordnare. 3.3 Bedömd förmåga att motstå och hantera identifierade risker/händelser Kommunens krishanteringsförmåga bedöms vara god. Verksamheterna/personalen bedöms ha förmåga att hantera kritiska händelser. Stort fokus har varit på krisberedskap under mandatperioden. Flertalet övningar, utbildningar har ägt rum. Kommunens krisledning har deltagit i flera övningar, utbildningar vilket har medfört att förmågan har ökat att kunna fatta beslut i ett kritiskt läge. Bedömningen motiveras av följande punkter: - Ny krisledningsplats med ny utrustning finns Träffar med samhällsviktiga verksamheter har genomförts inom det geografiska områdesansvaret Alla förvaltningar har övat sin verksamhet Gemensamma krisberedskapsutbildningar med grannkommunerna Krisberedskapsinformation till allmänheten avseende 72 timmar Befintliga krisledningsplaner uppdateras under hösten 2019 Styrdokument och reglemente för krisberedskap uppdateras för mandatperioden Utbildnings-och övningsplan är framtagen för mandatperioden Frivillig resursgrupp finns som extra stöd Krisledningsplaner och telefonlistor är uppdaterade Regelbundna samverkansövningar med länsstyrelsen genomförs var tredje månad Alternativ ledningsplats finns Erfarenhetsåterkoppling av inträffade händelser genomförs Delning/mottagning av information bedöms vara bra med hjälp av Rakel/WiS. 3.4 Planerade och genomförda åtgärder för identifierade risker Risk- och sårbarhetsanalysen är i princip en katalog över kända risker. Riskerna/sårbarheten bearbetas kontinuerligt i den mån de är påverkbara. Några exempel på sådana risker är störningar inom IT och vattenförsörjning samt smitta och våld. IT-verksamheten är föremål för ständig utveckling för högre säkerhet och större redundans. Kommande lagändringar kommer dessutom att ställa högre krav på t ex informationssäkerhet. 3.5 Ajourhållning av planer och övning Genomförda analyser visar att verksamheterna har planering och handlingsberedskap för störda förhållanden i de delar som kan förutses. Verksamheterna ska regelmässigt utbildas och övas i dessa delar. Alla händelser kan inte förutses och planeras för. Det är minst lika viktigt att också ha mental handlings-beredskap för oförutsedda händelser.

56 56 Den mest förödande oförmågan under onormala förhållanden är bristande ledningsförmåga. I lednings-ansvaret ligger att samverka, organisera, samordna och prioritera resurser. Det finns ett absolut informationsansvar som innebär att medborgare, brukare, medarbetare m fl skall ges information i syfte att åstadkomma ett rationellt agerande med hänsyn till händelsens karaktär. Bristande ledningsförmåga uppstår då rutiner saknas för att organisera verksamheten på ett såväl övergripande som lokalt plan. Bristande ledningsförmåga kan också uppstå i situationer då ledningen inte kan styra verksamheten på grund av bortfall av kommunikation, t ex telefonkontakt, vägtransporter m m. I ett läge med extremt oväder kan såväl vägar som telekommunikation slås ut. Det kan då bli mycket svårt att etablera kontakt med de enskilda medlemmarna i krisledningen. Det är nödvändigt att lednings- och handlingsplaner hålls uppdaterade och övas med regelbundenhet. Framtagande av alternativa larmnings-rutiner är viktigt i planeringsarbetet. 3.6 Angränsande planer Ledningsplan vid extraordinär händelse Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser anger att kommun-fullmäktige för varje ny mandatperiod skall fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser. I Tanums kommun benämns denna plan Samlade krisledningsplaner för Tanums kommun. Planen utgörs av en övergripande ledningsplan för krisledningsnämnden samt ledningsplaner för var och en av nämnderna. I planen finns en krisinformationsplan och verksamhetsplaner för störda förhållanden. Kommunens krisledning vid en extra ordinär händelse utövas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Till krisledningsnämnden finns en krisledningsstab som utgörs av förvaltningschefsgruppen och säkerhets-samordnaren. Till krisledningens förfogande finns en förstärkt informationsverksamhet. Kommunens huvudinriktning för krishantering är att de flesta kriser skall hanteras i den verksamhet där de träffar, d v s inom den ordinarie organisationen. Planen kommer att revideras och fastställas under hösten Handlingsprogram till skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor syftar till att bereda människors liv, hälsa och egendom tillfredsställande skydd mot olyckor. Lagen ersätter tidigare räddningstjänstlagen och tar i första hand sikte på olyckor som kräver räddningsinsats. Handlingsprogrammet skall ange hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Tanums kommun har ambitionen att riskanalysen skall samordnas, och på sikt integreras med angränsande planer.

57 57 4 Metod för framtagande av analysen 4.1 Utgångspunkter och avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysen skall bedöma vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den verksamhet som måste upprätthållas. Analysen ska öka medvetande och kunskapsnivån hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga samt ge underlag för planering av åtgärder som reducerar risker och sårbarhet. Analysen ska också utgöra kunskapsunderlag för kommuninvånare och medarbetare att vidta rationella förberedelser och åtgärder. Föreliggande risk- och sårbarhetsanalys behandlar i huvudsak sådana risker som faller under begreppet extraordinär händelse, det vill säga svåra påfrestningar för samhället i stort. Risker för mer vardags-betonade olyckor ska i första hand behandlas i samband med de fortlöpande tillsyner som görs för brandskydds- respektive arbetsmiljöarbetet. 4.2 Arbetsprocess Risk- och sårbarhetsanalysen har utarbetats av representanter för samtliga kommunala förvaltningar, bolag och vissa centrala funktioner. Dessa är Kommunledning Räddningstjänst Omsorg Barn- och utbildning Teknik Miljö- och hälsoskydd IT Hamnbolag Bostadsbolag Verksamheterna har fått analysera vilka risker som finns i den egna verksamheten utifrån angivna riskområden (Ro). Tio övergripande riskområden har identifierats. Dessa är Ro1 Elförsörjning/fjärrvärme Ro2 Vattenförsörjning Ro3 Brand Ro4 Utsläpp Ro5 IT/informationssäkerhet/telefoni Ro6 Smitta Ro7 Klimatförändring/översvämning Ro8 Trafik Ro9 Hot och våld Ro10 Social oro Verksamheterna berörs olika av riskområdena. I flera fall berörs verksamheterna endast indirekt eller inte alls. Riskerna har definierats utifrån följande värderingsinstrument

58 58 Risk Med risk menas händelse som kan påverka människors trygghet och hälsa negativt. Orsak Med orsak menas utlösande faktor för en händelse (risk). Konsekvens Med konsekvens menas en händelses (risk) påverkan på samhället. Sårbarhet Med sårbarhet menas verksamheternas utsatthet med hänsyn till faktorer som inte direkt kan rådas över. Sannolikhet Med sannolikhet menas med vilken rimlighet det kan antas att händelsen (risken) inträffar. Åtgärder Med åtgärder menas handlingar i syfte att eliminera eller reducera konsekvenserna av en händelse (risk). Sannolikhet, konsekvens och sårbarhet bedöms i en 4-gradig skala där värdering gjorts enligt följande Mycket lite Betydande Stor Mycket stor

59 59 5 Sammanfattning av analysens riskområden 5.1 Förklaring Samtliga genomförda analyser finns i sin helhet redovisade i bifogad bilagedel. Sammanfattningen nedan är ett koncentrat av analyserna. För att få en sammanfattning för varje riskområde har de genomsnittliga värdena för varje värderingsinstrument bedömts enligt följande. Värde Vägd risk Låg Medel Hög L M H Observera att vägda värden endast ger en översiktlig indikation. Indelningen i tre nivåer ger ibland en skev bild, bland annat när en indikator ligger precis på gränsen till ett högre värde. För att få hela bilden är det nödvändigt att titta på varje risk för sig i bilagedelen. Riskerna kan i viss utsträckning påverkas genom exempelvis fordonets utrustning, personalens utbildning och krav i samband med upphandling av fordon och tjänster. 5.2 Riskområde 1 Elförsörjning/Fjärrvärme De flesta samhällsfunktioner är på ett eller annat sätt beroende av elförsörjning. Det finns två elnätägare inom Tanums kommun. Väster om Bullaresjöarna är Ellivio elnätsägare, medan Vattenfall är elnätsägare på östra sidan om sjöarna. Kommunen har säkrat utvalda byggnader med reservkraft och ett antal byggnader har förberetts för inkoppling av mobilt reservkraftverk. Viss omflyttning av omsorgstagare kan göras vid stark kyla. Likaså kan hemmaboende omsorgstagare behöva inkvarteras på äldreboende med tillgång till värme. Ingen elförsörjning innebär ingen möjlighet att ladda telefoner, komma åt innehåll i IT-system, svårigheter med öppethållande av växel om reservkraften tagit slut. Kommunen har deltagit i det av centrala myndigheter påkallade arbetet med STYREL. Den senaste revideringen har redovisats för länsstyrelsen i Västra Götaland per juni STYRELs syfte är att klargöra vilka elprioriteringar som finns i respektive kommun vid eventuellt bortkoppling av el på grund av elransonering. Planeringen tar hänsyn till samtlig samhällsviktig verksamhet inom det geografiska ansvarsområdet. De innebär såväl kommunal, statlig, regional som privat verksamhet. Den generella bedömningen för riskområdet är att sannolikheten för omfattande långvarigt elavbrott i stora delar av kommunen är förhållandevis låg. Konsekvenserna av ett långvarigt elavbrott bedöms bli medelhöga. Sårbarheten bedöms vara medelhög med hänsyn till ett fåtal elnätsägare. Det vägs till viss del upp av ett relativt gott utbyggt system för reservkraft. Vägd sannolikhet: 1.0 Vägd konsekvens: 2.3 Vägd sårbarhet: 2.4 Vägd sammanlagd bedömning: 1.9 L M M L

60 Riskområde 2 - Vattenförsörjning Kommunen använder sig av en råvattentäkt. Stor yta och långa avstånd gör att ledningsnätet har stora ytor att täcka. Det tillsammans med endast en vattentäkt i drift innebär en sårbarhet. Kontaminering av vattentäkten eller sabotage mot ledningsnätet kan, i värsta fall, få stora konsekvenser. För att reducera riskerna för sabotage måste skalskydd av anläggningar prioriteras. Ledningarna måste vara dokumenterade med exakt position för att undvika ledningsbrott genom oavsiktlig avgrävning. Sådan information ska i sin helhet skyddas och omfattas av sekretess. Färskvattentillgång ska så långt som möjligt säkras genom alternativa vattentäkter, samverkan med grannkommuner och andra aktörer som kan stötta och bistå vid problem i vattenförsörjningen, exempelvis VAKA. Förutom färskvatten måste det finnas förberedelser och garantier för att släckvatten finns tillgängligt via vattenposter för brandbekämpning i tätort. Den generella bedömningen är att sannolikheten för en större incident i produktion och leverans av färskvatten är låg. Konsekvenserna av ett långvarigt vattenbortfall är medelhöga till höga. Sårbarheten för ett omfattande och långvarigt bortfall är medelhög. Vägd sannolikhet: 1.6 Vägd konsekvens: 2.9 Vägd sårbarhet: 2.6 Vägd sammanlagd bedömning: 2.4 L M M M 5.4 Riskområde 3 Brand Det finns alltid en risk för brand i byggnad. Brand kan uppstå av felfunktion, olyckshändelse eller uppsåt. Oavsett tekniska system som ska förhindra, eller minimera effekterna av en brand kan konsekvenserna för liv och egendom bli stora. Kommunens brandskyddspolicy anger att all personal ska genomgå brand-skyddsutbildning, med repetition var tredje år. Det är viktigt att det följs och att utbildningen är så situationsanpassad som möjligt. Därutöver ska systematiskt brandförebyggande arbete bedrivas enlig gällande regler med ronder, dokumentation, utrymningsplaner och övning. Ett särskilt fokus läggs i nuläget på brandutbildning för nyanlända. Utbildningen tar sikte på grundläggande brandskydd, som rökning inomhus, brandvarnare med mera. I ett vidare perspektiv erbjuds även utbildning till andra grupper, t ex äldre i eget boende. Sannolikheten för en omfattande brand bedöms vara låg. Konsekvensen bedöms bli höga. Sårbarheten är medelhög. Vägd sannolikhet: 1.7 Vägd konsekvens: 3.2 Vägd sårbarhet: 2.2 Vägd sammanlagd bedömning: 2.3 L H M M 5.5 Riskområde 4 Utsläpp Riskområdet omfattar allt från olycka med farligt gods på landsväg, oljeutsläpp till sjöss, olycka i kemindustri till kärnkraftsolycka. De främsta källorna till utsläpp bedöms vara olycka med farligt godstransport på landsväg samt oljeutsläpp till sjöss. Det är en relativt omfattande trafik med farligt gods på väg E6 genom kommunen. Många gånger finns inte exakt kunskap om vad som finns i lasten. Ett omfattande utsläpp av exempelvis klorgas kan vid fel vindriktning få stora konsekvenser för boende i vindriktningen. På samma sätt kan en båtolycka vid exempelvis

61 61 inloppet till Glomma få stora konsekvenser on strömmar och vindriktning är söderut. Kommunerna i norra Bohuslän har tagit fram en gemensam oljeskyddsplan för att med gemensamma krafter kunna möta en sådan händelse. Skarp oljehändelse har inträffat i Tanums kommun i maj 2017 när olja från Skagen läckte ut. Oljan läckte ut vid en bunkring av ett fartyg i Danmark och drev sedan in mot Sverige och drabbade västkusten. Detta skedde vid Skagen i Danmark när ett fartyg skulle tankas, så kallad överbunkring. Oljan spred sig sedan till svenskt vatten. Kustbevakningen sanerade till havs och tog där också upp tusentals liter med olja. Sannolikheten för inträffande av sådana olyckor bedöms vara förhållandevis låg. Däremot är konsekvenserna medelhöga, liksom sårbarheten. Vägd sannolikhet: 1.2 Vägd konsekvens: 2.7 Vägd sårbarhet: 2.2 Vägd sammanlagd bedömning: 2.0 M M M M 5.6 Riskområde 5 IT/Informationssäkerhet/Telefoni Riskområdet elektronisk kommunikation är komplext och omfattande. Området omfattar allt från IT-säkerhet till telefoni och informationssäkerhet. I takt med utbyggnaden av system blir beroendet och sårbarheten allt större. Stora datamängder lagras på servrar såväl internt som externt. Extern lagring av uppgifter kan vara extra känsligt beroende på vad det är som lagras. Kravet på ordentliga avtal med den som för kommunens räkning hanterar personuppgifter, så kallade personuppgiftsbiträdesavtal, ska vara högt. På samma sätt ska kraven på hantering av personuppgifter internt vara höga, så kallad informations-säkerhet. Dataskyddsförordningen trädde ikraft 2018 och tar till stor del sikte på just informationssäkerhet, det vill säga skyddande av personuppgifter samt ajourhållning av register. Intrång i system eller förlust av data kan vara direkt farligt. Styrning av verksamhetssystem, ekonomiska transaktioner eller känsliga uppgifter kan vara ett mål för den med onda avsikter. Passersystem och behörigheter måste därför vara designade så att risken för intrång minimeras. Virus kommer ofta från besökt på internets bakgator. Information om risker bör ske löpande och system som varnar tidigt vid riskabelt användande bör övervägas. Tydliga generella rutiner för borttagande av behörigheter m m vid anställnings-/uppdrags avlutande måste utvecklas. Telefonin är ett ytterst viktigt område. En stor och viktig del av kommunikationen sker via telefon. Inom omsorgen används mobil telefoni kopplat till verksamhetssystem för vårddata m m. Det ställer stora krav på såväl driftssäkerhet som informationssäkerhet. Inom äldreomsorgen uppstår stora sårbarheter om inte trygghetslarmen fungerar. Om inte fibernäten fungerar får kommunen problem med telefoni och hemsida, vilket ger begränsningar i ett lämna samhällsviktig information via hemsida och sociala medier samt via telefon. På sikt bör det övervägas att känslig mobil telefoni inom omsorgsverksamheten går via det statliga RAKEL-nätet, som är upprättad för just säker kommunikation inom blåljusverksamhet, försvar m m. Den bedömda sannolikheten för ett större haveri i den elektroniska kommunikationen bedöms vara medel. Såväl konsekvenser som sårbarhet inom riskområdet bedöms vara höga.

62 62 Vägd sannolikhet: 2.9 Vägd konsekvens: 3.0 Vägd sårbarhet: 3.2 Vägd sammanlagd bedömning: 3, 0 M H H H 5.7 Riskområde 6 Smitta Smitta kan drabba via flera källor och alternativ. Smitta kan ske från människa till människa, från djur till människa eller från vara till människa. Smittan kan vara i form av en global pandemi eller ha ett mer lokalt fäste genom t ex matförgiftning. Erfarenhetsmässigt vet vi att smitta med många insjuknade är påfrestande för samhället. Kommunen har en framtagen plan för pandemi. Det finns även en riktlinje för hantering av misstänkta försändelser som kan innehålla farliga substanser. Sannolikheten för att drabbas av en större epidemisk sjukdom bedöms vara låg. Konsekvenserna av ett sådant förlopp är medelhöga liksom sårbarheten för att det ska träffa. Vägd sannolikhet: 1.6 Vägd konsekvens: 2.9 Vägd sårbarhet: 2.9 Vägd sammanlagd bedömning: 2.5 L M M M 5.8 Riskområde 7 Klimatförändring/Extremväder Klimatförändringar med förändrad temperatur, ökad nederbörd och högre luftfuktighet innebär förändringar som vi måste kunna hantera och anpassa oss till. Det kommer att innebära högre krav på temperaturreglering i boendemiljöer eftersom många, främst äldre, kan få svårt med andning och hjärt-funktion. Den andra ytterligheten vi kan stå inför är extremväder vintertid, t ex isstorm. Det kommer att ställa stora krav på omsorgs och utryckningsverksamhet att klara sina uppdrag. Den tredje effekten av klimatförändring, som vi redan nu står inför, är högre vattennivåer och flöden genom ökad nederbörd och mer vind. Det får stora effekter på samhället i stort genom ökad risk för översvämning samt ras och skred. Redan nu pågår planering för säkring av särskilt utsatta områden i Fjällbacka, Grebbestad och Hamburg-sund. Vid planering av vattennära områden tas idag stor hänsyn till säkerhetsmarginaler för framtida höjning av vattennivåer. Konsekvenserna av ökad nederbörd är på sikt att vägar och övrig infrastruktur riskerar att undermineras. Det kan också få effekter på dricksvattenkvalitet m m. För den enskilde riskerar stora mängder nederbörd få konsekvenser i form av återkommande översvämningar. Omfattande översvämning kan även orsaka spridning av förorenad mark från förorenade områden och spridning av kemikalier/avfall från pågående miljöfarliga verksamheter. I slutändan kan situationen bli besvärlig då försäkringsbolagen sannolikt ser över villkor och premiesättning. Inom områden där kommunen är ansvar för VA-strukturen måste anläggningarna hela tiden ses över och hållas i gott skick. Det kan annars bli kostsamt för såväl kommunen som den enskilde fastighetsägaren. Den sammanlagda bedömningen för sannolikheten till stora allvarliga förändringar är medelhög. Konsekvenserna av sådana förändringar bedöms vara medelhöga liksom Sårbarheten. Vägd sannolikhet: 2.9 M

63 63 Vägd konsekvens: 2.5 Vägd sårbarhet: 2.8 Vägd sammanlagd bedömning: 3.0 M M H 5.9 Riskområde 8 Infrastruktur/Trafik Riskområdet omfattar bland annat extremt väder som påverkar framkomlighet för samhällsviktig blåljusverksamhet samt kommunal vård och omsorg. En annan verksamhet som är starkt påverkad av väderlek är de skolskjutsar som stort sett dagligen trafikerar såväl större som mindre vägar. Snöiga och isiga vägar är en stor riskfaktor. Samtliga dessa transporter är exponerade för risker med hänsyn till uppdragens art och nödvändighet. Riskerna kan i viss utsträckning påverkas genom utbildning och krav i samband med upphandling av fordon och tjänster. Den vägda bedömningen av sannolikhet för en omfattande händelse är låg. Konsekvens och sårbarhet bedöms däremot vara medelhög med dragning till hög. Vägd sannolikhet: 1.6 Vägd konsekvens: 2.9 Vägd sårbarhet: 2.9 Vägd sammanlagd bedömning: 2.5 L M M M 5.10 Riskområde 9 Hot och våld Hot och våld kan förekomma i många situationer i den dagliga verksamheten. Exponerad personal i receptioner eller liknande kan komma i vägen för missriktad ilska och frustration. Den enskilde förtroendevalde eller tjänstemannen kan bli utsatt för hot eller våld med koppling till uppdraget. Omvårdnadspersonalen i äldreboende/särskilda boende kan bli utsatt för våld av omsorgstagare. Läraren kan få utstå hot från både elever och föräldrar. Kommunen har som princip att verksamheten ska vara så öppen som möjligt och att inlåsning ska undvikas. Det är en balansgång som hela tiden måste bevakas och följas upp. Det kan under viss tid vara befogat med extraordinära åtgärder för att stärka säkerheten i ett särskilt objekt. Huvudprincipen för säkerhetsarbetet är att bedriva aktiv säkerhet, det vill säga att vara uppmärksam och att utveckla förmågan till bemötande och konflikthantering. Som komplement kan vissa tekniska lösningar, passiv säkerhet, vara aktuella. Under hösten 2015 gjordes en översyn av säkerheten i Tanums förskolor, skolor, fritidsgårdar och bibliotek. Det finns också en antagen policy mot hot och våld som anger nolltolerans. Utbildningar i hot och våld har genomförts under våren 2019 för personal. Den vägda sannolikheten för en större händelse inom riskområdet bedöms vara låg. Konsekvensen av en händelse bedöms vara hög. Sårbarheten bedöms vara medelhög. Vägd sannolikhet: 1.2 Vägd konsekvens: 3.0 Vägd sårbarhet: 2.8 Vägd sammanlagd bedömning: 2.3 L H M M

64 Riskområde 10 Social oro Riskområdet har sin utgångspunkt från ett socio-ekonomiskt perspektiv. Sysslolöshet, brist på samman-hang och utanförskap leder till konflikter och spänningar i samhället. En stor ström av flyktingar och asylsökande hösten/vintern 2015/16 har varit en stor utmaning för att kunna erbjuda boende. Långa handläggningstider, trångboddhet, ovisshet och sysslolöshet kan snabbt leda till konflikter mellan olika grupper på boendena. Bristfällig information och avsaknad av överbryggande aktiviteter kan dessutom skapa konflikter mellan lokalbefolkning och flyktingar. Den stora utmaningen nu är att kunna erbjuda permanent boende, utbildning och sysselsättning för integration i det svenska samhället. Andra faktorer som kan leda till social oro är arbetslöshet och utanförskap i övrigt. Ett långsiktigt förebyggande arbete, inte minst i skolorna, bedöms vara främsta åtgärden för att förebygga social oro. Det finns riktlinje för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanum kommun. Riktlinjen har antagits av kommunstyrelsen i juni I kommande folkhälsoplan bör inarbetas att en strategi för långsiktigt förebyggande arbete mot social oro ska tas fram. Det innebär att de verksamheter som är direkt berörda får ett uppdrag att arbeta med frågan. Skolpersonal har genomgått utbildning i pågående dödligt våld. Workshops har genomförts med fokus på dödligt våld. Inspirations materiel har varit polisens erfarenheter när det gäller dödligt våld. Genomgång med ett teoretiskt bildspel och praktiska gruppdiskussioner utifrån verksamheternas behov av kunskap har varit upplägget. Den vägda sannolikheten för konfrontationer bedöms låg till medelhög. Konsekvenserna vid oro bedöms bli medelhöga liksom sårbarheten. Vägd sannolikhet: 2.2 Vägd konsekvens: 2.7 Vägd sårbarhet: 2.8 Vägd sammanlagd bedömning: 2.6 M M M M

65 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Kompetensutveckling och övningar är en viktig del av krisberedskapsorganisationens förberedelser i Tanums kommun. Målet är att Tanums kommun ska ha tillförlitlig kompetens och erfarenhet vid händelse av extraordinär händelse. Krisledningsövningar, utbildningar samt inspirations- och kunskapsfrämjande möten är en stor del i arbetet med att öka politikers och tjänstemäns kompetens inför en extraordinär händelse. Risker och sårbarheter arbetas med kontinuerligt, exempelvis genom utökade och säkrare kommunika-tionsvägar, upprättade rutiner och beredskapsplaner samt insatser för att skydda bl.a. ledningsfunktionen. Behovet för åtgärder är främst befogat för oönskade händelser som har fått en hög riskpoäng och därmed hamnat på röd nivå. Dessa händelser bör prioriteras i kommunens krisberedskapsarbete under mandat-perioden. I tabellen nedan presenteras dessa händelser tillsammans med en beskrivning om vilka delar som finns, ex. om det finns en beredskapsplan, samt vilka delar som Tanums kommun har brister inom för respektive oönskad händelse. Riskområde 5 IT/Informationssäkerhet /telefoni riskvärde 3.0 Beredskapsplan Utbildning Övning Åtgärder Omfattande långvarigt avbrott i tele- och datakommunikationer i delar eller hela kommunen (2-3 dygn eller mer). Nej Nej Nej Behöver tas fram en beredskapsplan Utbildning behövs Inträffad händelse Viktigt att säkerställa att växelnumret fungerar som en backup om direktnummer inte fungerar. Tele 2 har haft stora störningar vid flera inträffade händelser som påverkat kommunen. Stora sårbarheter när trygghetslarmen inte fungerar. Riskområde 7 Klimatförändring/extremväder Säkerställa att reservkraftverken fungerar genom att testköra verken regelbundet. Säkerställa kontinuitet för prioriterade verksamheter. Beredskapsplan Utbildning Övning Åtgärder

66 66 riskvärde 3.0 Översvämning genom klimatförändring på lång sikt (100 år). Omfattande översvämning kan orsaka spridning av förorenade områden och spridning av kemikalier avfall från pågående miljöfarliga verksamheter. Nej Nej Handlingsplan för klimatförändring behövs Utbildning behövs Nej Sommaren 2018 var det en extrem värmebölja som startade i maj månad. Lite regn bidrog till en extrem torka som medförde att kommunen beslutade om bevattningsförbud samt eldningsförbud. Tillsyn av miljöfarliga verksamheter i samband med risk för översvämning finns. Samverka med plan och bygg, miljö, tekniska avdelningen gällande klimat/krisberedskapsplan Riskområde 10 Social oro riskvärde 2.6 Konflikter mellan olika grupper av ungdomar/elever Beredskapsplan Utbildning Övning Åtgärder Nej har samtlig skolpersonal Genomgått utbildning i väpnat våld. Ja 2018 Respektive skolområde tar fram egna rutiner för pågående dödligt våld. Intern rutin för terror behövs Intern rutin för terror, stöd av den regionala terror planen.

67 67 Riskområde 2 Vattenförsörjning riskvärde riskvärde 2.4 Kontaminering av vattentäkt Vattenförsörjning Beredskapsplan Utbildning Övning Åtgärder Nej Ja Nej Ta fram en nödvattenplan för vilka prioriterade samhällsviktiga verksamheter. Va-chef och säkerhetssamordnare har genomgått Livsmedelsverkets utbildning planering av nödvattenförsörjning Nödvattenplanering för vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras vid kris. Säkerställa kontinuitet för samhällsviktiga verksamheter.

68 Erfarenhetsåterföring utifrån inträffade händelser Händelser som skulle kunna lett till extraordinära händelser: År Händelse Oljeutsläpp I maj månad skedde en överbunkring av olja utanför Skagen. Oljan nådde så småningom den svenska västkusten och Tanums kommun. Kommunens krisorganisation startades och ett projekt för att ta hand om oljan och minimera skadorna sattes igång och pågick under hela sommaren. Tanums kommun samverkade under denna tid regelbundet med andra grannkommuner, myndigheter och privata organisationer. Först i september kunde grovsaneringen avslutas. Telefonstörning Tele 2 Trygghetslarm fungerade inte Vidtagna åtgärder Krisledningsnämnden informerades samt Tjänstemannaledningen, informationsfunktionen samt berörda förvaltningsledningar. Krisledningsnämndens ordförande har godkänt det förbyggande saneringsarbetet, samt arbetsprocessen. Aktivt ställningstagande att ej aktivera sig, fick kontinuerlig avrapportering. Kansli, kundcenter, omsorgsförvaltningen samt räddningstjänsten planerade för en eventuell långvarig störning. Information via kommunens hemsida, Facebook, P4 Väst, samt Radio Prime,. Omsorgen arbetade efter egna rutiner.

69 Avslutande bedömning Risk och sårbarhetsanalysens resultat visar att högst riskvärde har IT/Informationssäkerhet/telefoni (risk 5), klimatförändring/extremväder (risk 7), Social oro (risk 10) samt vattenförsörjning (risk 2.). Förslag är att kommunen fokuserar på det förebyggande arbetet inom riskområden, elektronisk kommunikation, klimatförändringar, social oro samt vattenförsörjning. Kommunens reservkraft behöver ses över inom respektive samhällsviktig verksamhet Klimatförändringar när det gäller stormar, snöoväder, översvämningar med mera behöver hanteras. En övergripande klimatanpassnings/krisberedskapsplan för kommunen är angeläget att ha. Åtgärder behöver vidtas för att ta fram en intern rutin för terrorattack. Nödvattenplanering vid kontaminerat dricksvatten för kommunens samhällsviktiga verksamheter behöver tas fram. Enligt (MSB samhället år 2032), är det fem framtidsscenarier som utmärker sig i framtiden. Social oro på grund utav hög arbetslöshet, accelererande klimatförändringar, hot om terrordåd i en värld av konflikter, antibiotikabakterier sprids över världen samt en ökad befolkning med försämrad hälsa.

70 70 KS 229 KS 2019/ Reglemente för överförmyndaren Sammanfattning av ärendet Överförmyndarens nuvarande reglemente är från 2007 och är därför i behov av en revidering. Överförmyndaren är en obligatorisk kommunal funktion som utför uppdrag enligt föräldrabalken, förmyndarskapsförordningen och lag om god man för ensamkommande. Tanums kommun ingår i organisationen Samverkande överförmyndare, där Uddevalla kommun sköter den praktiska handläggningen av ärenden kopplade till överförmyndaren i 8 kommuner. Förslag till nytt reglemente har tagits fram av kommunkansliet i samråd med överförmyndaren och innehåller inga förändringar i sak. Beslutsunderlag Reglemente för överförmyndaren Kanslichefens tjänsteskrivelse den 5 september 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa reglemente för överförmyndaren Beslutet skickas till Överförmyndaren Samverkande överförmyndare, Uddevalla

71 71 Reglemente för överförmyndaren Utöver vad som föreskrivs om överförmyndare i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen, lag om god man för ensamkommande barn samt kommunallagen, gäller bestämmelserna i detta reglemente. Allmänt om överförmyndarens verksamhet 1 Överförmyndaren är en obligatorisk kommunal funktion. Överförmyndaren ansvarar för att kommunens överförmyndarverksamhet bedrivs i enlighet med föräldrabalken, förmynderskapsförordningen samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarens tillsynsverksamhet. Överförmyndaren ansvarar även för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer i övrigt som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om, samt detta reglemente. Överförmyndaren är också ansvarig för att: Underlag för kommande budget lämnas till kommunfullmäktige Information om överförmyndarens verksamhet sprids till allmänheten Allmänheten genom kommunen ska kunna få aktuella kontaktuppgifter till överförmyndaren. Tillgänglighet 2 Överförmyndaren ska minst en gång i veckan vara tillgänglig för allmänheten. Ersättare träder i ordinarie överförmyndares ställe under dennes längre bortavaro än sex dagar. Processbehörighet 3 Överförmyndaren får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller inom överförmyndarens verksamhetsområde, om inte någon annan ska göra det på grund av lag, annan författning eller beslut av kommunfullmäktige. Överförmyndarens myndighetsfunktion 4 Överförmyndarens myndighetsfunktion utgörs av en överförmyndare och en ersättare. Överförmyndaren ska utöva tillsyn över förmyndarnas, de gode männens och förvaltarnas verksamhet. Överförmyndarens förvaltningsfunktion 5 Överförmyndarens förvaltningsfunktion och administration utförs av Samverkande överförmyndare och finns i Uddevalla. Ekonomisk förvaltning 6 Överförmyndaren ska ha hand om den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde och inom ramen för av kommunfullmäktige tilldelade medel.

72 72 Arkiv- och personuppgiftsansvar 7 Överförmyndaren är arkivansvarig för verksamheten samt personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i myndighetens verksamhet. Uppföljning och redovisning 8 Överförmyndaren ska i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer följa upp verksamheten fortlöpande samt i en årlig verksamhetsberättelse redovisa hur uppdraget har fullgjorts. Samråd 9 Överförmyndaren ska samråda med andra myndigheter, organisationer och föreningar som berörs av överförmyndarens ansvarsområde. Överförmyndaren beslutar om formerna för samrådet. Ersättning 10 Överförmyndarens ersättning för uppdraget fastställs i Tanums kommunens arvodesregler för förtroendevalda. Val av överförmyndare 11 Överförmyndare och ersättare väljs av kommunfullmäktige för fyra år i taget räknat från och med den 1 januari året efter det år val ägt rum till kommunfullmäktige. Valda personer ska genast anmälas till länsstyrelsen. Ersättarens tjänstgöring 12 Ersättaren tjänstgör som överförmyndare vid ordinarie överförmyndares frånvaro eller vid fall av jäv. Jäv 13 Ifråga om jäv gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen. Delegation 14 Överförmyndaren har möjlighet att till tjänstemän delegera de ärenden som medges enligt lag. Delegation kan även ges till tjänstemän i annan kommun. Delegationslista ska finnas upprättad för de beslut som överförmyndaren delegerar till handläggare. Överförmyndaren får inte delegera följande beslut Framställan eller yttrande till kommunfullmäktige Beslut om att entlediga eller skilja god man eller förvaltare från uppdraget Beslut om att häva avtal om samlevnad i oskiftat bo Beslut om vitesföreläggande Beslut om avslag Beslut 15 För varje beslut som fattats enligt föräldrabalken ska det finnas ett beslutsdokument där det framgår vem som har fattat beslutet.

73 73 Kungörelser 16 Överförmyndaren ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Delgivning 17 Delgivning sker med överförmyndaren, eller den överförmyndaren beslutar är behörig att för överförmyndarens räkning ta emot delgivningar. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av överförmyndaren ska undertecknas av överförmyndaren eller vid dennes förhinder, överförmyndarens ersättare. Överförmyndaren får genom beslut uppdra åt annan/andra att underteckna.

74 74 KS 230 KS 2019/ Reglemente för krisledningsnämnden Sammanfattning av ärendet Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun ha en krisledningsnämnd. Det ska också finnas ett reglemente för krisledningsnämnden. Kommunkansliet har tagit fram ett förslag på nytt reglemente för krisledningsnämnden. Förslaget är mer utförligt än det reglemente som nu gäller. Anledningen till det är att reglementet ska kunna läsas så självständigt som möjligt utan att kopplas samman med kommunstyrelsens reglemente. Beslutsunderlag Förslag till nytt reglemente för krisledningsnämnden Kanslichefens tjänsteskrivelse den 10 september 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för krisledningsnämnden Beslutet skickas till Säkerhetssamordnaren Kanslichefen

75 75 Reglemente för krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs om krisledningsnämnd i kommunallagen, lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller bestämmelserna i detta reglemente. För varje ny mandatperiod fastställs en plan för extraordinära händelser. Planen är framförallt ett stöd för förvaltningens arbete, men beskriver även krisledningsnämndens arbete. Krisledningsnämndens uppgifter Allmänt om krisledningsnämndens uppgifter 1 Krisledningsnämnden ska fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid samt övriga uppgifter som regleras i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse kännetecknas av att den 1. avviker från det normala, 2. innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och 3. kräver skyndsamma insatser av kommunen. Planering och förberedelser inför en extraordinär händelse är en uppgift för den ordinarie organisationen. Krisledningsnämndens ikraftträdande 2 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes förhinder förste eller andre vice ordförande, bedömer när en extraordinär händelse existerar och nämnden ska träda i funktion samt kallas till sammanträde. Beslutet ska dokumenteras. Om både ordföranden, vice ordförande och andre vice ordförande har förhinder övergår denna rätt till den ledamot som har längst tjänstgöringstid i nämnden. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs uppgiften av den äldste av dem. Brådskande beslut 3 Krisledningsnämndens ordförande, eller vid dennes förhinder förste eller andre vice ordförande, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Om både ordföranden, vice ordförande och andre vice ordförande har förhinder beslutar den ledamot som har längst tjänstgöringstid om sådana brådskande beslut. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs uppgiften av den äldste av dem. Krisledningsnämndens befogenheter 4 Krisledningsnämnden är kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse.

76 76 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Samråd 5 Om möjlighet finns bör krisledningsnämnden samråda med berörd nämnd innan beslut om övertagande fattas. I vissa fall kan krav på skyndsamhet omöjliggöra samråd. Nämnd som fråntas hela eller delar av verksamhetsområden ska dock skyndsamt informeras om detta. Sekretess 6 När krisledningsnämnden trätt i funktion och tagit över beslutanderätt från andra nämnder gäller samma regler om sekretess för krisledningsnämnden som för verksamheten i ordinarie nämnd. Bistånd till andra kommuner och regioner samt till enskild 7 Krisledningsnämnden får på begäran besluta om att lämna hjälp till andra kommuner och regioner som drabbats av en extraordinär händelse. Om hjälp har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller regionen. Krisledningsnämnden får under extraordinär händelse lämna begäran om hjälp från andra kommuner och regioner. Kommun eller region som lämnar hjälp har rätt till skälig ersättning från den drabbade kommunen. När en enskild persons vistelse i Tanums kommun är föranledd av en extraordinär händelse har kommunen rätt till ersättning för hjälp till den enskilde från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse i fredstid besluta om att lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Rapportering till fullmäktige 8 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Förutom besluten ska rapporteringen omfatta en redogörelse för den extraordinära händelsen och dess förlopp. Återgång till normal verksamhet 9 När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd och besluta att den extraordinära händelsen ska upphöra. Kommunstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra kan även fattas av fullmäktige. När ett beslut om upphörande av krisledningsnämndens verksamhet har fattats ska nämnden överlämna en sammanställning av fattade beslut samt kostnadsredovisning till fullmäktige för kännedom.

77 77 Krisledningsnämndens arbetsformer Sammansättning 10 Krisledningsnämnden består av fem ledamöter och åtta ersättare valda av kommunfullmäktige. Krisledningsnämnden ska bestå av samma ledamöter och ersättare som kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättares tjänstgöring 11 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. Om inte ersättarna välja proportionellt, ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Växeltjänstgöring 12 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra efter att ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Yttranderätt 14 En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Ersättare för ordförande 15 Om varken ordföranden, vice ordförande eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den ledamot med längst tjänstgöringstid i nämnden mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs uppgiften av den äldste av dem. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

78 78 Tidpunkt för sammanträden 16 Krisledningsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Kallelse 17 Ordförande ansvarar för att ledamöterna kallas till sammanträdena. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. Inkallelsesätt kan variera beroende på förutsättningarna för den extraordinära händelsen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordföranden, vice ordföranden eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska det göras av den som ledamot med längst tjänstgöringstid i nämnden. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs uppgiften av den äldste av dem. Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Krisledningsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Förvaltningsorganisation och delegering 20 Under en extraordinär händelse står den kommunala förvaltningsorganisationen till nämndens förfogande. När krisledningsnämnden övertagit hela eller delar av en nämnds verksamhet gäller ordinarie nämnds delegationsordningar. Krisledningsnämnden har dock rätt att återkalla givna delegationer och överta beslutanderätten i de ärenden som berörs av den extraordinära händelsen. Den som normalt sett har delegationen ska skyndsamt informeras om ett återkallande. Krisledningsnämnden har ingen egen delegationsordning utan följer kommunstyrelsens delegationsordning.

79 79 Delgivning 21 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, vice ordförande eller andre vice ordförande, kommunchefen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 22 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutas av krisledningsnämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande eller andre vice ordförande och kontrasigneras av kommunchef eller dennes ersättare enligt kommunens ordinarie delegationsordning. I övrigt bestämmer krisledningsnämnden vem som ska underteckna handlingar. Överklagande 23 Krisledningsnämndens beslut kan överklagas genom laglighetsprövning. Beslut som krisledningsnämnden fattar enligt speciallagstiftning kan överklagas i enlighet med respektive speciallagstiftning.

80 80 KS 238 KS 2019/ Redovisning av obesvarade medborgarförslag 2019 Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen 5 kap 35 framgår att en motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. I fullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen två gånger varje år skall redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Detsamma gäller för medborgarförslag som ska beslutas i fullmäktige. I nämndernas gemensamma reglemente framgår att nämnden två gånger per år ska redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte avgjorts och när beslut beräknas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober Beslutsunderlag Sammanställning över obesvarade medborgarförslag Tjänsteskrivelse 29 september 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen till handlingarna

81 81 Ärendenummer Inkom Medborgarförslag Kommentar till obesvarade medborgarförslag KS 2018/ Medborgarförslag om ny konsthall i Grebbestad KS 2018/ Medborgarförslag om kooperativt hyresboende vid Andreastorpet, Svenneby 2:14 KS 2019/ Medborgarförslag om att bygga gång- och cykelväg mellan Brygge-Gerlesborg KS 2019/ Medborgarförslag om uppdatering och utveckling av gång- och cykelvägsplan Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018, 26 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen beslutade den 30 maj 2018, 121, att överlämna ärendet till ekonomiavdelningen för beredning och förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutade den 29 maj 2019, 142 att återremittera förslaget till kommunchefen för ytterligare beredning. Utredning pågår. Kommunfullmäktige beslutade den 7 maj 2018, 48 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen beslutade den 30 maj 2018, 114, att överlämna ärendet till ekonomiavdelningen för beredning och förslag till beslut. Svar på medborgarförslaget avvaktar färdig detaljplan för Svenneby 2:14. Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2019, 76 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen beslutade den 28 augusti 2019, 210, att överlämna ärendet till tekniska nämnden på remiss. Svar från tekniska nämnden beräknas lämnas vid årsskiftet 2019/2020. Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2019, 77 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen beslutade den 28 augusti

82 , 209, att överlämna ärendet till tekniska nämnden på remiss. Svar från tekniska nämnden beräknas lämnas vid årsskiftet 2019/2020. KS 2019/ Medborgarförslag om att det på Resö saknas lekplats, soptunnor på badplatserna, fler offentliga toaletter på badplatserna och parkbänkar KS 2019/ Medborgarförslag om gång- och cykelväg Gerlesborgsskolan - Brygge KS 2019/ Medborgarförslag om gång- och cykelväg till Tanums shoppingcenter via Storemyrsvägen Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2019, 94 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen behandlar ärendet 6 november Förslag till beslut är att överlämna ärendet till tekniska nämnden för yttrande. Svar från tekniska nämnden beräknas i januari 2020 Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2019, 95 att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen behandlade ärendet 9 oktober Kommunstyrelsen beslutade att överlämna ärendet till tekniska nämnden för yttrande. Svar från tekniska nämnden beräknas i januari 2020 Medborgarförslaget väcks vid kommunfullmäktige den 28 oktober Presidiets förslag till beslut är att överlämna medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning och beslut.

83 83 KS 239 KS 2019/ Redovisning av besvarade medborgarförslag 2019 Sammanfattning av ärendet TN 2018/ Medborgarförslag om åtgärder för förbättrad väg mellan Grebbestad och Havstenssund (gång- och cykelväg eller bredare vägren) TN 2018/ Medborgarförslag om anläggning av blomsterängar som slås med lie, på kommunens mark TN 2018/ Medborgarförslag om slåtteråkrar, "lärkrutor", på kommunens mark TN 2018/ Medborgarförslag om kortare gång- och cykelväg mellan Tanumshede centrum och Tanums shoppingcenter BUN 2018/ Medborgarförslag om badbuss och gratis simundervisning till kommunens elever under sommaren KS 2019/ Medborgarförslag om klimatfrågor Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 29 september 2019 Besvarade medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen till handlingarna

84 84

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91 KS 240 KS 2019/ Redovisning av obesvarade motioner 2019 Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen 5 kap 35 framgår att en motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. I fullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen två gånger varje år skall redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober Beslutsunderlag Sammanställning över obesvarade motioner Tjänsteskrivelse daterad 29 september 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen till handlingarna

92 92 Inkom Motion Kommentar till obesvarad motion Motion från Ronny Larsson, S, om förenklingar att anlägga vatten och avlopp i Tanums kommun Kommunfullmäktige beslutade den 29 april 2019, 56 att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 29 maj 2019, 158 att överlämna motionen till kommunchefen för beredning. Ärendet är lämnad till partigrupperna Motion från Lars Olrog, C, om långsiktiga lösningar för hantering av reningsverksslam Motion från Louise Thunström, S, om förbättrad tillgänglighet Motion från Ramona Cully, S, om reviderad flaggpolicy Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2019, 78, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 28 augusti 2019, 211 at överlämna motionen till tekniska nämnden för beredning och förslag till beslut. Tekniska förvaltningen handlägger frågan och utredning pågår. Tekniska nämnden beräknar behandla ärendet vid sitt sammanträde den 24 oktober. Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2019, 96, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde den 9 oktober. Förslag till beslut är överlämna motionen till tekniska nämnden och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandet ska lämnas till kommunstyrelsen senast i januari 2020 Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2019, 97, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde den 9 oktober. Förslag till beslut är överlämna motionen till tekniska nämnden för yttrande. Yttrandet ska lämnas till kommunstyrelsen senast i januari 2020

93 93 Kommunstyrelsen Meddelande om ny röstsammanräkning efter Håkan Linder (S) som ersättare i kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet Håkan Linder (S) har den 27 augusti 2019skickat in en avsägelse gällande samtliga politiska uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade den 16 september 2019, 106, bland annat att entlediga Håkan Linder från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige och att hos länsstyrelsen begära ny röstsammanräkning. Länsstyrelsen meddelar i beslut daterat den 1 oktober 2019 att Ann-Christin Karlsson (S) blir ny ersättare i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut den 16 september 2019, 106 Länsstyrelsen beslut daterat 1 oktober 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Beslutet skickas till Troman Personalavdelningen

94 94

95 95

96 96 KF 106 KS 2019/ Avsägelse och val efter Håkan Linder (S) som ledamot i omsorgsnämnden, ersättare i kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet Håkan Linder (S) har den 27 augusti 2019 skickat in en avsägelse gällande samtliga politiska uppdrag. Beslutsunderlag Avsägelse daterad 27 augusti 2019 Tjänsteskrivelse daterad 2 september 2019 Valberedningens presidiums beslut den 2 september 2019, 9 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att entlediga Håkan Linder (S) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige, och att hos länsstyrelsen begära ny röstsammanräkning efter Håkan Linder (S) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige, att till ny ledamot i omsorgsnämnden efter Håkan Linder (S) utse Tyrone Andersson (S) för resterande del av mandatperioden , och att till ny ersättare i omsorgsnämnden efter Tyrone Andersson (S) utse Glenn Sandsten (S) för resterade del av mandatperioden Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län Berörda politiker Omsorgsnämnden Troman Personalkontoret

97 Nämnd/Styrelse Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Valberedningens presidium VB 10 KS 2019/ Val av ny ersättare i tekniska nämnden efter Magnus Bengtsson (C) Sammanfattning av ärendet Magnus Bengtsson (C) har i lämnat in en avsägelse avseende sitt uppdrag som ersättare i tekniska nämnden. Förslag till ny ersättare är Andreas Hermansson (C). Beslutsunderlag Avsägelse från Magnus Bengtsson daterad 19 oktober 2019 Tjänsteskrivelse daterad 21 oktober 2019 Valberedningens presidiums förslag till nästa instans Kommunfullmäktige beslutar att entlediga Magnus Bengtsson (C) från sitt uppdrag som ersättare i tekniska nämnden, och att till ny ersättare i tekniska nämnden utse Andreas Hermansson (C) för resterande del av mandatperioden Beslutet skickas till Magnus Bengtsson Andreas Hermansson Troman Personalavdelningen Tekniska nämnden Kommunsekretaren Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

98 98 Från: Magnus Bengtsson > Skickat: den 19 oktober :05 Till: Kundcenter Ämne: Ersättare i TN Hej Härmed ber jag att få avsäga mig uppdraget som ersättare i Tekniska Nämnden. Det är min och partiets förhoppning att vår partikamrat Andreas Hermansson som återvänt till Tanum nu tillträder uppdraget. Mvh Magnus Bengtsson

99 99 Tjänsteskrivelse 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Ärendenummer Kansliavdelningen KS 2019/ Kommunstyrelsen Fråga till kommunstyrelsens ordförande om kommunens miljö- energi- och klimatstrategi Sammanfattning av ärendet Michael Halvarsson (MP), har lämnat in en fråga till kommunstyrelsens ordförande om kommunens arbete med miljö-, energi- och klimatstrategi. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning framgår det bland annat att frågan bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställt och att svaret på frågan inte behöver vara skriftligt. Enligt kommunallagen framgår att endast den som ställer frågan och den som svarar får delta i överläggningen Beslutsunderlag Fråga inkommen den 21 oktober 2019 Tjänsteskrivelse daterad 22 oktober 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att tacka för fråga och svar Postadress Besöksadress Telefon E-post Webb Tanumshede Klicka här för att ange text

100 100 Kommunfullmäktige Fråga Till kommunstyrelsens ordförande Liselott Fröjd Under året har Tanums kommun utsett en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att forma kommunens miljö-, energi- och klimatstrategi för de närmaste tio åren. Gruppen har haft fyra möten. Det senaste ägde rum för fyra månader sedan. För snart 50 år sedan, 1972, publicerades boken Den enda jord vi har, en inofficiell rapport beställd av FN som låg till grund för diskussion och beslut vid FN:s miljökonferens i Stockholm i juni samma år. Redan då diskuterades universalkloaken havet. 50 år senare sköljer plasten in över Bohusläns kustklippor. Redan då diskuterades konsekvenserna av om jordens medeltempretur ökar med två grader. 50 år senare ser vi konsekvenserna av en medeltemperaturökning på 0,8 grader globalt och plus 6 grader regionalt. 152 forskare och experter från 58 länder stod bakom rapporten den gången. I dag samlas över forskare och experter från alla världens länder kring ett enda budskap: Planeten, mänskligheten, allt levande på land och i hav behöver skyndsamt skyddas mot akuta miljö- och klimatförändringar. Med vilken insikt bortom detta, för mig och miljöpartiet i Tanum oklar, låter kommunstyrelsens ordförande tiden bara gå? Förr några veckor sedan fick jag ett preliminärt besked från kommunchefen om fortsatt beredning vecka 43. Även den veckan har vi nu bakom oss. Michael Halvarsson miljöpartiet

101 Kommunfullmäktige 28 oktober 2019 Namn Parti Uppdrag Närvarande JA Ann-Marie Olofsson Claes G Hansson Ronny Larsson Liselotte Fröjd Hans Schub Lennart Larson Ida Östholm Alf Johansson Birgitta Nilsson Agne Andrésen Lisbeth Hansson Ulf Bertilsson Kristina Frigert Rosita Jansson Karolina Aronsson Tisell Clas-Åke Sörkvist Håkan Elg Lars Olrog Roger Wallentin Kajsa Mattsson Karl-Erik Hansson Benny Svensson Jan Olsson Linnea Hedemyr-Litmanen Berndt Hansson C M S M M M M M M M M M M M C C C C C C C L L L KD Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot NEJ Upprops- och voteringslista Ersättare i tjänst Ärendenr JA NEJ Avstår JA NEJ Avstår Ärendenr JA NEJ Avstår